Skip to content

236 Comments

  1. Gustav
    Feb 20, 2012 @ 22:06

    Ingen spaning i tabellen men en fundering hur man fyller i ansökan…
    Jag seglade förra året med både spinnaker och genacker, det blev dock dyrt (i pinnar räknat). fundera rdå på hur jag ska fylla i ansökan för att återgå till standard, det vill säga spinnaker ELLER genacker.
    Ska man välja valet “spinnaker och gennacker” i rutan för användning? någon som vet?

    Reply

    • Peter Kross
      Feb 20, 2012 @ 22:30

      Valet finns inte längre. det togs bort ifjol. Eller gäller endast standardbåt och då får man inte använda både och om det inte finns med i båtens klassreglerna förståss. (men då är det ju klassbåt och inte standardbåt…)

      Reply

      • Gustav
        Feb 20, 2012 @ 23:14

        Hm, förstår inte helt.
        Alternativet att köra med båda på en kappseling får man alltså inte, då fyller jag alltså i alla mina undanvindssegel (max två gennacker och två spinnaker) och sedan är det bra med det.

        Reply

        • Peter Kross
          Feb 21, 2012 @ 10:10

          nu är det jag som inte riktigt förstår.
          Standardbåtar får välja spinnacker eller gennaker på en tävling, mao. man får inte byta under tävling från spinnaker till gennaker.

          mätbrevsbåtar däremot får använda alla segel som är listade på mätbrevet under tävlingen. De har dock inte längre möjlighet att välja “eller”-alternativet.

          Reply

          • Gustav
            Feb 21, 2012 @ 10:45

            mitt mätbrev från förra året heter: e3850, en förlängd dominant 95.

            Det jag klurar på är om jag behöver göra något speciellt i ansökan för att segla med antingen spinnaker eller Gennacker – gissar att jag behöver ange båda i ansökan. Jag vill ju välja innan en segling, inte kunna köra båda under en segling då det tidigare har kostat för mycket. Förstår det som att ELLER inte finns, och alternativet är då att bestämma sig redan nu och mäta in med bara gennacker eller spinnaker?

          • Peter Kross
            Feb 21, 2012 @ 12:55

            @Gustav, så är det, du får bestämma dig redan när du söker mätbrev.

    • Peter Gustafsson
      Feb 21, 2012 @ 11:04

      Rent principiellt är “eller” ett svårt begrepp att ha i mätbreven?

      Båt A kan välja mellan “spin 1 + spin 2” eller “gennaker 1 + gennaker 2”. Detta beslut kan tas 10 minuter före race.

      Båt B mäter idag in 3 gennakers, men skall det funka på samma sätt som ovan skulle man kunna välja “genn1 + genn 2” eller “genn 2 och genn 3”. Alltså lägga iland segel som man inte avser att använda.

      Resultatet blir detsamma, men det första har varit möjligt/tillåtet men inte det andra. Här är det viktigt att få till en konsekvens.

      Jag tror det skall vara så att alla segel man avser att använda på en säsong finns i mätbrevet. Sedan kan man ha ett shorthandedbrev med gennakers om man nu har spinnakers i sitt vanliga mätbrev?

      Reply

      • Gustav
        Feb 21, 2012 @ 11:42

        Det är ju här det blir knasigt… Eftersom standardbåten får välja (se SRS-tabellen för Dominant 95) så borde även jag kunna mäta in min båt så jag får välja? eller straffas jag på den punkten för att jag har en förlängd båt?

        Reply

      • Peter Kross
        Feb 21, 2012 @ 12:57

        visst kan man ser det så med gennakrar men i verkligheten ökar väl området med spinnaker och gennaker avsevärd…

        Reply

  2. uffea
    Feb 20, 2012 @ 22:18

    Mätbrev E3521 Lady Helsman SRS 1.177 kan det verkligen stämma? iof fock och gennacker vad jag förstår. Men verkar modifierad enligt Lady GT i övrigt.

    Reply

  3. Martin
    Feb 21, 2012 @ 07:19

    Är det ok med ett peke så länge det inte är mer än 1.33*j?

    Reply

    • Pelle Lindell
      Feb 21, 2012 @ 07:22

      För tabellbåtarna finns pekelängden angiven i respektive båts båtdatablad. För en mätbrevsbåt skall båtägaren ange hur långt peke han har.

      Reply

    • Peter Gustafsson
      Feb 21, 2012 @ 07:31

      Man kan ha ett peke som är hur långt som helst. Vårt är 41% av J-måttet.

      Men den “allmänna uppfattningen” var att ett peke som är 33% av J eller kortare inte kostar så mycket i SRS. Förut var det gratis.

      Man bör ha det peke som passar båten och det sätt man seglar, men gör man det långt så skall man kanske vara noggrannare med att man verkligen får ut prestandan.

      Reply

  4. Henrik
    Feb 21, 2012 @ 09:08

    Fick upp mitt mätbrev på hemsidan i förra veckan och tycker mitt mättal ser väldigt lågt ut. Men det är väl bara att tacka.

    Reply

    • Erik Barkefors
      Feb 21, 2012 @ 09:45

      Kolla att alla mått, antal segel osv är korrekta och i så fall är det bara att tacka. Skulle något vara fel angivet är det väl bättre att du upptäcker och ber att få det korrigerat före säsongen än att du blir “årets snackis” ;-)

      Reply

    • Peter Gustafsson
      Feb 21, 2012 @ 10:23

      Hanse 320 = 1,115

      Jag tycker inte det låter orimligt. Du har bara en liten fock (ditt LP är 90% av J) och inga undanvindssegel.

      Man kan jämföra med den här båten i NorLYS, som har 1.14 utan code 0. Då har den 150% genua, spinn och gennaker.

      Reply

      • Peter Kross
        Feb 21, 2012 @ 13:20

        visst kan man jämföra med NORLYS eller så jämför man med fanska HN och där ligger båten i grupp 20 vilket är ca. 1,16 med 110%fock och spinnaker…

        Reply

        • Peter Kross
          Feb 21, 2012 @ 16:35

          kollade även med finnarna vad de hade Hanse 320 ifjol (årets lista är inte ute ännu). då låg Hanse 320 på 1,17 (med fock och spi).

          Även tyskarna har den ungefär på 1,17.

          Tittar man sen på spi-avdrag för likande båtar så får man ett avdrag på ca. 0,025, dvs. <0,03. Men med mindre försegel borde det gå upp något.

          Sen är det en fråga vilken skillnad man kan räknar för skillnad mellan 110% fock (som är orginal för båttypen) och 90% fock.

          Reply

      • Henrik
        Feb 21, 2012 @ 17:39

        Hej.
        Jag såg ett SRS förra året från en Hanse 320 ägare som hade exakt samma segel mm som jag och han hade 1,14.

        Nu har jag aldrig kappseglat innan utan detta kommer bli en test säsång.
        Jag har äntligen tagit mig mod att försöka.

        Reply

        • Andreas i HP
          Feb 21, 2012 @ 17:59

          Gött jobbat Henrik! Hoppas du upptäcker tjusningen med att kappsegla och utvecklas som seglare samt lurar med en båt till… ;-)

          MVH Andreas

          Reply

        • Peter Kross
          Feb 21, 2012 @ 19:02

          menar du den här…

          http://www.ssf.se/tk/pdf/srs/E4325.pdf

          intressant kommentar under anmärkningar. Visst kan det ha varit något högt.

          Reply

  5. Jörgen
    Feb 21, 2012 @ 17:00

    X-362 Sport med 1,22 kan bli en riktig raket!

    Reply

    • Peter Kross
      Feb 21, 2012 @ 23:42

      1,22 är visserligen usp men även 1,25 är långt under standardbåtens 1,29.
      Vikten liger visserligen 10% över tabellvikten men det är mest troligt broschyrvikt och då kan det skilja några %.
      Segelmåtten skiljer inte heller så hemskt mycket. Nån pinne skulle säkerligen vara rimligt.

      Reply

      • Calle P
        Feb 22, 2012 @ 12:08

        Det är precis detta som är nackdelen med det nya systemet.
        Är den verkligen så mycket tyngre än alla andra X362 sport?

        Enda anledningen till att få ändrat mätetal pga höjd vikt borde vara att man har mer utrustning ombord som väger. Kan man inte specificera det så borde inte mätetalet ändras.

        Jag har påpekat att X-99an borde få sänkt då det i tabellen står 2,9 ton och inte 2,98 som är klassregel. Min egen väger 3,037 och runt det ligger de flesta andra X-99or.

        Reply

        • Peter Kross
          Feb 26, 2012 @ 02:10

          Ja, i HN-tabellen ligger X-99 på 1,23….

          (trodde nästan att jag var den enda som tyckte det med vikterna slår fel… men så kan man ser det som en optimeringsmöjliget för en hel del Stanardbåtar- bara söka mätbrev- ;-) )

          Reply

          • Sven-Arne
            Mar 16, 2012 @ 22:07

            Du Peter kross verkar ha koll på “nya” ses.. Min fundering är om det verkligen är så att mätbrevsbåtar får hissa spinn i masttopp… Tillverkare av master måste väl jubla över det men vad tycker försäkringsbolagen?
            Va tror du?

          • Sven-Arne
            Mar 16, 2012 @ 22:09

            SRS

          • Peter
            Mar 16, 2012 @ 22:29

            När man vill hissa i masttoppen så behöver man inte anger detta idag utan det är endast liklängder som anges. Pelle Lindell har tidigare svarat på den frågan.

          • Staffan Larsson
            Mar 16, 2012 @ 22:43

            @ Sven-Arne och Peter: Var inte det givet att det som standard fanns ett uttag för spinnfall i toppen. Annars är det väl en modifiering som skall anges i ansökan.

          • Peter
            Mar 17, 2012 @ 01:00

            Stefan, för en standardbåt ska det finnas uttag redan som standard som på t.ex. Dehler 33.för mätbrevsbåt räknas liklängder. Fallhöjden är för tillfället fritt för mätbrevsbåtar.

            längre ner i tråden skrev Pelle redan svaret på det:

            “För klassbåtar gäller respektive klassregel
            För standardbåtar gäller det standardutförande för skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i. Dvs. har båttypen levererats med MH-fall får man använda det men man får inte sätta dit ett om det inte fanns med från början.
            För mätbrevsbåtar räknar vi (för tillfället och det kan ändras i framtiden) med att de spinnakrar och gennakrar som anges hissas på bästa sätt dvs spinnakerfallshöjden är fri”

          • Staffan Larsson
            Mar 17, 2012 @ 07:13

            Peter, du har rätt. I mitt fall kommer min spinn att vara lite kort för att hissas i topp och för att inte behöva “betala” för det angav jag i kommentarsfältet att jag inte kommer köra spinn topphissat.

      • LGP
        Feb 25, 2012 @ 16:35

        Båtdatabladet för X362 Sport anger djupgåendet till 2,25 m. De flesta? med märbrev anger djupet till 2,05 m. Antingen är båtdatabladet fel eller så förekommer båten med olika djupa kölar.

        Reply

        • Erik Barkefors
          Feb 25, 2012 @ 16:57

          Sport har en annan köl och det gäller både 363 och 332.

          Reply

        • Göran R
          Feb 25, 2012 @ 17:34

          X-362 Sport Finns med två kölar, 2,05 m är standard, 2,25 m är den djupa kölen. Tabellbåten är med den extra djupa 2,25 m kölen, Därav mätbrev på 2,05 kölen.

          Reply

          • LGP
            Feb 26, 2012 @ 08:46

            Eftersom 2,05 m är standard, så borde tabellbåten ha köl med 2,05 i djupgående och inte 2,25 m och de få, som då har extra djup köl borde få söka mätbrev. Tabellbåten borde spegla “standardbåten”.

          • Pelle Lindell
            Feb 26, 2012 @ 11:13

            Varianten med 2.25 djupgående är den absolut vanligaste i våra vatten och därför finns den i tabellen.

  6. srsseglaren
    Feb 21, 2012 @ 20:04

    Vindile har tydligen bytt köl under vintern från järnköl till bly åkte upp från 1.25 till 1.264 åtminstone i mätbrevet ngn som kollat under pressen ?
    Nåja, han ifall ta hem OrnöRunt, GR och en ny bil i Hyundai cup.

    Reply

    • Per
      Feb 21, 2012 @ 22:54

      är det inte snarare så att det nu är angivet korrekt költyp?

      Reply

    • Mats V
      Feb 22, 2012 @ 12:45

      Hoppsan…!

