Nya mätbrev 2017

Nu börjar listan på årets mätbrev fyllas på. Här.

Några spaningar?

Några nya båtar? Hittar Marcus Österbergs nya J/122. Vi väntar med spänning på Ker 40+, Pauger 30 och några andra roliga båtar.

28 Comments

  1. Jocke C Apr 26, 2017 Reply

    Har bara seglat entyp innan men nu blir första gången att plocka ut mätbrev.
    Finns det en “guide” vad som krävs eller någon vänlig som kan säga?

  2. Peter Apr 26, 2017 Reply

    kolla på SSF’s hemsida där finns egentligen all info för SRS-mätbrev som behövs.

    http://www.svensksegling.se/forbatagare/SRS/srsmatbrev/SRSenskrov/

  3. Jens Apr 26, 2017 Reply

    Svårt att veta hur man skall göra med sin Code1 som har ett straff i år?
    Fullt skäligt när den används vilket är cirka 2 av 10 seglingar men då straff 8 av 10 ggr för något som inte brukas.
    Är minst sagt rådvill!

    • Author
      Peter Gustafsson Apr 26, 2017 Reply

      Go for it. Vi har samma dilemma – men man seglar ju för att det är kul?

      Ibland roar jag mig att räkna om de 8 race där jag inte använder min Code, och jag blir inte gladare för att jag kommer 13:e jämfört med 15:e. Däremot är mungiporna rejält uppåt i de två race där den får vara med.

      • Jens Apr 26, 2017 Reply

        Där har du en poäng Peter, men varken du eller jag siktar väl på 13e plats.. ? om det är skillnaden på 1 eller 3e (knappast troligt) på de 8 av 10 seglingarna så blir det ett annat läge väl?
        Men visst fasen är det hur kul som helst de gånger vinden är rätt.
        En Code1 seglar du inte högre än 90’TWA med så det är ju fortfarande ett undanvindssegel.

      • Author
        Peter Gustafsson Apr 26, 2017 Reply

        Man kan inte ha ambitionen att placera sig i topp i varje race. Med tanke på hur båtarna ser ut, och hur stor skillnad det är i setup, så får man nog ha lite perspektiv på resultaten. Som vi tidigare konstaterat, så hamnar bra seglar i topp oavsett om de har med C1 eller inte – dvs, det spelar ingen roll i slutändan.

        Visst kommer du att vinna vissa race då du får en edge, och placera dig sämre i de där seglet ligger oanvänt. I en serie så går det på ett ut :-)

        Alla code-segel har olika “straff”, men min bedömning är att de ganska väl motsvarar effekten. Så “straffen” är högst rimliga oavsett om det är en code 1 eller en exotisk Jib 0. Men att ha segel som inte används är alltid dåligt.

    • L-B Gustafsson Apr 26, 2017 Reply

      Var står det att code är straffad i år?

  4. JIMMY Apr 26, 2017 Reply

    Nice undanvindsgarderob, ganska precis en sån vill jag ha, eventuellt med tillägget A6, men skillnaden är väl hårfin jämfört med A5?

  5. Andreas i HP Apr 29, 2017 Reply

    Hej
    Du har många undanvindssegel. Är inte försegel med? Ser bara ut som ett stagsegel?
    Eller är det nytt för iår att försegel ej mäts in/visas?
    Jag har ju inte skickat in mitt mätbrev ännu.

    • Author
      Peter Gustafsson Apr 30, 2017 Reply

      Detta är våret shorthandedbrev, då har jag bara en revbar fock (lite mindre än one-design).

      Med full besättning (vårt vanliga brev) kör vi one-design J1 + J2.

  6. Claes May 12, 2017 Reply

    Vad skall man ha “standard” SRS till – om man ser resultatet av egna Mätbrev.

    Jag känner väl till en J 92 (inte min egen), som är näst intill fullt optimerad och som får 1,007 jämfört 1,026 för standard.

    Slutsatsen är att det inte är lönt att kappsegla utan att söka eget mätbrev, där man upprepar det som borde vara standard.

