Jag lärde ju känna Cole när vi seglade Bermuda 1-2 förra sommaren. Vi pratade mycket om varför hon seglade solo och vilka drivkrafter som var viktigast för henne. Hon kom från ett helt annat håll än de flesta professionella seglare, och hon var ganska trött på hur saker funkar i vår sport. Däremot var hon väldigt tydlig med sin målsättning – att få segla jorden runt solo.
Och mindre än ett år senare så går hon i mål som 2:a i Global Solo Challenge.
Today at 07:23 UTC, 8:23 am local time, Cole Brauer took second place in the Global Solo Challenge after Philippe Delamare and became the first US female to sail solo, nonstop, around the world, by the three great capes. Less than 200 people achieved this feat since Sir Robin Knox-Johnston became the first man to do so in 1969. Kay Cottee was the first female to complete a solo circumnavigation in 1988. Cole Brauer is the 18th female and first US female to enter the history books for one of the toughest sporting endeavours there are. She took 130 days 2 hours 45 minutes and 38 seconds, setting a new reference time for a solo circumnavigation on a 40ft boat improving by around 7 days the previous record set by the late Guo Chuan in 2016. It was a long and emotional day which started well before sunrise after a sleepless night monitoring Cole’s progress, meeting her at sea, watching her sail at First Light into A Coruna and celebrating her outstanding achievement. Well done Cole!
Jag tror inte vi fattar hur stort detta är för vår sport. Framförallt i USA. Och med nästan 500.000 följare på Instagram så har hon gjort ett avtryck som få andra seglare de senaste åren.
Nedan några av hennes framträdanden senaste veckan.
Jag hoppas jag får chansen att gratulera henne på riktigt när jag är över om en vecka!
Det här har ju varit en av de skummaste lanseringarna någonsin. Men nu verkar det vara på riktigt och vi kan få se den på ORC Med Championship i Sorrento i maj.
Vad tycker vi?
Man hade ju hoppats få se den på linjen samtidigt som X-yachts nya XR som är i samma size. Men den lär dröja till 2025.
Nytt för i år är att man tajtat till formatet och sänkt anmälningsavgiften för att göra det mer attraktivt för de mindre båtarna. Nu blir det 500kr/person för tre dagars segling vilket borde attrahera många. Även hamnavgiften blir det en bra deal på (kan ev ingå).
Det kan också bli aktuellt att skilja på kryssmärken för att minska trafiken vid rundningarna.
Jag hoppas att vi kan få ett antal lokala båtar som anmäler sig snarast.- Får vi inte till 20 båtar i februari så skulle jag tippa på att man blåser av igen.
Det internationella intresset är stort, men regattan är ju i första hand till för oss lokalt.
It’s the biggest indoor boat show in the world and marks the beginning of the Northern Hemisphere season. Seventeen halls full of everything that floats, it’s also where the European Yacht of the Year awards are announced, the Oscars of the boating world. And that’s where Matt Sheahan starts as he trawls the halls in search of the 2024 winners and talks to the people behind them.
Boot Dusseldorf is as rich in news, views and announcements as it is in physical boats on display, so as always there was as much to talk about as there was to see. Plus, Matt declares his boat of the show.
Många tror inte att jag har ett vanligt jobb, utan att jag driver kappseglingsprojekt på heltid. Så är det inte. Dagligdags så jobbar jag med startups inom mjukvara. Jag coachar entreprenörer, investerar i tidig fas och jobbar tajt med dem för att de skall lyckas ta sin produkt till marknaden. Exempel på bolag där jag är verksam är Cappy, Humly och Planima.
Jag gillar mjukvara av många skäl. Först och främst för att man kan skapa mycket värde på ganska kort tid om man verkligen förstår användarna. Det är också iterativt, där jag kontinuerligt kan vidareutveckla min produkt baserat på den feedback jag får.
Det är väl också ganska naturligt att en större del av värdet i telefoner, bilar och båtar består av mjukvara och uppkopplade tjänster.
Så när jag fick höra att Navico, som är bolaget bakom B&G, Simrad & Lowrance, hade ett utvecklingsteam som satt i Göteborg, så var jaq så klart tvungen att ta reda på mer.