      Reply

    • large
      Feb 22, 2012 @ 12:49

      ; )

      Reply

    • Peter Gustafsson
      Feb 22, 2012 @ 13:28

      :-)

      Svårt att hålla koll på vad man har i kölen…

      Reply

      • GöF
        Feb 29, 2012 @ 22:27

        Hmmm.. minns inga järnkölar på Wasabåtarna. Tillbringade min ungdom på varvet :) 30:an hade väl olika djup med nån järn/blyvariant…
        Tvärtom har jag för mig att man i reklamen för 55:an skröt om en grundstötning där skrovet höll men man göt om BLYkölen..

        Reply

    • Hans Gunnarsson
      Feb 22, 2012 @ 14:12

      Tror inte skillnaden i SRS-tal blir 7 timmar 57 minuter och 10 sekunder på GR, vilket var avståndet till 2:an…

      /Hans

      Reply

      • Sam V
        Feb 22, 2012 @ 14:50

        Däremot 1 min 20 sek på Ornö Runt.

        Reply

        • Peter Kross
          Feb 22, 2012 @ 17:29

          Vindile borta från listan??? Har det blivit något fel?

          Reply

          • srsseglaren
            Feb 22, 2012 @ 18:55

            Ngn som vill behålla sin nya bil ?

  7. Peter Kross
    Feb 21, 2012 @ 20:21

    E3572, RJ85 angiven költyp långköl medan i båtdatabladet står fenköl. Vad är rätt???

    Reply

    • Kåre
      Feb 21, 2012 @ 20:37

      RJ 85:an var långkölad från början, men de flesta är ombyggda till att ha delat lateralplan.

      Reply

  8. srsseglaren
    Feb 21, 2012 @ 20:40

    Entypförbundet säger själva att båten är långkölad.

    Det som borde vara avgörande är om rodret sitter på akterkant av kölen om ja så är båten långkölad annars fenkölad.

    Alla båtar med mätbrev skall skicka in två fotografier på båten så detta borde ha kunna klargjorts utifrån dessa.

    Initialt byggdes RJ med rodret i akterkant köl för att ändras i efterhand till separat roder.
    Förbundet hänvisar till att rodret skall vara byggt i formar godkända av förbundet, utseende på dessa går ej att finna(kanske behövs direkt kontakt).
    Det är möjligt att förbundet godkänner båda rodertyperna dvs både fenköl och långköl konstruktion.
    Hur SSF ser på saken återstår att se men man får hoppas att dom granskat dom foton som dom har begärt in ?

    Reply

    • Peter Kross
      Feb 21, 2012 @ 22:05

      mao. RJ 85 borde vara långkölad även i tabellen… lång- eller fenköl avgörs väl inte om det är delat lateralplan utan kölens längd i förhållande till båtens längd.

      Reply

      • Kåre
        Feb 21, 2012 @ 23:06

        Det finns flera definitioner på vad som är fenköl eller långköl. En definition är längden på kölen en annan kanske vanligare definition är att en fenköl har delat lateralplan men inte långkölad båt.

        Vad SRS använder för definition vet jag inte.

        Reply

  9. Peter Kross
    Feb 21, 2012 @ 23:51

    E3961 skärgårdskryssare – 1,00 verkar något lågt.

    Reply

  10. Peter Kross
    Feb 22, 2012 @ 00:06

    Bongo 960 med 1,23 kan ligga något lågt om man jämför med HN-tabellen där ligger den på ca. 1,24 med gundare köl…

    Reply

    • Marie-Cacao
      Feb 26, 2012 @ 22:34

      Har du kollat på rätt båt? Bongo 960, eller Olea 32 som hon nu heter efter konkursen, finns i olika utföranden. Enkelköl djupgående 1,95 eller som twin-keel djupgående 1,75. Twin-keel har visat sig vara snabbare.Hon finn även i förlängt utförande på 10m.

      Reply

      • Peter Kross
        Feb 26, 2012 @ 23:30

        Sorry jag missade, Det finns faktiskt Bongo 960 med 1,95 i HN-tabellen men då ligger den på ca. 1,26.
        I HN har den dock 15 cm större P-mått och 20cm längre E.
        genuans förlik är 25 cm längre medan FP är ca. 10 cm kortare.
        Spinnakern är ca. 20cm längre men 1/2-bredden är hela 2 m mindre.

        Dessutom har mätbrevsbåten både Spinnaker och gennaker listade som brukar ge lite extra.

        http://www.ffvoile.fr/ffv/web/pratique/habitable/HN/FRA/tables/fiche.asp?matricule=1274

        I HN-lista finns 23 Bongo 960 listade men av dessa ligger 10 st på ca. 1,27.

        Reply

  11. Peter Kross
    Feb 23, 2012 @ 19:16

    här kan man jämföra hur SRS-talen har utvecklats sen 2010. OBS! vissa båtar har ändrat mått eller utrustning.

    https://docs.google.com/open?id=1dhezqjJaNeyldBuZq6N1lolemX_1SWArMuiGIo-HYeU

    Reply

    • Raketen
      Feb 26, 2012 @ 23:09

      Min har blivit 0,006 snabbare!
      Dessutom utan att jag behövt investera en enda svensk pesetas!!
      :)

      Reply

  12. srsseglaren
    Feb 23, 2012 @ 20:23

    Någon som vet ?
    Många mätbrev har två rader för mått på försegel(olika LPmått) samt ibland en rad för mått för spinnacker.
    D:o tolkas som att båten får seglas med två olika försegel och en spinnacker.

    Men tex mätbrev E 3565 har endast en rad för försegel med LP 6,6.
    Det senare tolkas som att endast ett försegel får användas ?!
    Då detta är maxgenuan så måste den rullrevas för att fungera i högre vindstyrkor ?

    För standard båt anges maxmått samt antal försegel.
    Mätbrevsbåtar saknar info om antal, tolkas som att varje rad i mätbrevet behövs för att ett segel får användas ?

    Det vore bra om de mätbrevsbåtar som har långa förlik på spinnackrarna också fick sitt FH mått justerat så att dom kan hissa dom, blir färre protester på banan jmf E2866.

    Reply

    • Gustav
      Feb 24, 2012 @ 13:15

      Man behöver bara ange mått på det största förseglet!

      Reply

      • Pelle Lindell
        Feb 24, 2012 @ 13:41

        Nja
        Man får ange antingen de mått som alla försegel faller innanför (oftast det största seglet men det finns ju en och annan som har tex. en fock med längre förlik än vad genuan har och då skall det långa liket anges) eller måtten på alla segel individuellt. För de allra flesta spelar det ingen roll för respittalet hur man gör men rent hypotetiskt kan vara en liten skillnad.

        Reply

    • LGP
      Feb 25, 2012 @ 16:28

      FH tolkas väl som höjden till fockstagets infästning i masten. Var man fäster spinnakerfallet är ej krav på att ange eller???

      Reply

      • Skoglund
        Feb 25, 2012 @ 20:49

        Det uppfattade jag det också som. E2866 är mitt mätbrev och naturligtvis hissas inte spinnakern vid angiven förtriangelhöjd utan i masttoppen. Tacksam om någon kunde bekräfta att jag uppfattat det rätt.

        Reply

        • KIW
          Feb 25, 2012 @ 21:48

          Pelle L,
          Har en båt med 9/10 rigg och försökt få svar på denna fråga.
          Vad gäller nu, kan man hissa spinn eller Code zero ovan normal förstagsinfästning, dvs kan jag hissa normalstor (tabellbåt) spinn i masttopp? Har FH betydelse i detta fall?

          Mvh KIW

          Reply

          • Pelle Lindell
            Feb 26, 2012 @ 11:28

            FH är förtriangelhöjd som definierat i redskapsreglerna och har inget med spinnakerfallshöjden att göra

            För klassbåtar gäller respektive klassregel
            För standardbåtar gäller det standardutförande för skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i. Dvs. har båttypen levererats med MH-fall får man använda det men man får inte sätta dit ett om det inte fanns med från början.
            För mätbrevsbåtar räknar vi (för tillfället och det kan ändras i framtiden) med att de spinnakrar och gennakrar som anges hissas på bästa sätt dvs spinnakerfallshöjden är fri

          • Staffan Larsson
            Feb 26, 2012 @ 19:03

            Pelle L
            Om man har en båt där det som standard finns möjlihet att hissa spinn i topp men bara vill hissa intill förstagets infästning, hur anger man det bäst i ansökan? I kommentarsfältet?

          • Pelle Lindell
            Feb 26, 2012 @ 20:51

            Det kan du göra

          • srsseglaren
            Feb 26, 2012 @ 21:01

            Vore det inte bra om mätbrevsbåt på samma sätt dvs i kommentatorsfältet klargör på alla sätt de avviker från grundstandarden ?
            Tex om ny profil finns på köl, rodret har bytts till nytt utförande.
            Akterstag bytt från wire till lina
            Backstag monterat
            Etc etc

          • Peter Kross
            Feb 26, 2012 @ 22:14

            … ändplatta under kölen, förlängd/avkrotat korda mm…

          • Bosse
            Feb 26, 2012 @ 22:22

            Så det är grundstandarden på en båt som ligger till grund för SRS-talet?

            Trodde i min enfald att det var det man angav när man ansöker om srs-tal som ligger till grund.

            Om det inte finns någon grundstandard då?

            Poppar det inte upp samma tal om man inte anger att det är en rival, smaragd etc? Bilderna ska väl visa vad det är för typ av båt, inte vilken båtmodell det är?

            Ska man ange vilken kölprofil det är så finns väl snart önskemål på typ av bottenfärg eller vilken kornstorlek man slipat botten med….

          • Peter Kross
            Feb 26, 2012 @ 23:37

            enligt reglerna har du standard- klass- eller mätbrevsbåt. Det finns ingen koppling de emmelan rent regelmässigt utan det som står i respektive regel gäller.

            Hur långt man får ändra kölprofil vet jag ej men det kan kanske Pelle svarar på men det kan finnas andra ändringar som man kan genomföra på en köl för att förbättra dess prestanda.

            @SRSseglaren om du byter akterstag från wire till lina så är det bättre att ange det som kommentar eller välja rätt under material för stående rigg… Även backstag ska anges.

          • Peter Kross
            Feb 26, 2012 @ 23:46

            det finns dock på mätbrevet angivet att båten är en modifierad standardbåt. Jag vet dock ej hur det hänger ihop med reglerna då ett sådant inte finns enligt SRS-reglerna. Men så stor det också i parentes…

  13. Peter Kross
    Feb 24, 2012 @ 00:27

    Det finns en del fel/avvikelse mellan listan och mätbreven. Jag tycker att man inte kan förvänta sig av seglarna att titta in i var och en… Skulle vara bra om detta rättas till. Det skulle inte heller skada om man skulle kunna se i listan även SRS utan undanvindsegel. (nästan gjort för att det blir protester…)

    Reply

    • Pelle Lindell
      Feb 24, 2012 @ 06:32

      Det verkar väldigt konstigt om det vore så eftersom mätbreven och listan genereras ur samma databas varje gång man öppnar den. Ett exempel hade underlättat om vi skall hitta eventuella fel.
      Det kan möjligen vara så att du haft en cachad lista i din webbläsare och någon båt råkat bli ändrad….vi har rätt många fall där båtägarna kommer in med rättelser och ändringar vilket ger smärre ändringar i talen.

      Reply

      • Peter Kross
        Feb 24, 2012 @ 07:26

        det var det tydligen, det vart bättre efter F5…..

        Reply

  14. srsseglaren
    Feb 24, 2012 @ 06:40

    Hur ser SSF på genua resonemanget ovan ?

    Reply

    • Pelle Lindell
      Feb 24, 2012 @ 08:22

      Antalet tillåtna försegel (fock/genua) skall givetvis framgå av mätbrevet. Vi jobbar på det…=/. Vad gäller spinnakrar/gennakrar är skall ju båtägaren ange mått för alla segel som är tillåtna och de måtten återges i mätbrevet redan idag.

      Reply

  15. Backe
    Feb 24, 2012 @ 07:47

    Säger bara ENTYP!!!

    Reply

    • Pelle Lindell
      Feb 24, 2012 @ 08:23

      Varje gång…=)
      Entypsregler kan dock vara nog så snåriga :-)

      Reply

    • Large
      Feb 24, 2012 @ 08:33

      Det man missar med entyp är ju just funderingarna kring konfiguration och strategi gällande material.
      Entyp gagnar inte materialutveckling eller hur?

      Reply

    • F424
      Feb 24, 2012 @ 08:38

      Naturligtvis är entyp överlägset och jag är ruggigt sugen att satsa ordentligt med min båt 2012. Backe, kan inte du skicka mig den kompletta listan över aktuella seglingar?
      //Niklas, Faurby424.

      Reply

      • Janne E.
        Feb 24, 2012 @ 09:26

        =)

        Reply

      • Svenne
        Feb 24, 2012 @ 14:01

        Jag tror han menade att entyp är när en typ seglar en typ av båt, då kan man välja en typ av segling själv. Kanske rent av någon SRS segling, men glöm inte att mäta in båten.

