Skip to content

18 Comments

  1. jkm75
    Dec 21, 2009 @ 14:15

    Hmm, rätta mig om jag har fel, men egenvikten på en vinga a´la BOR är inte den dimensionerande faktorn. 3,5 ton ståendes på frambalken är inga bekymmer jämfört med den skotlast som behövs vid hantering av mjuka segel.

    Jämför en A-catta med vingsegel kontra mjuka segel där storskotet är utväxlat 1:3 på vingen respektive 1:8 för vanliga segel… Och då tyckte man att 1:3 var lite för mkt…

    Reply

    • Heffe
      Dec 21, 2009 @ 16:27

      bra synpunkt, jkm. kul att nån läser grejerna med eftertanke. det är nog riktigt som du säger.
      den tunga masten ger en nedåtriktad kraft som trycker till mittbalken speciellt i vågorna. BOR tar den med en grov mittbalk, medan Alinghis klenare balk biffas upp med wire från tryckstöttan ut till skroven.
      kraften som “viker bananen” är just spänningen i storskotet, som via akterliket och masttoppen drar i fockens förstag och bänder upp skrovändorna mot varann. något som lär hända även på gamla träbåtar – ju mer man vinschar desto kortare blir båten.
      tack för bra kommentar. vi lär oss tillsammans. henry, civilingenjör för länge sedan.

      Reply

  2. Kristian
    Dec 21, 2009 @ 19:49

    Spännande tänket ang förar skiljer säg här jmf med VOR (tänk Team Russia med sina enorma “chines” i fören.

    ang. försegel och laster

    BMWO körde sista passen (innan båten packades för att skeppas till Valencia, än har ingen av de två sjunkit…) med en STOR code0 tillsammans med vingen.

    Undra om detta innebär att de inte har modifierat båten (lättat) så att de bara kan köra vinge utan att den även kan ta upp de laster som en vanlig mast skapar?

    Att bara köra fock borde väl innebära en stor last i och med att förliket måste sträckas? Detta innebär säkerligen inte en lika stor last som skotning av stor etc men den blir väl ändå betydande?

    Reply

  3. xx
    Dec 21, 2009 @ 21:39

    Många ord, svepande uttalanden och antaganden som anges som fakta. Total brist på självkritik.

    Reply

    • Sam V
      Dec 21, 2009 @ 21:55

      ?

      Reply

  4. Sebastian
    Dec 21, 2009 @ 22:57

    Till xx

    Vilken tråkig kommentar du lämnat. Om du verkligen tycker som du skriver, kan du då inte själv precisera vad det är du tycker är fel med texten. Då kan ju vi på forumet diskutera saken? eller gillar du bara att klaga. Tråkig inställning på ett gratis-forum för seglare.

    Tack Henry för en trevlig läsning, försöker samla på mig så mycket “input” som möjligt inför ac33. God Jul

    Reply

    • Kristian
      Dec 21, 2009 @ 23:18

      +1

      Reply

      • Sam V
        Dec 22, 2009 @ 00:17

        +2

        Reply

  5. Freddy
    Dec 22, 2009 @ 01:05

    Mycket bra artikel Henry, Tack
    Undrar om dom har roligt när dom seglar?
    Troligen en svinlande upplevelse. (Jag skulle gärna testa)
    Frågan är om själva tävlingen kommer bli lika rolig som resan dit?

    Reply

  6. JV
    Dec 22, 2009 @ 07:15

    Kul artikel och riktigt spännande båtar. Men jag tror att själva tävlingen kommer att bli helt ointressant. Sannolikheten för att två så olika båtar skall segla lika fort är väl minimal ? En av dem kommer att vara minst 1/2 knop snabbare än den andra och sedan blir det spel mot ett mål, antingen det blir 3, 5 eller 7 matcher.

    Reply

    • Peter Gustafsson
      Dec 22, 2009 @ 07:33

      Det som är spännande är väl att ingen på förhand kan säga vilken av dem som kommer att dominera.

      Jag undrar hur bra koll de har på varandra. Med alla experter man har i teamen så borde man med ganska stor exakthet kunna modellera motståndarens båt och “torrköra” båtarna mot varandra?

      Reply

  7. Eivind
    Dec 22, 2009 @ 08:53

    Et viktig tema i valget mellom trimaran og katamaran er båtenes egenskaper under manøvre som slag, jibber og rundinger. Her er det vel liten tvil om at trimaraner er raskere enn katamaraner (for når så vi sist en konkeransedyktig katamaran blant ORMA 60 båtene i inshore seilaser som Nokia Oops cup eller andre steder).
    Ellers så tror jeg at fartsforskjellene kommer til å være mye større en 0,5 knop, men det kan fort skifte i forskjellige vindtyrker. Det har jo blitt nevnt at BOR med vingmasten kan seile med en AWA som er mye mindre enn tradisjonelle master. Vi får håpe båtene holder og at det faktisk blir seilaser i Valencia.