Som så ofta så finns det en historia som är spännande… och seglingsvärlden är ju ganska liten. Via seglingen så hade jag träffat Vilhelm Djurberg och Håkan Lindström. De hade lanserat ett motorbåtsmärke, HOC Yachts, från början för att demonstrera Petestep för effektivare skrov, men det blev samtidigt intressant att göra en båt som låg på framkant även inom andra områden.
Man fick kontakt med The Techno Creatives i Göteborg, som var specialister på användarinterface i bilbranschen, och den stora frågan var väl: hur skulle instrument och navigation se ut i en modern båt om vi inta hade alla de begränsningar som vi vant oss vid.
Detta ledde till det som då kallades Yacht Defined.
När man sedan tog sin båt till båtmässan i Cannes, så fick Yacht Defined mycket mer uppmärksamhet än själva båten. Båttillverkarna trodde helt enkelt inte att det var möjligt att kunna utveckla ett system från scratch på så kort tid och sedan köra bogpropellern med mobiltelefonen.
Resten är historia. Navico köpte Yacht Defined och utvecklingsteamet i Göteborg. X-yachts köpte själva HOC Yachts för att få till en egen motorbåtsserie. Och gänget bakom Petestep kör vidare på egen hand.
Och det är här Gustav Sohtell och hans team får ansvar för ett omtag kring Navicos användargränssnitt och mjukvara.
Gustav har en bakgrund både inom IT och design, vilket ger en bra försåelse både för vad man vill ha och vad som är lätt och svårt att göra.
Teamet sitter i en mysig villa i Vasastan i Göteborg, bara ett par hundra meter från där jag bor. Man har försökt få till en miljö där alla kan trivas, vilket är viktigt att man skall locka till sig duktiga utvecklare. Man delar huset med lokal försäljning och service vilket ger bra möjligheter när man vill ha feedback från kunderna.
Jag kan se varför smarta människor med intresse för havet skulle vilja jobba här.
Vad är egentligen viktigast?
Presentationen. Användarupplevelsen. Att det är intuitivt att använda, att man känner igen sig och det känns lite cool. Många har ju båt för att det är cool, det skall man inte hymla med.
Själva integrationen med alla andra delar i en båt är så klart viktig, men det är inte så avancerat egentligen.
Det är presentationen som blir det centrala.
Hur tänker Navico kring mjukvara?
Navico vet hur viktigt mjukvara är för företaget och förstår synergierna med den hårdvara man har. Det ses som en möjlighet att leverera värde och öka hållbarheten hos produkterna.
Gustav fick åka runt till alla kontor i världen för att prata mjukvaruutveckling, och det bildades sedan en ny avdelning, Smart Boat Systems, för att utveckla mjukvarulösningar för båtar.
Hur uppstod Zeus S och den nya serien.
Navico har en kompetent NOS (Navico Operating System) som bygger på Linux, här har man lagt massor av tid och energi på att bygga något som funkar bra. Men i något läge kände man att det var dags att implementera en modernare plattform baserat på Android, och då var den kunskap och erfarenhet som man hade i Göteborg helt ovärderlig.
Detta blev Neon Operating system.
Här var Nemesis den första produkten som jag såg, och det var uppenbart att detta var någonting nytt.
Initalt blir det så klart dyrt att byta plattform, men över tid så blir det mycket enklare att leverera ny kapacitet. Och man får mycket på köpet, som grafikacceleration och liknande.
Jag frågar Gustav om vad han vill att jag som användare skall uppleva som de största skillnaderna.
Designen och estetiken – mycket snyggare och enklare.
Användarvänligheten – även om man så klart alltid kan göra denna bättre.
Bättre sjökort och presentation av dessa. Dessa är numera baserade på C-MAP som Navico också äger, men den stora skillnaden ligger i presentationen.
Bättre funktionalitet som Autorouting.
För och nackdelar med en stor organisation
Det finns så klart både fördelar och nackdelar med att jobba i en stor organisation.
Det är utmanande att utveckla en plattform som används av många olika varumärken och produkter, och det är många olika prioriteringar. Men rätt hanterat så har man också bättre möjligheter att bygga rätt produkt till relativt smala kundsegment. Och i vissa fall ha flera liknande produkter där kunden själv kan välja det man tycker passar bäst.
