Jib Zero… eller inte?

Följande läsarfråga damp ner i mailboxen.

Vad är dina tankar om Jib 0?

Vi har köpt en Seascape 27 som vi skall segla doulehanded. Vissa segelmakare är helsålda, men andra lite skeptiska.

Svaret är väl som vanligt… det beror på 😃

Mitt resonemnag gick så här:

Jag ville förstärka våra kryssegenskaper i lätt vind, där inte vår code räcker till. I lätt vind är coden snabb från TWA 70, men från kryss och till TWA 70 så har man svårt med vår vanliga shorthandedfock. Eller i en båt som är lite trögare i det lätta. Vi är redan snabba när det lättar ur, men väldigt ofta avgörs race i riktigt lätt vind.

Om man funderar så är TWA 70 på babord till 70 TWA på babord lika med 140 grader = nästan 40% av alla riktningar. I jämförelse så är en code vettig i 25% av alla riktningar (men i ett större spann av vindstyrkor).

Här finns det också en vits för båtar med mycket våt yta. Kan jag kränga ner en HH42, First 30 eller Seascape (?) så får jag grym effekt i förhållanden där jag tidigare hade det svårt.

Jag ville kunna byta snabbt och lätt mellan fock (som sitter på soft-hanks direkt på staget) till detta segel. Då funkar inte en lättvinfsfock. När dessutom shorthandedfocken är revbar, klarar man sig bra genom hela registret solo.

Jag ville kunna använda seglet även på halvvind. Här satte vi i ett högre skothorn för att kunna hålla shapen ner på TWA 90 och lite mer. Det som är speciellt med J/111 (och kanske annorlunda på en Seacape 27) är att man snabbt bygger apparent. Då sitter coden ofta max-skotad oavsett vinkel, och på samma sätt så blir detta ett superbra segel i riktigt lätta vindar. Även när det blåser lite mer, så försöker jag att hoppa över coden och gå direkt från J0 till en A3 för att slippa ett ganska krångligt byte.

Sedan blir ju en code effektivare om det är halvvind i lite mer vind en hel dag.

Vad är då erfarenheterna?

Den har fått mycket mer tid än vad jag trodde. Det är ofta < 6 knops vind och kryss. Det finns race då jib 0 har använts 50-100% av tiden jämfört med den vanliga focken. Exempel är Hollænderseiladsen och OneStar i Norge, solo mellan broarna nåt år och bägge Midsummer Solo Challenge.

Den har en större range än jag trodde och jag behåller den oftare när vinden vrider med.

Men…

Det är ett extra segel, som skall släpas fram, hissas och rullas. Och jag gillar inte att ha det uppe när jag kryssar med den vanliga focken. Och byte till code är ett helvete… eftersom de sitter på exakt samma ställe och använder samma fall…

Det är dyrt. Bra duk är viktigt om det skall hålla shapen på kryss i 6 knop.

Om någon tvingade mig att välja mellan J0 och code 0? Då skulle jag nog välja en J0. I alla fall på min båt.

Så här lät det efter första säsongen (från kommentarerna här):

Erfarenheterna är bra :-)

På kryss upp till 6 knop funkar den så klart kanon. Vi har upptäckt att den slutar funka runt 7-8 knop, då det ser bra ut, känns bra, men av någon anledning så ger det inte mer speed. Då är vi snabbare med shorthandedfocken trots att denna är 15 m2 mindre. Har hört andra med samma erfarenhet…

När det öppnar upp så är J0 bättre än C0 upp till TWA 80 i det lätta. Det är väl också här som reachinghornet blir effektivt. Vi kör det i railen och längre akterut då formen blir mer högt skuren. Nedre delen hänger bara då man inte får skota på flera ställen samtidigt.

I det lätta så fungerar J0 ok hela vägen till TWA 110 dår man kan gå på A3 eller A5. På skärgårdsrace shorthanded gör detta att man ofta skippar C0. Så på t.ex. Zhik OneStar i Norge vred det så mycket så då hanterade J0 allt från kryss till TWA110, Sedan fick man segla TWA 130 med A2. Dvs nästan hela spektrat på två segel (tre om man räknar focken). Detta bygger så klart på att man genererar mycket apparent. På en långsammare båt så kommer man nog inte lika lågt, och har troligtvis också mer glädje av så stor yta som möjligt.

Sammanfattningsvis. Shorthanded skulle jag nog hellre lägga iland C0 än J0, då den senare får mycket mer tid. Mer än vad jag hade trott. Med full besättning, och fullstora fockar som man lätt byter, så fyller dock C0 en större lucka och J0 blir ett “lyx-segel” som antagligen kostar för mycket i både pengar och rating :-)

Med det sagt, så finns det ju båtar som inte alls går i lätt väder. Då kan en J0 vara en game-changer, vilket vi såg på HH42 Raa Glede som gick från att stå still i det lätta till att vinna NM. Här behöver man resonera kring om man vill åtgärda sina svagheter eller förstärka sina redan starka sidor.