        Reply

  16. SWE
    Feb 25, 2012 @ 18:53

    Har sakert missat ngt grundlaggande, men finns flerskrov ej med i std- eller klassbatar langre? maste alla med flerskrov soka SRS-brev for 2012 och framat?

    Reply

    • Pelle Lindell
      Feb 27, 2012 @ 06:03

      Flerskrovslistan kommer men den hanteras separat liksom flerskrovsmätbreven.

      Reply

  17. srsseglaren
    Feb 26, 2012 @ 23:30

    @Bosse @SSF
    Hur ska jag på banan veta hur min konkurrent har fyllt i sin ansökan till mätbrevet ? Ingen annan en ansökaren och SSF ser ansökan !
    Dom flesta breven handlar om standard båtar som har avvikande antal eller mått på segel,rigg skall det vara fritt fram att optimera allt annat bara pga en ansökan om nytt segelmått ?

    @Bosse
    Finns det ngn som har talat om färgval i samband med mätbrev ?

    Reply

    • Sebastian
      Feb 27, 2012 @ 09:00

      Jag tycker anmälan skiljer sig väldigt lite från mätbrevets utforming. Printa ut mätbreven för dina närmsta konkurrenter. De ligger som pdf-fil på ssf`s hemsida. På mätbrevet står skrivet de mått som angets vid ansökan och du ser vilka avikelser som ansökaren åberopar. Du kan lätt se om mätbrevet tex gäller fock istället för genoa eller om spinnaker är tilllåten. Optimeringar som peke, kolfiberroder, kolfibermast, viktbesparingar, frånvaro av inredning, mm framgår av mätbrevet.

      Reply

  18. Gustav
    Feb 27, 2012 @ 19:15

    Då var nästa fråga…
    Undra vad ett förnyat mätbrev med ändringar kostar med vinterrabatt?
    I vanliga fall är det ju 400+200 (förnyat + ändring) det borde ju vara någon rabatt på detta då det är det på resten. Kanske skulle betala in 450…

    Vinterrabatter
    Nytt mätbrev (ord. pris 750kr):
    – 450kr dvs 40 % till 29 feb.
    – 525kr dvs 30 % till 30 mars.
    – 600kr dvs 20 % till 16 april.

    Förnyat mätbrev (ord. pris 400kr):
    – 320kr dvs 20 % till 30 mars.
    – 360kr dvs 10 % till 16 april.

    Reply

    • Pelle Lindell
      Feb 27, 2012 @ 20:16

      Det är SSF’s kansli som bestämmer vad det kostar så jag tycker du skall ringa och fråga

      Reply

      • Peter Kross
        Feb 28, 2012 @ 07:40

        helt oskyldig är väl TK ändå inte till prissättning.

        Reply

    • Peter Kross
      Feb 27, 2012 @ 22:57

      förut ingick ändringar i samband med förlängning i förlängningspris…

      Reply

  19. jonas
    Feb 28, 2012 @ 11:29

    jag hade ändringar i mätbrevet mot förra året och det gick som förnyat 320 sek

    Reply

  20. GöF
    Feb 29, 2012 @ 21:46

    Nytt rekord ? E3366 2011 1,27 nu 2012 1,23 med samma mått i alla positioner…

    Reply

    • Peter Kross
      Feb 29, 2012 @ 22:05

      Grattis!!!

      Reply

      • GöF
        Feb 29, 2012 @ 22:10

        Till Mia T ja :) vi kör vidare med 1,28..

        Reply

    • kiw
      Feb 29, 2012 @ 22:26

      Systemfel ?????? Kan väl aldrig stämma, eller?

      Reply

      • GöF
        Feb 29, 2012 @ 22:42

        KIW, vi tar ut ett testbrev med samma setup.. Så får vi 1,24 ?

        Reply

    • Rikard I
      Mar 24, 2012 @ 09:50

      Efter att ha analyserat SRS-formeln på djupet utgående från statistiken, så visar sig det att Mia-T sänkning är helt berättigad.
      Orsaken är främst den avsevärt lägre segelarean för bidevind.

      Reply

  21. SWEx
    Feb 29, 2012 @ 22:31

    Pelle L.
    Är det generellt så att bly istället för järn i kölen “straffar” SRS-talet?

    Reply

    • alex Ekberg
      Feb 29, 2012 @ 22:49

      Blyköl borde väl ge högre tal? Den kan både göras lättare och tunnare. Samma rätande moment men mindre motstånd.

      Reply

    • Pelle P
      Mar 1, 2012 @ 09:56

      Självklart ska det generera ett högre SRS om det är ett byte på befintlig båt. Snackar vi ny båttyp är frågen inte relevant.

      Reply

      • Peter Kross
        Mar 1, 2012 @ 11:48

        tryckte tydligen på fel reply-knapp….

        “jag tycker att det är relevant även om det är en ny båttyp. En del båttyper erbjudts och har erbjudits med olika kölalternativ. Ibland är skillnaden kölmaterialet. Blyköl ger något bättre prestanda och det borde väl återspeglas i respittalet. en kan man diskutera om det ska vara 0,001, 0,005 eller 0,01 eller mer…”

        Reply

  22. Peter Kross
    Feb 29, 2012 @ 22:43

    jag vet ej om Pelle kommer svara på det men det har det alltid varit och är det fortfarande. Sen vet jag inte om “straffa” är rätta ordet.

    Reply

    • SWEx
      Feb 29, 2012 @ 22:48

      Det jag menar ger ett högre SRS-tal.

      Reply

    • Peter Kross
      Mar 1, 2012 @ 11:47

      jag tycker att det är relevant även om det är en ny båttyp. En del båttyper erbjudts och har erbjudits med olika kölalternativ. Ibland är skillnaden kölmaterialet. Blyköl ger något bättre prestanda och det borde väl återspeglas i respittalet. en kan man diskutera om det ska vara 0,001, 0,005 eller 0,01 eller mer…

      Reply

  23. Team Styrbord
    Mar 1, 2012 @ 13:15

    När kommer ansökningssidan fungera?

    Reply

  24. Pelle Lindell
    Mar 1, 2012 @ 13:18

    Det har den gjort i en månad. Har du problem?

    Reply

  25. Calle P
    Mar 22, 2012 @ 10:59

    Är det någon som kan förklara för mig varför mätbrev E4557 http://matbrev.svensksegling.se/ReportViewer/ReportView.aspx?id=1237
    Har ett lägre SRS än S4550
    http://matbrev.svensksegling.se/ReportViewer/ReportView.aspx?id=1235
    För mig verkar det väldigt ologiskt.
    Desutom är E4557 en standard båt enligt tabell och skull då ligga på 1,257 istället.

    Reply

    • Erik Barkefors
      Mar 22, 2012 @ 12:12

      Den ena har en 137% genua med kortare förlik (rullgenua ovan däck?) medan den andra har en 150% genua. Angiven kölvikt skiljer också 30 kg. Stor och spinnaker är aningen mindre. Så visst bör de ha aningen olika tal…

      Reply

      • Calle P
        Mar 22, 2012 @ 12:30

        Men vilken skall få det lägre talet?
        Den med minst segel och störst vikt?

        Reply

        • Patrik Svensson
          Mar 22, 2012 @ 13:21

          Spännande, man kanske “bara” behöver väga sin tabellbåt för att få ett lite “bättre” SRS. Som nämnts tidigare så är ju min vikt 2980 kg men SRS har min 2900. Hittade lite gamla “measurment of weights” där min båt vägde 2997 för 10 år sedan. Den har nog inte blivit lättare..
          I orci mätbrevet stod det 3200 kg på displacement!

          Reply

          • Calle
            Mar 22, 2012 @ 14:14

            har jag missat något eller har det rättats?

            E4557 har 1,257 och S4550 har 1,245

            skillnaderna mellan E4557 och S4550:
            depl.: 2,9 ->3,04 (5%)
            FH: 11,25 – > 10,84
            storsegel yta: 33,77 -> 33,08
            försegelyta: 29,81 -> 25,82 (15%)
            spinnaker: 74,57 -> 72,46 (3%)

            skillnaderna är med andra ord inte så stora. Försegel skiljer visserligen 15% men är i pratiken inte så stor skillnad ändå.

            viktskillnad är försumbart men ger utdelning genom formeln.

          • Peter Gustafsson
            Mar 22, 2012 @ 14:29

            140 kilo extra vikt gör ganska stor skillnad!

            Mätetal skiljer 0,9%
            SA/D på kryss skiljer 13%

            Jag kan inte avgöra om mätetalen är rätt eller fel.

            Den enskilt största faktorn i alla dessa jämförelser är vikt. Man kan argumentera för att skillnaderna blir för stora, men samtidigt vet alla att det gör skillnad om man skruvar i 100 kilo prylar i sin båt.

            Dels märks det ju inbördes enligt ovan. Men också på Cheetah, Life 7.5 eller J/111 som får höga mätetal. Men inte orimligt höga.

          • Peter
            Mar 22, 2012 @ 14:52

            cheetahn har justeras ner reellt från formelvärdemmen tydligen finns nån som tyckte att det var för mycket så att den fick lite höjning i år trots mindre segelyta iår.

            Sen slår viktskillnader olika för olika skrovformer i praktiken medans formeln inte ta hänsyn till skrovformen.

            men jag misstänker att det har varit ett beredningsfel som startade den här diskussionen då E4557 inte längre har lägre än S4550.

            Det är bra att fel upptäcks men det tyder på att det saknas/finns behov av kvalitetsgransking inom SRS-organisationen.

          • Peter
            Mar 22, 2012 @ 14:56

            den verkliga skillnaden är troligtvis mindre än 140 kg. För det första innehåller båtdatabladet en viktuppgift som skiljer mot klassregel och för det andra är den ena båten vägd (på det ena eller andra sätt) medan den andra har tagit det som är förvalt för båttypen.

          • Calle P
            Mar 22, 2012 @ 15:12

            E mätbrevet är korrigerat nu.

        • Peter Gustafsson
          Mar 22, 2012 @ 15:01

          Den verkliga skillnaden kan vara 500 kg. Det enda man kan ta hänsyn till är rimligtvis de uppgifter man har.

          Om man skall ändra vikten på en standardbåt är en annan fråga.

          Reply

    • Harald
      Mar 22, 2012 @ 13:58

      Antagligen av samma orsak som Finn Express 83 och Sundind Express 83 är på olika tal fast de har samma mått och båtarna är gjorda på samma varv i samma form?

      http://matbrev.svensksegling.se/files/srspdf/Finn%20Express%2083.pdf (1.064)

      http://matbrev.svensksegling.se/files/srspdf/Sunwind%20Express%2083.pdf (1.056)

      Varifrån räknas skillnaden i gennaker-storlek?

      Reply

      • Peter
        Mar 22, 2012 @ 14:35

        Tydligen har TK missat att det är samma båttyp och lagt olika empiriska korrektioner på båttyperna.

        gennakerytan beräknas enligt SA=(FL+AL)*(4*1/2BR+UL)/12

        Reply

        • Harald
          Mar 23, 2012 @ 09:50

          De har nog inte missat, för i ena PDF-filen står det att “samma som Finn Express 83” men trots det har de olika mått på gennaker och olika HC.

          Reply

          • Pelle Lindell
            Mar 23, 2012 @ 09:54

            Det kommer en uppdatering av tabellen inom en vecka eller tre med några nya båtar och rättelser av detta och typ 20 andra fel.

  26. Sven-Arne
    Mar 22, 2012 @ 23:13

    okay… SRS 2012 tabell och mätbreven… Hur ligger vi till? Vinnare och loosers så här långt ett par veckor innan “maskinerna” kommit i vattnet och ut till startlinjen..?
    Hinner alla med o hitta vågar och mätmän som kan sänka SRS talet till nivå som matchar gamla lys…?
    Är det ett + för breddseglingen eller ett bara ett nytt “mecka” för nördarna med stora dyra nya båtar
    På tal om nördar så kommer väl den typen att nu visa sig…förmodligen dyker det upp “nya” båtar nu… Optimeringar som ej tidigare varit tänkbara..En ny vår för segelförsäljarna och kranbilar förståss… Breddsegling?