Båtbyggare och integration
Från att ha varit utvecklingschef är Gustav numera arkitekt med lite extra fokus på båttillverkarna.
Då handlar det om integrationen av olika båtsystem och behovet av att ta hand om alla delar av en båt, från att låsa upp dörren till att få radarn att fungera. Då måste man gå från att vara leverantör av MFD (Multi Function Display) till att ta hand om hela båten på ett bättre sätt.
I det här landskapet finns förutom Navico och deras konkurrenter även motor- och batteritillverkare och naturligtvis båttillverkarna själva. Man det är kanske naturligt att de som är bra på användarinterface kommer att ha initiativet?
Även NMEA som standardorganisation är ju en part i denna diskussion, vilket så klart gör det ännu mer komplext.
Vi diskuterade en del kring paradoxen av att bygga ett snyggt integrerat system “som bara funkar” när båten är ny, men där båtägare själv kan byta ut vissa delar när båten är 10 eller 15 år. Jämför med bilbranschen där allt är snyggt integrerat, men där jag som ägare inte kan göra någonting. Båtar har ju betydligt längre livslängd och användningsområden kan ändras radikalt mellan ägare.
Här ser Gustav också att det finns en tydlig payoff för oss vanliga användare om man får det att fungera bra.
Sedan konstaterar vi att vi nog är ganska besvärliga kunder som både vill att det funkar perfekt rakt ut ur lådan, men samtidigt vill vi kunna experimentera och integrera med massa egna oprövade lösningar. Bara för att.
Innovation och framtid
Vi diskuterar de största utmaningarna framåt, och återkommer till balansgången mellan spets och generella produkter. Det är också en utmaning att många båttillverkare vill ligga på framkant, men har lite svårt att ta betalt för det värde som adderas med ett snyggt integrerat system.
I vilket fall låter det som Gustav har ett otroligt roligt jobb mitt i en bransh som förändras rejält just nu.
Vi avslutar med en liten vision. I en båt skall man ju inte behöva en fjärrkontroll, utan alla funktioner borde finnas nära till hands där man behöver dem? Reglage som gör intuitiva saker för just den båten. I en vacker ny segelbåt skall man så klart styra sjökorts-zoom med ett fint vred i glas vid ratten.
Det som jag älskar mest med min Zeus-plotter är att jag kan mappa min autopilot till den lilla ratten med stegfunktion så att jag enkelt justerar min kurs utan att behöva titta på display. För mig är det noll motstånd mellan vad jag vill åstadkomma och att mina fingrar utför åtgärden. Jag styr båten. Inte plottern.
Sammanfattningsvis en fantastisk kul diskussion, och jag hoppas vi får chansen att följa upp våra spaningar igen om några år.
PS. För oss som nördar in på strategier och framtiden för marinbranschen så tycker jag den här dragningen är intressant. Det är David Foulkes som är CEO på Brunswick (som äger en uppsjö av marinbolag inklusive Navico) som pratar på CES för ett år sedan.
Sam Manuard är ju en av mina favoritsdesigners (och Bernard Nivelt vet väl också hur man håller en penna).
Didier Gaudoux MN35 Lann Ael 3 var ju en av de intressantaste båtarna förra året (se videon nedan).
Pogo Structures vet ju hur man bygger båtar som funkar på havet.
Blandar man dessa komponenter så får man Pogo RC, som skall bli en sportig IRC-båt med fokus på Fastnet, Transquadra och andra offshorerace. Just Transquadra har ju en övre gräns med ett IRC TCC på max 1.050, så då blir båten ganska liten. I detta fall 10.26 LOA.
Man menar att detta är en “Mini Class 40” med samma byggmetoder som för Pogo 40s4 där man har tagit hänsyn till maxgränsen i IRC. Däckslayouten skall funka för solosegling, doublehanded eller full besättning. Inredningen skall också bli vettig för racing. Skall man hoppas på de sköna stolarna som fanns i Lann Ael 3?
Man har börjat bygget och första båten skall visas på båtmässan i La Rochelle i september.
Här är en snabb titt på vilka båtar i samma size man kommer att få tampas med på de större Rolex-racen: