Vad styr Svensk segling? | fler svar

Tack för kommentarer, såväl kritik som positiva omdömen.

För att hålla liv i tråden besvarar jag synpunkterna från artikel nr 2, det är många trådar att nysta i.

Artikel nr 3 är nästan klar och bygger lite på hittillsvarande feed-back. Vi driver en utforskande expedition och hittar hypoteser, diagnoser och svar på vägen. Kanske uppfattas detta som tillkrånglat, strukturella frågor, snarare än specifika påstående om just segling. Hade jag svaren skulle jag inte skriva ”undersökande”. Jag var införstådd med att resonemang om idrottspolitik inte hade en självklar plats på Blur, men jag hade ändå förväntat mig större sågningar :-).


Att beskriva/förklara utan skriva på näsan eller döma är en svår konst. Strategin fortsätter; med en en gemensam kartbild blir det lättare att komma överens om att sätta mål samt identifierara vad som krävs för att nå dem, liksom att utvärdera. Jag har några strukturella frågor kvar att bena ut i artikel tre och fyra, så de snabba klippen och lösningarna dröjer ännu. När kartan (situationsanalysen) är klar, blir det omstart med problemlösning.

Om allt går bra, vad du än gör, klagar ingen medan nedgång och orostider skapar eftertanke och möjligheter till förändring. En desorienterad, utsvulten och oorganiserad flock utan tydlig styrning lockas lättare av visioner och löften, eftersom man inte har något att förlora. Det är då jag tycker det är viktigt med karta och kompass. Det är då uppföljning av hittillsvrande strategi kan vara värd att studera. Det är bara när man är sårad och illa slagen som man kanske är beredd att boota om operativsystemet.

Artikel nr 2 kan sammanfattas så här:

  • ”Vad styr Svensk segling”. Vad/varför är osexigt medan ”med vem och hur?” är sexigt.
  • Idrott är en folkrörelse som statsmakten vill ska vara fri från politisk styrning
  • Snårig organisation, både i idrottssverige och inom seglingssporten. Lokalt och nationellt.
  • Höga förväntningar på vad idrotten ska leverera och en känlsa av att resultaten uteblir
  • Idrottsrörelsen, d.v.s. du och jag, förutsätts driva verksamhet, uppdrag och uppföljning.
  • Bristande ideellt engagemang och snårig organsiation i föreningssverige skapar brister i styrningen
  • Pengarna kommer ovanfrån och verksamheten förutsätts komma underifrån.
  • Avsaknad av samband mellan ”uppdrag”, ”resurstilldelning”, ”verksamhet” och ”uppföljning”
  • Avsaknad av uppdragsbeskrivning, ingen vet vad det är våra specialidrottsförbund (SSF) ska göra
  • SSF:s ändamålsparagraf säger allt och inget, tolkningsutrymmet skapar otydlighet
  • Avsaknad av definitioner, vad är motion och vad är tävling, vad är bredd respektive elit?
  • En trend mot näringslivsmetoder inom idrotts- och folkrörelserna, så kallad NPM.
  • Detta innebär kundorinetering, målstyrning samt att skilja på projekt- och linjearbete
  • Därtill skilja på uppdragsgivare, kund och verkställare samt att mäta och utvärdera nytta/effekt.
  • Målstyrning utan definitioner och uppföljning fungerar varken i näringslivet eller inom idrotten.
  • SSF:s seglardag höjde medlemsavgifterna med 50 % utan att redovisa mål, resultat eller prestation.
  • På SSF:s seglardag närvarade 15 av 35 klassförbund med SM-status och inga övriga förbund.

Svar på några inlägg

#1, 2, 3, 4, 15, 22 Boooring, tillkrånglat etc

Jag gjorde i alla fall ett försök med mellanrubriker, sammanfattningar och att sopa bort faktagegga genom (8) bilagor. Reaktioner på att det är tråkigt är också lite beröm åt själva tesen Moment 22;

”det är tråkigheten och komplexiteten i de administrativa frågorna som driver seglingen i graven.”

