Brenta 60 Minnic tappade bulben efter grundstötning

Brenta 60 Minnic seglade ju ÅF Offshore Race tidigare i juli. Under semestersegling i Stockholms skärgård verkar man ha gått på ett grund på Möja Västerfjärd. Stenen låg på 2.2 meter och båten sticker 3.3.

Christopher Carlbom, som var på plats, skriver på no-crew på Facebook.

En 60 fot segelbåt med 5 personer ombord, varav 2 tonåringar, gick på grund varpå kölen bröts av och de välte. Vi plockade upp en person ur vattnet och fick hjälp av en annan båt att få ombord de övriga. Det gick efter omständigheterna väldigt bra, endast småskador och en mycket traumatiserad kille. Men efter några timmar på räddningsstationen med dryck och debriefing kan vi nu checka in dem på värdshuset.

b60-rescue

Det viktiga är att det gick bra för alla ombord. Shit happens, och alla kan gå på grund. Det är kanske inte helt optimalt att göra det med den här typen av båt, men jag har svårt att se hur man skulle kunna bygga båtar som tål allt man kan utsätta dem för?

Hörde förresten att en betydligt mer vanlig båt hade tappat bulben på Bohusracet. Där kom man dock i land utan att båten tippade…

Båten hette tidigare UCA och så här kan det se ut när en Brenta 60 inte ligger upp-och-ner:

Bilder från Facebook: Axel Vännman, Christopher Carlbom, Mattias Hemmingsson, Peter Carlson, Robin Törnqvist m.fl.

Behöver man tipsa om att vara medlem i (och ge bidrag till) Sjöräddingsällskapet. Själv är jag livstidsmedlem. Enkelt val.

62 Comments

  1. flojo Jul 31, 2016 Reply

    So sad, what a beauty, it’s the Ex-UCA built in Kiel.

  2. Micke M Aug 4, 2016 Reply

    Passerade vraket idag. Det ligger betydligt djupare i vattnet nu än på bilderna ovan, ser ut som den håller på att sjunka. En lampa är fäst på toppen av kölbladet.

  3. Christian Aug 4, 2016 Reply

    Möte en rejäl ponton lastad med en mobilkran utanför Säck idag vid 13-tiden, med kurs ut mot Möja Västerfjärd där båten ligger. Kanske på väg för att plocka upp henne???
    Hoppas det, för det känns ganska så makabert att passera där hon ligger…

  4. Anders Aug 5, 2016 Reply

    Vad händer med båten efter bärgning? Soptippen? Tråkigt på en så fin båt :-/

  5. Sillstryparn Aug 5, 2016 Reply

    Verkar ligga två bärgningsbåtar där nu enligt AIS.
    Spännande att se hur det går.
    Först lär man väl försöka få av riggen och sen vända båten rätt och länsa.
    Vill minnas att gamla BigT (72 fot) råkade ut för en liknande incident på 90-talet: man tappade kölen och kantrade i Stockholms skärgård.
    Om jag kommer ihåg rätt släpades båten med rigg in i hamn liggandes på sidan.
    Håller tummarna att man lyckas rädda den fina båten.

  6. Sillstryparn Aug 5, 2016 Reply

    :) Nice!

  7. Sillstryparn Aug 5, 2016 Reply

    Förhoppningsvis gjorde offerbulben att skrovet är hyggligt intakt.

  8. Author
    Peter Gustafsson Aug 9, 2016 Reply

    På Pampas Marina (foto Johan Rockström)…

  9. Finngulf Aug 9, 2016 Reply

    Var på lunch på Pampas såg båten uppställd, otroligt tunn köl ca 5 com nederkanten. Bulben måste lossnat direkt fanns inga synliga skador runt infästning det är nog inga probelm att laga båten var några repor på friborden.

  10. Author
    Peter Gustafsson Aug 9, 2016 Reply

    Hej Peter

    Var nere på lunchen och tittade på Minnic, hon är uppställd på Pampas nu. Skickar några bilder, någon i tråden ville se konstruktionen.. Bultarna är avskjuvade i underkant. Det är en hel del skador på skrovet, ytterskinnet är helt punkterat på flera ställen på förskeppet.

    Bifogar också en hälsning skriven på förskeppet från någon förbipasserande på Möja Västerfjärd J.

