Mätregelsseminarium på mässan

Svenska Havskappseglingsförbundet ordnade mätregelsseminarium på båtmässan i Göteborg. Sten Edholm och Stefan Qviberg från SHF tillsammans med Pelle Lindell ifrån SSF gick sakligt och nyanserat igenom IMS/ORC International och IRC.

Totalt 25 personer varav hälften från SHF, 7-8 segelmakare/seglare från Albatross, North, Quantum och UK och 6-7 enskilda seglare (Arcona 370, IMX-40, X-35, Mumm 36 och J/109).

Sten Edholm pratade om grundkraven på en mätregel. Att den skulle vara rättvis mellan olika båttyper, storlekar och varierande vindstyrkor. Det skall finnas möjlighet att delta i, och även arrangera, nationella och internationella mästerskap. Dessutom skall det vara relativt billigt att mäta in sin båt och lättbegripligt hur regeln fungerar. Man vill inte byta regler “i en handvändning” utan ser gärna en 5-årsplan med tydlig inriktning.

Stefan Qviberg drog bakgrunden till IMS och ORC International, och hur man hade gått mycket vetenskapligt tillväga. IMS gav också bra jämförelser mellan liknande båtar eller när man ändrade konfigurationen på en specifik båt. Men vissa luckor har funnits, vilket lett till IMS-optimerade båtar. Framför allt vikt (distribution och betydelse för motståndet) och hur man hanterar mätta längden har lett till avarter som 50-fotare på 10 ton med 8 ton bly mitt i båten. Och det har varit ganska tydligt de senaste åren att IMS-optimerade båtar har gynnats framför generella cruiser/racers.

Ett exempel var Arcona 400 som har ett mätetal på 610. Genom att gå till minimistabilitet (och i stället ha större gastar) tjänar man 4 sekunder per sjömil. Och genom att häcktrimma kan man säkert hitta 5 till. Totalt från 610 till 620 = 1.6% lägre mätetal på i stort sett samma båt.

Förändringar inom IMS har skett genom motioner. SHF har under ett antal år drivit på dessa förändringar, men blivit nerröstade av representanter från Medelhavet. De vill så klart skydda sin befintliga flotta och är inte alls intresserade av styvare båtar.

När det gäller “nya” ORC international så är det framförallt två punkter som man har fokuserat på:

• lätta båtar har kanske större motstånd genom vattnet än vad man trott, så dessa “premieras”. Analyser pekade dock på att man varit mycket konservativa till 2008 och skulle fortsätta att fundera på detta tills nästa år.
• man säger att man gjort justeringar av regeln och effekterna av rätande moment, men Stefans bedömning var att detta knappt syntes på mätetalen.

Det visades också ett antal exempel (differens mellan IMS 2007 och ORCi 2008). Siffrorna är hur mycket snabbare man skall vara i år jämfört med förra året;

• J/133 +2.4
• A35 +3.4
• GS42R +4.1
• X-41+4.3
• J/109 +4.4
• J/145 +4.6
• X-35 +5.3
• GS37 +6.2
• IMX-40 +7.0

De mest gynnade var J/125, TP52 och GP42 (lätta & extremt snabba)
De minst gynnade var GS40 och Luffe 37.

Ingen verkade kunna dra några tydliga slutsatser av detta, och analysen verkar vara att alla normala båtar fått 4.5 sekunders skillnad jämört med förra året.

Intressant var dock en del siffror i olika vindstyrkor (IMS och ORCi har ju olika tal i olika vindstyrkor). Här straffades till exempel X-35 hårt när det började blåsa. Men som sagt, svårt att dra några slutsatser.

Jag har även pratat med folk som kört befintliga svenska båtar, och där i stort sett alla hamnade på 4.5 sekunders skillnad jämfört med 2007.

Sedan pratade Pelle Lindell om IRC.

IRC växer ju snabbt ute i världen och alla stora race typ Fastnet och Sydney Hobart kör efter IRC.