Jag har främst jobbat med analys och utredning. Detta med att sälja, göra förenklingar eller köpa färdiga lösningar är inte riktigt min bag. Jag är varken journalist eller någon kommunikatör utan gör så gott jag kan för att skriva om en komplex fråga på ideell tid, alltså finns inte tid att jobba ihjäl sig med texten. Det är nog att bara skriva. Alla som gillar ”snabba cach” blir besvikna, medan de som gillar Sokrates får sitt lystmäte. Vi är olika och jag förstår kritiken av det stilistiska.

Ändå har Peter släppt in ”tråkfrågorna” på Blur, det är en styrka som kanske inte varit möjlig om Bloggen varit strikt kommersiell eller haft föreningssverige som uppdragsgivare. Det är ett tecken på styrka och bredd, att även våga sig ut på djupet. Utan kritik inga framsteg. Om George Soros kan ha Carl Popper som husgud kan väl fler tillämpa synsättet. Skulle det analyserande upplägget inte fått kritik skulle det vara ett misslyckande. Kritik tvingar oss att skärpa och ifrågasätta argumenten, liksom revidera uppfattningar. Fortsätt kritisera och ställa frågor. Det hjälper ”processen” och är grundbulten i vetenskaplig metod. Kunskap i förvaltningsfrågor innebär trots allt makt och makt innebär förmåga, förmåga att förändra, i vilken riktning som helst.

Artiekl nr tre handlar om redovisning och om resurser och artikel nr fyra mer specifikt om SSF:s redovisning. Trean blir klar i veckan.

#5, 24 Vad gör vi nu?

Analysen är inte klar utan landar i två artiklar till innan det roliga börjar. Jag vill redan nu särskilt poängtera två bilagor i artikel nr två som egentligen kunde vara föremål för helt egna artiklar. Här äterfinns utgångspunkterna för flera av de kommande lösningarna.

Bilaga 4 är ett utkast till målgrupper inom Svensk segling. Om vi kan använda denna som utgångspunkt för en diskussion har vi löst halva problemet framgent. Kunde vi starta en diskussion inom klassförbund och distriktförbund med bilaga 4 som utgångspunkt och komma överens om definitioner om målgrupper, då är vi nästan i hamn och har grunden lagd för framtiden. Vi kunde delegera uppgiften till SSF:s regelkommitté och tekniska kommitté, ☺ ? De är vana vid definitioner och har en massa bra juridiskt tänk.

Genom att definiera och vara överens om våra målgrupper kan vi anpassa vår verksamhet och utveckla den mot befintliga och blivande medlemmar. Utan att anpassa oss till medlemsbasen fortsätter Svensk segling att försörjas ovanfrån, men ha döva öron för vad som händer på verkstadsgolvet. Den dagen förstår att vi själva är beställaren och aktiägaren, och agerar därefter, den dagen har vi löst problemen.
Och hur ska SSF:s ledning kunna lyssna, om man varken vet vilken fågelsort eller ens vet var man ska leta?

Läs igenom bilaga 4 och ge feed-back på Blur. Fler synpunkter i denna helt centrala hjälper SSF 1000 ljusår på resan mot förbättring. Då får vi en färdigremissad grunddeg att bearbeta inför nästa seglardag och de kommande förändringarna inom svensk idrott.

Bilaga 5 handlar om SSF:s organisation och maktbas. Läs igenom den mer noggrant och fundera på varför bara 15 av 35 klassförbund med SM-status var närvarande på Seglardagen och varför inga av övriga klassförbuind var närvarande. Det är rent ut sagt skrämmande. Kolla in vilka förbund som syndar, det är inga småpotatisar. Vet man inte om vad seglardagen är? Eller skiter man i det? Ingen vet. Ring upp dem, fråga dem och anmäl er själva som frivilliga ombud till nästa år.

Havs- och respitkappseglare har bara en röst av 112, men om 20 av 35 klassförbund med rösträtt väljer att frånvara så kunde vi kanske få tid lite fler respitseglare att företräda kappseglingen genom klasförbund som struntar i att påverka och rösta. Själv tror jag att svaret lite ligger i min grundläggande tes: SSF styrs nedifrån i teorin, och ovanifrån i praktiken, men inte av ovilja utan av att man inte har något alternativ. Vi ska alltså ta fram alternativ.

