• Ny nationell SRS-ranking

    Kappsegla mot hela Sverige

    Nu drar Svenska Seglarförbundet igång sin satsning med nationell rankning för Sveriges samtliga SRS-seglare. Detta för alla seglare som vill mäta sina krafter och kunskaper med andra seglare runt om i hela landet.

    Alla SRS kappseglingar på regional, nationell och internationell nivå från 1 april till 30 september ingår i rankingen och poängberäkningssystemet har valts för att premiera både ”kvalitet” och ”flit”. Det gäller att vara med från början och mäta sig både med kompisarna på klubben och med alla andra SRS-seglar runt om i landet. Man kan också enkelt se vilken båt som ligger i topp i en viss klass, som exempelvis Sveriges högst rankade Scampi.

    Den nationella rankingen för SRS-seglingar introducerades 2015 och blev mycket uppskattad. Närmare 800 besättningar rankades. I år siktar vi högre och räknar med att alla större SRS-seglingar är med, dvs runt 40 regattor. Syftet med rankingen är att göra det än mer spännande att kappsegla, få fler att kappsegla och de som redan kappseglar, att kappsegla mer.

    I maj ingår dessa seglingar:
    5 maj Gullviverallyt Viggbyholms SS
    14 maj Stora Oset Björlanda Kile SS
    14 maj North Sails Trim Cup SRS Lommabuktens SK
    21 maj Pater Noster Race Tjörns SS
    21 maj Lidingö Runt Lidingö SS
    28 maj Ornö Runt Tyresö BK
    28 maj Mälarvarvet Stockholms SS
    28 maj Marstrand Big Boat Race Hjuviks BK
    28 maj Kostervalsen Strömstads SS
    28 maj TBK Vår-Race Trälhavets BK

    Du hittar länkar till alla tävlingar i Tävlingskalendern: https://www.indta.se/ext?i=4&d=&f=&t=sf

    Rankingen uppdateras vid fyra tillfällen – 31 maj, 5 juli, 23 aug, 7 sep – under säsongen innan slutresultatet fastställs 30 september 2016. Vinnande besättningen kommer att hyllas under Mästarnas Mästare i Båstad den 15 oktober.

    Så här räknas rankingen fram
    Poängtalet efter varje genomförd regatta tas fram enligt formel: 100 x (antal startande – din placering + 1) / antalet startande båtar. Systemet ger dig då en grundpoäng, sedan tillkommer eventuellt bonus för topplaceringar som blir större ju större fältet är.

    Låt oss ta ett exempel med en regatta med 20 deltagande båtar där du kommer tia. Först tar du antalet deltagare och minskar med din placering, dvs 20-10=10. Lägg sedan till 1 vilket blir 11. Det betyder att du tar 100 och multiplicerar det med 11 vilket blir 1 100. Därefter dividerar du det med antalet deltagare (i det här exemplet 20) vilket ger dig poängen 55.

    Till detta kommer en bonuspoäng för de tre bästa båtarna. Så låt oss istället anta att du blir tvåa. Då betyder det 100 x 19 (20-2+1) = 95 poäng. Bonusen blir sedan 0,05 x 20 = 1. Det betyder att tvåan får totalt 96 poäng.

    Bonuspoäng:
    1:an får utöver sina grundpoäng även 0,1 gånger antalet deltagare.
    2:an får utöver sina grundpoäng även 0,05 gånger antalet deltagare.
    3:an får utöver sina grundpoäng även 0,025 gånger antalet deltagare.

    För exempel och mer information: se här.

    Arrangörerna av en SRS-kappsegling rapporterar in resultaten till SSF:s kansli efter genomförd regatta, dock allra senast en vecka efter genomförd tävling. Rapporten sker via en enkel Excelmall som finns på förbundets hemsida.

