För nära nordpolen?
Jag hade en teori om att Sverige låg för långt norrut för att moderna saker som asymmetriskt på peke, fathead eller sportbåtar skulle fungera. Något med klimatet. Eller närheten till nordpolen.
Några läsare hade gjort samma spaning efter årets första race. Lidingö Runt, Ornö Runt och Pater Noster Race. Få eller inga sportbåtar, nästan inga gennakers utan gamla hederliga segelbåtar, “så som de skall se ut”. Det är till och med så att folk som köper båtar med peke väljer att plocka av dem (typiskt A35 och First 34.7). Och massor av sportbåtar verkar stanna hemma när det skall kappseglas (vilket ju är konstigt eftersom de antagligen köptes just för att kappsegla med)?
Och vilka entypsklasser är heta? 606 är glödhett, Express firar snart 30 år som folkhemsracer och H-båtarna samlar rekordfält. Folkbåt, IF, Drake och skärgårdskryssare är det som gäller på kvällsseglingarna. CB66 är väl undantaget som bekräftar regeln. Men några fält i Melges 24 eller J/80 är inte att fundera på…
Varför?
Är vi ett konservativt folk? Har vi inte råd? Är peke djävulens påfund? Är unga seglare rädda för fart? Är LYS hämmande och syftar till att “skydda befintlig flotta”? Är det många som tycker att det var bättre förr, och hoppas på att flugan skall gå över?
Eller bor vi bara för nära nordpolen?
Jun 11, 2008 @ 09:19
De flesta har nog inte råd helt enkelt.
Nu har jag ingen erfarenhet av peke o gennacker men ger det verkligen mera fart verkligen?
Jun 11, 2008 @ 09:26
Är inte snarare problemet att kappsegling inte är speciellt hett överhuvudtaget nu för tiden. I 606 har vi fortfarande hyfsade fält men trots det är det bara en västanfläkt hur det var för 15 år sedan……på Rutgersson Cup 1992 var vi över 40 J/24, runt 30 Maxi Racer, 25 Expresser + drakar, h-båtar, 606…………………
Att inte peke-båtar funkar här har två orsaker tror jag, dels har LYS (och IMS, ORCi) straffat ut dom och när det gäller mindre båtar som Melges och J/80 tror jag att det är för få personer som har pengarna att lägga på en ren race-båt som kostar Från 250.000 och uppåt. Många av de som seglar tex. Express och som kanske skulle kunna vara målgruppen för melges kan inte motivera att lägga dubbelt så mycket eller mer pengar på en båt som visserligen är en rolig(are) race-låda men som inte går att använda till ens dagsegling med familjen.
Att 606 fortfarande funkar tror jag beror på att båten faktist är rätt kul att segla, ett klassförbund som är aktivt och inte minst den är billig…….
Jun 11, 2008 @ 09:37
Gennacker och peke är ett bekvämt och bra sätt att få fart på undanvinden. Dock har detta fram tills i år bestraffats på Lys då gennackern generellt sett inte är riktigt lika snabb som spinn. Med årets bedömning i Lys-systemet tror jag att antalet som väljer gennacker kommer att öka. Vi har valt detta på en gammal Lady GT då vi endast är två – tre mans besättning. En spinn blir då för krånglig att hantera. Båten är kompletterad med en utskjutbar peke enligt lysregeln (får inte sticka fram allt för långt). Se bild http://www.ornorunt.se under rubrik segrarbilder Lys klass 3.
Jun 11, 2008 @ 09:38
Assy. kontra symetric
Om det kostar mer än det smakar på LYS-tal och mätetal ORCi kan man spekulara hur stor det verkliga diffen är rent fartmässigt.
Hur mycket kostar det i farttapp(VMG) med assy?
Nån som har räknat?
Jun 11, 2008 @ 09:57
Jag tror att vi nu börjar se effekterna av att 70 tals boomen som avtog slutet 80 tal. När jag seglade jolle början 80 till slutet 80 tal så var det väldigt många som gjorde det och sedan gick över till ölbåt typ Maxi racer, express, 606 senare 11mod osv .
Raset av deltagare i jolleklasserna som började någon gång slutet 80 tal visar sig nu överallt deltagarmässigt. Ökar det någonstans så är det sannolikt inte yngre seglare utan äldre som gör comeback. Det känns som om jolleseglingen nu är på gång igen men vi har ett glapp på 10-15 år som nu tyvärr visar sig deltagarmässigt. Det har dessutom blivit offantligt dyrt att segla om man bortser från de billigare one design klasserna.
Det vänder säkerligen uppåt igen men det tar nog några år. En lite en halv på skoj enkät från Sandhamn open visar att flertalet gastar som sitter på “railen” hellre befinner sig i mindre båt och känner sig mer delaktig men ofta får man allt serverat på storbåt och det är bekvämt o billigt.
Vi får hoppas att Entypsklasserna överlever för det och jolleseglingen är sannolikt bästa sättet för att sedan gå vidare till storbåt som just nu är så populärt, i alla fall på Ostkusten.
Jun 11, 2008 @ 10:01
Var på en föreläsning med Danmarks mästaren i H-Båt. Han hade precis kommit hem från ett träningsläger i Portugal. Han hade samma fundering och sa rätt ut. “Varför säljer vi inte alla våra tråkiga H-båtar och satsar på något roligare?”
Tydligen hade klubben i Portugal en hel flotta av Laser SB3 som fräste omkring medan de låg och guppade i H-båten.
Tror detta är en av orsakerna – de flesta klubbarna i Sverige och Danmark har ganska gammla och slitna egna båtar. Kanske är klubbarna söderut bättre på att dra in pengar/sponsring. Skulle den första kölbåten man testade som ungdom vara en Laser SB3 eller Melges i stället för en IF eller H-båt så kanske man senare också skulle välja modernare konstruktioner.
Hur många hamnar har man inte varit i där klubbar enbart har några optimister från 80-talet liggande helt övergivna.
Jun 11, 2008 @ 10:10
Här i Motala, vid Vättern, mitt i åkern, här vi har lång tradition av jollesegling och dessutom ett framgångsrikt seglargymnasie. Jag kan bara konstatera att när ungdomarna blir vuxna och slutar segla jolle så seglar de inte alls. Det finns ett fåtal undantag. Tyvärr är det nu tomt med nya Jolleseglare på MTSS. LYS är det enda som existerar här och kommer nog så vara. Stundom har det flockats några Maxi Racer. Jag kappseglar en Comfort 30 och fick testa en CB-66 ordentligt i friska vinda på Volvo City Sailing. Inte tu tal om vilket som är roligast, men som Pelle skriver så går det inte att sälja den Raciga sommarstugan och skaffa en CB. Förutom att man skulle få segla utan konkurrenter så skulle ungarna undra varför båtsemestrara tog slut. Segling kräver pengar och i dag så börjar man kanske få råd med detta vid 30-års ålder eller kanske ännu senare när man jobbat ett tag, huset är fixat, ungarna börjar växa till sig osv.
I helgen avkunnades “Vättern Race”, inte en sortbåt, det tuffaste som var på banan var en Aspect 40 och First 47,7.
Sedan kan man fråga sig varför det måste gå så fort? Det viktigaste är ju att vinna. Kan man göra det i 606-klassen så slår det i alla fall en LYS-seger, så jag förstår varför den klassen är populär, billig och rättvis. Ska man segla fort och billigt är det nog vindsurfing man ska syssla med.
Man får se vad framtiden bär med sig, inget kan vara för alltid, inte ens 70-tals båtarna, men det är svårt att tro det :-)
Mvh Jonny
Jun 11, 2008 @ 10:35
Kan det vara så att det tar många timmars övning på sjön innan man har lärt sig att hantera skärningsvinklar gippar mm. Det äär ju jobbigt att lära sig cykla när man “redan kan det”. Alltså är det enklare att köpa en gammal hederlig spinnare med bom som man vet hur man hanterar?
Vi får hoppas på Blur-effekten efter Tjörn runt i år ;-)
Jun 11, 2008 @ 12:12
Idag får man lägre LYS med genaker
Det måste betyda att det är ett sämre segel.
Vill man kappsegla och det skall gå fort är det spinne som gäller.
Gennaker är bara för dom som är bekväma och inte vill fepla med en spinnakerbom… :-)
Jun 11, 2008 @ 12:26
Det kanske är så att det är kul att segla fort åt fel håll för det är väl vad man gör med genaker i alla fal om man för kryss-läns bana.
