Happy – skall vi sluta ta kappsegling så förbannat allvarligt?

Ibland funderar jag på om vi inte tar oss själva på allt för stort allvar?

Det skall vara optimerade båtar, rättvisa respitregler, rätt klädsel, utbildningar, säkerhetsregler, flytvästar och absolut ingen öl på havet.

Det finns ju så klart bra anledningar till de många uttalade (och outtalade regler), men jag undrar om en del av glädjen inte försvinner.

När såg vi senast så här många glada miner på en kvällssegling?

Och när såg vi senast så blandade besättningar med folk som verkar komma direkt från kontoret för att hänga med bara för att det är kul?

Och hur ofta raggar man upp någon, vem som helst, på bryggan som få hänga med bara de bjuder besättningen på en omgång öl eller en låda sushi i klubbhuset efter seglingarna?

Kanske behöver vi alla klura på hur vi gör våra seglingar lite roligare. Även om det inte innebär att man får bira varje gång man seglar förbi startfartyget…

Alla klubbseglingar borde kunna ha “Happy” som soundtrack.

30 Comments

  1. Martin Mar 3, 2016 Reply

    Bra talat!!!

  2. Peter K:s Mar 3, 2016 Reply

    Precis så skall det vara.

    Vi har lyckats med det i vår klubb tycker jag, vilket gjort att vi från att vi startade kappseglingarna för fyra år sedan med att vissa starter blev inställda pga ingen kom, till att vi som regel ligger kring tio båtar. I början spretade resultaten, men nu börjar det dra ihop sig till sekundstrider.
    Förutsättningarna är “kom som du är, ha kul”. Vi har tre fasta starttider baserat på SRS, och en fast bana. Sedan samling i klubbhuset för räkning och att ljuga om vad som gick snett – man behöver inte vänta dagar på resultatet. Protester har ännu inte förekommit, men övriga tävlanden utgör protestkommitté. Vi seglar efter de förenklade reglerna som finns hos SRS som är i princip väjningsreglerna, så alla, hur oerfaren man än är, kan vara med en enstaka segling.

    Ibland – när det är ljusa kvällar och ingen skola – får barnen hänga med. Då får man, om man vill leka med båtar efter. Det psykar tydligen de andra deltagarna har jag fått höra :-)
    Film från en segling för något år sedan (jag har köpt ny genua sedan dess…)
    http://sittbrunnen.se/segling-79/tavlingar/1006-sista-seglingen

  3. Mikael Håkansson Mar 3, 2016 Reply

    Ja, det borde vi verkligen! Det är exempelvis befriande när en brokigt och knappt ändamålsenligt klädd besättning tvålar ditt 8 solbrillebroilers i synkroniserade teamkläder.. =D Loosen up a bit please! Men, det finns såklart som vanligt två sidor av myntet.

  4. Jonas Mar 3, 2016 Reply

    Kanske ligger det något i det du skriver. Men jag har lite svårt för det där “tävla men ändå inte tävla”
    När jag tävlar eller tränar vill jag prestera och utvecklas. Det gör jag bäst med någorlunda fast besättning.

    Om jag ändå “bara seglar för att det är en skön kväll” så fattar jag inte varför jag ska segla runt en bestämt bana alls.
    Då tar jag med några bärs eller lite vin, nåt att äta och trevligt sällskap och seglar en sväng.
    Då orkar jag inte bry mig om starttider eller bansträckning och jag vill starta motorn om det läar för mycket i något sund.

  5. Martin Mar 3, 2016 Reply

    Ämnet är större än man kan tro.. Inom kvällskappsegling ökar divergensen genom att några gäng blir för bra och efter en tid skrämt bort alla som bara ville va happy… De duktiga har då inte bara varit hela havet före utan också tryckt ner regelboken i halsen på de som hoppades få va happy.

    • seglaren Mar 3, 2016 Reply

      ……..eller så struntar den “duktiga” besättningen i reglerna och tvingar de som vill va happy till farliga manöver. Det protesterar ja ändå ingen på en kvällssegling. Kollisioner kan väl inte heller unvikas. Är ju bara lite plast -för de andra är det ju familjens ögonsten….