# 6, 7 8 9 Psoitiv feed-back

Tack för berömmet. Klart resurser ska styra och påverka. Tänk om det vore tvärt om. Men vi måste hitta enkla och tydliga styrmodeller så att det blir enkelt och lättöverskådligt med redovisningen mellan;

  • Uppdrag (målgrupper och definition av uppdrag)
  • Organisation, befogenheter och ansvar
  • Mål inklusive strategier (bara ordet strategi kan vålla debatt)
  • Resurser
  • Processer, d.v.s. verksamheten
  • Uppföljning och utvärdering
  • Utveckling och förbättring

#10 Lösningar?

Jo, Peter kan vara lugn, det kommer lösningar, och vi har redan fått in lösningar levererade av Blurs läsare. Faktum är att hela upplägget av artikelserien i sig är en lösning. Vi samlar på oss fakta för nästa steg i processen.

#11 Resurser inom RF och SSF

Bra att någon med lite koll på resurser kommenterar, jag har bara skissat i artikel nr 2. Resurstilldelnigen till SSF och RF är rena djungeln. Här behöver jag hjälp… Detta återkommer jag om i artikel nr 3 och fyra. Bara detta att SSF i sin redovisning skriver ”offentligrättsliga medel” är mycket förvirrande. Förmodligen menar man bidrag från RF inom ramen för de statliga anslgen till idtott. Problemen är bara att man får resurser för olika verksamhetsområden och då tycker jag att detta ska redovisas.

Det är inte lätt att klura ut vad som är vad. Dessa frågor, mer specifikt om resurstilldelningen, kommer bli föremål för granskning i artikel nr 3, på måndag. Vi får se om jag orkar sätta på mig revisorshatten och klä av siffrorna en praktisk verklighet.

Som det nu är är SSF:s finansiering helt höljd i dunkel, undrar varför? Vill man inte, eller kan man inte? Min egen erfarenhet är att det ofta handlar om okunskap, parad med en smula ovilja. Man har inte bokföringskunskap utan låter revisorn sammanställa RR och BL. Revisorns som sedan ska skriva revisionsberättelsen, (står på vår sida i teorin), men i praktiem är det tvärt om. De vill ha så opreciserade RR och BR som möjligt. Dock är SSF:s årsredovisning bedrövlig utifrån ett uppföljarperspektiv även avseende siffrorna. Här är tom RF bättre.

SSF kunde ha myckt bättre noter, man kunde ha en frivillig kassaflödesanalys. Man kunde sammanställa siffror mer definierat när man gör en redovisning av de senaste fem åren. Det är mussligt.

Auktoriserade revisorer jobbar ofta direkt mot ledningen när de granskar siffrorna och ju mindre specificerad redovisningen är, desto svårare att belägga revisorn med kritik för att de inte granskat i tillräcklig grad. Glöm aldrig att revisorer förtjänar sitt levebröd genom att granska så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Tid är pengar. Om detta med resurser och redovising återkommer jag alltså till.

#12, 13, 14, 21 Målgrupper

Helt avgörande är målgrupperna, hear hear. Se alltså bilaga 4 i artikel nr 2. Där har vi starten mot förbättring. Vi måste för fasiken kunna redogöra för våra målgrupper om vi ska kunna tillfredställa dem. Här har vi avgörande och viktiga frågor kopplade till kön och ålder. Det händer mycket med en människa mellan 15 och 25. Här ligger en stor hemlighet att anpassa verksamheten och ge ungdommar en meningsfull och betydelsefull syssla vid sidan av skola och tonårsångest. Världen blir bara jävligare, och idrotten måste gå från ord till handling. Om inte ungdommarna kommer till oss, och problemen är liknande inom alla idrotter, så kanske det beror på något? Så fort de kör konstsim eller isdans med lite kändisar ökar intresset, klart som fan att ungdommar vill göra något verkligt och inte bara interneta. Men vi kan inte marknadsföra, för vi har ingen koll på våra målgrupper. Därtill måste vi blir bättre på detta med elit och motionär. Eliten är förebilder, motionärerna basen, får vi inte ihoip bilderna får vi en fattig bas och en usel elit…

#15 Tillkrånglat
Krångla till verkligheten. Antingen är allt så enkelt som Skålén skriver att det borde vara, och att jag bara skapar förvirring, eller så är verkligheten mer komplex och krånglig än vi anar och jag försöker klarlägga?