Jun 11, 2008 @ 12:43
Nja, det är skillnad på en LYS-gennaker och en riktig :-)
SweLYS-gennakern är ett ganska begränsat segel som inte får vara större än spinnakern och peket får max vara 33% av J (FB). Då är det såklart ett sämre segel. En riktig kanske är 30% större än motsvarande spinnaker, och ger LYS-kommittén svettningar…
Jag tror svensk segling skulle må bra av lite heta internationella klasser, där man faktiskt kan ta sin båt till VM på Sardinien eller Key West. Och såklart har inte några jollekillar råd att köpa en Melges 24 och dra runt en internationell satsning, men så ser det inte heller ut internationellt. Där är det Giovanni Maspero (Joe Fly), Vincenzo Honorato (Mascalzone Latino) eller andra killar som står för stålarna.
Men i Sverige sitter killarna med stålarna i sina Drakar och unga seglare förväntas renovera upp en H-båt från 70-talet?
Jun 11, 2008 @ 12:47
PelleL:
“Att inte peke-båtar funkar här har två orsaker tror jag, dels har LYS (och IMS, ORCi) straffat ut dom”
Kan du motivera detta uttalande med fakta?
Jun 11, 2008 @ 13:26
Jag tror visst folk har råd som boende i Huvudstaden ser man dagligen bilar i mängder som som kostar mångdubbelt av vad en Melges 24 kostar. Det är nog snarare splittring mellan flera klasser som Express, CB 66, Drake, J80 mfl. som gör att det blir små startfält. Om man gjorde som i Norge där flertalet enades kring Melges 24 kunde man ha haft större startfält och Onsdagseglingar i tex. Saltsjöbaden och Täby.
Jun 11, 2008 @ 13:34
Jan
Det är min högst personliga uppfattning baserad på vad jag sett på kappseglingsbanorna och vad jag har har upplevt på diverse båtar (allt från Melges 24 till 55-fotare) jag själv seglat på……
Jun 11, 2008 @ 13:37
Tycker helt klart det är klubbarna som har “ansvaret” om man kan uttrycka det så. KDY i Köpenhamn har tex köpt in 2 st Farr 40 som skall vara drivande för att locka fler seglare – samt för att kunna hävda sig internationellt. I min hemmaklubb s/y Lynetten i Köpenhamn har man enbart Yngling att erbjuda.
Jun 11, 2008 @ 13:48
Må så vara men frågan är hur klubbarnas verksamhet skall finansieras. I Sverige kostar det mellan några hundralappar (de flesta) upp till 1120 (KSSS) kr/år att vara medlem. I resten av världen ligger ofta medlemsavgifterna en faktor 10 eller mer högre vilket rimligtvis ger klbbarna möjlighet att driva en mer aktiv verksamhet.
Jun 11, 2008 @ 13:52
Folk är kanske smartare här norr ut och köper inte vilken skit som helst:-)
Såg att det var 108 Beneteau båtar på Ferdern. 10% av startfältet!
Inte illa för dessa “tråkiga” icke “sweet” båtar.
Kanske dax att dra huvudet ur hålet.-)
Jun 11, 2008 @ 15:39
Ang. medlems avgifter så tycker jag helt klart målet måste vara att så många som möjligt skall kunna vara med. Tror man skall lösa det med spons, stöd från nationella förbund osv.
Jun 11, 2008 @ 16:04
till skillnad från många andra länder har Sverige en skärgård där man kan glida runt, lägga till och sova en stund mellan kappseglingarna. Den dimensionen finns inte i länder som t ex Frankrike, Spanien, och ja, de flesta andra länder. det är kanske inte så konstigt om den dimensionen spelar in när vi väljer båt. man semestrar bättre i en xpress en i en cb66 helt enkelt
Jun 11, 2008 @ 16:08
o!
Jag tror att du har en mycket bra poäng där.
Jun 11, 2008 @ 16:44
Jag tror det är en kombination av flera variabler. Dels att vi i Sverige har gott om marinor och båtklubbar där man till en “billig” penning kan ha båten. Utomlands brukar priserna på båtplatser vara bra så mycket högre och då ligger det närmare till hands att köpa en liten trailerbar båt som man dagseglar/kappseglar med. Sen har jag en känsla av att man helst inte prioriterar bort innerutrymmerna, när man köper en ny dyr båt vill man helst kunna bo rymligt också. Till sist har det vart svårt att segla upp till lystalet med små sportbåtar.
Jun 11, 2008 @ 16:44
det skulle vara kul att få höra varför Peter seglade runt så länge i en Nova och inte i en het klass.