    • Henrik Mar 3, 2016 Reply

      Konstig attityd Martin och seglaren har, det är mycket roligare om alla deltagare i en kappsegling har grundläggande kunskaper om kappseglingsreglerna, och även förståndet att följa dessa. Det finns inget motsatsförhållande mellan att vara happy och att segla efter reglerna, snarare tvärt om. Min erfarenhet är att det är dom bästa seglarna som följer reglerna bäst, sedan är det en fallande skala som följer minskat regelkunnandet ner i fältet. Tyvärr är det för många seglare som inte visar sina motståndare den respekt genom att kunna reglerna och att följa dessa. Sedan är det också en kunskap att kunna hantera motståndare som har svårt för reglerna, det är ofta lönt att ge lite extra utrymme till en båt än att fastna i en komplicerad situation.

      Eller ska det finnas en “Happy klass” i SRS där man skiter i alla regler?

      Själv blir jag riktigt happy av att delat i en tät bankappsegling med duktiga motståndare som följer reglerna.

      • seglaren Mar 4, 2016 Reply

        ..min erfarenhet är att det långtifrån de som är gröna bryter mot reglerna. Jag upplever att där finns oftast en vilja att följa reglerna och de seglar oftast försiktigare.

      • Göran/Xusidus/X-382 Mar 4, 2016 Reply

        Henrik; Du förväntar Dig respekt från de som inte är lika kunniga som Du?
        Tror breddseglingen i landet hade ökat om “vi som kan” visat större respekt, ödmjukhet och hjälpsamhet mot de nybörjare som vill vara med och kappsegla.

  6. Per L Mar 3, 2016 Reply

    Det är fler tjejjer på dessa bilder/båtar än jag kappseglat mot sammanlagt under de senaste 20 åren, möjligen med den tyska ORCi-båten Tutima borträknat (de var ju oräkneligt många ombord). Vad gör de på detta ställe för att hantera gender? Hur får dom till det? Är det nåt i vattnet? Av alla problem är detta av de allra största. Hur ser statistiken ut på de stora racen? Nån som sitter inne med de dystra siffrorna? Noterar dock att det alltid är gubbar som sitter vid pinn.

    När vi seglade express hade vi kvinnlig fördäcksgast ett tag så där var det i alla fall 75/25…

    PL

  7. Team Styrbord Mar 4, 2016 Reply

    Well, well…kul tråd. Men är det inte själva anspänningen i tävlingsmomentet som de flesta vill åt. Eller är det så att äventyret,runda Hoburgen är mycket viktigare än själva tävlingen. Om tävlingen inte skulle vara viktig, varför pratas det placeringar resultat och tider efter målgång och inte middagsupplevelser i solnedgången.
    Självklart så ska besättningen ha skoj och vara happy, det är väldigt viktigt…kanske det viktigaste för att kunna hålla ihop gänget. Om alla trivs, skrattar och har kul så har jag som skeppare lyckats, i alla fall som jag ser det. En stor del i det roliga är att ha presterat så bra som möjligt, gjort sitt bästa för stunden med de förutsättningar som finns till hands….och jag tror inte man gör sitt bästa med ett par stänkare under huven…

  8. Peter K:s Mar 4, 2016 Reply

    Tja, bara för att vinna inte är allt, betyder det ju inte att placeringen är oviktig. Hur många ställer t ex upp i Vasaloppet för att vinna? Man tävlar mot sig själv där, stolt över placeringarna man klättrar.

    Jag är med för att utvecklas som seglare, segla bättre och jämnare. För att kunna göra det behöver jag andra båtar att mäta mig mot. Dessutom är det kul att lära känna dessa människor som har samma intresse.

  9. Ted Mar 4, 2016 Reply

    Bra tråd.
    Håller med Peter K.
    En bra sak som vi gjorde var att de duktigaste fick segla med och lära upp nybörjarna ibland. De hjälpte till med trim och allt annat. Då fick man också som nybörjare chans att slå vinnarbåtarna och se att den egna båten går bra om man gör rätt.