Mätetalsmässigt då? Precis som med code gäller i SRS “får man använda seglen så är de värde sitt mätetal, ligger de nerpackade ett helt race så är det surt” 😃 En J0 mäter som ett stort försegel (eller som ett litet undanvinssegel) och väldigt rättvist. Man kan vinna race med dem. Eller bli slagen av någon som kör på stor, fock och en enda gennaker. Mest en smaksak tror jag…

Du måste så klart fundera på vilka race du vill köra, vad det blåser då och när du vill ha edge?

Men också budgetera för ett vettigt antal segel, både ekonomiskt och i ansträngning.

15 Comments

  1. David Aug 7, 2019 Reply

    Hur högt kan du gå med J0 jämfört med Light Jib?

    • Author
      Peter Gustafsson Aug 7, 2019 Reply

      Lika högt (fast jag går ju lite fortare så apparent tvingar nog ner mig lite).

      Den är skuren som en J1 lättvindsfock, och skotas med max infucker. Balansen är ju att ha en fullare form för att accelerera , eller en riktigt plan för att kunna segla snabbare än TWS.

      • Joakim Fjälling Aug 15, 2019 Reply

        Peter och alla andra, kan ni utveckla det där med optimering av formen. Jag tänker att vi kommer segla mycket inomskärs och minns hur tufft vi hade med acc i vår stora fockbåt (Swedestar 370) så det köper jag till fullo. Menar du att en fullare form förlorar förmågan att succesivt pointa högre snabbare än TWS. Det gick lite för fort för mig där…

        • Author
          Peter Gustafsson Aug 15, 2019 Reply

          Det är min analys. Att man initialt vill ha mycket form för att få båten att gå, men när man väl får upp farten så bygger man så mycket apparent så då behöver man antingen en planare fock eller köra med inslag (som man ofta gör med sin code).

          Sedan har man kanske mindre problem med höjdtagning i det lätta, då det viktiga är att man går fort åt någorlunda rätt håll :-)

          Jag är lite osäker på exakt hur segelmakarna resonerar här, och det beror ju ganska mycket på vilken båt man har.

  2. Joakim Fjälling Aug 7, 2019 Reply

    Tack Peter!
    Är halsningen på peket kritiskt. Din verkar ungefär på 1/3 ut? Varför inte hela vägen ut? Skillnad mellan kryss och öppna bogar?

    • Author
      Peter Gustafsson Aug 8, 2019 Reply

      Vi diskuterade vår setup här http://www.blur.se/2017/09/06/tack-code-halfway-sprit/

      Det är dels en hållbarhetsfråga, för att kunna spänna upp förlik/kabel riktigt hårt, men också bra att nå rullen när gennakern är uppe. Min känsla är att det gör liten skillnad på kryss, men den ökade ytan (och lite mer lyft) så klart hade varit fint på halvvind.

  3. Johan Söderström Aug 8, 2019 Reply

    Jag har en Jib0 på min Xp33. Jag kör mest skärgårdssegling i Stockholm, och då blir det ofta korta slag. J0an är bökig då jag behöver rulla in och rulla ut i slaget. Jag tror att jag börjat få till relativt snabba slag med J0an, men funderar ändå på om fartvinsten på (de korta) rakorna väger upp de sämre slagen. Har ni gjort någon analys på detta?

  4. Jimmy Aug 9, 2019 Reply

    Om man skulle halsa en J0 längst ut på peket så blir balansen i båten garanterat fel, i alla fall för kryss, då man behöver viss lovgirighet för optimal prestanda.

    Seglar man öppnare bogar så hamnar storseglet mer ur förseglets nedsvep vilket gör att balansen ändras snabbt, något man tydligt känner i de allra flesta båtar och då är det fördel med att halsa codesegel så långt fram som peket tillåter. Stagsegel kan också hjälpa till att flytta tryckcentrum mer förut för en bättre balanserad, och därmed snabbare, båt.

    • Author
      Peter Gustafsson Aug 9, 2019 Reply

      Bra feedback som vanligt.

      Vär att notera är också en effekt som vi ser vid 6-7 knops vind. Vi är “fully powered up” och allt känns jättebra. Men farten ökar inte i byarna. Här blir vi plötsligt snabbare med fock trots 30% mindre yta. Min teori är att kraften i det mindre seglet räcker för att få båten upp i maxfart, men ytan i J0 ger för mycket drag (motstånd).