Jun 11, 2008 @ 17:07
Ja, du… efter satsning i Express & lite matchracing så skulle det egentligen inte kappseglas mer med egen båt. Så då blev det en Nova… att den sedan började kappseglas var mest ett olycksfall i arbetet :-)
Det var väl när man upptäckte att man kunde vinna race under LYS som man började bli lite mer ambitös och köra fler seglingar. Vill man vara lite cynisk så är det kanske tvärt om för sportbåtarna; de köps för kappsegling men när det inte är entyp så måste man segla LYS, men man har ingen chans att vinna nåt, och då tröttnar man succesivt…
Jun 11, 2008 @ 17:22
Det kan vara så också att utbudet av familjemöjliga holkar i Sveriges land är stort, inte bara för att vi är konservativa träskallar, utan för att de har en funktion här och ingen annanstans ich med en skärgård som inte bara finns utan dessutom är tillgänglig. Jag är ganska ofta i Spaniens, Italiens och andra länder med ren kust, och det är ganska trist att se att det i marinorna bara finns smaklöst stora båtar och eller extrema racers samtidigt som majoriteten av befolkningen ruskar på axlarna när man säger segling, och svarar, vem bryr sig, det kostar en årslön bara att ha en bryggplats på marinan. Segling är för extremt rika.
Är det så sweet? Jag tycker inte det, hellre då en för tredje gången renoverad h-båt från 76.
Intressant för övrigt, Peter, att du bytte till “man” istället för jag när du skulle berätta om din seglingshistorik. Är det en intervjueffekt för alla som utöver någon form av idrott att tala om sig själv som man?
Jun 11, 2008 @ 19:20
Svensk skärgård gör också spinnakern lämplig för cruising. Jag har både en symmetrisk och en assymetrisk spinnaker, och vill man glida fram en fin solig dag i skärgården på länsen är spinnaker och spinnbom mycket enklare att hantera. En stor gennaker som tvingar mig att skära på 120-140 grader i smala sund är helt enkelt mera opraktiskt.
Jun 11, 2008 @ 21:58
Peke och gennacker ( som Peter G. beskriver ovan ) är nog inte alltid så lätt.
Det fordrar något eller några säsongers hantering för att vara säker på vilken vinkel som blir optimal och ha rätt segel uppe.
Visst är det svårare på plattläns i lite vind men kan dom söderut så varför skulle inte vi kunna.
Låt oss då, Peter, vara med och “Lobba” för att dessa påfund inte onödigt straffas, vilket jag nog inte tror de gör i LYS.
I ORC,DH etc. är det definitivt bestraffning.
Strikt entyp är ju det absolut mest rättvisa – oavsett peke och gennacker – men vad göra om man vill ha en hyfsat racig “familjelåda”?
Jun 11, 2008 @ 22:56
En intressant fråga vad det kommer sig att moderna båttyper inte genererar större startfält än vad de gör. I bekantskapkretsen har detta debatterats sedan vi började segla, d.v.s när vi var 18 – 20 år. Vi deltog inte i några kappseglingar då, utan seglade runt längs västkusten i hyrda segelbåtar på sommaren. Vi var yngst i hamnarna då och vi är fortfarande unga i hamnarna, relativt sett, men vi är idag över trettio. Min första tanke var att det är för dyrt att syssla med segling nu för tiden och för att få lite siffror så frågade jag farsan, som var del i “frihetsrörelsen” som köpte segelbåt på 70-talet. Han byggde en Comfort 26:a 1976 och en Sveakryssare 1978. För Comfort:en betalde han 37.000 kr och den var då ett halvfabrikat, d.v.s att man fick montera allt själv. Hans timlön var då 15 kr, vilket ger en månadslön på ca. 2500 kr. Detta betyder att båten kostade ca. 15 månadslöner komplett med stående och löpande rigg, samt segel. Idag tjänar motsv. yrke ca. 23000 kr per månad, vilket då ger ca. 350.000 kr på 15 månader. En J/80 kostar idag ungefär lika mycket, dock med något mindre bekvämligheter. Hamnavgiften var då 1500 kr per år, vilket var avsevärt mycket mer då, än vad Grefab idag tar för en plats, givet månadsinkomsten. Slutsatsen blir att det inte blivit särskilt mycket dyrare att vara seglare idag än var det var då. Farsans teori är att på 70-talet så hade man ett intresse och fokuserade bara på det. Idag har många ett flertal “intressen”, såsom skidåkning, solsemestrar, gymträning o.s.v. Det finns helt enkelt inte pengar att göra allt och då sparas det in på de dyrare, till förmån för att kunna göra/utöva flera billigare. Jag delar inte helt åsikten, utan anser att mode/trend har en del med saken att göra också. Segling får inte samma mediala uppmärksamhet, vilket också bidrar en del. Närheten till nordpolen verkar dock lite orimilgt, eftersom varken rotationsaxeln eller den magnetiska polen förändrats nämnvärt sedan 70-talet … :)
Jun 11, 2008 @ 22:59
Hvis prognosen som vises akkurat nå så får vi en spinn start på Færdern. Det blir veldig spennende å se gennaker- båtene jibbe seg gjennom et startfelt på 60 båter.
