Magic Monday

Ännu en fantastisk måndagskväll i Långedrag, där vi i lätta vindar på 4-8 knop fick köra mot M34 Teknova och FarEast 28R (det är Danny från Search Magazine som har skaffat storbåt).

Det är fantastiskt hur mycket det ger att få köra mot en annan likvärdig båt. Framförallt en kväll med ostabil vind med massor av shear, då siffrorna som loggas inte säger så mycket. Sedan är det lite för trångt utanför Långedrag för att få de där riktigt långa sträckorna båt mot båt, men om alla anstränger sig för att hitta bra positioner så löser det sig ändå.

Så här ser vår todo-lista för våren ut. Vi börjar beta av den…
– crossovers/polaruppdatering J0/C0 4, 6, 8 knop
– crossover J2/J3.5 18, 20 knop
– test nytt riggtrim i 6, 8, 10 knop
– undanvind i vågor, A3
– manöverträning inför MBBR

mon-pract-160509-6

Viktigast för oss var att testa nya J0 (liten code som kan skotas framför vanten) mot Teknovas variant. Och vi måste vara nöjda med resultatet då vi tar full höjd, vilket de inte riktigt kan göra. Även farten var helt ok mot dem.

mon-pract-160509-8

Rejält med yta som gör nytta i lätta vindar. M34 är en smal båt, så den kan skotas utanför vanten utan att det straffar sig allt för mycket. Men tidvis kunde vi gå 5-10 grader högre när hade max inhal på focken (6.5 graders skotvinkel). Vi provade också med en vanlig code 0, och då var vi i stället 10 grader lägre.

mon-pract-160509-18

Sedan en session med fockar, där vi var mycket lika. Lite som förra veckan.

mon-pract-160509-20

Undanvindarna kändes också bra. Vi testade med en A3 som är lite mer slörbetonad (och lättare att fylla i lite vind), men var ändå den båt som kunde gå lägst utan att tappa fart. Även manövrerna satt bra, och vi rycker lite i varje gipp. Det är sånt som sitter när man seglat en båt intensivt i 4 säsonger…

Stort tack till Teknova och Dannys gäng. Mycket nyttigt.

Fler bilder här.

17 Comments

  1. Thomas Wiberg May 10, 2016 Reply

    Otroligt skön bild på FarEast 28:an i motljus!

  2. Dan May 10, 2016 Reply

    Håller med! Och även de övriga bilderna får en att vilja ut och kappsegla, vintern är för lång!

  3. Per May 11, 2016 Reply

    Hur går FarEasten mot J111 och M34an? Hänger den med?

    • Author
      Peter Gustafsson May 11, 2016 Reply

      Den går väl ungefär som man förväntar sig.

      Det är ju en ganska mycket kortare båt, så på kryssarna har man det svårt. Men på undanvindarna gled den på förvånansvärt bra trots lätta vindar. Kan eventuellt ha svårt att gå lika lågt som oss andra smalare och mer lättdrivna båtar.

      Vore kul att se samma gäng i 12 m/s :-)

      • Mattias Carlsson May 11, 2016 Reply

        Den där kommentaren om att det är svårt med fart på kryssen om man inte har lång vattenlinje återkommer rätt ofta så jag måste be någon att reda ut begreppen. Jag har fått lära mig att vattenlinjelängden bara blir en faktor vid maxfart, då den ju begränsar hur långt den kan bli mellan två vågor och därmed deras maxhastighet genom vattnet. Men att det inte är en begränsande faktor i andra sammanhang, det vill säga, det skulle i princip (för icke planande båtar då givetvis) bara spela roll vid kanske hård halvvind eller därikring, allt annat lika. Men som sagt, nu har jag läst den här kommentaren så många gånger att jag inser att jag måste ha missat något. Vad gäller, kan någon reda ut? Tack på förhand.

        • Author
          Peter Gustafsson May 11, 2016 Reply

          Just i det här fallet så har båtarna ganska lika koncept (lätt deplacement & mycket segel), och då har såklart storleken betydelse.