    Tack för en grym seglings blog

    Med vänlig seglarhälsning

    Micke Moge

    minnic_keel-1

    minnic_keel-2

    minnic_keel-3

    minnic_keel-4

    minnic_keel-5

    minnic_keel-6

    • Patrick L Aug 11, 2016 Reply

      Möjligen ett tecken i tiden att (även) den förbipasserande kan stava till stekare men inte till sjökort…

  11. Anders B Aug 9, 2016 Reply

    8 st riktigt grova skruvar i dundermaterial borde klara 4,5 ton bulb. Är det nån som kan dyka och inspektera bulben ? ?

    • kaskeloten Aug 9, 2016 Reply

      Har du räknat på det?

      • Micke M Aug 10, 2016 Reply

        Behövs knappast. Experimentet är utfört, resultatet tydligt från bilderna, det håller inte:-)

  12. Anders B Aug 10, 2016 Reply

    Alla kvarvarande skruvar har plana brottytor med lite olika lutning. Inga synliga skador mellan kölfena och skrov, vilket talar för att förloppet var snabbt, belastningarna hann inte upp till skrovet innan bulben hade lossat. Kan vara sprödbrott pga dragning i kombination med sprickor som skapats vid tidigare utmattningsbelastning eller att skruvarna dragits för hårt (finns det så kraftiga momentnycklar?). Isåfall skulle initialsprickan vara slät och slutbrottet vara duktilt=skrovligt. Kan vara skjuvbrott, men då skulle sprickytan krökas lite (uppåt eller neråt) mot slutet av brottet (pga det skifte som alltid sker från skjuv till dragbrott). Utmattning i skjuvning kan ske då båten lutar och går i vågor, det blir stora accelerationer vertikalt som belastar skruvförbandet.
    Nådastöten i skjuvning skulle kunna uppkomma vid sned träff mot bulbens framkant, bulben roterar runt en vertikal axel och dom främre bultarna belastats åt ena och dom bakre åt andra hållet. Kölfenan får då en ordentlig vridbelastning, den är inte särskilt vridstyv (snarare tvärtom – den kan vridas ordentligt). Det är en tragisk historia (med tanke på vad som skulle kunna hända när båten slår runt) men ett spännande dynamisk hållfproblem. Med ordentlig bäring på det vi som seglar i skärgården håller på med.
    Konstruktörens argumentation om att det gäller att välja vad som går sönder för att besättningen inte ska skadas köper jag inte alls. En typisk efterhandskonstruktion anpassad till händelseförloppet.

    • Kåre Ljung Aug 10, 2016 Reply

      Det har nämnts tidigare att bultarna ska vara gjorda i 17-4ph som är ett väldigt bra och starkt material men känsligt för spänningskorrosion om materialet härdas till för hög brottstyrka eller på felaktigt sätt. Om detta är anledningen till att bultarna gått av så bör man kunna se det på brottytan.

      • Anders B Aug 10, 2016 Reply

        Håller med, nån form av utmattning/spänningskorrosion/för hög förspänning. Fraktografi (=undersökning av brottytan i optiskt och elektronmikroskop) skulle jag gärna göra om nån skicka mig en eller flera skruvar.

        • Peter Aug 11, 2016 Reply

          blir det inte skjuvning I bultarna när man går på? Hållfasthet för skjuvning är väl betydligt lägre an för drag, har jag ett svagt mine av från mina studier.
          intressant det med spänningskorrision. jag fundera då om det finns tecken på sprickbildningar? känner igen problem med spänningskorrision från zirconium. Skruv dras då med mycket låg moment för att förhindrar just spänningskorrision i utsatt miljö.

          • Peter Aug 11, 2016

            borde har last batter AnderB’s inlägg kring skjuvning…

  13. Author
    Peter Gustafsson Aug 11, 2016 Reply

    Lite mer bultbilder…

    minnic-bolts-1

    minnic-bolts-2

    minnic-bolts-3

    minnic-bolts-4

    • Anders B Aug 14, 2016 Reply

      Brottyrans orientering 45 grader i bild nummer två visar ett duktigt (rent överbelastningsbrott i skruv som plasticerat). Sannolikt är det den sista skruven som gått av. Vad visar bild #1?
      Austenitiskt material (som A4-70) har ingen egentlig utmattningsgräns (som tex 8.8 sskruvar), dvs spricka kan växa även vid måttliga belastningar. Iden med att belasta till plasticering för att få bort spänningsanvisningar fungerar inte. Kan fördröja sprickstart, men inte stoppa sprickutbredning.