Etter NORLys reglene får man ha både sym og assym spinnaker. Det gir stor fleksibilitet selv om man kun får ha to ustagede seil. Alternativet er å benytte spinn bommen på tack line og brase opp når vinklene blir for dype. Mitt umiddelbare inntrykk er at det er flere assymetriske seil å se denne sesongen enn forrige.
Med ønske om en vellykket Færderseilas til alle svenske deltakere. Ryktene forteller at J/109 teamet har treningskveld i morgen?
Jun 11, 2008 @ 23:08
Att vinna i en entypsklass slår alltid högre än att vinna i IRC,LYS eller IMS, vinner man i dessa klasser misstänks alltid vinnaren för skumt mätetal.
Därför lever Expressen, 606, h-båten och folkbåten vidare.
Inga speedmachines men väldigt taktiska och strategiska båtar vilket lockar många inom kappsegling.
Gillar man speed ska man skaffa sig en surfbräda eller katamaran.
Varför harva runt i en J/145 i 12 knop när hobien flyger fram i 25 knop.
Jun 11, 2008 @ 23:32
Jag har”hottat” upp min gamle dansk med peke, topphissad genaker, utriggare och akterrunda. För detta fick jag fem extra LYSpinnar. (1.18-1.23) Något högt för tidig 80-talare, återstår att se om en glad amatör kan segla upp till detta… Jag efterlyser annars lite fler som fixar till en äldre billigare båt, och får ut grym prestanda genom lite fix å trix. Typ bilsport, “amazon med 400hk”…
Jun 12, 2008 @ 00:47
I Öresund finns en Dansk Sportbåds Club och de kör en Sportbåds Cup varje år. Här körs ganska mycket sportbåt.
Ni som anser att ni inte hör till kontinenten får väl flytta hit och köra lite kul båtar.
Kolla även:
http://sundetregatta.blogspot.com/2008/01/sportbtssegling-i-resund.html
H-båt är för övrigt en fantastiskt kul båt tycker jag själv. Krävande fält och hög nivå på racen. Den och J-24 är en annan typ av segling så man behöver inte ställa dem emot Melges och andra sportbåtar.
H-båt och J-24 erbjuder mästerskap som få andra båttyper lyckas få till. Melges ett undanatag.
Att vi inte Sverige skrotar CB66 och kör Laser SB3 förstår inte jag. Laser SB3 har ju all världens chans att bli något internationellt.
Jun 12, 2008 @ 00:50
När det gäller kappsegling är ju faktiskt inte båttypen det viktigaste. Av största betydelse är istället att det finns fler likadana båtar att segla mot. Man kan faktiskt ha fantastiska kappseglingsupplevelser i många gamla och tröga båtar….Tycker faktiskt att båttypen har större betydelse då man cruisar än på race. Då är det ju bara seglingsupplevelsen som gäller….
Att jag valt att segla X-35 beror faktiskt väl så mycket på att det är en lätthanterlig och kul båt på semestern och att familjen får bättre plats. Visst är den jättekul att kapppsegla i också, men där duger min gamla Express (Ilgods) också mycket bra även om den ligger i malpåse just nu….
Är det riktig seglingsupplevelse som gäller riggar jag istället en Formulabräda (eller en Slalombräda om det blåser mycket). 15 knop mot vinden på kryss och 30 knop mot märket på läns är känsla…. Båtar, oberoende hur sportiga de är, kommer alltid att vara tröga….
Lars S
Jun 12, 2008 @ 01:50
Hej.
Kul frågeställning Peter.
Jag själv har inte seglat Symetrisk spinnaker sedan en MUM-36 på Gotland-Runt och bipackade IMS – SM år 2000.
