Lite korta klipp från årets race.
Kvar på agendan är Tanumstrand 24-25/11 och kanske lite J/70 innan det är dags att planera 2013.
J/111 Blur³ | säsongen 2012
This entry was posted in News and tagged blur, j/111, video. Bookmark the permalink. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.
61 Comments
New Order är segling !
Superläcker båt Peter! Verkligen!
Nyfiken på hur du applicerat VC17. Roller/penseldyna/sprutmålning/annat?
Försökte själv med sprutmålning och det blev klart mindre slipjobb än med roller efteråt, men ändå många timmar för att få det bra…
Har du några tips?
mvh
Per
Tack Per, jag har grym abstinens redan :-)
Vi sprutade både Epoxy och VC17 hos Mittelmans Werft i Tyskland på vägen hem: http://www.blur.se/2012/05/06/hemsegling-av-blur%C2%B3/
VC17 är nog inga problem att rolla på till våren, så länge underarbetet är riktigt bra.
Blev ytan perfekt direkt eller har du varit på och slipat i efterhand för att få bort knottret? Nyfiken på om varvet använde förtunning och i så fall vilken typ och i vilka proportioner…har en teori om att det är förtunning som krävs för att få en slätare yta vid sprutmålning av VC17…
Jag sprutar 2 liter VC17 med med 2 liter förtunning till ett lager på min X-99a. Det ser väldigt tunt ut men fungerar bra och så är det lätt att få bort igen på hösten.
Vilken typ av spruta använder du?
Varför vill man ta bort det på hösten?
Vad för typ av förtunning använder du?
Jag använder en en sån här ungefär
http://biltema.se/sv/Verktyg/Elverktyg/Ovrigt/Fargspruta-PSG-110-17207/
Och ta bort färgen måste man göra någon gång. Gör man det en gång om året så blir det mycket lättare.
Hittils har jag använt den förtunning som till hör VC17 men det borde gå bra med den här.
http://biltema.se/sv/Bygg/Farg-och-Fog/Rengoring/Fortunning-361612/
Den sprutar jag på på hösten och skrapar av bottenfärgen med badrumsskrapa.
Kolla Fötunningen noga.. Vet ni hur många olika det finns ?
Är inte bra att andvända fel när du ska spruta.
Läs:
http://www.watski.se/Fortunning-Och-Losningsmedel-11159
Tack! :)
Hur gör ni som har annan bottenfärg än VC17?
Exempel självpolerande eller Trilux? Tar ni också av all färg på hösten? Hur?
Mårten, vi kör Trilux och är nöjda, dock är det ett j-a slipande. Vi tar av färgen när vi orkar (enklare på hösten sägs det), medelst slipning alltså.
Tyskarna fick den perfekt direkt. Jag har ingen aning om hur de blandade, men det blev väldigt tunnt.
Jag var grymt imponerad av deras jobb förra hösten när vi provseglade J/111 i Kappeln: http://www.blur.se/2011/11/13/j111-piranha-test-sail/
Citat 99an
“Och ta bort färgen måste man göra någon gång. Gör man det en gång om året så blir det mycket lättare”
Varför ska man ta bort fungerande botten färg. Bästa är om man undviker att högtryckstvätta och bortsar eller svampar av botten. Så så att det blir mkt VC17 kvar. Då kan man köra två säsonger utan att lägga på extra. Om man ändå vill bättra på färgen så går det åt bara hälften av vad du har användt (när man sprutar). Själv pimpar jag kopparfärgen med extra kopparpulver och xylenförtunning.
Jag har flera kilo kopparpulver om någon e sugen?
Om den fungerat skulle jag inte tagit bort den. Men den funkar inte i två år. Det har jag redan provat. Desutom är två liter som jag använder väldigt snålt.
Åh, vilka goa bilder/filmer. Snart är det vår!
Funkar inte att kolla på mobila enheter?
Nej, det är YouTube som reglerar detta när man har viss musik i klippet. Fixar detta.
Väldigt fin båt du har, nätt och proportionerlig men ändå riktigt kraftfull. Bull’s eye!
Peter, har du aldrig funderat på långkölat typ “koster”… ;-))
Härliga bilder/film på en skitfin båt.
Stefan K
http://www.dehlerdoris.blogspot.com
Varför har du lagt på epoxi?
Mest för att vara säker på att VC17 fäster.
Och så kommer någon säkert att fråga om det när båten skall säljas. Då brukar bottenfärg och motorservice vara viktigare än segelgarderob :-)
VC17 fäster bra på acetontvättad vinylester, det där med andrahandsvärde tänkte jag inte på!