    Reply

    • Team Dehlerdoris
      Mar 23, 2012 @ 13:54

      I gamla LYS så var det faktiskt “nördarna” som kunde LYS-optimera sina båtar genom segelmaximering o lättning. Kostsamt och föga “familjevänligt”. S.k. “vanligt folk” med en cruisingpimpad alltför tung Accent med rullfock o rak akterrunda, var i praktiken chanslösa. Enkelheten hade ett pris. Inte gynnade detta bredsegling, folk lade ju
      I det nya SRS så kan ju faktiskt Accenten få kompensation för att man har lite mindre segel & rullsystem o vill man också väga sin båt o skaffa ett SRSv så får man ju också överviktkompensation.
      Det är självfallet betydligt billigare att ta lite mått på sina segel o skaffa ett SRS mätbrev än att köpa nytt som är maxat. Vill man sedan nörda till det ytterligare så kan man ju också fixa ett SRSv, vilket ger en extra bonus inte bara på grund av att vikten blir rätt.
      Rimligen gynnar nya SRS även breddseglingen, det är ju busenkelt o billigt att mäta i skicka in måtten på SSF:s webbsite.
      När det gäller Doris nya SRS på 1,229 så ser jag att vi fortfarande har c:a 1% högre SRS gentemot SRSv mätta X-332 precis som i tidigare LYS o SRS, vilket också känns rimligt med tanke på hur lika båtarna är måttmässigt/seglingsmässigt.
      Största skillnaden är att Doris är nästan 500 kg tyngre än en X-332.
      När det gäller “nördarna” (som jag antar är de som lägger otroligt många timmar på att hålla sin båt i toppskick, samt lägger massor av timmar på havet med minst lika nördiga gastar) så hoppas jag att de alltid kommer att vara i “top 10” oavsett entyp eller respitsystem.
      Stefan
      http://www.dehlerdoris.blogspot.com

      Reply

    • Team Dehlerdoris
      Mar 23, 2012 @ 13:58

      Posted March 23, 2012 at 13:54 | Permalink
      I gamla LYS så var det faktiskt “nördarna” som kunde LYS-optimera sina båtar genom segelmaximering o lättning. Kostsamt och föga “familjevänligt”. S.k. “vanligt folk” med en cruisingpimpad alltför tung Accent med rullfock o rak akterrunda, var i praktiken chanslösa. Enkelheten hade ett pris. Inte gynnade detta bredsegling. Folk lade ju av. Antalet startande i nästan alla LYS-seglingar blev ju mer än halverade på den “gamla LYS-tiden”.
      I det nya SRS så kan ju faktiskt Accenten få kompensation för att man har lite mindre segel & rullsystem o vill man också väga sin båt o skaffa ett SRSv så får man ju också överviktkompensation.
      Det är självfallet betydligt billigare att ta lite mått på sina segel o skaffa ett SRS mätbrev än att köpa nytt som är maxat. Vill man sedan nörda till det ytterligare så kan man ju också fixa ett SRSv, vilket ger en extra bonus inte bara på grund av att vikten blir rätt.
      Rimligen gynnar nya SRS även breddseglingen, det är ju busenkelt o billigt att mäta i skicka in måtten på SSF:s webbsite.
      När det gäller Doris nya SRS på 1,229 så ser jag att vi fortfarande har c:a 1% högre SRS gentemot SRSv mätta X-332 precis som i tidigare LYS o SRS, vilket också känns rimligt med tanke på hur lika båtarna är måttmässigt/seglingsmässigt.
      Största skillnaden är att Doris är nästan 500 kg tyngre än en X-332.
      När det gäller “nördarna” (som jag antar är de som lägger otroligt många timmar på att hålla sin båt i toppskick, samt lägger massor av timmar på havet med minst lika nördiga gastar) så hoppas jag att de alltid kommer att vara i “top 10″ oavsett entyp eller respitsystem.
      Stefan
      http://www.dehlerdoris.blogspot.com

      Reply

      • Kalle
        Mar 23, 2012 @ 14:33

        +1
        exakt!

        Reply

      • Raketen
        Mar 24, 2012 @ 00:55

        +100!!

        Reply

  27. srsseglaren
    Mar 23, 2012 @ 17:25

    Det finns ju nördar och nördar en del snöar in på båtars egenskaper och möjlighet att få regeln att ge lägre mätetal än egenskaper.

    Att hålla båten i toppskick ökar naturligtvis chansen till en bra placering, men om mätetalet sänks utan att egenskaperna sänks åtminstone i samma grad så ökar ju chansen till en bra placering även här.
    Båt i toppskick är både tidsödande samt medelkrävande.

    Verkar vara fler som upptäckt möjligheten till sänkt SRS-tal genom ny vägning.

    Är det då rätt att båten blir långsammare av mer vikt ?
    Ja men; tyvärr så påverkas inte alla båttyper lika av mer vikt.
    SRS verkar ge sänkt som om det vara lika ?

    Rätt eller fel ?
    Om man tittar på tex Banner 30 (2.5Ton) är rimligen mer känsligare för ökad vikt än tex Inferno 31 (4.3Ton).

    Arcona 36 mindre känslig än Arcona 355.

    Samma men mer större skillnader R6 jmf med Dynamic 35.
    Alla goda seglare.

    Dvs lättvikts båtar som har sin starka sida på undanvind förlorar mer på ökad vikt än båtar som är lite tyngre och har sin starka sida på kryssen och har bra med segelyta.

    Det bör om det stämmer göra att ett vissa båtar tjänar mer på att få sin båt vägd.

    Tidigare har nämnts att många vikt uppgifter är från broschyrer och motsv. dvs inte stämmer så bra med verkliga båtar.

    Såg att Alo 96 verkar ha fått en järnköl till i år ? tidigare var den av bly.

    Reply

  28. SRSv-tveksam
    Mar 23, 2012 @ 21:21

    Personligen tycker jag att SRSv-båtar ska segla i egen klass mot andra SRSv-båtar – då funkar det men inte om man blandar tabellbåtar och SRSv-båtar. Om två tabellbåtar möts med exakt samma konfiguration på en SRS-tävling och den ena har kostat på sig ett SRS-v brev så får den mätta båten en fördel på upp till ca 2% för att SSF bestämt så. Var ligger logiken i detta?? Köpta fördelar på mätetal gillas ej.

    Reply

    • Erik Barkefors
      Mar 23, 2012 @ 21:55

      Man kan väl se det från två håll. Tidigare kunde man köpa max-segel och optimera allt och konkurrerade på olika villkor mot standardbåten. Nu kan standardbåten få ett erkännande att den verkligen är standard och konkurrera på rätt sätt mot de som köpt dyra segel och optimerat ;-)))

      Reply

      • SRSv-tveksam
        Mar 23, 2012 @ 23:05

        Erik. Så länge man höll sig inom standard för vad tabellbåten föreskriver så ser jag inga bekymmer i det. Problemet nu blir ju att om 2 likadana utrustade båtar ifjol kunde tävla mot varandra på lika villkor, så kan dom inte det nu pga av att den ena i år har ett mätbrev och därmed fått sänkt respittal av SSF utan att prestandan förändrats. Grundfel tycker jag om man inte kan göra gällande att den egna båten avviker från andra tabellbåtar!

        Reply

    • Kalle
      Mar 23, 2012 @ 23:08

      ….fast det är väl 0,5% bättre SRS-tal man får i belöning för ett SRSv?…eller är jag helt ute o cyklar?

      Reply

  29. Team Dehlerdoris
    Mar 23, 2012 @ 21:32

    srsseglaren jag vet inte riktigt vart du viil komma men i alla mätregler som jag känner till så ger alltid ökad vikt ett “lägre” mätetal eller vice versa. Motsvarande med mindre segelyta ger också ett lägre mätetal. SRS är självfallet inget undantag i detta avseende heller.
    Viktuppgifter i broschyrer är nog väl optimistiska konstruktionsvikter i de flesta fall.
    Alo 96 kanske har blivit med järnköl av “tyrkfelsnisse” bara?
    Stefan
    http://www.dehlerdoris.blogspot.com

    Reply

  30. Thomas Ottosson
    Mar 23, 2012 @ 23:38

    Själv tycker jag att srsseglaren har en intressant poäng. Vad han säger är ju att ökad (eller sänkt) vikt påverkar olika typer av båtar på helt olika sätt. En lätt, modern båt “lider” mer av ökad vikt än en mer traditionell båt. Rent konkret: Om 10 % högre vikt på en Smaragd sänker SRS-talet med 1 %, så borde 10 % högre vikt på en X99:a sänka SRS-talet med kanske 2 %. Typ. Och frågan är om den där formeln som tydligen ligger till grund för alltihop verkligen tar hänsyn till den här typen av resonemang.

    Nu är i och för sig jag alldeles övertygad om att de som sätter SRS-talen är medvetna om detta, men srseglarens kommentar är likafullt berättigad.

    För övrigt kan jag upplysa om att det faktiskt finns en regel där ökad vikt inte sänker utan tvärtom ökar mätetalet. R-regeln är en sådan. Sätter du in en inombordare i en sexa så ökar vikten med kanske 150 kg och då kommer båten inte längre att mäta in, eftersom den seglande längden blir större. Det kan tyckas absurt, men faktum är att den där regeln har visat sig vara ruggigt svår att lura.

    Reply

    • Team Dehlerdoris
      Mar 23, 2012 @ 23:51

      Thomas, den gamla R-regeln kanske inte känns helt relevant i det avseendet. Men du har säkert helt rätt. Konstruktionsregler kan ju få märkliga effekter.
      Entypsklasser som 606, Drake, Farr30, Folkbåt, H-båt,IF, J/24, J/80, Melges24, Neptunkryssare, Starbåt, X35, X99 och Yngling behöver inte göra någonting dom har ju i praktiken redan ett SRSv mätbrev om dom är inmätta i resp. klass.
      Bara o tuta o köra alltså!
      Stefan

      Reply

      • Thomas Ottosson
        Mar 24, 2012 @ 00:10

        Poängen, om vi nu håller oss till SRS, är att vissa båtar (låt säga Wasa 55) kanske inte borde få särskilt mycket lägre SRS-tal bara för att de har visat sig vara några hundra kilo tyngre än standard. Medan andra båtar (låt säga Dehler 34?) kanske borde få ett avsevärt lägre SRS-tal för samma procentuella höjning.

        För övrigt vidhåller jag att R-regeln kan lära oss en hel del, i alla fall när det gäller vissa smala deplacementbåtar. IACC-båtarna, som ju bygger på R-regeln (om jag inte minns fel mäter de R23), följer samma logik. Det var därför Team New Zealand höll på att bli diskade när båten tog in vatten (och alltså blev tyngre, det vill säga “längre”).

        Reply

        • srsseglaren
          Mar 24, 2012 @ 05:08

          +1
          Ex. ovan med Wasan/X99 var liksom poängen.

          Dessutom är viktuppgifterna i båtdatabladen inte verifierade med mätningar.
          Då borde man kanske vara försiktig med sänkningar ?

          Ny viktuppgift på Swede 55, tidigare har tex Furioso haft 1100kg mot idag 1600 kg.

          Comfortina 36 på 4500kg ser lågt ut.
          En ansökan om brev med två spinnare alt. två gennackrar med vikt 5400 kg, kanske hamnar mätbrevet runt 1.185 blir det rätt ?

          Reply

    • Calle P
      Mar 24, 2012 @ 06:30

      Borde det inte vara så att om en tabellbåt söker ett mätbrev (inte SRSv) där ökad vikt jämfört med andra av samma typ så borde ett av följande kriterier vara uppfyllda.

      Vikten är verifierat högre jämfört med en standardbåt. Man måste altså väga två båtar och använda skillnaden som referens. Detta kräver vägning av två båtar och att båda båtarna ligger över vikten som anges i tabellen.

      Man har monterat in extrautrustning där den extra vikt som detta medför anges och detta adderas till tabellbåt vikten. Detta kräver ingen vägning.

      Reply

      • Svenne
        Mar 24, 2012 @ 07:22

        Ska ett SRSv alltid ge ett lägre mätal ?
        Och på det så får man hissa spinnackern så högt man vill ?
        Verkar vara en god affärside att kränga mätbrev med “rabatt” och med ensamrätt.

        Reply

        • Calle P
          Mar 24, 2012 @ 07:48

          SRSv tävlar väll bara mot andra SRSv båtar?

          Reply

          • Peter
            Mar 24, 2012 @ 08:13

            nej, det gör de inte SRSv tävlar också mot SRS, men om arangören så vill kan har ha en klass/tävling för bara SRSv, dvs. uteslutar alla icke verifierade båtar.

          • Kalle
            Mar 24, 2012 @ 11:15

            Jösses och suck! Har du inte ens läst introbrevet till nya SRS? .där står ju allt förklarat. Istället slänger du dig ut här med frustration och påståenden till höger o vänster. Nu senast med SRSv. Eller så var det ett försök till ironi som jag inte fattade….sorry i så fall
            RTFM!

          • Peter
            Mar 24, 2012 @ 14:35

            just det, troligtvis ironi men det fattade jag inte heller…

          • Calle P
            Mar 24, 2012 @ 22:02

            Egentligen ville jag att det skulle var ironi men tyvärr är det inte det….