    • Fabian May 12, 2017 Reply

      0.25 ton tyngre och 3.7 m2 mindre kryssställ än standard.

    • Author
      Peter Gustafsson May 12, 2017 Reply

      Återigen – jag hade hellre valt att kappsegla med tabellbåten än den “optimerade” varianten.

      Jag hade heller inte haft något problem med en J/92 Turbo på 1.057 med en oversized gennaker och några sjyssta coder :-)

    • Carl Peter Carlsson May 12, 2017 Reply

      Det är nog inte så enkelt att ta fram en korrekt tabell och det bör vi seglare ha respekt för. Största felkällan verkar vara att SRS baseras på de mätvärden som är inrapporterade till SSF snarare är formeln. Jag tror att diskussionen kommer att fortsätta så länge vi har en standardtabell.

      Varför är det fel uppgifter?
      A) Med tanke på att tabellen baseras på de uppgifter som är inrapporterade, ofta med lite stretch i måttbandet och med ihåliga vikter, så kommer tabellen att baseras på felaktiga data och båtar som mäts in får därför lägre SRS. När vi mätte min båt ökade vikten från 5300kg till 5800kg och längden krympte från 1050cm till 1026cm. Inte konstigt att jag fick lägre SRS!
      B) Tillverkarna styrs av att leverera en produkt som kunden vill ha och inte av att leverera en kappseglingsprodukt som lever upp till SRS-tabellen. Därför skiljer sig ofta verkligheten från tabellen vilket visar sig vid mätning.

      Standardtabellen gör det möjligt för alla att vara med, utan krångel! …men för att öka dina chanser behöver du gå vidare, vilket inkluderar inmätning.

      • Author
        Peter Gustafsson May 12, 2017 Reply

        På vissa båtar är det kanske så, framför allt om en Maxi 1050 egentligen är en Maxi 1026 :-)

        Men för 80% av de aktiva båtarna så behöver det inte alls vara en nackdel att segla på tabellvärdet. Funkar för många J/modeller, X-35, X-41, Express, H-båt, Drake och massor av båtar där leverantörerna inte blåljuger i sina broshyrer.

        Men det är klart. Beställer man en ny X4 från X-yachts (som i broshyren väger 8850 kg) och som i kranen visar sig väga 10160 kg så lönar det sig spå klart att ta ut ett mätbrev.

        • seglaren May 12, 2017 Reply

          just klassbåtar har man ju bättre koll på måtten (aktiva klasser). Det krävs mycket vägning och mätning för att få fram en tabell som kan vara bra underlag för respittal. Vi får inte glömma bort att just dessa uppgifter hade ett annat syfte under LYS. På så sätt är det knappast 80% av de aktiva båtar…

          Rörande formeln, så tänker jag på en artikel jag läste för bara någon vecka sedan. Den handlade rent generellt om användandet av algoritmer för bland annat bedömning av anställda i arbetslivet. Budskap var att det upplevs som mer rättvist men de flesta glömmer bort att det finns subjektiva värderingar till grund för algoritmerna. Jag ser här en del parallella mot SRS…

          Sen finns det en hel del andra faktorer som påverkar hur man placerar sig på banan.

          Vi bör ändå fråga oss vem som är huvudmålgrupp med SRS. Känns så att man vill närmar sig där ORCi skulle göra ett utmärkt jobb…

  7. Johnny Sandström Oct 28, 2017 Reply

    Någon som har åsikter om hur längden på båten bedöms i srs? D.v.s Skrovlängd/vattenlinjelängd !

    • Author
      Peter Gustafsson Oct 28, 2017 Reply

      Alla regler måste hitta ett smart sätt att få fram en “seglande vattenlinje”, som ju inte är LWL på en ritning.

      I ORC mäts det + räknas det fram från en skrovfil. I DH och IRC mäts/räknas det fram med hjälp av massa roliga mått. I SRS tror jag att man gör en kalkyl baserat på LOA och de bilder man lägger med i ansökan. Det är med andra ord ingen enkel (eller exakt) vetenskap.