  10. Hasse B Mar 4, 2016 Reply

    Jag seglar för att det är kul.
    Jag kappseglar för att det är kul.
    Mecka båt är kul (inte bottenslipa)
    Försöker ALLTID vinna.
    Blir inte sur när jag misslyckas, har seglat, haft kul, mycket bättre än att vara på kontoret:)

  11. Author
    Peter Gustafsson Mar 4, 2016 Reply

    Jag tror det är som med mycket annat. Om man bestämmer sig för, och är tydlig med, vad man vill så sätter det tonen för hela arrangemanget.

    Om man är övertydlig med att ett race är på kul, att man vill att alla skall vara med (speciellt tjejer och ungdomar) och att man inte kommer att acceptera saker som motverkar detta syfte, så kommer det att bli bra. Men det kräver ju att man vet vad man vill, och har modet att säga nej när någon vill driva arrangemanget i en annan riktning.

    Jag är grymt tävlingsinriktad, men några av mina roligaste race har varit spontana eller enkelt organiserade med fokus på att alla skall ha kul.

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 4, 2016 Reply

      Ett bra trick som arrangör, eller klass. är att de som är mitt i fältet skall vara de som är gladast efter ett race.

      De i toppen kommer alltid att tycka det är kul, så de kan man strunta i. Men de som kommer 20 av 40 båtar måste älska racet och komma tillbaka nästa år för att bli 15. Och de som är sist ser att alla har kul på havet (och i land). Då har man lyckats.

      Alltför många fokuserar på de 20% mest seriösa och då är 80% av seglarna lite lite besvikna. Så bygger man inte en fleet, och man lockar inga nya seglare.

      • Peter Mar 4, 2016 Reply

        håller med om att fokus borde ligga på de stora massan i mitten…

        • Andreas Mar 4, 2016 Reply

          I USA er det et veldig klart skille mellom beer can racing (kveldsseiling) som er utelukkende for moro/sosialt/klubbygging, og A og B serie regattaer.

          Beer Can: kveldseiling, uformelt, pils paa lens
          B series: treningsseil, proeve nytt mannskap, trene, men fremdeles ordentlig regatta
          A series: Rolex Big Boat series, KWRW etc. innveiing, internasjonal jury, fast manskap ++

          Andreas

        • Andreas Mar 4, 2016 Reply

          I USA er det et veldig klart skille mellom beer can racing (kveldsseiling) som er utelukkende for moro/sosialt/klubbygging, og A og B serie regattaer.

          Beer Can: kveldseiling, uformelt, pils paa lens
          B series: treningsseil, proeve nytt mannskap, trene, men fremdeles ordentlig regatta
          A series: Rolex Big Boat series, KWRW etc. innveiing, internasjonal jury, fast manskap ++

          Andreas

      • Henrik Mar 4, 2016 Reply

        Peter G, Håller helt med dig i vad du skriver, toppseglarna klarar sig oftast själva på egen ambition, medan bredden kan behöva uppmuntras med roliga arrangemang. I den klassen jag seglar i händer det att vi kör prisutdelningen i bakvänd ordning så att den som kommer sist får välja dom finaste priserna, brukar vara uppskattat. Självklart ska det vara en trevlig regattamiddag på kvällen och så bra gemenskap som möjligt, för att få mer gemenskap förbokar förbundet hotell/vandrarhem för att försöka samla alla seglare på samma ställe.
        Jag har försökt att få till ett “fadder” system i klassen som går ut på att toppbåtarna ska coacha båtarna längre ner i fältet så att man på på sikt ska få tätare race med mindre avstånd mellan toppen och klungan. Tyvärr har iden inte slagit igenom ännu.

        Fler ideer mottages gärna.

  12. Peter Mar 4, 2016 Reply

    Alla kan inte vinna.

    Men Alla kan delta.

  13. Stefan Mar 4, 2016 Reply

    Mycket kul ämne, då jag själv inte har allt för mycket erfarenhet av att tävla men äger en båt sedan några år och ställer gärna upp i en tävling om vädret känns lämpligt. Även om jag är till viss del en tävlingsmänniska så tycker jag inte om den sidan av mig själv heller, utan deltar gärna för att utveckla mig själv, lära av andra etc. men främst för att ha kul.