    För mer information besök www.svensksegling.se/SRSranking/ eller kontakta Göran Olsson på goran@ssf.se

    Read more
    0
  • Äntligen trimaranfredag…

    Ännu en blöt film från tyske Niklas Lange.

    langemess

    Read more
    4
  • Satsning inför Allsvenskan

    Så här såg det ut när Allsvenskan hade premiär i Saltis för knappt ett år sedan. Då var de flesta nyfikna på formatet, men det fanns också många kritiker.

    En av de viktigaste uppgifterna för en Allsvensk serie i segling var att skapa engagemang i, och omkring, klubbarna. Jag tror också att alla som var med kände att det blev någonting extra att segla för sin klubb i stället för sig själv eller sitt team.

    Nu börjar vi se effekterna och ett antal klubbar har tills i år tagit steget fram och kommer att vara de som tillhandahåller de båtar som Allsvenskan seglas i. Detta är precis samma utveckling som vi har sett i Tyskland och Danmark där det är vanligt att medlemmar och sponsorer hjälper sina klubbar för att skapa rätt förutsättningar i den nationella ligan.

    I Danmark är Hadsund och Thurø Sejlklub lysande exempel. Klubbar som inte varit så aktiva inom kappsegling, men som nu satsar stort med egna båtar som blir tillgängliga för alla.

    Inte alltid helt friktionsfritt – men det är det så klart inte att utveckla sin verksamhet eller blåsa liv i en avsomnande klubb.

    Här hemma är det Ekoln och Kullavik som har varsin Allsvensk båt, och Hjuvik och Halmstad som har två båtar var. Även KSSS har i samarbete med Grundig fått en J/70 som man kan hyra.

    Halmstads Segelsällskap i miljonsatsning

    Med två nyinköpta J/70 som klubb-båtar är förväntningarna på seglingssäsongen 2016 höga i Halmstads Segelsällskap. Klubben slutade 2015 på en fjärde plats i Allsvenskan i segling – efter en rafflande serie där det in i det sista var oklart vilken klubb som skulle vinna totalt.

    – Halmstads Seglingssällskap beslöt sig efter framgångarna i Allsvenskan att starta ett projekt för att främja segelsporten och ytterligare stärka klubbkänslan. I vintras beslutade HSS därför att satsa runt en miljon på projektet och att köpa in två helt nya båtar till klubben och i maj levereras båtarna, säger Folke Berntsson som är ordförande i HSS.

    Seglingsallsvenskan, som hämtat inspiration från tyska Segel-bundesliga och danska Sejlsportsligaen, är ett nytt kappseglingskoncept med korta banor nära land, i snabba J/70-båtar. 2015 deltog 18 klubbar i Allsvenskan och det genomfördes totalt 123 race. Det är klubbarna – och inte de individuella seglarna – som gör upp om vilken klubb som till slut bärgar guldet.

    Med beslutet att satsa på två nya J/70 har Halmstads Segelsällskap placerat sig i framkant av de svenska klubbar som satsar på kappsegling och HSS ser stora möjligheter med Allsvenskan i segling.

    – Vi nappade också tidigt på idéen om ett samarbete med Svenska Seglarförbundet. Det är väldigt roligt att klubben kan göra det här. Vi tror verkligen på konceptet och tycker att det är ett bra sätt att lyfta fram seglingen bland såväl ungdomar som äldre, vana kappseglare och övriga medlemmar, säger Folke Berntson.

    Premiären för Allsvenskan 2016 sker i Motala (20-22 maj). Sedan arrangeras Allsvenskan i Ekerö (10-12 juni), Malmö (12-14 augusti) innan avslutningen i Göteborg (2-4 september). De tre bästa klubbarna representerar i höst Sverige i Champions League i Europa, medan de tre sist placerade kvalar till Allsvenskan 2017.

    – Vi hoppas kunna försvara vår fina placering från 2015 och har inför årets säsong satt ihop ett lag med bra mix mellan unga och gamla seglare. Yngst i laget är 18 år och den som är äldst är 70 år, säger Folke Berntsson.