Ang koppar, jag återkommer gärna med ett par bilder på en kopparpimpad epoxi botten. Mailar dig peter så kan det bli en uppföljare på ämnet som varit uppe tidigare??
Skön sammanfattning säsongen………….
Epoximålning av botten “overkill”. NPG gelcoat / vinylester och ett skrov som är byggd av ett seriöst varv med full kontroll i tempererad verkstad, behöver ingen epoximålning. Det var stor skillnad förr då gelcoaten var “mjuk/vattengenomtränglig” o båtar byggdes i “lador” av glada självbyggare.
Stefan K
http://www.dehlerdoris.blogspot.com
Håller med både Peter och Stefan, Epoxi behövs igentligen inte på dagens moderna gelcoats men försök att övertyga andrahands köparen att så är fallet om några år. Jag har slipat och epoxibehandlat nya Dehler35:an mest för andrahandsvärdet sedan är både en extra vattenbarriär och bra grundfärg till bottenfärgen.
När J/109:an var till salu var detta en av de vanligaste frågorna. Och båtmänniskor är ett principfast släkte där det är svårt att ändra folks uppfattning…
Dessutom så läggs 2-4 lager epoxy på fabriksnya Baltic, Swan, Najad eller Hallberg Rassy. Är det bara för att det är festligt?
Lessen om jag startat nåt sidospår i en tråd som handlar om en videosammanfattning av BLUR3 2012. Fin film (tyvärr inte möjlig att se på paddan – se där – ytterligare ett konstigt sidospår). Såg en alldeles ny First 35 på kajen i Höganäs i våras. Med pårollad Gelshield, knottrigt och trist. Ser Baltic, Swan, Najad o HR likadana ut? Kanske ska vara en kryssruta när man söker SRS mättal, avdrag en pinne för knottrig yta?
Ska man ha ett fungerande skydd på en plastbåt som man tror skulle kunna få osmos, då ska man ha lösningsmedelsfri epoxi. Krävs en speciell sprut-utrustning där bas o härdare först värms upp innan det sprutas på. Typ Gelshield, Interprotct Hempadur m.m. som är lösningsmedelsbaserade blir tyvärr inte helt täta.
Epoxy ger vanligen en sämre vidhäftning för typ VC17 än acetontorkad gelcoat. Epoxi får en “diskbänksyta” som måste ruggas upp lite för att få annan färg att fästa.
Känns lite som om International o Hempel vill fortsätta sälja sin grundfärg trots att nya båtar redan har ett fullgott skydd mot osmos genom en betydligt hårdare/tätare NPG gelcoat.
Stefan K
http://www.dehlerdoris.blogspot.com
Nu med alternativt soundtrack så att klippet funkar på mobiler också.
Vill ni nödvändigtvis ha New Order så finns det kvar här: http://www.youtube.com/watch?v=ZDXHRHHLjuI
Bra båt, bra val, bra smak. Konstigt att inte finns fler än..
Ser snabb ut för att vara kölbåt.
Hur ser den ut inuti, går den att cruisa med?
Hur tror de kölinfästningen pallar en normal grundstötning?
Hur mkt vill ni luta på kryss? Ser att ni läburkade i lättvind.
I mina ögon fullt bebolig.
Lättstädad, generösa innerutrymmen och ljus inuti.
Det måste bli det nya försäljningsargumentet när det gäller en racer med minimalistisk inredning:”…och det är väldigt lättstädat!”
Bara min privata åsikt. Och jag säljer inte J-båtar.
Tycker jag är mycket viktigt, skrymslen som inte går att städa utan att såga isär båten tyder på dåligt genomtänkt konstruktion, eller också skall det bara vara billigt att bygga och så “skiter” man helt enkelt i om det går att städa båten ända tills någon varit sjösjuk inne i båten eller helt enkelt bara råkat tappa ut en öl vilket inte heller luktar så mysigt under lång tid framöver.
Allting är relativt. Den är helt OK inuti för oss och många andra jag har pratat med. Men det är klart att man säljer inte in den som en semesterbåt om man ligger på mässan bredvid en Salona eller Dehler.
Jag har inget bord, men i övrigt så ser den i stort sett ut så här. Jag skall ta lite bilder någon dag…
De Europeiska båtarna har spis med ugn.