      • Bosse
        Mar 24, 2012 @ 08:24

        Aha…så du Calle menar att en tabellbåt alltid ligger till grund för ett SRS-mätbrev?

        Ibland tror man att man fattar sedan vet man varken ut eller in..

        Förklara för mig hur SRS talen skapas, och då någon som kan och vet!

        Är det värdena man fyller i när man söker som styr?

        Är det värdena plus att någon/några erfarenhetsmässigt tycker att den skrovformen/båten har vissa egenskaper?

        Två enkla frågor, någon som vet/kan?

        Reply

    • Rikard I
      Mar 24, 2012 @ 09:25

      Intressant diskussion om SRS’s inre väsen.
      Thomas synpunkt map vikten påverkan på båtens egenskaper är helt korrekt. Det är samtidigt en av SRS (få) svagheter – hanteringen av vikten. Möjligheten att mätbrevsbåtar kan få lägre mätetal än tabellbåten borde tas bort/begränsas genom t.ex. en lägre faktor än idag.
      En båts minimumvikt (som avses i SRS, dock hjälper inte referensen till den internationella redskapsregeln att tolka vad detta betyder) är ju den som ska uppges – inte nominell vikt.
      Vikten skulle i så fall kunna definieras mha designdata och återförsäljarens monterade “std-kit” för båten och SRS definition av övrig utrustning. Svårare än så ska det inte behöva vara.
      Om sedan vi vill montera mer utrustning för bekvämlighetens skull, så få vi ta de effekter det har på båtens egenskaper.
      Jag tror att det kommer att gynna breddseglingen mer att ha en enhetlig vikt än att väga båtar för att få ett så lågt SRS-tal som möjligt.

      Reply

      • srsseglaren
        Mar 24, 2012 @ 10:27

        Väl formulerat.

        Det borde göra SRS regeln mer intressant som en breddregel att inte alla väger sina båtar för att söka sänkt mätetal.

        Visserligen så förlorar en lätt båt mer på ökad vikt, men det är också så att den uppnår högre stabilitet på kryss, dvs blir vassare än mätetalet med ökad besättning om denna burkar.
        Den har även mer att tjäna på att segla med färre ombord på lättvindskör allt då SRS inte ser till besättnings vikten.

        Det gör även att man måste ha olika avdrag på en lätt båt som begär shorthand brev än på en båt med hög egen stabilitet.

        Det blir lite att hålla koll på.

        Reply

  31. Sven-Arne
    Mar 24, 2012 @ 00:47

    Den stora skillnaden mellan en X-332 (1994) och en Dehler 34 (2002) är väl konstruktionen med hela båten i sig och inte vikten på 400 kg?

    –Är du allvarlig när du gör jämförelsen eller bara ”dryg”?

    X-332 är en kortare båt totalt med halvmetern kortare i vattenlinjelängd och har omodernare skrov både i för och akter mot Dehler 34. +1

    Dehlerns markant högre effektivare segelplan uppvind och även undanvind med större spinne högre upp +1

    Dehlern har djupare modernare köl i bly 100 kg tyngre och lägre ner än x-332 i järn/bly. +1.

    Att det skilde bara 1 % i gamla LYS beror väl på att X-332 har seglats bra och mycket i många år 1994- av duktiga seglare mot Dehlern som endast ”familjeseglats” och fått sitt mätetal i LYS som en vild gissning.

    Lystabellbåt går från 1.25 vilket ansågs okay? -till nya SRS 2012 med 1.251 och mäts in på 1.229 bara för att vikten i broschyren avsåg tom båt utan eftermonterat lull lull.

    Då kan man väl nästan säga att SRS båten för 2012 alltså finns.
    Dehler 34 DD

    (Som tur är vägdes den tung och råfuktig en kulen höstdag 2011.)

    Reply

    • Andreas i HP
      Mar 24, 2012 @ 09:49

      +1

      Reply

    • Team Dehlerdoris
      Mar 24, 2012 @ 18:30

      Sven-Arne, vem du nu år, skulle jag vara dryg bara för att jag tycker att vår båt och en X332 är lika måttmässigt och seglingsmässigt? Självfallet är den största skillnaden inte vikten utan att det är två olika båtar.. :-) Vi har seglat många sjömil tillsammans med skitduktiga X-332 seglare så jag tycker vi har bra koll på så vis. Det du skriver innehåller dessutom faktafel. Sedan på ostkusten så har Dehler 34DD kappseglats en hel del av både Northfolk/L. Englund m.fl. i minst samma omfattning som sina systerbåtar D33/D34SV/D35. Även på IMS-SM. Englund har f.ö. ägt 2 st. Dehler 34DD, och dom familjeseglades nog inte så mycket. X-332 som jag tycker är en riktigt bra X-båt var jag 1 mm från att köpa 2006. Doris vägdes f.ö. en solig sensommardag, och helt uppvärmd/avfuktad.
      Vikterna på Dehler 34DD skulle jag tro kan skilja från 4600-5200 beroende på utrsutning. Broschyrvikten på 4300 är säkerligen inte möjlig att nå även om de första båtarna var mer spartanskt utrustade. ORCi/IMS flytlägesmätta ligger på c:a 4900kg. Dom är flytlägesmätta gentemot skrovfilen som SSF har.
      Här finns en måttjämförelse 332/D34 som Erik har gjort;
      http://segelochpaddel.blogspot.se/
      Seglarhälsningar
      Stefan
      http://www.dehlerdoris.blogspot.com

      Reply

  32. Peter Gustafsson
    Mar 24, 2012 @ 10:02

    Är det inte så att detta i första hand blir en teoretisk diskussion? Jag kan inte se vilka praktiska effekter eller problem som detta innebar under 2011? Och jag ser inte heller vad som kan ställa till det framöver?

    Vi kommer från ett system där båtar flyttades +/- 0.02 från år till år, och ingen kunde härleda varför. Med ökad transparens så debatterar vi om principen bakom 0.002 är rätt eller fel.

    På havet diffar det lätt 4-5% mellan topp 10 i vilket race som helst. Då gäller det att sätta saker och ting i sitt rätta perspektiv.

    Att det är intressant att diskutera är en annan sak :-)

    Reply

    • SRSv-tveksam
      Mar 24, 2012 @ 10:49

      Bara det att det skiljer betydligt mer än 2/1000 snarare >2/100 jmf tex Dehler 34 tabell vs Kindeborgs mätbrev (ursäkta exemplet Dehler-Doris ;-)). Det är skillnaden mellan att vinna och komma 5 bland toppbåtarna. Doris är fömodligen i allt väsentligt likadan andra tabellbåtar även i år utan att man gjort nåt som förändrat prestandan.

      Reply

    • srsseglaren
      Mar 24, 2012 @ 10:53

      LYS var inte ett så bra system, det som var bra, var enkelheten och att alla visste hur avdragen fungerade.

      2011 vanns en bil av en båt med järnköl, även med kölmtrl. undantaget så kanske mätetalet ändå var ngt högt pga ovanstående ?
      Även 2:an i samma race hade ett lågt mättetal pga samma diskussion så en viss betydelse kan det nog ha ?

      Gjort är gjort men, låt oss försöka få SRS till en så bra breddregel som möjligt vilket kanske bidrar till att fler tycker att det är roligt med segling.

      Låt se hur bra SRS kan bli : )

      Reply

      • srsseglaren
        Mar 24, 2012 @ 11:00

        Sorry mättelatet var naturligtvis lågt.

        Reply

    • Bosse
      Mar 24, 2012 @ 11:14

      Om man har en tabellbåt som deplacerar 2,15 ton.

      Man bygger om denna båt så den uppskattningsvis deplacerar 1,6 ton.

      Äger ingen våg och har ingen tillgång till en våg, ej heller viljan att väga;-)

      Är det tabellvärdet som ska få gälla då?

      Reply

      • srsseglaren
        Mar 24, 2012 @ 11:18

        Kanske ser vi till olika saker ?
        Dom flesta båtar som vägts och kommer att vägas är inte ombyggda ;)

        Reply

        • Bosse
          Mar 24, 2012 @ 11:35

          Möjligt, men principen är väl densamma?

          Om det sedan rör sig om 10 kilo eller 500 kilo har det någon betydelse? Var går gränsen?

          Reply

          • Erik Barkefors
            Mar 24, 2012 @ 14:03

            Gränsen passeras om du tar ur en enda pryl som är standardutrustning i båten.
            När det gäller att skruva i mer utrustning (varmvatten, värmare, rattstyrning, skåp etc) så går gränsen där du själv bestämmer. Du kan söka mätbrev för 10 kg iskruvad utrustning som förmodligen vid vägning visar sig ge mer…

        • LGP
          Mar 24, 2012 @ 16:03

          Det verkar vara så, att de som har en tabellbåt och väger denna ofta får ett lägre mätetal beroende på högre vikt. Troligen är inte skillnaden mellan “standardbåtarnas” vikt så stor utan troligen är tabellbåtens vikt för låg.

          Förslag: När man söker mätbrev för en tabellbåt måste man redogöra för vad som är ändrat från tabellbåten, tillagt viktmässigt (schablonvikter?) och hur mycket detta väger. Skillnaden läggs sedan till tabellbåtens vikt. Större rättvisa mellan tabellbåtar och tabellbåtar med mätbrev. Man slipper också väga hela båten, vilket är relativt dyrt.

          Alternativt bättre förslag blir att väga båten som idag samt redogöra för vad som är ändrat på båten enligt ovan som motiverar viktskillnaden. Om inte viktskillnaden kan motiveras är troligen tabellbåtens vikt fel och bör korrigeras. Troligen behövs några märbrev med samma trend för att uppdatering skall ske. Jag har svårt att tänka mig att tabellbåtar som tillverkats seriemässigt verkligen skiljer så mycket som vissa mätbrev antyder. Förhoppningsvis kan man på detta sätt öka säkerheten i indata till SRS-regeln.

          Reply

          • Peter Gustafsson
            Mar 24, 2012 @ 16:49

            Och den som faktiskt har en tabellbåt som ligger på minimivikt? Typ vår gamla Nova. Skall jag diskas för att “snittvikten” på min båttyp plötsligt höjts? Eller tvingas ta ut ett mätbrev för att jag inte förändrat båten?

            Det finns inget system som kan hantera denna bredd. Sedan får man ju SSF ett underlag som kan leda till uppdateringar av tabellbåtarna framöver.

            Att man som “sällankappseglare” accepterar broschyr- eller konstruktionsvikt för att enkelt kunna få ett mätbrev, medan de mer seriösa väger sina båtar funkar för att segla Fastnet eller Round the Island. Då borde det funka på våra onsdagsseglingar också?

          • srsseglaren
            Mar 24, 2012 @ 17:07

            Hmm, om inget system kan hantera det, bör man ge sänkt mätetal då ?

          • Nobbe
            Mar 24, 2012 @ 17:13

            Peter! Man kan väl segla lika seriöst fastän man inte vägt sin båt? eller :-) Problemet blir ju om man redan maxar inom SRS-regelns tabellvärden (bortsett från vikt då som alla förmodligen de flesta ligger över) och tar ut ett mätbrev så får man per automatik ett lägre respittal fastän prestandan inte förändrats jämfört med andra. Att inte ha sin egen båt optimerad mot tabellbåten är ett val man gör. Och ger man utöver det vägda båtar ytterligare en fördel utan nån speciell anledning prestandamässigt tror jag inte hjälper att få fler ut på banorna.

          • Peter Gustafsson
            Mar 24, 2012 @ 17:52

            Vikt är en faktor. 90% av de som mäter in som tabellbåt har för små segel. Skall vi göra antaganden också när det gäller segelyta?

            Och som sagt. Principen att acceptera en lägre vikt mot något sämre, men mycket enklare, kappsegling funkar på många andra ställen, till exempel i IRC. Och där lockar man ju både toppbåtar och rekordmånga breddseglare Just nu så är 50% av båtarna vägda.

            Hur man än gör så har man ändan bak. Har men en tabellbåt så kommer några att utnyttja alla de möjligheter som finns inom regeln och hålla den strippad, packa ner mantågen i kölsvinet och maximera segelytan. Inget konstig med det, men den typiska Accenten kommer att ha svårt att hänga med. Nu kan en “icke optimerad” båt lägga lite energi på att väga och mäta sina rullsegel för att sänka sitt mätetal. Det snedvrider ju fortfarande konkurrensen mot de som inte bryr sig, men antalet båtar som har ett SRS som motsvarar deras potential ökar.

          • srsseglaren
            Mar 24, 2012 @ 18:50

            Ja vikt är en faktor som påverkar farten, men den slår olika på olika båttyper.
            För att det skall vara bra för en breddregel måste det gå att få relevans i mätetal och fart annars har man gjort regeln sämre och därmed ointressant.