    Nu verkar även Premier Sailing League i USA vara på gång. Detroit är annonserat som ett av 24 “stadiums”.

    Read more
    0
  • Splashed…

    Så vär då äntligen Blur i sitt rätta element. Även om todo-listan inte var så lång i år så blir det ändå ganska mycket som skall fixas.

    Problemet är väl att även små saker – som att byta vindgivare – blir relativt stora. Just i detta fall visade det sig att Garmin hade bytt fot, och mitt gamla specialtillverkade inte gick att använda längre (tidigare var det en fot, nu skall givaren skickas ner i ett 22 mm rör). Till ritbordet…

    splashed16carbon-1

    Till slut bestämde jag mig för att försöka bygga ett eget. Mycket räknande på vinklar (vill man att givaren skall sitta rak med normal rake, dvs vid bryggan, eller när man har fullt hemtaget i häcken). Till sist lyckades jag pyssla ihop ett fäste i kolfiber som blev över förväntan. Som med allting så krävs det övning och tålamod, men jag blev definitivt sugen på att bygga mer saker.

    carbonproject

    Den stora plattan sitter vid som stopp för roderkvadranten. Eftersom ingen av dessa kommer att synas, lades extra vikt vid ytfinishen…

    splashed16-2

    Read more
    4
  • Grym utveckling på navigationssidan

    Från att ha varit en bransch som avfärdade den mobila revolutionen, så har nu företagen som jobbar med marinelektronik tagit det på fullaste allvar. Både när det gäller själva tekniken, men också hur man integrerar olika enheter och i vissa fall så ser vi även att affärsmodellerna ändras.

    Jag kör ju både Navionics på en Raymarine e7, raster och C-MAP i Expedition och diverse appar på iPad. Fram tills nu så har det inte hängt ihop något vidare, men när jag skulle uppdatera Navionics-korten så upptäckte jag att ganska mycket hade hänt.

    Först och främst så har appen blivit rejält mycket smartare. Den “autorouting” som fanns förut var ju inte användbar men nu fungerar den sjukt bra. På skärmbilden ovan lade jag in Bohusracet, och på 10 sekunder hade jag en föreslagen rutt rakt genom hela Bohuslän. Precis så som jag hade seglat med familjen. Imponerande.

    Här går bloggen Panbo in på djupet: Navionics Dock-to-dock autorouting system.

    navionics-update-1

    Även uppdateringsprocessen har blivit mycket smidigare. In med det lilla micro-SD-kortet bara, och så följa instruktionerna på Navionics hemsida. Även själva plottern uppdateras via mjukvara som laddas ner till ett micro-SD-kort.

    navionics-update-2

    Tidigare har man ju kunnat fjärrstyra plottern via en app. Min plotter sitter uppe vid ratten, men på en iPad under däck kan jag se en spegling av bilden. Nu kan jag också överföra data (rutter, waypoints, sonar-loggar och annat) mellan enheterna via något som heter Plotter Sync. Här provade vi att uppdatera en plotter med senaste versionen av sjökort som låg på min iPad. Långsamt. Men så cool att det går att göra.

    Just när det gäller djupdata så blir det vanligare och vanligare att man kan visa data som genererats av andra användare. Framförallt i populära fiskevatten så ger detta en mycket bättre bild av hur det egentligen ser ut. Här skiljer det lite mellan olika länder och vad man kan, och inte kan, göra.

    Just uppdateringar är ju ett ämne för sig. När Navionics körde en kampanj för att rapportera in grund, så fick man under en sommar in 135 nya grund. Och Sjöfartsverket kommer under 15 år att fyrfaldiga antalet mätpunkter. Tittar man på Sjöfartsverkets kartor så ser man att det finns lite att jobba med…

    vivakvalitet

    Det känns ju bra att man småkryssar bland grund som är handlodade på 30-talet…

    Röd. Uppfyller ej internationell standard S-44. Ej fullständig bottentäckning. Sjömätningar utförda tidigare än 1940. Mätningarna utförda i huvudsak med handlod.