      Slutresultatet verkar bli likartat, och jag kan inte se att SRS skulle gynna/myssgynna korta/långa båtar. Vi har haft uppe diskussionen några gånger utan att komma till någon entydig slutsats :-)

      Vad tycker du själv?

      • Johnny Sandström Oct 29, 2017 Reply

        Blev lite fundersam! Jag la in ansökan, o fick mätbrev på min båt 2009. Då skulle man ange LWL, o den står också med i mätbrevet. Nu efter några års uppehåll, tänkte jag skaffa mätbrev igen, o Nu har man tydligen tagit bort uppgiften på LWL. Jag har alltid trott att LWL är mer avgörande för båtfarten än LÖA.
        -Och ännu viktigare förstås, den seglande vattenlinjelängden, men den kan ju jag inte mäta.
        Det måste ju vara stor skillnad på nya o gamla typer av båtar, med mer eller mindre överhäng i för o akter.
        D.v.s. väldigt olika stor mått-skillnad mellan LÖA och LWL på olika båtar.
        En del gamla båtmodeller kan ju ha ett enormt överhäng i aktern, o på vissa båtar är det inget alls.
        ( tanken slog mig just att höjden över vattnet, på överhängets aktersta/högsta del, och hur långsmalt eller runt akterskeppet är borde göra stora skillnader på båtarna) – Jag kan inte sånt här. Jag bara funderar!

        • Author
          Peter Gustafsson Oct 29, 2017 Reply

          Jag tror att man med hjälp av 8-10 typbåtar och de bilder vi lägger med kan uppskatta effektiv vattenlinjelängd på ett tillräkligt bra sätt utifrån LOA (som brukar stämma i bnroshyrer). Alternativet är att mätmän behöver krypa omkring i gummibåtar :-)

          Min båt är 11.10 lång.
          Broshyren anger att vattenlinjen är 9,970
          ORCi tycker att “Effective sailing length” IMSL är 10.45
          DH anser att “Målelængde” L är 11.07
          Jag skulle tippa på att den är väldigt nära 11.10 när jag seglar.

          På en modern båt med rak stäv och negativ/rak akter så är det ju mer rätt att gissa att seglad vattenlinjelängd är 95-100% av LOA än att räkna sig fram från broshyrens LWL.

          Tar man en Wasa 55 som är 13.50 lång
          Broshyren anger att vattenlinjen är 10.70
          ORCi tycker att “Effective sailing length” IMSL är 11.38
          DH anser att “Målelængde” L är 12.17

          Här kanske samma antagande är 85-90% av LOA.

          På Wasan skiljer det alltså 14% mellan broshyren och det man i Danmark anser vara rätt underlag för att göra en fartberäkning. I detta fall ju LWL inte användbart om man inte schablonmässigt räknar om det (eller de facto mäter båten). Och då kan man ju, som i SRS, lika gärna utgå från LOA.

          • Johnny Sandström Oct 29, 2017

            Ok. Tack för förklaring. Det du skriver om att man kan utgå från loa och bedöma att efektiv vattenlinjelängd är 95-100% av loa, verkar logiskt. Stämmer nog bra på min båt som har hyfsat rak stäv. Dock tänker jag att en spetsig stäv med långt “överhäng” inte påverkar skillnaden på “vilande” lvl, och effektiv lvl. på samma sätt som överhänget i aktern gör. Då tänker jag som “fritänkande” gubbe med tokiga ideer att man skulle kunna mäta från den punkten på stäven där vattenlinjen är, till bakre kanten på skrovet. (Alltså skl, minus överhänget i stäven) -och alltså använda detta mått som utgångspunkt för effektiv lvl.
            Jag kanske har helt fel. Det är bara funderingar, men det vore kul att få kommentarer om det. Då får man lära sig nåt nytt :)

      • Seglaren Oct 29, 2017 Reply

        båtar inom en och samma klassning blir ju olika bedömda med tanken på det grova sättet att bedömma lvl. mellan olika klassningar sker ju en viss utjämning. det har till följd att man alltid kan motbevisa att det är helt ok med avsaknaden av lvl. som jag förstått så hade mått och vikter ett annat syfte 2009 än idag.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.