Jag tror att mitt koncept kan göras bättre, men att alla som skyr komplexiteten antingen döljer något, har väldigt dåligt tålamod eller helt enkelt rent psykiskt mår dåligt av allt som inte leder raka vägen mot ett mål, hur dåligt målet än är. Vi är olika och jag respekterar djupt Skåléns hållning om det enkla som strategi mot toppen. Keep it simple stupid.

Jag gör mitt bästa mot förenkling och vill inte ha ett enda styrdokument till och ursäktar om någon trodde detta. Ut med alla pappershögar och in med verkligheten. I bygg- och fastighetsbranchen kan man se ovana beställare sitta med hyllmeter med kvalitetssystem och miljöledningssystem, ändå går byggena åt helvete, kvalitativt och kostnadsmässigt, just bara för att de inte är ute i verkligeheten. Sitter man o styr i verklgheten behövs inga styrsystem. Om Skålén kollar in möteshandlingarna frånSeglardagen kan man se att man hade en trafiksäkerhetspolicy uppe som beslutsförslag. Jag vet bara att jag försöker förklara varför vi har en Seglardag som inte har ett enda papper uppe om vad SSF ska göra 2009, men har en trafiksäkerhetspolicy uppe som beslutsförslag? Det är faktiskt helt galet, och beror sannolikt på att det är något politisk korrekt dokument man blivit pådyvlat av FR för att få en kvalitetsstämpel och mer pengar till ungdomsidrott. Men inte fan förbättrar det Svensk segling. Dessa elända policydeklarationer fördärvar inte bara våra förenignar, de fördärvar hela näringslivet. Nä, Skålén, jag står helt på din sida;

”Fram med enkla och raka lösningar”

Jag försöker förklara varför dessa aldrig blir till, varför vi aldig förlöser oss, varför det ska vara så svårt att få till enkla lösningar i en komplex organisation, detta har vi ju sagt i 10 år. Vi vet vad som funkar men ingen vet hur vi ska göra för att få fram detta. Det enkla och det roliga infinner sig inte, trots att vi vet hur framgångsreceptet både luktar och smakar. Vi är vilse i köket, men inte som restauranggäster. ”Something is rotten in the state of Sweden.” Ibland behövs analys och utredning tom inom segling, som kanske ändå är strategins paradsport.

#16 Systemfel

Problemet med ideell och professionell verksamhet/idrott omfattar alla områden, inte bara SSF. Det är det jag försöker få fram, ingen ska bli uthängd. Vi är alla systemfångar Jag beskriver människan i systemen inte människorna i SSF:s topp. De gör så gott de kan, men sitter fast i tvångströjor de själva inte ser eller kan åtgärda. Uppdraget är under nuvarande förutsättningar omöjligt.

Vi ska fokusera bort från enskild skuld och hänga oss själva på korset, som individer i kollektivet idrottssvergige. Då får ”centralen” lättare att i framtiden göra jobbet bra. Problemen finns inom alla specialidrottsförbund, liksom RF, SIDA, kulturverksamhet, facket, men även näringsliv och offentlig förvaltning. Vi följer inte upp vad vi förutsätter oss att göra, för det är för tråkigt och vi är för lata. Lehman Brothers sista årsredovisning innehöll bara lovord och rosade marknaden. Revisorer, ledning och styrelse var i princip samma personer och aktiägarna nöjda. Höga vinster och risken var sas borttrollad med hjälp av helt nya begrepp och definitioner. De lurade både sig själva och resten av världen. Alla system är sårbara om vi inte sätter upp realsitiska mål och följer upp dessa minutiöst.

#17 Det är lite Karin Boye, om detta med färden mot målet.