(Jo ngn H-Båts segling har jag gjort, men då är ju allt regelstyrt)
Allt är bättre i mina ögon med Assymetriska segel, som vi kallar Gennakrar Alpha, Beta och Gamma i olika +&- former, speciellt på skrov som kan plana eller i alla fall halvplana. Färre segel täcker större register än motsvarande Symetriska, man stannar kvar akter om masten vid gipp. Båtarna kränger mindre, vektorerna pekar mer framåt än åt sidan tack vare den assymetriska aerodynamiska profilen.
JA, båtarna går fortare. Se bilder från en gammal “Dam” som Kracer, designad av Lars Hansén och byggd av Lars-Åke Andersson & Co. 1982-83, vann bl a Gotland om jag kommer ihåg rätt, nu senaste fyra åren ägd av Anders Hansen och ombyggd till peke samt gennakrar, hon seglar nog ca 1-1,5 knop snabbare uppför samt 5-6 knop snabbare nedför, har för mig att Lasse sade att de gjort ca 13-14 knop på ngt race då 83, nu har vi gjort 18 flera gånger.
Jag har seglat som 2:e rorsman samt strateg/storskot och “väderguru” åren 07+06+05+04.
Man blir inte så kall i en sportbåt, man jobbar sig varm hela tiden!
Se mer på http://www.kracer.org
Claes
…………./)…/)../)…^ (rundning)
Jun 12, 2008 @ 08:35
Kan nämnas i sammanhanget när vi i sverige har alla möjliga anledningar att vi inte kör sportbåtar.
I Oslofjorden förstärktes Melges 24 flottan med 10 nya och 2 begangnade båtar i år…
Finns egentligen ingen skillnad mellan Sverige och Norge varför man skall köpa en viss sorts båt.
Jun 12, 2008 @ 11:06
Det är inte bara sportbåt typ melges24 som går bra i Norge, Expressen ökar stadigt varje år. Just nu 46 båtar anmälda till Faerdern..
Jun 12, 2008 @ 11:16
Lite kul att prata om Oslo och Nordpolen. Jag brukar fråga folk var längs E4:an de hamnar om de drar en linje rakt österut från Oslo. Många gissar på Linköping…
Så att vi behöver ha Sphinx acre för att vi bor nära Nordpolen och Oslofolket kan köra Melges är lite svårt att smälta. Olje- eller torskdollar verkar rimligare, kanske kombinerat med hamnavgifter pga att de har så lite horisontella ytor tillgängliga.
ps. Uppsala är E4:a staden som hamnar närmast i latitud.
Jun 12, 2008 @ 13:04
Är det någon som kort kan förklara vad definitionen är på en sportbåt och hur den skiljer sig från en “vanlig” båt?
Kracer är väl inget annat är en högst ombyggd båt jmf. sitt ursprung, eller?
/Calle
Jun 12, 2008 @ 15:57
ja, helt lika är kanske inte norge och sverige ändå. har ni testat att lägga till utanför en hamn i norge?
Jun 12, 2008 @ 23:12
Håller inte oreserverat med Claes H så segelmakare han är.
Båten spelar en avgörande roll i huruvida gennaker lönar sig eller inte. På en tung kryssbåt är det fullkomligt förkastligt med gennaker, den gör sin vattenlinjefart oavsett ass/sym segel. försöker du skära går det visserligen lite fortare men den längre distansen äter upp allt med råge.
Det måste till en lätt och lättplanande båt typ Melges eller liknande, låångt peke och stor gennaker. Det måste dessutom finnas kraft nog i vinden så att kan få fart, plana , bygga upp mer skenbar vind, få mer fart. därefter faller man försiktigt mot märket tills farten droppar, höjdar igen får fart osv. Detta är givetvis helt omöjligt med h-båtar, Expresser med mera. jag kommer nog emellertid aldrig att segla traditionell båt mer som det känns nu, Spänningen och kicken de gånger man får till en till en undanvindsresa i 13 knop och mer på slätt vatten slår allt. För övrigt är det jättelätt att få ordning på lystalen på sportbåtar om bara viljan finns hos Lyskommitén och flottan av traditionella båtar. Det är allmänt känt att sportbåtar har fått 2-3 pinnar upp jämnfört med andra vanliga båtar, för att de inte ska ställa till det för expresser och H-båtar om det för engångs skull råkar vara en laber slör/halvvind runt hela banan/ön man seglar om.