            Som tidigare nämnts så har många tabellbåtar ett viktvärde som inte är mätt dvs man får pga att felaktigt grundvärde sänkt mättetal ?
            Vad har man då vunnit jmf dom brister som fanns i LYS ?
            Tillfört nya ?
            Det gäller att skaffa en båt som har ett så lågt grundvärde inlagt i tabellen så att man får lågt SRS-tal som möjligt.
            Jmf Comfortina 36 är det troligt att den väger lika som en lätt Nova ?

            Kanske kan man lämna optimeringen till båtägarna ? dvs den som lättar mest inom vad regeln tillåter är den som kommer att tjäna mest ?

          • Calle P
            Mar 24, 2012 @ 22:13

            Var det en slump att du körde med den lättaste Novan istället för med en “tung” Nova? ;-)

          • LGP
            Mar 25, 2012 @ 09:39

            Peter G
            Förslaget var ett försök att kunna korrigera uppenbara felaktigheter i båtdatabladen. Jag hoppas att det är ett eftersträvansvärt mål!?

            Om Din erfarenhet är att serieproduktion av båtar är, att det ibland skiljer mer än 20 % i vikt mellan båtarna så jag acceptera det. Förhoppningsvis finns det varv som klarat att tillverka med lägre produktionstolerans.

            Om det nu är svårt att hålla koll på totalvikten vid tillverkning så utgår jag ifrån att det även gäller för tillverkning av kölarna, med där accepterar man tillverkarens låga? vikt t o m angiven i ton med två decimaler. Troligen sprider även vikten på kölarna och är i många fall högre än tabellbåtens kölvikt. Där kan då mätbrevsbåtarna ytterligare få en fördel.

            Slutsatsen blir att det är fel att i denna typ av handikappsystem att lägga för stor vikt vid det framräknade mätetalet enligt någon formel

          • srsseglaren
            Mar 25, 2012 @ 10:03

            +1
            Många av dom viktavdrag som hitintills givits samt kommer att ges saknar relevans mätt i verklig fart.

            SRS borde vinna på att sansa rabatterna tills man funnit ett sätt att uppnå högre relevans.

            Den som bidrar med en ny bil till bästa seglare och får responsen att det finns systemfel i mätetalen kanske tappar intresset så även de seglare som deltar.

      • Calle P
        Mar 24, 2012 @ 22:07

        Om du protesterar denna båt så att den måste vägas så blir det DSQ på den och ägaren måste betala vägningen…
        Om det är medvetet fusk med vikten så blir det R1 och R69 med eventuella extra påföljder.

        Men om man vill fuska är det enklare att starta motorn….

        Reply

        • Peter
          Mar 24, 2012 @ 22:53

          Nja, Calle, risken är väl inte så stor. Det måste finnas stark misstanke, upptäckt innan kappseglingen är slut (helst innan målgång) och sen ska det finnas möjlighet till vägning. Till det kommer risken att man får betalar själv vägningen om man hade fel när man lade en protest.

          Ska dock inte vara en uppmaning till fuskt. Som du skrev, går det också att starta motorn (fast varför finns då enstaka besättningar som fuskar på det sättet…tänkte på båten som lättade efter en IRC inmätning med 1,5 ton).

          Reply

    • Peter
      Mar 24, 2012 @ 14:51

      @Peter G, nogrannheten mellan olika båttyper har inte ändrats sen 2011 mot tidigare. Mycket som jämförs åt skrivs till det nya SRS har redan börjats att implementeras innan 2011. Saker och ting behöver tid att sätta sig även det nya SRS. Det finns dock visser principiella svagheter som är kända för de som har lite mer insyn men gör man sina analyser så ser man också en del.
      Just ny är det faktiskt att fler har upptäckt att just skillnaden mellan vikt för en standardbåt enligt båtdatabladet och verkligheten kan skiljer en hel del. Och då lönar det sig att väga fast TK har minskat viktkänsligheten något. Felet ligger dock inte endast i formeln. Vikt har idag betydligt större betydelse än förut när båtjämförelse var en av flera faktorer för bedömning av båtar. Idag är det den ledande faktor sen kan man ha synpunkter om det är bra eller dåligt. Mätregler fanns i alla fall att tillgå för då som tycker att mätning är ett måste.
      Den som tror att det är formeln ensamt som styr har fel. Det förekommer empiriska korrektioner och som i det gamla systemet är detta hemligt lika så resten av bedömnings grund. Det som har dock stark förbättras är en dialog med just seglarna samt arbete på kansliet. (men det skulle jag inte vilja koppla direkt till det nya SRS)

      Reply

    • bepe
      Mar 24, 2012 @ 23:26

      @Peter G för att hålla diskussionen igång. Du skriver att vi gått ifrån ett system där båtar flyttades +/-0,02 från ett år till ett annat. Faktum är att i SRS 2012 så kan en båt flyttas +/- 0,017 från en vecka till en annan på samma indata där jag inte förstår hur bedömningen kan bli så olika.

      Reply

  33. Rikard I
    Mar 24, 2012 @ 10:28

    Först och främst – tack Peter för en genuint underbar blogg! Jag följer den med aldrig sinande intresse varje dag. :-)
    Efter att ha seglat entyp genom alla år i Laser, Express, Scampi, så kommer vi i år att börja med handikapp. I och med att vår First 30JK är ny så blev jag direkt intresserad i varför den mätte så högt. En 31-fotare ska spöa 36-44-fotar. Hur ska det vara möjligt?
    Så jag har ägnat lite tid sedan jul till att analysera hur båtens mått styr SRS-talet och kommit fram till några möjliga vinnare och förlorare mellan SRS 1.2 och 1.3.
    Vinnare: HP1030, Omega 10m och Hansson 31. (Är det ålderstillägget som spökar?)
    Förlorare: Dufour 36P (okänd), Jeanneau OD 35 (seglats för bra?)

    Det är bara att gratulera eller beklaga. Snart är säsongen ett faktum :-)

    Reply

    • Peter
      Mar 24, 2012 @ 15:51

      Jag håller med om att bloggen är underbar. jag ssknar dock Peters analyser mot andra respitsystem. De har nästa försvunnit.
      Hansson 31, HP och Omega 10m är nordiska skapelse och finns inte så mycket på kontinenten däremot finns First 30 JK, Dufour 36P samt JOD 35 med i HN-tabellen. den franska bedömning är First 30JK kring 1,25, Dufour 36 P kring 1,29 och JOD 35 ligger där på ca. 1,30 (om man räknar om med coefficient multipl. * 1,4). Detta kan jämföras med JOD 35 i SRS-tabellen på 1,285, Dufour 36P som mätbrevsbåt på 1,334 och First 30 JK som mätbrevsbåt på 1,252/1,264. Båten som sticker ut i jämförelse är Dufour 36P.
      Jag säger kring då det finns nästan alltid några båtar i en och samma grupp som bedöms i frankrike något snabbare eller något långsamare.
      HN-tabellen innehåller närmare 1600 båttyper (2007 var det 1400). HN har då ett imponerande underlag på 11500 båtar viket kan jämföras med ca. 2-3000 båtar i den svenska databasen.
      tittar man dock på de viktuppgifter i HN-tabellen så verkar det att även där kommer många uppgifter från broschyrvikter. I empiriska system är det egentligen mindre av betydelse vilka mått och vikter en båt har för själva bedömning av båttypen. mått och vikterna används mestadel för beskrivning av själva båttypen. I andra empiriska system går man än längre. Så har vi det irlänska Echo som beräkar fram respittalet utifrån kappseglingsresulteten. Som jag förstått baserar även det Nya Zeeländksa systemet på statistik. Man kan ha synpunkter om det vad som är bra oeller dåligt. jag personligen tycker att det finns en anledning varför golfare har sitt handicap som endast används för bredden. I toppen spelas väl scratch. Jag tycketr att det behövs ett enkelt system, helst statiskt system för bredden även inom den svenska segelsporten men även system som IRC och ORC. Utbudet för IRC/ORC är dock för lågt och kan ha till följd att just SRS ska ersätta det? Kommer det blir bra? Går det att ha ett universalt system? Tiden kommer att visar.

      Kan vara intressant hur man /L-O Norlin resonerade 1970:

      http://www.norlinboats.com/lys30.htm

      Jag tycker det fanns en hel del i hans resonemang som även idag gäller.

      Reply

    • Peter Gustafsson
      Mar 24, 2012 @ 19:59

      Det har hänt ganska mycket på 42 år!

      Och det debatterades precis lika mycket 2007. Titta gärna igenom gamla inlägg här på bloggen. Och det är samma människor som debatterar nu som då :-)

      Uppenbarligen tyckte SSF, och många seglare, att LYS hade hamnat i en återvändsgränd. Hade det funkat tillfredsställande och seglarna varit nöjda så hade man inte reviderat systemet.

      Vi vet att du inte håller med SSF, och det är ok. Men i något läge kanske man skall gräva ner stridsyxan och se till ett större perspektiv;

      När fel båtar vinner race, eller kappseglandet minskar kan vi ta den debatten. Tills dess tänker i alla fall jag att ge SSF och SRS-gänget en rejäl chans. Och då måste vi låta systemet sätta sig.

      Reply

      • Svenne
        Mar 25, 2012 @ 10:44

        “När fel båtar vinner race”
        Hur menar du, ska inte alla båtar ha chansen att vinna race ?

        mvh
        Svenne

        Reply

      • Peter Gustafsson
        Mar 25, 2012 @ 10:54

        Du vet vad jag menar.

        Jag kan inte se att vissa båtar vinner för mycket (eller för lite) pga SRS. En bra mix mellan olika båttyper, standarbåtar, vanliga mätbrev och SRSv.

        Jag tror att ett duktigt gäng kan vinna med vilken båt som helst i tabellen eller i mätbrevslistan. Och en dåligt seglad “SRS-raket” kommer inte att ha en chans.

        Reply

  34. Nobbe
    Mar 24, 2012 @ 18:19

    Nästa år kanske man kan mäta in i SRSvvvvvv betala några tusenlappar till och få ännu lägre respittal ? :-) Trevlig kväll!

    Reply

  35. Varför?
    Apr 13, 2012 @ 17:33

    Någon som kan förklara för mig?
    Mätbrev E4485 srs 1,265 större segel fler segel, både Spinn o Gennacker
    Mätbrev E3941 srs 1,27 mindre segel färre segel enbart spinnacker
    Värför blir det så?
    Dom väger lika, enda skillnaden är att nedgångslucka saknas på E3041 men kan det verkligen motviera högre SRS när kompisbåten har fler/större å både gen/spinn?

    Undrar hur

    Reply

    • CalleK
      Apr 13, 2012 @ 19:42

      det är väl det systematiskta och formaliserade sättet. Med bedömningsverktyget måste det väl ha blivit rätt. Det är bara att vi inte förstår.

      Reply

      • Varför?
        Apr 13, 2012 @ 22:39

        Fattar inte hur systemet kan ge lägre värde med större segel, fler segel, fler variationer när allt annat är identiskt?
        Kan det var fel på beräkningen, någon variabel som ställer till det?

        Undrar lite!!!

        Reply

        • Mats V
          Apr 14, 2012 @ 10:34

          Ruskigt bökig och farthämmande nedgångslucka…?

          Inte bra.

          Reply

        • CalleK
          Apr 14, 2012 @ 21:33

          den variablen som kan ställa till är den empiriska korrektionen. Troligtvis saknas kvalitetsäkring som görs för tillfället på blur.se i en allt för stor utsträckning.

          hur mycket fel blir det där det inte är lika enkalt att se?

          Inte bra.

          Reply

          • Varför!
            Apr 15, 2012 @ 11:14

            Detta innebär att om den båten med högre SRS skaffar en nedgångslucka då borde få sänkt SRS, då har vi 2 båtar med olika stora segel, den ena får friheten att använda både spinn o gennacker, fler försegel m.m….vad blir dä värdet av luckan??? Kan en nedgångslucka vara värt flera 0,01??? Vad grundar sig det på, eller är det bara så att lika båtar inte jämförs, utan variablerna beräknas på varje båt? Vilket då medför att 2 exakt lika båtar riskera få olika värde, som i detta fall när den båt som har extra segelyta/antal/konfigurationer tjänar i SRS värde. Kan inte vara kul att tävla mot en exakt likadan båt med större o fler segel fast lägre SRS pga ett missat kryss för nedgångslucka, undrar om man får ändra, risken är ju också att SRS blir lite lotteri och värdet med att mäta in sin båt, istället för standard, lönar sig. I detta fall var det en Bavaria 35 match som utrustat sin båt med både spinn o Genacker, vägt den (alla båtar väger förmodligen ganska lika) och tjänat 0,02, dvs utökat segelkonfigurationen och bara skrivit in dom riktiga värdena, den andra har också tjänat på att väga båten men inte lika mycket, vart är rättvisan???
            Såg någon annanstans i listan att en shorthand konfiguration hamnade på högre SRS än grundmätbrevet, trots färre o mindre segel just pga att nedgångslucka m.m. saknades, dvs det var inte i kryssat bord/dynor/lucka m.m. Men det var samma båt och segel förutom att inte alla fick åka med…tror inte båtägaren hade uppgett att han slänger allt detta överbord när han vill segla shorthand…ett shorthand brev ska ju föresten bara gälla ändringar av segel inte vikt eller annat…

            Hoppas någon tar detta på alvar, så inte det blir SRS lotteri

            Fattar inte hur…

    • kim
      Apr 15, 2012 @ 12:33

      Angående införskaffande av nedgångslucka.
      Det behöver inte nödvändigtvis ge lägre tal.
      Skaffar du t ex en mycket lätt och styv lucka i kolfiber, så riskerar du ju att få ytterligare höjning.
      Är det sedan en så kallad fatheadlucka, ja, du fattar.
      Swing-lucka, nu pratar vi race.