När man ser kölen så inser man att det inte går att bygga en infästning som klarar grundstötning i full fart. Väldigt få moderna båtar klarar det. Men för ändamålet tycker jag man har lyckats bra. Mer om det här: http://www.blur.se/2012/02/05/hur-man-bygger-en-j111/ (här syns också pentry & nav bättre).
Gällande lut så skall man antagligen segla den så plant man kan. Men i riktigt lätt så är det sjysst att luta lite för att få shape i seglen.
Känns som en modernare J/105 med ståhöjd! Även 105an är mycket lättstädad ;-)
Vi cruisar helger och nån längre tur (en vecka, typ) med vår 105a, funkar riktigt bra! Klart det inte är nån husvagn men barnen och frun är nöjda och det räcker för oss. Fast ståhöjd vore najs ibland…
Peter, superfin båt, riktigt snygga linjer oxo :-)
Visst Peter, inga moderna båtar klarar grundstötning i “full fart”. Kryssarklubbens Båttekniska nämnd(BTN) har via en engagerad ledamot (Magnus Sterky) som ingår i SIS TK232 jobbat med div. standardiseringsfrågor betr. kölreparationer/konstuktioner. En av frågorna som är lyft av Magnus till ICOMIA är att båttillverkarna borde/ska ange “Highest safe approach speed”. Alltså ett barriärtest där man kör tvärstopp med kölens nedre framkant utan att det ska uppstå skador som måste “plastrepereras”. Det vore förståss en klart intressant konsumentupplysning hur högt/lågtdenna “highets safe speeed” ligger…
Tyvärr så har inte båttillverkarna varit intresserade av att engagera sig i något sådant arbete eller velat ange någon ”Highest safe approach speed” hittills.
Vi i SXK Båttekniska Nämnden jobbar dock på med frågan som säkert inte är någon “Quick fix”, men inte desto mindre angelägen för alla oss båtägare.
Om någon har ide´er om detta så är det bara att kontakta mig eller Magnus Sterky. Kontaktuppgifter finns på http://www.sxk.se
Seglarhälsningar
Stefan K (Ordförande i SXK Båttekniska Nämnden BTN)
http://www.dehlerdoris.blogspot.com
Det vore riktigt bra om man fick till någon säkerhets koll på kölkonstruktioner.
Lite som älgtestet för bilar ?
Kanske kunde vara bra med fler gränser ?
Om 1:a gränsen ligger vid vad som måste plastrepareras så kan det beroende på konstruktion jmf Ballad och OE 33 behövas en plast reparation redan efter 2 knops fart på sten ?
Då kölen på dessa är i grp och gjutes tillsammans med skrovhalvorna ?
Att kalla den farten för “highest safe approach speed” kanske blir svårt att sälja en båt då ?
Det vore kanske intressant att få fram vid vilken fart finns det risk för att kölen/bulben lossnar ?
Problem två blir vad händer med en båt som har haft kontakt tidigare, då kanske safe speed reduceras ?
Lite märkligt att inte CE märkningen tar upp detta ?
Som på bilar. Hur fort kan man köra emot en stolpe utan att det blir plåtarbeten :-)
Om “highest safe approach speed” på en bil är 3 km/h och på en modern båt 3 knop, vad skall jag göra med denna information? Är det den fart jag förmodas hålla i naturhamnen?
Det finns väl nästan bara två huvudscenarios. A. att man vet att det är grunt i naturhamnen och kör försiktigt. Då klarar man sig fint oavsett båt. B. man har missat att det är grunt och går på i full fart med mptor eller segel. Då klarar sig nästan ingen.
“Highest safe approach speed” skulle innebära att man visste att man kunde köra 4.3 knop även när det var grunt. Vem skulle utnyttja detta och utsätta sin besättning för fara?
Precis : )
Sen är konstruktionen en sak samt utförandet en annan ?
Var det inte en del produktionsbrister på Bavaria 42 Match?
Informationen om är “Highest safe approach speed” förståss inte tänkt som säkerhets-speed i något läge, självfallet ska man inte köra på grund alls även om de flesta precis som jag kör jätte-jätte sakta vid tilläggning i naturhamn. Informationen är tänk som ren konsumentupplysning om vad man kan förvänta sig av en ny båt. Kanske bra vid val av båt iallafall.
Båttillverkarna gör ibland saker som är mindre bra, t.ex. alldeles för stumma kölinfästningar. Vet inte hur många som minns “Blå skyltestet” som Sjöfartsverket gjorde på Dominant 78:an som hade en “mjuk” kölinfästning i bakkant som fungerade vid kollision. Stumma infästningar med stål/aluminiumramar är kanske både bra och dåliga? Såg en grundstött Maxi 999 där man satt en stolpe mellan kölbalken och däcket (vilket var vanligt förr). Ett stort hål i däcket blev det också förutom sprickan i skrovet.