    Gul. Uppfyller ej internationell standard S-44. Ej fullständig bottentäckning. Sjömätningar genomförda med multibeam, singellod, laser och övrig teknik. Mätningarna utförda from 1940 och framåt

    Grön. Sjömätning som uppfyller internationell standard. Finsk-Svenskrealisering av den internationella sjömätningsstandarden S-44,benämnd FSIS-44, ställer bl a krav på att bottentäckningen är 100%. Med 100% bottentäckning menas att hela ytan undersökts och att rimlig information erhållits och granskats.

    Det tar också lite tid att få in ny info. Följande kom från Seapilot för ett par veckor sedan:

    True-Heading_160404-3

    Seapilot informerar om vikten av sjökortsuppdateringar.

    Båtsäsongen närmar sig och flera förändringar än någonsin sker nu i våra sjökort, av säkerhetsskäl är det därför viktigt att ha uppdaterade sjökort.

    Sandhamn är ett av Sveriges mest besökta mål för fritidsbåtar. När vi kom åkandes dit strax innan jul noterade vi en stor ny hamnanläggning på Telegrafholmens norra sida. Farleden norr om Telegrafholmen in mot Sandhamn, har alltid flitigt använts för snabbåkande båtar påväg till Sandhamn, för att inte behöva minska farten, vilket man måste i den traditionella infarten söder om Telgrafholmen. Eftersom den stora nya bryggan syntes dåligt när vi kom i hög fart så rapporterades den omedelbart till Sjöfartsverket som direkt började undersöka saken och snabbt såg till att sjökorten rättades med den nya brygganläggningen.

    Vi kan nu i början på april, när båtssäsongen som allra bäst är på gång att börja, konstatera att bara Seapilot av de större apptillverkarna för navigering till sjöss har uppdaterat sina sjökort med dessa nya bryggor.
    För några år sedan hände en tragisk olycka i Ljungskile när en familj i sin båt körde rakt in i en i deras gamla sjökort ej markerad brygga.
    – Platsen vid Sandhamn är betydligt mer trafikerad och bryggan mycket farligare om den inte finns med i sjökortet, säger Anders Bergström, Partner i Seapilot AB och med lång erfarenhet från navigering.

    Uppdaterade sjökort är idag viktigt när en majoritet navigerar med hjälp av elektroniska hjälpmedel och därmed också ställer större tillit till dessa och minskar sina marginaler. När vi under helgen kontrollerade marknaden hur det stod till med uppdateringar av olika navigeringsprograms sjökort kunde vi konstatera att endast Seapilot har updaterade sjökort. – Det känns i detta sammanhang orättvist att Sjöfartsverket straffar oss genom sämre villkor än andra aktörer på marknaden när vi är en mycket seriös aktör och tar sjösäkerhet på största allvar, fortsätter Anders Bergström.

    Det är också kul att se hur ens gamla plotter plötsligt får ny funktionalitet. Med det som Raymarine kallar “Advanced Sailing Tools” så kommer plottern att kunna göra saker som man inte hade en aning om när man köpte den. Även Garmin och B&G har liknande funktioner Och många av apparna.

    Read more
    0
  • Comanche | Les Voiles de Saint Barth 2016

    Lägg nu jobbet åt sidan i 5 minuter och njut av de här sekvenserna från Comanche….

    Read more
    0
  • What’s Up 1616

    Vad händer den här veckan?

    Antigua Sailing Week, Newport to Enenada, VM i Laser Master Radial och så borde alla båtar i Clipper Round the World landa i Seattle.

    Och så sjösätter vi!

    liros15-os-josefin

    Read more
    0
  • IMOCA Foiling Manual

    En bra förklaring på hur foilsen på nya IMOCA funkar.

    Read more
    0

 

 

Debate