Stryk dessa straffpinnar och väg båttypens statistik över året mycket tyngre. Rättvist i enskilda race är omöjligt men i en cupeller likn. bör det kunna bli rättvist. Ska Sp.båtar kunna delta på lys får man inte straffa ut dom på förhand.
Kan slå vad om att många Sp-båtsägare liksom jag ställer upp på lysseglingar med glöd och energi ett antal säsonger men tröttnar när man märker att man är uträknad före start. Detta vet givetvis alla som avser att satsa på lys, och köper en lite tyngre allroundbåt med spinnare. då kan man ju plötsligt placera sig…
Jun 13, 2008 @ 00:37
Mikael Vesala
Det har ju bara med klassindelning att göra.
Om Sportbåtar kör egen klass så spelar det inte någon roll.
Jobba med argument på seglingsarrangörerna så ni får egen klass.
I Öresund så kör vi DH2007 på danska sidan och i den regeln så grupperar man båtar efter en accelerationsfaktor. Lika egenskaper i samma klass.
Jun 13, 2008 @ 08:39
Calle
En sportbåt är en modern (nåja) lätt flatbottnad båt som kan plana. Ofta med mycket segel och gennaker, typ CB66, Melges 24, eller Mikael Vesalas Cheeta 30. Även större båtar som VO 60 och 70 ses som sportbåtar.
SSF har fyra kategorier i LYS: kölbåt, jolle, flerskrov och sportbåt. Kölbåtarna är normerande vid sättning av LYS-tal. Sportbåtar får ofta högt satta LYS pga att om vindarna är de rätta så försvinner de. Är vindarna inte gynnsamma har de sällan chans att segla upp till sitt LYS-tal. En svår avvägning för LYS-kommittén och ständigt debatterat och det är väl därför SSF har en sportbåtklass.
Jun 13, 2008 @ 09:26
Jag är medveten om tanken med ett högre lystal på sportbåt, och det hade fungerat OM det funnits underlag för det. Emellertid är det endast ett fåtal seglingar som är stora nog att gjöra det möjligt med egna sportbåtsklasser. De flesta småseglingar runt i bohuslän, och tex. lyscupens norra del drar i bästa fall totalt ett 13-15 båtar.
Klubbarnas egna onsdagsseglingar 5-13 båtar totalt. Och oftast en eller två sportbåtar. Det säger sig själv att egen sportbåtsklass inte funkar då. Det behöver anpassas till verklighetens mycket tunna startfällt. Jag har en gnagande känsla av att ett antal sportbåtar ligger i malpåse för att ägarna inte tycker att det är lönt att släpa sin på förhand straffade båt till banan, vilket tunnar ut startfälten ytterligare.
Om ett regelverk pekar med hela handen på att du ska segla traditionell båt för att hävda dig, så blir det ju självfallet sådana båtar på banorna, = ingen föryngring vare sig av folk eller båtar.
Om man hade ambitionen att ge sportbåten lys efter samma premisser ( DVS tar bort straffpinnarna) som vanliga båtar, OCH har kvar benämningen/klassificeringen sportbåt i Lysbrevet, så öppnar det för möjligheten att vi kan segla mot expresser och H-båtar i småseglingarna med 5-10 båtar.
I de större seglingarna med gott underlag som TJ, Ven runt, Lidingö runt mm. kan man som tidigare skapa egen sportbåtsklass som tidigare.
Är rätt säker på att det på sikt (3-5 år)skulle bidra till ett ökande antal båtar på småseglingarna och en nyrekrytering av kappseglare, modernisering av båtflottan.
Det skulle troligen även gagna nyförsäljningen av sportbåtar, vilket i sin tur på några års sikt skulle ge ett större utbud av billigare beg. sportbåtar.
Jun 13, 2008 @ 10:37
Lite kan vi själva allt göra åt detta direkt (om vi vill). Vi har tex på våra onsdagsseglingar i Uddevalla 9 banor att välja mellan. Dock är det bana Kryss-läns-kryss-läns som körs 99% av alla gånger. HÄR SKA MINSAN INGEN SPORTBÅT FÅ EN SJYSST SLÖR!, :)
Jeje, jag hoppas på hård nordlig vind, då jäklar..