En annan testgräns skulle också kunna vara när det faktiskt blir läckage.
Stefan K
Min känsla är att det som är bra för segling är dåligt vid grundstötning :-)
Problemet är väl att för få, både av tillverkare och kunder, är intresserade av en dylik test. På bilsidan så drivs ju Euro NCAP av säkerheten för oss i bilen, och man struntar ganska mycket i hur bucklig bilen blir vid en krock i 50 km/h. Det är i alla fall inte det som avgör vad man väljer för bil.
Den enklaste vägen framåt vore en tydlig dokumentation via försäkringsbolagen. Då tror jag man skulle kunna kartlägga vilka skador som uppstår i olika scenarios.
En bättre och mer relevant konsumentupplysning vore att titta på hur båtar är utrustade. Att många nya båtar inte håller för en kryss i 10 m/s och att segel går sönder första säsongen känns som värre problem för okunniga konsumenter.
Peter tror du verkligen att vi konsumenter är ointresserade av att veta om båten tål tvärstopp i 2 knop eller 5 knop utan att det blir jäkligt tråkigt och dyrt? När det måste användas pumpar så är det personsäkerhet i första hand även i en båt, precis som i en bilkrock.
Tyvärr är min känsla också att det som är bra för segling är dåligt vid grundstötning… ;-)
Tycker ändå att en tydlig redivisning vore bra, så att en köpare ändå kan ha detta med i sitt val av båt.
Tror inte det kommer att innebära att alla köper långkölade kostrar.
Ett annat problem det är också att reparationer i kölstråk kanske inte utförs som de borde i många fall. I många fall helt amatörmässigt. Här behövs också en standard som BTN (Magnus Sterky) driver inom SIS /TK 232:s ram.
Stefan K
http://www.dehlerdoris.blogspot.com
Nej, jag tror inte konsumenterna är ointresserade. Men inte tillräckligt intresserade för att ställa krav eller betala mer för att få testerna utförda. På samma sätt så skulle inte en liten/nischad båtbyggare ha råd att göra detta.
Eftersom alla vet att det är riktigt dåligt att gå på i full fart så kan man ju börja med att sätta upp varningsdekaler på alla båtar “denna båt är inte byggd för att gå på grund med”… och det finns säkert fler saker man inte bör göra med sin nya Bavaria 30 (eller Xp 55).
Stefan, har du någon uppfattning om denna standard ISO 12215-9:2012? Skulle tex IMOCA 60 båtarna leva upp till denna standard?
ISO 12215-9:2012, Small craft — Hull construction and scantlings — Part 9: Sailing craft appendages
Behandlar bl.a. hur belastningstålig (stark) en kölinfästning skall vara. Problemet med den är att den inte alls (och ingen annan standard heller) hanterar hur mycket kölen flexar bakåt vid en grundstötning, man fokuserar bara på styrkan och mest på sidkrafter.
Den som är lite påläst vet att behovet av styrka är direkt proportionellt till hur mycket kölen kan fjädra bakåt då man går på, och därför är styrkan ensamt inget bra konstruktionskriterium.
Tillverkarna är klart negativa till att införa en “Highest safe approach speed”.
Båtköparna är inte tillräckligt informerade om problematiken för att uttrycka användbara krav. Dessutom finns inga användbara kanaler för båtköparna att använda sig av för att framställa krav. Den absoluta majoriteten av parter som bekostar deltagare i utformningen av ISO-standards för fritidsbåtar är båttillverkare. Och så länge det är på det viset lär inte båtköparintresset få något inflytande.
För övrigt finns det ingen motsats mellan att en köl är stum i sidled (kappseglare gillar det) och att den är flexibel i längsled. Faktum är att kölinfästningar som är så korta och breda som på t.ex. J111 är gynnsamma, förutsatt att man har tillräcklig kombination av styrka och fjädringstålighet på tvärbalkarna i framkant och akterkant, medan de i infästningens mitt är stummare.
Intressant.
Det känns som ett icke trivialt problem att designa en infästning som är stum i längsled när man seglar (t.ex. vid kryss i havssjö) men flexar lagom mycket när man går på?
Om du skulle uppskatta skillnaden i “highest safe approach speed” för en normal cruiser/racer (a la First 35 eller Dehler 35), hur mycket skiljer mellan en helt stum lösning (som idag) och bästa möjliga lösning? Och hur stor skillnad gör det i ett worst-case-scenario när man går på i full fart?