          En M34 eller J/111 kryssar väl som en 42-fotare trots 2 meter kortare vattenlinje. Och en FE28R kryssar väl som en 35-fotare. Men man kan bara töja fysikens lagar så mycket ?

          • Mattias Carlsson May 11, 2016

            Jo, fast att en båt kryssar som en annan kan ju ha en massa andra förklaringar. Jag var mer ute efter vilken påverkan just vattenlinjelängden specifikt har i annat än maxfart, om allt annat (t ex segelyta osv) är lika.

        • Fabian May 11, 2016 Reply

          Den vågbildande delen av motstandet är starkt beroende av froudetalet ( Fr= v/sqrt(L*g)). På samma hastighet har en båt med lång vattenlinie lägre Froudetal än en båt med kort vattenlinie. Det är alltså inte bara maxfarten. Se bild här (tex, finns bättre också):
          http://www.nap.edu/openbook/0309058791/xhtml/images/p20003276g709004.jpg

          c_w är vågmotstandskoeffizienten. Humpen i kurven beror på interferenz mellan olika vågsystem.

          //Fabian

          • Mattias Carlsson May 11, 2016

            Okej, tack. Men motståndet består ju även av våt yta. Hur vet man att det lägre froudetalet “vinner” över den ökade våta ytan? Ber om ursäkt för mina bristfälliga kunskaper :-)

          • Fabian May 11, 2016

            Såklart har våtytan en stor betytelse, sen har ju skrovets form och ytråheten en stor betydelse också. Det där är ju därför j111 kryssar snabbare än andra 11 m långa båtar.
            Har du två båtar med samma vattenlinie längd och samma segelyta så kommer den lättare troligen vara snabbare. Har du två båtar med samma deplacement och segelyta kommer troligen den med längre vattenlinie vara snabbare. Är inget av de måtten samma så blire det lite krångligare och då få man tittar på oliga parameter, tex. segelyta/ deplacement och längd/deplacement, bredd/ deplacement eller den så väl diskuterade prismatiska koefficenten. Har du två båtar som ligger i samma område på de parametrarna så kommer nog den längre vara snabbare. Utan att har kollad det men så borde vara fallet för de där 3 båtararna.
            Vattenlinielängd är viktigt och blir allt viktigare när farten ökar (tills båten börjar planar eller halvplanar) men deplacementen/ segelytan är viktigt oavsett fart ;).

          • Fabian May 11, 2016

            Tillägga att våtytan är såklart proportionellt till deplacementen.

          • Mattias Carlsson May 11, 2016

            OK, tack Fabian!

  4. Anders F May 12, 2016 Reply

    Hej Fabian
    jag skulle dock inte säga linjärt proportionellt, snarare kubiskt proportionellt.

    Vid direkt förstoring med samma form är ytan kubiskt proportionellt mot depl.

    Sedan kan ju ytan ökar mer elller mindre beronde hur formen ser ut. (en boll ger minsta yta per volym)
    jmr ett vinglas med ett snapsglas hur stor volymen (depl) i förhållande till yta.

    • Fabian May 12, 2016 Reply

      Har jag skrivit linjärt? ;)

      • Jakob May 14, 2016 Reply

        För en matematiker är det underförstått linjärt om inget annat anges.

  5. SilverSurfer May 12, 2016 Reply

    Nerd alert…..

    Proportionalt er vel lineært :-). Men grundtanken om at overfladens areal stiger når deplacementet stiger er jo rigtig nok – bare ikke proportionelt – og forudsat samme grundform.

    Selv om der (hypotetisk) skulle være der hedder kubiskt proportionelt ville det jo heller ikke være rigtigt at overfladearealet skulle være kubiskt proportionelt mod deplacementet.

    Derimod forholder overfladearealet sig kvadratisk til de lineære dimensioner og deplacementet kubisk til de lineære dimensioner.

    Havde egentlig bestemt mig til ikke at kommentere, men i lyset af de tre foregående indlæg kunne jeg ikke lade være…….

    Måske forstår jeg bare ikke svensk :-)

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.