Skip to content

9 Comments

  1. jonas
    Apr 13, 2012 @ 07:55

    Och vad stod loggen på som bäst och hur mycket blåste det?….

    Reply

  2. Hannu
    Apr 13, 2012 @ 08:39

    Perfekt när du kan ha båten till både segling och trålfiske….

    Reply

  3. F424
    Apr 13, 2012 @ 09:13

    Är nyfiken på en mer utförlig rapport om hur ni upplevde båten. Att den är mer nyckfull än 109:an tror jag har framgått;-)
    Hur upplever du stabiliteten? Spontant när man tittar på filmsnuttarna så ser det ut som om alla kilo i lovart verkligen behövs redan i hyggligt måttliga vindstyrkor? Tror du att rätande momentet kommer att räcka till när ni skall köra shorthanded? Hur beter båten sig på kryss när den pressas? Slank båt bör göra att den spårar bra även vid stora krängningvinklar?
    Hur funkar den downwind? Talar den om när man är på väg mot gränsen eller kommer sladden lika plötsligt som vid första vinterhalkan?
    Grymt läcker båt hursomhelst!

    Reply

    • Peter Gustafsson
      Apr 13, 2012 @ 09:34

      Jag håller på att skriva en sammanfattning…

      Stabiliteteten är ok utan att vara styv. Så klart gör alla gubbar i lovart skillnad när det blåser, men den kommer att klara sig fint shorthanded så länge man minskar segelyta i tid. Fördelen med en lättdriven båt är ju att man kan få den att gå även i det lätta registret, men man kan inte köra genua i 10 m/s :-)

      Den är otroligt skön att ratta oavsett om det blåser 3 eller 23 knop. Ofta neutral, men det har jag lärt mig att gilla från J/109 som var som snabbast när den kändes död.

      Den tål krängning vilket är bra om man skall kunna pressa den lite.

      Undanvind jobbar vi med. I lätt/mellan så kör man den lågt i deplacementsfart. Dock får man jobba hårdare med vinklarna för att hålla fart. När det blåser så är det full gas på TWA 145 som gäller. Skärning utan att luta då den måste seglas plant. Balanserar bra och man bör kunna snitta 16-18 knop under lååååånga stunder om det blåser mycket.

      Gällande broachar så kommer ingen distinkt förvarning (titta på rodret så förstår du varför). Men man känner när man är på gränsen och hinner oftast parera. De flesta broacharna kom i sättningar och gippar när man blir lite ambitiös med vinklarna utan att ha fart. Här behöver vi köra en del för att få in känslan.

      Kort sagt – ett fullblod där man måste vara försiktig med gas och växellåda. Men är man det så blir man rikligt belönad.

      Reply

      • F424
        Apr 13, 2012 @ 09:53

        Låter lovande!
        Det där med high-aspect profiler har sina sidor. På IMX:en men ännu mer på GP42:an märker man att det biter grymt bra när vattenflödet är högt, medan en plötslig vindby när man går långsamt ofta slutar med bredsladd.
        På cruising utan spinnaker i hård undanvind med Faurbyn har jag upplevt det enklare att hålla kursen när rev slagits ur. När surfarna tar slut och och man rullar bak på den upphinnande vågen är det viktigt att farten, och därmed vattenflödet runt rodret, hålls högt för att stäven inte skall ge sig iväg. Men det problemet (att vågorna hinner ifatt) kanske inte är en issue i en J/111..

        Reply

  4. Niclas Dahlgren
    Apr 13, 2012 @ 10:39

    Vad döpte ni maneten till?

    Reply

    • Mattias Bodlund
      Apr 13, 2012 @ 13:52

      Zoidberg

      Reply

  5. Jonas
    Apr 13, 2012 @ 22:19

    Härliga bilder!

    Hur är det med hiking reglerna?
    Killen i svart står på däck och hänger ut på slutet, i Melges24 skulle det vara otillåtet:
    http://melges24.com/sites/default/files/page-images/hiking-melges-24.pdf
    Melgesen hikar vi hårt, men det finns gränser!

    Reply

    • Peter Gustafsson
      Apr 13, 2012 @ 22:23

      Det är insegling efter sista racet.

      När man cruisar får man hika hur man vill :-)

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.