Jepp, allt är inte kul, men har man slipat sin botten och lagt ner lite möda, så är det ännu roligare att vinna. Det är lika dant med tandläkaren. Inte roligt, men bra i längden. Och detta med uppföljning kan faktiskt bli kul, om vi alla agerar på samma sätt. Nästa Seglardag kan bli en framgång. Alla förbund taggade till tänderna med samma revisionsplan, redan innan handlingarna sänds ut, då djävlar blir det flera barn gjorda på nästa seglardag. Och så får ledningen förutsättnignar att få blommor och applåder, dvs uppskattning istället för en massa negativ energi. Jag tror seglare är bättre skickade än nåon annan att definierara känlsan på en framgångsrik båt där det är positiv energi i besättningen och en båt med negativ energi. Det är ngåot magiskt.

#18, 19 Kommunikation

Det är allmänmänskligt. Vi lyssnar alla på den som bestämmer och er oss mat. Pengarna kommer uppifrån och den reella makten kommer från frånvarande medlemmar. Samtidigt har SSF inte medlemmar av kött och blod utan medlemmar som består av juridiska personer (båtklubbar) där nära nog 99 % av alla seglare nog aldrig bevittnat ett årsmöte. Här är svaret på varför kommunikationen inte funkar. Man kommunicerar med vilka som ger lön för mödan. ”Smygfacism” finns till mans, dvs fagert tal om bredd och idrott för alla, men vår ständiga förmåga att vifta på svansen när det finns makt och pengar att hösta in. Det är väl ingen som tror att människan är en vit kanin, vi är högst upp i näringskedjan, ovanför Hyenor, pytonormar, krokodiler och vithajar.

SSF är fångna i sin egen kostym och har svårt att kommunicera med klassförbund som kanske själva är lite halta och lytta utan engagerad styrelse och med kommunikationsproblem med egna medlemmar. Inga- Britt Ahlenius har den engelske 1600-talsfiosofen som favorit. När inte staten kan skydda sina egna medborgare från rövartåg eller skydda deras liv, är det vaje medborgares plikt att göra revolution. Sköter staten sina grundläggande uppgifter bör man hålla käft.

#20, 23 (igen för gammal ost)

MA kommer fram till samma slutsats som jag själv. Sådan herre sådan hund. Vi har det förbund vi sjävla förtjänar. Engagerar vi oss inte själva så är det ingen idé att gnälla. Så ska vi göra något konstruktivt gäller det att omgådne fundera på vilket klassförbund, distriktförbund eller segelsällskap vi vill engagera oss i. Själv har jag varit aktiv i fyra år som sekreterare i Safirförbundet, suttit och bladat medlemsblad kvällstid, ringt och jagat medlemmar, uppdaterat register, sammanställt enkäter, skrivit protokoll, varit årsmötesorförande. Suttit och skrivit om klassregler samt varit med och arrangera SM-mästerskap. Därtill engagerad på verksatdsgolvet i min båtklubb, genom att sköta kran och styrelsen behjälplig vid torr- och sjösättning. Sista två åren har jag försökt vara en ”vanlig kappseglare” inom Stockholms 606-klubb. Jag har sett ljuset. 5 min från arbete till båt, 10 minuters sjösättning, 5 min omklädning och en varmkorv i steget. Sedan går starten varje tisdagskväll på Islingeviken. Enkel och kul, så långt från det krångliga man kan komma. Nu bidrar jag genom mina kunskaper inom utredning och analys. En inte alltid uppskattad kunskap. Detta är mitt strå.

MA:s förslag är helt grundläggande och lysande. Ett slags nationellt upprop kring att engagera sig inom folkrörelsen segling. Vi får hitta på något smart sätt att göra våra båtklubbar sexigare. Det går inte att skruva på sig och säga att just jag inte har tid. Det är bara att ta sitt ansvar eller knipa käft och lida. Om alla göra detta samtidigt, inte minst viktigt med bra förebilder, så kommer tillräckligt många att bidra med några strån. Framgångsrika seglare kan itne bara segla, de måste också bidra med träning och en smula administrativ segling. Man behöver itne ens sitta i styrelsen, man kan höra av sig och fråga om man kan var behjälplig i någon fråga.

Nätverkr man ihop klassförbund och distriktförbund bättre kan man jobba med samma grundstrategi och ställa samma frågor, då kommer seglardagen att styras av ägarna, precis som det är uttänkt. Men det kräver lite av fotfolket.