    Jag skulle gärna ta en öl?/kaffe och en bulle ostressat medan man ligger på en stabil kurs på utsidan av någon ö om det är varmt och gott. Bara en sådan handling vet jag inte ens om jag sett…

    Men jag tappar helt lusten att vilka delta pågrund av attityden av några av de mer vana seglarna eller föredetta seglarna som bara hänger i området på de lokala tävlingarna. Vissa spenderar stor energi på att trycka ner allt och alla, det skriks vid starten som om det vore ett 3e värdskrig och vissa verkar ju vilja offra liv och lem för att vinna 5 meter.

    Inte längtar jag till de nästan “obligatoriska” regattorna på sommaren, eftersom det troligtvis är de mest allvarliga och “seriösa” eventen som händer under båtsäsongen. En grundstötning upplever jag kan vara mildare än klimatet innan start.

    Det pratas ofta om att det blir färre och färre deltagare vid tävlingar. Jag kan defintivt förstå varför.
    Den prestige det verkar vara i dessa lokala tävlingar verkar vara större än i ett SM.

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 5, 2016 Reply

      +1

      Faktum är att även de som kanske är lite mer seriösa också tappar lusten när race tas på onödigt stort allvar. När det känns mer lättsamt och inkluderande att segla en internationell havskappsegling med 100-fotare och världsstjärnor än vissa lokala seglingar är det något som är snett :-)

      • Team Styrbord Mar 6, 2016 Reply

        Om du tänker på Fastnet så är mångt och mycket den gemytliga stämningen kring tävlingen en produkt av den Engelska artig och tevlighetskulturen.

      • Author
        Peter Gustafsson Mar 6, 2016 Reply

        Jag är inte helt säker på att det är det som är grejen. Men när 100% av styrelsen i arrangörsklubben seglar själva så märks det så klart att det är ett race av seglare för seglare.

        Man kan hitta samma känsla i USA, NZ, Frankrike och många andra länder också. På samma sätt kan man vara ganska säker på att hitta regattor där man känner sig ovälkommen.

        Svenskar är väl också kända för att vara artiga och trevliga, men det hjälper inte när man tar saker lite för allvarligt :-)

    • Markus Mar 8, 2016 Reply

      Jag tycker att samma fenomen förekommer inom Alpina grenar.

      Tävling på alltför stort allvar, klubb “chefer” som lever ut sina krossade drömmar som chef inom näringslivet, deltagare som har snorkig attityd mot de som inte kan alla ord och uttryck inom senaste skidteknologi eller som inte storsatsar familjens halva förmögenhet.

      En annan företeelse som liknar den inom Alpina grenar är att ‘super eliten’ är trevlig, artig och hjälpsam, men det är de som inte riktig når toppen men önskar det vore där som bidrar med den dåliga stämningen.

      Från min Alpina karriär (var aldrig i landslaget) kommer jag ihåg de mest snälla och hjälpsamma mot mig de som inte hade något att bevisa, ty de var i landslaget, de deltog i OS.

      Spontan tävling/race är oftast det nästa roligaste medicinen, men jag har ingen aning om hur något kan arrangeras spontant, det är ju inte varandras motsatser.

      Jag har aldrig deltagit själv men observerat att de som seglar Express på Baggen oftast verkar ha roligt på båtarna. (kanske bara på distans? eller jag bara råkat se de mindre allvarliga tävlingarna)

  14. Lasse Bergkvist J/80 Swe 196 Mar 9, 2016 Reply

    Skoj Peter! Min J/80 heter just Happy!! Hur skoj som helst att segla- i rätt vinklar ! Tror absolut att det är alldeles för stort allvar- ju fler på havet/skärgård/ Mälaren desto bättre. Verkar som att fair segling med bra kalas är det som vinner antal deltagare- Hyundai Cup, Höstkroken, Byxelkroken, MBBR, och ett antal DH och singelhandedseglingar. Lite mindre allvar- lite mer segling!

    • Jonas Mar 10, 2016 Reply

      Men din Happys namn har ju ett lite annat ursprung. Även om det ju är kul att träffa en partner också…

      • srsseglaren Mar 10, 2016 Reply

        Hur gick det med båtbytet ?
        Blir det nytt namn då ? “Happy 2” suveränt för shorthand :-)

        • Dan Mar 10, 2016 Reply

          Precis, för “2 happy” kan ingen vara..

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.