    Reply

  8. Large
    Dec 22, 2009 @ 09:04

    Alinghi vinner!
    KISS

    Reply

  9. jkm75
    Dec 22, 2009 @ 11:35

    Mer läsning om vinge och hur den funkar. Skrivet av danmarks främsta A-cat seglare:

    Reply

  10. Richard
    Dec 22, 2009 @ 19:30

    Trimaraner kan i allmänhet slå snabbare än cattor men jag tror det beror på att dom har roder och fena på mittenskrovet. Dessa har man ju nyligen tagit bort på BOR så vem vet.

    Reply

  11. fills
    Dec 22, 2009 @ 22:21

    Intressant artikel! Stars’n’stripes 88’a körde med vingmast. De negativa förskeppen är även för att maximera den “våta längden”, men gör också så att stäv vågen/motståndet minskar. Tror att teamen har relativt bra intel på hur snabba respektive båtar är.. Trots allt inte så komplicerat med vindsensorer (ultraljuds anemometer), radar/gps plotting osv. Ser fram emot nästa analys!

    ///fills

    Reply

  12. Staffan
    Dec 23, 2009 @ 00:19

    Hej

    Läste just en artikel i Yachting World om de tva båtarna och en intressant sak som Heffe verkar ha missat och jag med fram tills att jag läste artikeln är att det är vattenlinjeländen som är begränsad till 90 fot, inte totallangden.

    Alhingis skrov mäter 101 fot med en totalländ inklusive peke på 113 fot. Vattenlinjen mäts i stillaliggande läge och som man kan se på många bilder på båten sticker de första metrarna av skrovet ofta upp ur vattnet, detta för att vattenlinjen ska hålla sig inom de 90 foten, men att man med lite tryck under segling lagger ned den extra vattenlinjen som då mäter hela 101 fot.

    BOR har i och med att det en trimaran kunnat utnyttja detta ännu bättre, eftersom den till stor del kan flyta på mittskrovet (som är exakt 90 fot) och sidoskroven då kan flyta högre. Sidoskroven är totalt 121 fot och detta ligger förstås i vattnet så fort båten seglar. Totallängden inklusive peke (bogspröt till sidoskrovets bakdel) ligger på 135 fot.

    Ovan innebär alltså att BOR har en 20% längre seglande vattenlinje, vilket definitivt måste ses som en stor fördel.

    Vad som är normalt flytläge har det tydligen processats om, eftersom båtarna kan lastas olika, till och med med barlast om jag har förstått det rätt, och det påverkar ju så klart vattenlinjeländen stillaliggande. Jag vet inte resultatet, eller ens om man har kommit överens om vad som gäller.

    Gällande de låga fallande förskeppen på båda båtarna har jag förstått det som att det inte i så stor utsträckning handlar om att inte tippa framåt, utan snarare beror på att man vill minska vindmotståndet så mycket det går. De ska som Fills säger också minska vågbildningen.

    Själv har jag varit mycket nära att sätta en Seaon 96 på näsan med full stor, gennacker och fock i full fart, min upplevelse var inte att läskrovet (som i och for sig inte är platt upptill, utan ganska vasst) fortsatte nedåt för att det skopade ner sig, utan snarare för att när det väl är nere under ytan tillkommer inget mer rätande moment, eftersom ingen mer volym trycks ned i vattnet, medan kraften i seglen på grund av en vindby och ökad hastighet fortsatte att öka. Det krävs att lätta ordentligt på trycket i seglen för att få tillbaka den. Jag tycker att det kan jämföras när man går ut på en vanlig bom som man förtöjer båtar vid, en sån med en eller ett par flytelement i längst ut. Många av er har säkert gått ut på en bom och märkt hur den sakta sjunker, ända tills flytelementet är helt under ytan,
    då det plötsligt sjunker mycket fortare, eftersom nästan ingen extra flytkraft tillkommer.

    Gällande vad som slår snabbast tror jag att det är fördel trimaranen. Detta för att den i huvudsak flyter på mittskrovet, så det är mindre våt yta som bromsar stagvändingen på sidoskroven.

    Staffan

    Reply

    • DS
      Dec 23, 2009 @ 16:25

      Nån som har koll på hur det blev med diskussionerna ifall BOR’s utanpåliggande roder räknades in i vattenlinjen eller inte? – och om det gör någon skillnad i fart?

      Mauritz

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.