#21 Ålder

Detta med åldrar är helt avgörande. Se inlägg om målgrupper. Para ihop ålder med målgrupp. Se bilaga 4a.

#25. Bara obundenhet skapar krav och uppföljning

Jo Inga-Britt är en favorit, läste ni artikeln i SvD, när hon var hemma i Sveige och firade sin 70-årsdag. Hon sitter kvar i FN-skrapan och sätter skräck i FN-tjänstemännen. Maken till frispråkighet kring den egna organisationens klåpare får man leta efter. Mycket sällsynt, men mest pratar hon om bristande kompetens. Vi får inte heller glömma Fritz Bolkestein, tjänstemannahjälten i EU:s revisionsutskott som avslöjade en massa korrutpotion inom EU. Han fick dessvärre sparken, för där hade vi en tjänsteman som var illojal mot uppdragsvigaren uppåt, han la sin lojalitet hos oss EU-medboragarna, då får man plikta. Men han var ändå en hjälte. Människan är ett följsamt djur och följer alltid husse och matte. Detta gäller äöven revisorer, om de inte vet vem som betalar deras ersättning.

#26. Gemensam insikt – gemensam aktion

Huvudet på spiken. Det gäller att nätverka och kraftsamla. Detta med underifrån är helt centralt. Tänk på Tjekoslovakein, Polen eller Island. När alla agerar samtidigt i tron att den egna insatsen betydfer något, då agerar du. Så fort det uppbådas en känsla att man är med och påverkar/skriver historia, då krypern alla ur sina råttbon. Föränding kommer ofta underifrån, men ofta väl sent.

När denna artikelserie är klar har vi kanske några svar samt förlag på fortsatt handlande. Kanske vi kan ordna ett fristående ”revolutionsmöte” i augusti/september och bjuda in SSF centralt. Vi kör en två timmars videkonferens med bärs och smörgås i Göteborg, Malmö och Stockholm, och andra distrikt som vill vara med. Så vänder vi på perspektivet och visar lite engagemang. Har vi då med oss SSF centralt så kommer de att lyssna med de största elefantöron som finns. Alla vill vara med i det vinnande teamet, nu gäller det bara att visa på lite vinnarkänsla.

En avslutande upprepning av mål och syfte

Jag tror inte på pajkastning, skyttegravar, skuldbeläggning eller att peka finger. Diskussion och kunskap som sprider sig underifrån från båtklubbar, segelsällskap via distriktförbund och upp centralt på SSF:s styrelse och kansli, fungerar myckt bättre. Kanske tom till andra idrottsförbund och till självaste RF. Det är viktiga frågor och internet kan åstadkomma under. Min utgångspunkt är att vi är systemfångar. Anställda, förtroendevalda och ”vanliga” kappseglare, alla är vi på något sätt fast i ett system konstruerat för en annan tid som blvivit så komplicerat att ingen vare sig vet vad som är fel eller hur man löser det. Därför måste lösningen vara kollektiv insikt och gemensam aktion.

Det viktigaste är dialogen. Med en gemensam kartbild eller verklighetsuppfattning löser man problem istället för att skapa problem. Om diskussionen sprider sig kommer upplägget till nästa seglardag att fungera. SSF:s omvärldsbevakning inbegriper åtminstone Blur och alla människor påverkas av offentlig debatt. Att bevaka och följa vindskiften är inte oportunism, det är vägvinnande.

Jag kom och tänka på min far som alltid frågar ”varför” innan han gör något, och min mor som blir irriterad så fort frågan om varför kommer upp, hon vill agera och komma vidare. Tillsammans kompletterar de varandra. Utan ”why” och ”do” i förening vinner man inga långsiktiga strider. Det är sån där Venus och Mars-varning, men har egentligen inte med kön att göra. De flesta människor blir irriterade om något är komplicerat, hjärnan prioriterar det som är enkelt. Segling ska vara enkelt och kul, men orsaken till att den inte alltid är det, kanske beror på osynliga administrativa systemstrukturer. Att beskriva detta är självmål och allt annat än vad jag önskar att sport/fritid ska vara.

Återkommer inom kort med trean.

Sven

0 Comments

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.