Jun 13, 2008 @ 17:10
Nej jag har inte läst alla tidigare inlägg så med risk att upprepa det ngn tidigare sagt så….. Jag har seglat en del J80 som besättning, men jag måste säga att det är bra mycke ROLIGARE att köra spinnaker. Det blir ju inte så mycket att göra för besättningen plus att man inte har så många alternativ. Sedan känns det rätt korkat att köra gennaker på en båt som skulle komma fortare till länsmärket med en spinnaker istället, tycker jag….
Jun 13, 2008 @ 17:17
Det Jocke R säger rimmar väldigt väl med vad min besättning säger. Vi kör ju både symmetriskt och assy (på bom, inte peke) på Mumm 30 så vi har ju möjlighet att använda det segel som är bäst för uppgiften. På avslutande länsen gjorde 11-12 knop med en topp på 12,8 i stort sett på platten, givetvis med symmetriskt. Att gippa i 10 m/s är *roligt* ! :-)
Jun 13, 2008 @ 22:45
Återigen är det väl en fråga om vad man vill få ut av seglingen. Vill man ha ren seglingskänsla är det häftigt att ligga och köra slörar på havet i vågor med genaker (men enligt mitt tycke är en bräda överlägsen känslomässigt i detta). Vill man ha spännande kappsegling är en krysslänsbana med häftig undanvindstaktik och massor av gippar/täckningar det rätta. Då är nog spinnakern det överlägsna. Att ha andra banor med slörar känns helt fel. Kappseglingmässigt blir det bara massor av transporttid. Tänk på den “gamla goda” tiden då vi seglade Neapel och Hellerup-banor. Slörarna var ganska händelselösa (förutom lite våldsamma luffningar med dåtidens regelbok…). Få placeringar vanns eller förlorades. Det var bara kryssen som var taktiskt spännande. Introduktionen av kryss-länsbanan gav faktiskt seglingen en helt ny dimension. Länsarna blev taktiskt avgörande och gav båtar som hamnat bakom en chans att täcka och komma ikapp.
Dessutom medförde kryss-länsbanan bättre banor. Den är både lättare att lägga och ändra för en arrangör. Med de gamla banorna drog sig ofta arrangören för att börja ändra banorna. Det var många bojar som måste flyttas…. Tänkte t ex på förra helgen då vi som körde Sandhamn Open Ban fick vänta någon dryg timme innan på lördagen innan arrangören lyckats “ratta in” banan. Hade det varit en Hellerupp bana med massor av slörar hade de nog aldrig fått till det….
Lars S
Jun 13, 2008 @ 23:23
Håller med Jocke_R och Patrick. Ombord på de flesta båtar vi ser runt våra kuster är förstås spinnaker att föredra, särskilt runt bojarna.
Visst är det apkul med asymmetrisk på branta slörar i lätt båt! Är man dessutom få ombord så kanske man i den friska vinden tvekat med att hissa blåsan om symmetrisk.. , men jag förstår inte linjen som Peter G., Claes H. m.fl. kör att alla skall byta till gennaker eller till gennakerbåtar. Hål i huvudet! Eller skall vi säga det lite snällare; – ett inte helt objektivt missionerande.
Hur som helst; dessa frågor om dels varför seglare inte längre är ute och seglar/kappseglar med sina båtar (eller Bavarior..) och dels den om huruvida man skall förnya den alltför seglivade 70-tals flottan har nu diskuterats en hel del senaste åren. Svaret på den förstnämnda är förstås ungefär som Henrik (# 27) skriver och svaret på den andra är JA (se på fransmännen, de kan sova hela familjen OCH ha rolig segling för en rimlig peng, och de har – som ’o’ # 19 skriver – inte ens någon skärgård. Visst ligger vi efter). Dessa svar har vi också ältat en hel del men även lösningarna till problemen har tagits upp allt oftare.. och faktum är att varje gång dessa (och andra) frågor tas upp så skrivs det en ganska liten portion dumt men framförallt många många kloka ord!
Det kanske är dags att höja ribban och försöka ta tag i resultaten av diskussionerna? Vad händer sedan? Det går en vinter eller en och en halv och sedan är frågorna uppe igen som vore de sprillans nya ur kartong..
Monday Morning Wake-Up Call | blur
Apr 6, 2009 @ 07:01
[…] inlägg som har varit mest lästa och kommentarade är Vart är Seglarsverige på väg?, För nära nordpolen? & Idrotta med förbundna ögon. Och även efter senaste Seglardagen diskuterades det en […]