      • KåreL Aug 14, 2016 Reply

        Håller med Anders B och austenitiskt stål (vilket de flesta rostfria stålen är) ska helst inte monteras i syrefattig miljö under vattenytan. Duplex stål är att föredra. Använder sig man av A4 bult som sitter under vattenytan bör man byta dem med jämna mellanrum. Men hur många gör det i verkligheten?

    • Kåre Ljung Aug 11, 2016 Reply

      Då stämde inte informationen om att bultarna var gjorda i 17-4ph. Enligt bild är det betydligt svagare men mindre känslig standard bult. A4-70.

      • Bosse Aug 11, 2016 Reply

        Utveckla.

        • Kåre Ljung Aug 11, 2016 Reply

          Vad?

  14. Bosse Aug 11, 2016 Reply

    Varför är en bult med bättre kvalitet känsligare? Sträck och brott ligger närmare men dras det med rätt moment så är väl en bult med bra kvalitet inte känsligare?

  15. Kåre Ljung Aug 11, 2016 Reply

    17-4ph som har 3-4 ggr högre sträckgräns än det mer vanliga 316 stålet är inte lika segt och när det härdas till för hög styrka blir den känslig för spänningskorrosion och utmattning. En A4-70 bult är tillverkad av kallarbetad stål liknande 316. Kallarbetningen ökar sträckgränsen till nästan det dubbla utan att försämra utmattningsegenskaperna eller känsligheten för spänningskorrosion allt för mycket. Dessutom har standardbultar rullade gängor som inte ger lika höga spänningkonsentratoner vid last som skurna gängor som är vanligast på specialbultar vilket bultar i 17-4ph oftast är.

    • Kåre Ljung Aug 11, 2016 Reply

      Förtydligande.
      Det finns inget direkt generellt koppling att ett starkare stål/bultl ska vara känsligare än ett svagare stål/bult. Personligten väljer jag en Bumax A4-80 bult före en standard A4-70. Om konstruktionen kräver det så använder jag mig starkare bultar.

      • Bosse Aug 12, 2016 Reply

        Något som sällan nämns när man diskuterar bultförband är anläggningsytor. Den nedre plåten med bulthålen är svetsad mot svärdsdelen. Vid svetsning kommer den att böja kanterna uppåt. Är plåten planad och hålen gjorda innan svetsning och inte efterbearbetad kommer bultarna att dras snett. Dras bultarna till sträckgräns så kommer delar av den att deformeras. Ju bättre bult dessto mer ökar kravet på att ytorna är plana. Tror att det fuskas mycket med detta när det gäller båtar, kölbultar som dras mot ett lutande plastat plan, röstjärn som dras mot däck där undersidan inte har lika vinkel. Skruvar dras enligt moment men böjs och får då mycket sämre hållfasthet än vad som beräknats.
        När jag svetsat en konstruktion använder jag helst 8.8 som är mer förlåtande än 12,9. Med plana plattor som skruvas ihop är 12,9 bäst.

        • Anders Nilsson Aug 12, 2016 Reply

          Att förbandet sätter sig och förspänningen förloras är också en förödande faktor för bultens utmattningshållfasthet. Om man har sikaflex emellan bulben och fenan eller laminerar och sätter ihop det i vått tillstånd så kan man efterdra hur länge som helst. Här ligger nog största problematiken till att få tillräcklig förspänning.
          I den här smällen är det förmodligen inte orsaken men det kan vara en bidragande faktor om bultarna har utmattningssprickor.

  16. /HenrikB Aug 12, 2016 Reply

    Med en så pass stor säkerhetsfaktor, ca 45ggr, i det statiska lastfallet, så tror jag inte att detta kan vara ett problem? Utmattning i bultarna lär knappast uppstå under normala förhållanden, eller ens segling med dynamiska krafter inkluderade?

  17. Author
    Peter Gustafsson Aug 12, 2016 Reply

    Är ni inne på att man skall kunna gå på grund med en sådan här båt utan att något går sönder?

    • Martin Fredin Aug 12, 2016 Reply

      +1 :) :) :)

    • Bosse Aug 12, 2016 Reply

      Inte alls! Ursäkta om det verkade så. Bara lite funderingar kring praktisk verklighet och teori.