      Återigen viktigt att lita på siffrorna, som kanske visar något annat än den “goa känslan” :-)

      • Fabian tillig Aug 10, 2019 Reply

        Vi ser ju samma på pogon. Ungefär samma vindstyrkor. Coden känns bra, men man kommer inte över typ 5kn. Byter man till genua blit man snabbare. Skulle tror att en del av effekten är buken i seglet. Profilen har kanske för mycke drag i de vindstyrkor.
        Jobbigt läge om man då har ett bogusrace som seglas mycket i det området, då landar man snabbt på 23 segelbyte…

  5. Jimmy Aug 10, 2019 Reply

    Ni har båda rätt i att det handlar om motstånd och era observationer stämmer mycket väl överens med teorierna och fysikens lagar (älskar när det är så!).

    När vinden går över ca 6knop så ändrar vindens strömning karaktär, från laminär till turbulent. När den är laminär så glider luftlagren på varann utan nån större friktion och det kan då skilja mycket i vindstyrka i masttoppen och på vattenytan. Detta ser man ofta tydligt då det bara blir små krusningar på vattnet under 6knops vind. När vinden är turbulent så blandas luftlagren runt och vinden når plötsligt hela vägen ner till vattenytan som då börjar bygga små vågor. Lägg därtill att kraften i vinden ökar i kvadrat med vindhastigheten. Detta gör att det blir en kraftig ketchupeffekt när vinden ökar över ca 6 knop då plötsligt hela segelplanet blir drivande och inte bara övre halvan, tillsammans med vindastighetsökningen.

    Segeltekniskt innebär detta att kabeln i codeseglet töjer sig vilket ger ett bukigare segel och än mer kraft, båten börjar kränga, masten komprimerar och kabeln får ännu sämre spänning, man hamnar i en ond spiral. Detta leder till att seglet roterar bak, stänger spalten och skickar upp mer luft i lovart. Kraften har alltså ökat markant men den blir mestadels sidoriktad pga den sämre formen vilket gör att köl och roder får större anfallsvinklar och det inducerade motståndet, både för segelplanet och undervattenskroppen, skjuter i höjden.

    Man brukar prata om Lift vs Drag (L/D) och även om kraften (lift) ökar från det större och bukigare code-seglet så ökar båtens totala motstånd (drag) ännu mer pga sämre segelform, större segelarea, mer inducerat motstånd och mer krängning. Sistnämnda gör dessutom att avdriften ökar och AWA minskar, båda är speciellt dåligt för VMG mot vinden. Summa summarum seglar båten inte alls fortare, eller den får i alla fall inte ett högre VMG utan tvärt om ett lägre.

    Det finns en tumregel som säger att om vinden är för om tvärs så är form king, och om vinden är akter om tvärs så är area king. Det ligger mycket i det, dock inte om det blåser under 6knop, då är alltid area king ;)

    • Author
      Peter Gustafsson Aug 10, 2019 Reply

      Fast jag tycker man ser fenomenet även med en riktigt bra shape.

      Sedan är jag inte riktigt enig med dig att det är bara yta som räknas < 6 knop. I riktigt lätt vind har jag hellre en fock med riktigt bra shape än en genua. Och har har hellre en A3 på 140 m2 mer öppet akterlik, än en A2 på 155 m2.

    • Fabian tillig Aug 10, 2019 Reply

      Jag kan tycker att det är väldigt sällan man hittar laminär vind, speciellt i skärgården. Mam kan ju se det rätt bra på vattnet, men även på storseglet. Tror mer på att det är formen, materialet som töjer sig och förliksspänn, som jimmy säger. Nu är ju också peters j0 och pelles c0 från samma segelmakare. Kan tänker mig att de kanske hade samma ideer när de designade seglen?

  6. D35 Aurora Aug 10, 2019 Reply

    När det är kul med Coden så är det riktigt kul, för man drar förbi allt och alla – en stund. Problemet är, precis som ni skriver, att intervallet är smalt både i vinkel och styrka. Sedan känns det bra upp till kanske 10 knops vind, men inte går det fortare än med fock. För shorthanded hamnar man som Fabian skriver i en massa ineffektiva segelskiften, som lätt äter upp fördelarna, även på långa race skiftar ju vinden ofta. Jag tror för vår del att coden åker ur racegarderoben nästa säsong. En välskuren fock och slörspinn/gennaker är nog SH-modellen.
    /Mats

    • Fabian tillig Aug 10, 2019 Reply

      Det beror jättemycket på båten, om en code räknar sig eller inte. För lättdrivna båtar tror jag gärna att det är som du beskriver. Även mim båt behöver ingen code. Pogon däremot skulle lider mycket i kryss i lättvind men även på öppnare bogar med mer vind. Pogon gå bara snabbare när man sätter upp rätt segel. Och då pratar vi inte nån tiondel, hellre nån knop.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.