      Eller så kontaktar man helt enkelt mätkommitén och ber de justera mättalen.

      Reply

      • Varför!
        Apr 15, 2012 @ 18:03

        OJ….mätbreven justerade, ser helt rätt ut…det gick fort….
        Undrar om någon läst vad vi skrivit?
        All heder åt dom som jobbar med SRS, jag undrade egentligen bara om det fanns buggar i systemet som skapar fel tal, inte kritik mot de som sköter allt…det slog mig när 2 båtar kunde få tvärsom resultat i SRS….det gick att kolla så enkelt när dom är så lika…hoppas ingen tog illa upp…
        Verkar vara ett bra ställe att skriva¨på om man hittar avvikelser…
        Bra blogg är lite beroende fakstiskt…
        Undrar varför???

        Reply

  36. F424
    May 8, 2012 @ 19:04

    Reply

    • Oscar
      May 8, 2012 @ 19:10

      Så stor båt och de har inte ett bord ombord…Hmmm

      Reply

    • Gustaf Dyrssen
      May 23, 2012 @ 14:34

      Kul länk. Noterar med förtjusning att min F-18 är ungefär lika snabb som en TP52….. men att mot en 100 fots race hoj så borde man bli ifrån åkt såvida man inte har en Seacart 30……………
      Nu gäller det bara att realisera fart potentialen…….

      Reply

  37. srsseglaren
    May 23, 2012 @ 07:44

    Kan båda dessa brev vara korrekta ? E 3844 samt E 3244 ?

    Reply

    • Erik Barkefors
      May 23, 2012 @ 08:47

      Omega 10 metre

      3844:
      Stor – 35,24 m2
      Fock – 17,36 m2
      Depl – 2,4 t
      Motor – nej
      SRS u spinn – 1,179

      3244:
      Stor – 33,38 m2
      Fock – 17,4 m2
      Depl – 2,92 t
      Motor – ja med folding
      SRS u spinn – 1,14

      Några problem?

      Reply

    • Kåre
      May 23, 2012 @ 08:48

      E3844 har mer segel, väger 520kg mindre, ingen motor samt inget undanvindssegel. Så det verkar vara korrekt.

      Reply

  38. srsseglaren
    May 23, 2012 @ 09:10

    Inte vet jag, kanske är det bara det att den ena vägts ?
    Men ett snäpp i diff i avdrag/tillägg utan proppeller hörde väll till LYS ?
    Vad blir gennacker ytan ? en spinne på 13X8 hamnar runt 90 kvm ? kan gennackern hamna runt 75-80 kvm ? vad bör en gennacker med den ytan ge en höjning med ? (inget brev verifierat)

    Reply

  39. srsseglaren
    May 23, 2012 @ 10:41

    Finn fem fel ?
    Diffen mellan breven utan undanvindssegel är 0.039
    OZ-drive prop(minsta foldingen) kanske + 0.006?
    520kg x-tra kanske + 0.01?
    1.82 kvm x-tra i krysstället kanske +0.003?

    Dvs tot 0.019 jmf 0.039 i breven ?
    Vad saknas ?

    Reply

    • Peter
      May 23, 2012 @ 11:12

      Svaret är jmf mätbrev Omega 10 för övrigt har jag ingen åsikt i frågan

      Reply

    • Peter
      May 23, 2012 @ 14:41

      frågan är väl hur formeln behandla dessa faktorer.

      jag utgår att folding hateras på gamla LYS-sättet.
      då blir det +0,01
      skillnad i krysstället borde vara försumbart fast det är ca. 6% skillnad i storen. Uppskattning på 0,003 kan kanske vara rimligt.

      resten tydligen ligger på viktskillnad. Sen kan man undra om vikten hanteras rätt för alla båttyåer rakt av. vissa båtar är beroende på skrovformen mer viktkänsliga än andra medan en formel slår lika.

      Reply

  40. srsseglaren
    May 23, 2012 @ 15:07

    Och om det finns ngn Omega 10 som väger 2,4 Ton ?

    Reply

  41. srsseglaren
    May 23, 2012 @ 15:12

    Det tidigare folding avdraget på 0.01 skulle även ta in den tillkomna vikten för en inombordare(de flesta var de fakto dieslar) vilket inte dagens bör innehålla då man i så fall får dubbelt avdrag dvs först 0,06 för prop. samt 0.04 för vikt= 0.01 samt därutöver avdrag för tillkommen båtvikt ?

    Reply

  42. Peter
    May 23, 2012 @ 21:45

    @srsseglaren, ju du gör en bedömning hur formeln borde värdera men jag försökte att göra en uppskattning hur formeln värderar. Sen är det väl SRS-tekniska gruppen, dvs. Per Lindell och Jimmy Hellberg som bestämmer hur mycket vad kostar.

    Reply

    • srsseglaren
      May 23, 2012 @ 22:16

      Håller helt med.
      Tanken och förhoppningarna med SRS var att komma bort från tidigare kända brister i LYS, ser ut som nya tillkommit?

      Reply

    • Roger
      May 24, 2012 @ 13:02

      Vad kostar? Vad kostar inte?
      Se mätbrev 4261 och tabellbåten First 32 7/8.

      Reply

      • Peter
        May 24, 2012 @ 17:48

        intressanta jämförelseobjekt. Om vi nu utgår ifrån standardbåten så skiljer 1,6% i storen (pga annorlunda akterrunda), 6,7% i försegelvilket ger för mätbrevsbåten en något mindre segelyta på kryssen.

        Frågan är nu om den 0,004 mindre i SRS härrör endast från skillnad i segelyta på kryssen eller om drevet och ändrad roder togs hänsyn till. Är det bara tomma ord att alla ändringar bedöms eller gjordes en individuell bedömning? Det kan väl bara TK svara på och det kommer de inte att göra.

        utifrån det kan man dock uppskatta att 0,008 kan tillskrivas gennaker samt den 1,6% större spinnakern (påverkan borde vara försumbart).

        Reply

  43. Roger
    May 23, 2012 @ 23:42

    SRS har brister och har inte tillräckligt med inputs för att fungera.
    Att bara mäta i stort sett längd ,vikt och kvadratmeter segel…
    Hur fel blir det inte då.
    X-102 och Dehler 34 tex.
    Skrämmande när SRS mäter flera procent i skillnad på samma Omega 10 med bara skillnad att en har motor… Vikt och segelyta är av liten betydelse för båttypen som i grunden ändå redan är för tung…
    SRS mäter in vikten som parameter för det extremaste av ULDB båtar som konstruerats… Exempel en J-80 eller Melges 24 drabbas hårt av 1000 kg extra vikt medans en Dehler 34 eller Arcona 400 knappast märket något alls..

    Reply

  44. srsseglaren
    Sep 28, 2013 @ 22:23

    I hamnen.se skriver Håkan Södergren ett inlägg under rubriken “konstruktör Södergren tycker till om SRS”.
    Tyvärr så tillåter inte vald teknik på hamnen.se annat än mycket korta kommentarer samt att svaren blir smalare för varje gång och därmed svår lästa.
    Skriver därför en kommentar här då det även refereras hit i d:o inlägg:

    Välkomnar detta utmärkta inlägg i SRS debatten : )
    Många tänkvärda reflektioner.

    Regelns öppenheten eller ej, blev lite motsägelsefullt ?
    En öppen regel hade kanske fungerat om varje båt gavs flera mättetal olika beroende på olika vindstyrkor ?
    Med endast ett SRS-tal per båt riskeras det bli en diskussion om vilken båt som man valt för dagen, den lättvinds anpassade till skillnad mot förra helgen som var blåsig då seglades det med en hårdvindsanpassad ?
    Antagligen så skulle äldre båtar tappa sin konkurrenskraft om dom inte SRS-optimerades.

    Oavsett om regeln är öppen eller ej, bör förändringar på en båt ge korrekta belastningar i SRS-talet, häri finns kanske storheten i SRS? samt om hurivida regeln får genomslag till bredden(alla som vill kappsegla) eller kommer att gynna tex de som begär mätbrev.

    Men helt klart dras SRS med en hel del fel.
    Som nämnts så blir dom sammanlagda reduceringarna för stora, kanske bör varje avdrag minskas om det finns fler än tre avdrag på samma båt ?
    Det ges samma avdrag oberoende vilken effekt det får i verklig fart ex. hur mycket bättre skulle en Express kryssa med backstag ?
    En man mer eller mindre på railen gör kanske större skillnad ?

    För att visa på verkliga brister i SRS(inte för att peka ut vissa båtar) kommer här några mätbrev med brister:
    E4750 var/är en av de snabbare X-102 som för att optimera sin fart fick en ny köl monterad, om det har beaktats vid bedömningen av SRS-talet eller ej, framgår inte utav mätbrevet ?
    E3584 har fått ett nytt roder 60% större yta har det beaktats i SRS-talet ?

    Det finns ett flertal exempel där det med all tydligheten framgår att de sammanlagda avdragen blivit så stora att det blir svårt för andra att kappsegla mot, samtidigt kan andra båtar ha fått för lite avdrag om man jämför med liknande mätbrevsbåtar.

    Om samme person skickar in begäran om kontrollmätning på trettio-fyrtio mätbrev finns möjligheten att det inverkar när denne ansöker om mätbrev, detta då några av dagens brev redan uppvisar stora oförklariga variationer.
    En diskussion som helst kan vara utan.

    Diskussionen om personer insatta i SRS skall få segla själva med mätbrev eller ej;
    För att regeln skall kunna vara enkel samt ändå kunna kompensera för olikheter används idag en empirisk bedömning, för att bedömningen skall vara relevant behövs ett stort båtkunnande vilket vi har idag.
    En kunskap som blir klart bättre av att få övas med eget deltagande.
    I flerskrov ryktas om en övergång till annat mätsystem ?
    Kanske för att dagens flerskrov-SRS upplevs ligga för långt ifrån verkligheten ? att SRS-talen bestäms av seglare som inte själva aktivt seglar kan ha bidragit ?

    Uppfattar också det som nödvändigt att en inmätning bör vara verifierad av mätman, kunde kanske gå att utbilda segelmakare som gör kontrollvägningar på hösten då dessa har mer tid för sådant ?

    Trots rekommendation från SSF så räknas ibland flerskrov och kölbåtar ihop till en sammanlagd resultatlista ?
    Om man önskar öka intresset för flerskrov (utan att öka motviljan bland kölbåtar) vore det kanske bättre med en lösning där flerskrov var välkomna till alla sanktionerade SRS-seglingar i egen klass ?

    Kul att en välkänd konstruktör både aktivt seglar samt engagerar sig för SRS segling :-)

    Välkomnar en öppen dialog för att göra SRS segling så rättvist och bra som möjligt.

    srsseglaren

    Reply

    • X-102
      Sep 30, 2013 @ 18:30

      Vad har du uppgifter att E4750 har en ny köl!!

      Reply

      • srsseglaren
        Sep 30, 2013 @ 18:39

        Kände en av gastarna under tiden kölen byttes.

        Reply

      • srsseglaren
        Sep 30, 2013 @ 19:09

        Men det är möjligt att jag uppfattat informationen fel och att det istället var en ny profil som det handlade om men även den avviker den från standard och bör därför finnas med i mätbrevet.

        Det viktiga här är hur SRS använder information som anges i mätbrevsansökan, det bör finnas en kommentar i mätbrevet så att andra som seglar kan se vad som finns med i bedömningen av SRS-talet

        Reply

        • Peter Gustafsson
          Sep 30, 2013 @ 19:13

          Borde också anges för att alla Expresser som har annan kölprofil än den som Albin skickade med båten :-)

          Reply

          • srsseglaren
            Sep 30, 2013 @ 19:18

            Nja Expressen har en profil som specas i entypsförbundet och det kanske är den som bedöms för SRS talet ?