    • Kåre Ljung Aug 12, 2016 Reply

      Saker kan få gå sönder vid hård grundstöting men det får inte innebära livsfara att gå på grund i 6-7 knop. CE/ISO kraven för kölberäkningar är alldeles för låga för att klara en normal grundstöting i svenska och finska skärgården vilket många båtägare har fått erfara. Det viktigaste efter en sådan här olycka är att lära sig vad man kan förbättra och vad man ska undvika i liknande konstruktioner i framtiden.

    • Thomas Wiberg Aug 12, 2016 Reply

      Peter, att kunna gå på grund mot berg i 6+knop förväntar jag mig absolut inte skall vara möjligt utan att något deformeras/går sönder. Däremot känns det underligt att bulben skulle funka som nån sorts offerdel för att resten skall hålla. Konsekvensen av en tappad bulb har ju denna historia visat. Jag skulle förvänta mig en deformerad bulb och kanske skador i kölbladets infästning i skrovet. Jag delar Kåres synpunkter om dels kraven i CE/ISO och att det finns en lärdom i att studera haverier som detta.

      Samtidigt är det i princip omöjligt att dra några mera exakta slutsatser utifrån några bilder. Båten har ju några år på nacken och vi vet ju inte om den varit på grund eller råkat ut för nåt innan denna olycka. Vi vet ju inte heller om den är byggd som konstruerats eller om infästningen av bulben an någon anlening modifierats.

  18. Thomas Wiberg Aug 12, 2016 Reply

    Känns som att någon hund ligger begravd här. Skönt att båten tappade bulben inomskärs och med andra båtar runtomkring och att alla klarade sig bra. Jag delar Anders B:s uppfattning om konstruktörens kommentar. Brottytan på bulten på de senare bilderna ger en känsla av att bulten dragit så att sträckgränsen passerats för materialet. Brickan på dessa foton indikerar samma då den tydligen utsatts för tillräcklig kraft för att plasticera och delvis bilda en krage i det märkligt stora (för förbandet) bulthålet. Tvä saker förvånar mig speciellt:

    Varför välja ett relativt degigt A4 70 material till bultarna när svärdet och flänsen med största sannolikhet är gjorda i ett höghållfast stål med flera ggr högre styrka och hårdhet. Med tanke på att dessa bultar sitter i en undervattensmikjö nedsänkta i en recess i bulben som uppenbarligen fyllts med nåt skum så är miljön per definition syrefattig och stålets rostfria egenskaper är neutaliserade.

    Varför är håldiametern så mycket större än bultdiametern? Noggrannhet med passning och toleranser är ju nyckeln till bra funktion i högt belastade förband precis som Bosse ventilerar ovan.

    Vore intressant att få Anders B:s kommentar kring brottytan. Tyvärr får vi nog inte reda på den direkta orsaken till haveriet då det väl inte beordrats nån haveriutredning?

    • Micke M Aug 12, 2016 Reply

      Stämmer, svärdet är tillverkat av Weldox stål.

  19. Mikael Vesala Aug 12, 2016 Reply

    Tycker inte brottytorna tyder på skjuvning, snarare utmattning, kanske pga att de dragits för hårt. Brottytan är ju ganska tvär om än lite toppig. Just det tycker jag tyder på att de dragits för hårt. Skruvar som dragits med rätt moment och som belastas till brottgränsen vid ett tillfälle brukar ju bli utdragna så att det syns på gängorna. Några bultar borde dessutom visa tecken på böjning om de vore rätt åtdragna. Ser alla likadana ut stärker det tesen om för hårt åtdragningsmoment.
    Med facit i hand skulle inte jag vilja ha starkare bultar, hellre samma sort men dubbelt antal och dragna med rätt moment så de inte kommer i närheten till sträckgräns.

    På Cheetah-kölen helt i kol byggde jag in en liten säkerhetsvajer från bultarna till bulben som fäster längs upp i insticksdelen. Känns bra när man läser om Brentas öde…
    http://www.cheetah30.se/#post216

    • srsseglaren Aug 12, 2016 Reply

      Satt också och funderade på den undrar hur långe det hade hållit med fyra sådana på den aktuella båten ngn som vågar sig på en gissning ?