(Lägger in Peters fråga då jag inte ser att det finns svarsalternativet vid den):
“Om du skulle uppskatta skillnaden i “highest safe approach speed” för en normal cruiser/racer (a la First 35 eller Dehler 35), hur mycket skiljer mellan en helt stum lösning (som idag) och bästa möjliga lösning? Och hur stor skillnad gör det i ett worst-case-scenario när man går på i full fart?”
Några alternativ finns, Dominanternas lösning är blad de bästa men ställer knepiga krav på infästning av inredningen, och det skulle de väl avvägda fjädrande kölbalkarna också medföra, detta för att skrovet skall kunna deformeras utan att skotten slits lösa. Annat alternativ vore en modifierad version av Performance 35:s kölsvärdslåda som är genomgående mellan däck och skrov. Fast då försedd med lagoma hårdgummimellanlägg mellan låda och kölsvärdets fram- resp. bakkant.
Om vi antar att “safe approach speed” för en tyskfransk cruiser/racer idag är runt 3 knop, så tror jag utan vidare att man kan nå c:a 6 knop med lösningarna ovan.
MEN: den viktigaste faktorn är att uppmuntra tillverkarna att BRY SIG OM de detaljer som är viktiga. Och observera att det handlar inte om att fördyra tillverkningskostnaden, utan att se till att adekvat kunskap blir en del av designarbetet. Det skulle inte gå åt mer material eller tillverkningsarbete, snarare samma eller mindre.
Min ide om det hela bygger på att inte stipulera en minigräns för “Highest Safe Approach Speed” utan endast att denna fart skall vara specificerad av tillverkaren och införd i båten handledning. Är det en stycketillverkare som inte har koll så är det fritt för honom att sätta siffran 1 knop så slipper han göra mer. Sen tror jag utvecklingen sköter sig självt…..
Som sedelärande historia kan jag nämna att Maxi 999 har en mycket stum kölinfästning. Speciellt i längsled. Då de tidiga båtarna fick brott på akterkant gjutjärnskölen började Maxi göra den aktersta kölbalken svagare genom enkelsidig fastplastning, för att plastningen skulle ge sig och inte kölen. Dessutom ändrades kölen till att bli kraftigare i akterkant.
På min båt gjordes en högkvalitativ reparation varvid varvet i sin ambition (men brist på teoretisk insikt) plastade fast akterbalken kraftigt och dubbelsidigt. Så vid nästa smäll var kölinfästningen så stum att även den förstärkta kölen sprack, och dessutom släppte en del skottplastningar ända bak i aktra delen av sittbrunnen, då retardationsstäckan vid smällen var nära noll, och skrovet självt fick agera stoppsträcka genom deformation.
Som slutkläm kan jag nämna att vingarna på en Jumbojet skulle aldrig hålla i turbulent luft om inte vingarna kunde flexa (flaxa :-) metervis!
Och faktiskt så kan jag erkänna att det för mig ur strömningsteknisk synpunkt inte är solklart att en köl av typ VOR60 m.fl. skulle klara att ta upp sidkrafterna bättre om den vore helt stum i sidled jämfört med en som kan fjädra med något, det borde innebära risk för avlösning i strömningen i gropig sjö. (Frågan om utmatningsbrott på grund av fjädring skall nog bara ventileras när man sitter på vingplats i en jumbojet i dåligt väder)
Det finns ett bra tillbehör som kallas för “kölskyddet”eller keel-pro:
http://www.svenskakoster.se/Svenska_Koster/Keel_bladet.html
http://www.svenskakoster.se/Svenska_Koster/Monteringsanvisning_av_kolskyddet.html
För att bli mer vanlig på våra båtar behövs kanske ngn rabatt på försäkningen ?
Fina linjer, hittar inte mycket att anmärka på alls, faktiskt inget. Många J modeller har ett spring med låg akter och högt förskepp som ser sådär ut. J/111:an har perfekta linjer.
Thx :)
J70? Berätta mer
Det kommer några båtar hit om 3-4 veckor, och då vill vi så klart ut och testa dem på Marstrandsfjorden. Inget allvarligare än så.
Öppet för andra att hänga på?
Det löser vi. Jag kör ut en separat inbjudan på bloggen när vi vet. Kankse kunde man hitta på något kul om det blev ett gäng….
Det låter kul. Kanske finns plats för mig med?
Finns fler som är intresserade tror jag