IRC bygger på en hemlig formel för att baserat på båtdata räkna fram ett mätetal. Detta mätetal är bara en siffra som man helt enkelt gångar den seglade tiden med. Detta gör det enkelt för båtägare och arrangörer, men är inte lika exakt som IMS. I den hemliga formeln finns också tre subjektiva faktorer: hull factor, rig factor och overhang factor, där man helt enkelt gör bedömningar (enligt vissa fastställda rutiner) av olika båtar.

Att regeln och viktiga bedömningar hanteras av ett par personer är både bra och dåligt; man täpper snabbt till kryphål och avarter, men regeln står och faller med dessa personers goda omdöme.

Man lägger stor vikt vid mätning av överhäng, rigg och segel och är på vissa områden exektare än IMS.

Vill man generalisera så gynnar IRC styva båtar, är snäll mot stora undanvindsseglel, straffar överlapp på försegel (150% genua kostar i IMS 1.6% och i IRC 2%). Man kan säga att standardbåtar mäter hyggligt upp till 45 fot. Över detta är det möjligt med mer extrema konstruktioner.

Man har bara ett gällande mätbrev i taget, men kan ta fram max 6 test-mätbrev per år.

I grunden är IRC gjort för att man skall kunna mäta själv. Mätningen är ganska enkel och tar bara ett par timmar. I Sverige vill man helst ha s.k. “Endorsed IRC” vilket innebär att nationell myndighet (i vårt fall SSF) har verifierat och godkänt siffrorna i mätbrevet. Men det är arrangören som avgör om man man måste ha “Endorsed IRC” eller vanligt. Så har t.ex. Gotland Runt valt att bara köra “Endorsed”. SSF kommer att försöka ligga så nära RORC som möjligt i tolkningar kring IRC.

Man får fram ett mätbrev genom att:

• Mätman mäter rigg och segel (seglen kan oftast mätas av segelmakaren)
• Har man en standarbåt finns skrovet troligen med som “standard hull” och behöver inte mätas om man accepterar dessa värden. Det kan dock löna sig att mäta/väga sin egen båt då det troligtvis ger ett lägre mätetal. Entypsklasser som har bevis på att man uppfyller klassregeln behöver ej mätas. De som är aktuella i Sverige är J/24, J/80, Melges 24, Mumm 30, X-35 och X-99.
• Har man ett ORCi- eller relativt nytt IMS-mätbrev kan man använda detta i stället för att göra ny mätning.
• Alla andra båtar behöver mätas av mätman. Alla SSFs mätmän får göra dessa mätningar.

Alla blanketter, standardskrov & entyper här.

Vilka är det då som vinner i IRC; det verkar finnas ett brett spektrum, men normala cruiser/racers gör bra ifrån sig.
Vilka skulle gynnas mest av att köra i IRC jämfört med i IMS eller LYS? Pelle framhöll IF, H-båt, Express, båtar med IRC profil (exemplet var nog en Corby) och båtar med gennakers på peke (exemplet var en snygg J/109).

Sedan var det lite info om sommarens SM, EM och Gotland Runt.

Gotland Runt körs som förra året. 79% hade varit nöjda med banorna, och klassegrarna i de flesta klasser/banor kom i mål i stort sett samtidigt. Målet är att vinnarna första båt skall komma runt på 48 timmar, oavsett klass och bana.

När det gällde “double scoring”, dvs att få resultat under både ORCi och IRC var detta inte aktuellt i år. Samma sak med doublehanded (även om KSSS öppnat för möjligheten via andra kanaler).

Kerstin Holmberg informerade om EM i Marstrand. Hon trodde på 50-60 båtar. En nyhet var att man kör det stora kalaset på torsdagen, innan alla ger sig iväg på långa havsracet eller Göteborg Offshore Race. Någon noterade att det bara är i Sverige som man har det stora kalaset innan själva kappseglingen (typ Gotland Runt & Tjörn Runt). I resten av världen har man det efteråt…

Jag skall försöka skaka fram presentationerna.