  20. Kåre Ljung Aug 12, 2016 Reply

    Håller med många av inläggen att brottytan med sin mörka skrovliga ytan med inslag av tunna blanka linjer tyder på utmattning eller stresskorrosion. Bultar i A4-109 är relativt lätt att få tag i upp till M16-120mm längd. En bättre bult med tanke på miljön den sitter i skulle vara Bumax super duplex 109 eller 129 men det är nog svårare att få tag i och betydligt dyrare.

    • Bosse Aug 12, 2016 Reply

      Vet någon dimension på bultarna?

      • Micke M Aug 12, 2016 Reply

        Kan gå och mäta.

    • Mikael Vesala Aug 12, 2016 Reply

      Kåre Ljung: skulle gärna vilja dryfta lite ideer inför ett kölprojekt. Har du lust så får du gärna höra av dig. 070 6464602 eller vesala@telia.com

  21. Micke M Aug 12, 2016 Reply

    Bult 25mm, hålet i sulan är 30 mm.

  22. Mikael Vesala Aug 12, 2016 Reply

    Märkligt! Det är väl antagligen grovgäng M24? i såfall ger lite enkel efterforskning att varje skruv har en brottgräns på ca 2400kg på lekmannaspråk. åtta st en samlad brottlast på 19 ton. Någon måste ha förstört skruvarna genom att ha dragit dom för hårt… En säkerhetsfaktor på över 4 gånger lasten är väl annars helt ok?

    • Micke M Aug 12, 2016 Reply

      Brickan på skruven som sitter längst fram är totalt deformerad så teorin om för hårt draget kan säkert stämma. Skickade en bild till Peter. Är det bra att ha 5 mm större hål än bulten?

    • Harald Aug 12, 2016 Reply

      Tror du har ett dekadfel. En M24 skall väl hålla över 30 tn.

    • Bosse Aug 12, 2016 Reply

      Klarar betydligt mer. 21 ton innan den deformeras. Med åtta skruvar kan man lyfta 160 ton. 225 ton innan de går sönder. Säk 50 ggr.
      Det är just därför som gör detta intressant. Blir enorma chocklaster vid tvärnit.
      Ett annat problem är att dra M24 till rätt moment. Manuellt är det knappast möjligt, kräver hydraulisk momentdragare.

      • KåreL Aug 13, 2016 Reply

        En M24 A4-70 ska ha en brottlast på ca 25 ton och sträckgräns på ca 16 ton. Man kan inte räkna hela ytan på hela diametern utan måste räkna på den nominella lastbärande ytan på bulten. En förenklad formel och tumregel är att räkna på ytan = (diameter-stigning)^2*pi/4.
        Att titta på bulbens vikt för dimensionering för grundstötning är relativt oviktigt, det är båtens övriga massa som ska bromsas upp och ger ett moment som bultarna ska ta upp. De två bakre bultarna kommer ta nästan all last, mångdubbelt bulbens vikt.

        • Bosse Aug 13, 2016 Reply

          Stämmer, jag blandade in A4-80.

      • Calle Aug 13, 2016 Reply

        Skall man dra åt bultar rätt skall man inte mäta moment utan sträckning. Mätklocka som mäter hur mycket längre bulten blir så får man det rätt.

        • KåreL Aug 13, 2016 Reply

          I många konstruktioner inklusive denna bulbinfästning så är det inte möjligt att mäta förlängningen med en mätklocka och då kan man använda sig av vinkeldragning d.v.s. dra bulten tills anläggningsytorna ligger ihop och därefter dra bulten ytterligare en förutbestämd utprovad vinkel. Momentnyckel är enklast men ger stora variationer på förspänningen.

  23. Mikael Vesala Aug 12, 2016 Reply

    Visst är det så, flyttade decimalen på två ställen.Sorry! Men det gör det ju ändå mycket märkligare! Man blir helt klart mycket intresserad av vad som orsakat detta. Det kan ju hjälpa mig med många att undvika samma öde.

  24. Anders F Aug 16, 2016 Reply

    Så här bygger man väl egentligen med långa skruv från skrov genom fena till bulb, för att få längre skruvar och mer elasticitet?

    keelbolts

  25. Anders B Aug 16, 2016 Reply
  26. Anders F Aug 16, 2016 Reply

    Japp

    poängen är att man skall ha längre skruv….

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.