          • Peter Gustafsson
            Sep 30, 2013 @ 19:21

            Jag tror alla regler förutsätter en optimal profil, så jag är osäker på hur detta skulle hanteras annorlunda i SRS.

          • Anders B
            Sep 30, 2013 @ 22:57

            Vi (alla Expresseglare) ska vara väldigt tacksamma för att ingen Express har den kölprofil som Albin skickade med båten i orginal! När jag jobbade med Expresskölar för sådär 25 år sen, så insåg man snabbt att det inte gick att få in en NACAprofil. Vi var flera som experimenterade friskt och det finns många kölvarianter. Förresten – på tal om Expresser. Antag att man flyttar tillbaka förstaget en cm på en Express – det är då inte längre en Express och den tappar då sin “kappseglinglingstrimmad klass som seglar stora mästerskap” status, vilket troligen gör att båten av SRS klassas som lite mindre snabb och slipper “alltförsnabb”tillägget. Och dessutom skaffar verifierat mätbrev. Kanske resulterar i 2 pinnar lägre mättal. Och byter till laminatsegel som inte kostar nåt. Eller? För mig hörs det här som ett kryphål i SRS regeln! Hoppas scenariot inte stämmer med verkligheten för någon båt i SRS flottan! Eller? Nu kommer nog Peter G att skriva att jag är konspiratorisk.

    • Bosse RJs
      Sep 30, 2013 @ 19:42

      På vilket sätt skulle en annan kölprofil och ett 60% större roder betraktas?
      Vad är det som säger att förändringen är positiv för båten?
      Hur ska Srs kunna vara så insatta i varje specifikt fall att man kan bedömma om NACA 0065 är bättre än 0063 för en enskild båt?
      Expressen har stor valfrihet att ändra på kölprofil som faller inom de mallar som finns. Har cnc fräst ut ett par olika som var ok enligt mallarna men såg helt olika ut. Vilken skull SRs bedömt ge högre mätetal?

      Reply

    • Erik Barkefors
      Sep 30, 2013 @ 20:28

      Du nämner att om man gör många ändringar blir man straffad extra. Min tro är att varje ändring betraktas (läggs in i formel + bedömning) var för sig och gör den båten snabbare så får man högre mättal och gör den båten långsammare så får man lägre tal. Problemet för båtägaren med många fartgivande ändringar är att man förmodligen bara kan utnyttja en del av dessa i varje kappsegling. Men det är olika ändringar man har nytta av på olika seglingar så vill man inte ta det “straffet” så bör man välja att göra färre ändringar. Tänk efter före…
      På LYS-tiden var det 0,01-steg och då var det vanligt att båtar med många ändringar fick rabatt pga att de blev orimligt att höja båten så mycket gentemot andra som gjort färre ändringar. Kolmast, framflyttat förstag, längre E-mått och genua på en fockbåt kunde ge samma ändring som en som bara förstorat segelplanet (ökat E+J). Nu finns som tur är 0,001-steg så båttyperna kan placeras in ganska rättvist inbördes utifrån hur de är utrustade.
      Självklart finns det fortfarande saker som kan förbättras med SRS men det är långt bättre än vad LYS var och ljusår bättre än vad Scandikap var… ;-)
      (ORCi är ingen idé att jämföra med av kostnadsskäl)

      Reply

  45. Micke
    Oct 1, 2013 @ 07:44

    Hej alla/någon..

    Jag kanske är lite ute och cyklar nu för att jag inte är påläst på SRS men varför finns det ingen skillnad i mätdata(SRSR tal) mellan dacron och så kallade laminatsegel?

    Att hissa upp ett nytt dacronställ i en tex Scampi eller express jämte ett laminatställ typ 3DL eller motsvarande för en likadan båt betyder betydligt mer vikt högre upp i segelplanet för dacron jämte 3DL= sämre rätande moment för den dacron försedda båten, hur ser SRS på det?

    Entypsbåtar med en strikt regel typ J80, express, 606 där endast dacron är tillåtet får sämre förutsättningar än övriga i SRS. det finns exempel på både Scampi och express där laminatsegel används och är inmätta i SRS med samma mättal som en dacronförsedd båt.

    Rimmar illa tycker jag, någon som har en ide hur SRS kommitèn tänker här?
    1kg extra i toppen brukar motsvara 100kg på kanten finns det ett ordspråk som heter..

    Reply

    • Peter Gustafsson
      Oct 1, 2013 @ 08:03

      När seglen är nya så är de exakt lika snabba. Att det är olika livslängd på dacron, laminat eller 3Di kan knappast en regel hantera.

      Jag vet ingen regel på jordklotet som har med detta som en parameter, så jag vet inte varför vi skulle ställa högre krav på exakthet i SRS. Ambitionen måste vara att ha med tillräckligt många parametrar för att få rimligt rättvis segling – men inte fler.

      Dessutom så är ju problemet med Expresser som dominerar i SRS med 3DL-fockar ganska litet – eller hur :-)

      Reply

      • Micke
        Oct 1, 2013 @ 08:25

        Det är möjligt att seglen är lika snabba mätt i en vindtunnel el liknande men faktum kvarstår att dacron är tyngre än de flesta laminatsegel och det skiljer väldigt mycket procentuellt sett(jag har vägt gransegel laminat & vanliga dacron North). Båtarna blir dock inte lika snabba eftersom segelplanet är tyngre på dacronseglen, det handlar om flera kilo högre upp. Livslängden har inget med detta att göra men du menar allså att om tex expressklassen väljer att tillåta laminatsegel och båtarna seglar snabbare så ska inte SRS talet ändras?

        Reply

        • Peter Gustafsson
          Oct 1, 2013 @ 08:36

          Vad jag säger är att man inte kan generalisera.

          Ett racingställ i dacron håller en regatta och väger troligtvis mindre än det typiska laminatseglet vi ser på en SRS-segling.

          Det finns 100 parametrar som påverkar en båts prestanda. Är en modern Express styvare än en tidig båt från Albin? Är en optimerad köl snabbare än orginalet? Håller seglen sin form bättre med SK90 i fallen jämfört med polyester från rean på båtmässan? Är en ny fick snabbare än en som är 10 år gammal?

          Tycker du att SRS skall ta hänsyn till alla dessa parametrar?

          Om en klassregel ändras och hela fleeten plötsligt går 2% snabbare, så är jag ganska säker på att detta skulle fångas upp. Men innen det sker så tycker jag att detta är en icke-fråga.

          Återigen – varför laga något som inte är trasigt. Vilket verkligt problem är det som du vill lösa?

          Reply

    • Erik Barkefors
      Oct 1, 2013 @ 08:07

      När det gäller undanvindssegel så ska man ange material men för stor och försegel finns inte det valet idag förutom att man kan ange det i kommentarsrutan. Kanske läge för dacronseglare att ange det om de anser att det är ett handikapp. Idag är det ingen stor skillnad i pris på ett bra dacron- och ett laminatställ. Laminatställen har också ofta en bättre livslängd. Jag har sett storsegel i dacron som tappat formen redan efter två säsonger och Dehler 34DD Rabalder i Trosa seglar med en tapedrivestor från 2006 (?) som fortfarande har suverän form så totalkostnaden över tid borde inte bli högre.
      Lämna in ett förslag till SRS-gänget att man ska ange material även på stor- och försegel!

      Reply

      • Peter Gustafsson
        Oct 1, 2013 @ 08:11

        Anledningen till att material finns med på undanvindsseglen är bara för att det är ett utmärkt sätt att se vilken sorts code det är. Dvs minska möjligheterna att “lura regeln”. Syr man upp en spinnaker i laminat kan man vara ganska säker på att det skall kryssas med den…

        Varför inte ange seglingstimmar på seglen i stället när man söker SRS? Har mycket större effekt än materialet. Typ “Utseglad stor i kevlar från sent 80-tal. Bakbukig. Önskar avdrag på mätetalet” ;-)

        Reply

    • Anders B
      Oct 1, 2013 @ 08:12

      X99 kan också fogas till listan över snabba båtar som bara får ha dacronsegel! Verkar inte vara nån belastning.

      Reply

      • Jakob
        Oct 1, 2013 @ 08:19

        Om du ansöker om mätbrev på en X99 enligt klassreglerna så får du samma mätetal och kan då köra med obegränsat antal gubbar samt laminatsegel! Dock så är det ju snyggare med dacron

        Reply

        • Pelle Lindell
          Oct 1, 2013 @ 08:23

          Ur Klassregler för SRS 2013:

          C.5 Besättning
          Om inte inbjudan och seglingsföreskrifter anger annat är besättningsmedlemmarnas antal och vikt fri

          Reply

          • Jakob
            Oct 1, 2013 @ 19:54

            Tack! Hade missat den ändringen. Bra

    • Peter Gustafsson
      Oct 1, 2013 @ 08:27

      Läsa reglerna = tråkigt
      Spekulera vilt = roligt

      Excelark med prestandaanalys av min segling = tråkigt
      Excelark som visar att min båt är missgynnad = roligt

      Träna = tråkigt
      Gnälla på SRS = roligt

      :-)

      Reply

      • Emil
        Oct 1, 2013 @ 12:19

        Göra det man ska på jobbet=tråkigt
        Läsa på blurr.se =roligt
        (;-))

        Reply

    • Pelle Lindell
      Oct 1, 2013 @ 08:41

      Vi har medvetet valt att inte försöka begränsa eller sätta respittal på olika segelmaterial (annat än på undanvindsegel där materialet, som sagt, är en bra indikator för den avsedda användningen av seglet) eftersom all erfarenhet i historien pekar på att det inte ger avsett resultat (gynna breddseglingen). Som Peter säger är skillnaden i prestanda på ett nytt dacron- eller polyesterlaminatsegel och och ett nytt “hightech”-segel mycket liten och när IRC hade ett “rating-straff” på high-tech duk var effekten bara den att toppbåtarna hade nya polyester-segel varje regatta vilket inte gynnar någon annan än segelmakarna. Att vissa klassbåtsseglare känner sig missgynnade är ett problem vi får leva med och rent objektivt är dacron inte något dåligt segelmaterial för mindre båtar.

      Reply

      • Pelle Lindell
        Oct 1, 2013 @ 08:50

        En sak till: Om man vill sätta respittal på de individuella förutsättningarna för varje båt kan jag rekommendera SRSp eller något annat system för individuella prestandabaserade handikapp. Metoden finns beskriven i användarhandledningen för SRS ( http://www.svensksegling.se/Batteknik/SRS/Arrangorshandledning/ ) . Om en klubb vill använda SRSp-ystemet och behöver hjälp med att sätta igång det är ni välkomna att kontakta oss på srs@ssf.se eller via https://www.facebook.com/SRSinfo

        Reply

      • Peter
        Oct 2, 2013 @ 20:51

        Man kan då ju undrar varför en hel del klassförbund har kvar kravet på Dacron…. är det något de bara missar?

        Reply

        • Peter IV
          Oct 2, 2013 @ 22:07

          Samma fråga utan svar i över 30 år.
          30 år till?

          Reply

    • Martin
      Oct 1, 2013 @ 10:11

      Micke vikten på storseglet är nog inget att oroa sig för, vi brukar köra med Dubbel taffeta stor (samma form som vårt 3DL) på SRS seglingar och kan inte märka skillnad på farten. mervikten för detta är försummbart tycker vi, jag tror man förlorar mest i lättvinden med en tyngre duk.
      Tvätta botten under hösten är viktigast på västkusten, tyvärr så ser man ganska vassa båtar med bra segel och skitig botten :)
      Vi kappseglar aldrig utan att tvätta botten.
      Jag seglade vår Express med en botten som var lite skitig i lättvind under träning, det gör jag ALDRIG om.

      Salona 37 feelgood

      Reply

    • Jonas Stenbeck
      Oct 2, 2013 @ 07:58

      Visst finns där en relevans betr.Dacron vs. Laminat.
      Frågan är väl varför klassförbund håller fast vid Dacron?
      Det är inte för inte som segelmakare är duktiga seglare, men de kommer till mästerskap med sprillans segel.. seglar x-antal race. . Sedan säljes de till vanligt folk som lätt begagnat och för den penningen kan de sy upp nya ställ åt sig själva till nästa mästerskap osv.
      Köpte själv ett kryssställ till min H-båt 1991 efter en segelmakare tagit vm guld med detsamna. Jisses vilken fart jag fick på båten. Idag seglar jag med GPL och storen är från 2005. Fortfarande perfekt form! Det är ekonomi! Prestanda mellan Nytt Dacron och Laminat är nog begränsad, men sett över tid? ?

      Reply

  46. Wrap Up 2012 | BLUR
    Dec 30, 2013 @ 17:43

    […] SRS-mätbrev | trash talk (207) […]

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.