Vakna – vad styr Svensk segling?

Jag börjar en varning! Detta är sannolikt det tråkigaste ämne om segling ni någonsin kommer att läsa, åtminstone på Blur. Peter frågade ändå om jag inte kunde skriva lite om vad (inte vem) som styr vår seglingsidrott. Belysa, granska, främja – Svensk segling på rätt köl. Blur hänger på. Genom en serie artiklar hoppas vi med gemensamma krafter belysa några bakomliggande faktorer som styr seglingens vardag. Granskningen kommer att ske mycket högre upp och mycket längre ner i hierarkierna än vad som är vanligt. Förhoppningsvis berör frågan och ambitionen är att skriva med humor och med glimten i ögat.

Diagnosen är enkel – bristande engagemang och uppslutning i det stora och det lilla inom idrotten kappsegling samt problem med återväxten. Det svåra ligger i att finna roten till det onda. Ambitionen är att söka efter funktioner som ger framgång – och endast indirekt leta efter bortförklaringarna som bromsar. Om ansatsen lyckas avgör Blurläsarna. Antingen tiger still eller så får vi får vi med oss en massa bra kommentarer. En debatt som leder till förändring och framgångsrik utveckling. Feed-back kan vara skvaller, inlägg, fakta, statistik, atacker, humor, tråkningar, ironi, allt behövs för att hålla grytan kokande.

Det låter dystert, men är sannolikt helt sant; – seglingens- och idrottsrörelsens organisation styr idrotten seglingen – inte som man skulle tro, det omvända. Om seglarna uteblir från sina klubbars styrning men har åsikter om styrningen kan det bli lika ostyrigt som med ledarskapet som på en Oceankappseglare om rekyteraren av skepparen sedan sätter sig vid årorna och ska ta order. Och om det med några små handgrepp visar sig vara enklare och roligare att styra upp administrativ segling än man tror (föreningsliv låter inte lika lockande)– är vi i då beredda att axla ansvaret?

Jag tror det. Till nästa Seglardag 2010 gäller det att kraftsamla och peka ut en ny kurs. Det gäller att göra det hela på ett sådant sätt att alla som hänger på tåget är överygade om att ett litet eget engagemang med rak kommunikation ger konkreta resultat. Allt som är roligt, enkelt och ger resultat drar till sig människor, medan allt som är tråkigt, komplicerat och inte leder någon vart tenderar att stöta bort människor. Det indiska reptricket ligger i att göra det tråkiga, administrativ segling, roligt och enkelt. Det ingen vill utföra gratis måsta man leja in manskap till. Denna distinktion skiljer ideellt arbete mot professionellt förvärvsarbete. 99 % av alla seglare håller på med idrotten för att det är roligt och ger meningsfull fridtid vid sidan om förvärvsarbetet. Men släpper dessa 99 % seglare taget om styrningen kring organsiationen blir det en idrott utan tydlig inriktning på styrningen, målen och medlen.

En första programförklaring

  1. Målet med artiklarna är att skapa största möjliga eldverkan med direktträff på;
    Hot (omvärld) och svagheter (oss själva)
    Möjligheter (omvärld) och styrkor (oss själva)
  2. Strategin är att insikt, intresse och initiativ
  3. Våra resurser är;
    – Tid (bristande)
    – Psyke (förbättringsbar tro på framgång)
    – Alla kappseglar, funtionärer och idrottsledare, våra förtrodenvalda i alla styrelsen samt SSF:S tjänstemän.
    – Kapital (15 miljoner = SSF:s budget)
  4. Våra medel är internet, du, jag, vi alla.
  5. Vårt syftet är att påverka vår idrott genom att identifieras oss med SSF, inte emot.

SSF är vår egen intresseförening. SSF gör vad vi 130 000 medlemmar vill. Förenklat finansieras SSF till 25 % av våra medlemsavgifter och till 75 % av våra skattemedel. Även om Riksdagen bestämmer vad de 2 miljarder om året i skattemedel som finansierar idrotten ska användas till, är det vår uppgift att kontrolera att våra skattemedel används i enlighet med sitt syfte. Ingen annan gör det.

Kappseglare, funtionärer, förtroendevalda och tjänstemän – alla har vi för lite kunskap de bakomliggane regelsystem som styr vår idrott. Utan initierad information blir hindren för förändring för höga och man orkar inte engagera sig. Det är för tråkigt och och utan tydlig ”what´s in it for me” Utan kunskap och engagemang hos uppdragsgivarna (seglarna) styr olika idrottsadministrativa komplexen så gott de kan i skuggorna. Det är detta vi ska ändra på. Det är dessutom lika trist och otacksamt att vara administratör utan engageman från uppdragsivarna. Får man ingen uppsakttning eller engagemang från kappseglarna i en lokal segelklubb, i ett distriktsförbund eller inom centrala styrelsen av SSF så slocknar glöden.

Styrelser och tjänstemän som har kunniga och engagerade besällare gör ett mycket bättre jobb. Uppskattning är bränslet och belöningen inom idrottens styrande systematik. Bristande delaktighet i föreningshierarkierna är en av frågorna som måst få en bättre lösning. Denna brist har i sin tur uppstått för att tiderna förändras men regelverk och organiation består. En slags rundgång.

Om inte vi ändrar strategi nu gör någon annan detta åt oss. Vad den nya inriktningspropositionen för Svensk idrott som ska antas i Riksdagen i maj kommer jag återkomma till. Dock vill jag redan nu avslöja att det pågår ett vindskifte inom Svensk idrott. Vinden har hittills kantrat 5 grader och man kan kanske tro att vinden ocillerar tillbaka. Personligen tror jag att vinden kommer att ställa om från permanent ljum sydväst till permanent styv nordost – oavsett hur det går i nästa val. Vindskiften kan uppfattas som osynliga, slumpartade och besvärande. En kappseglare brukar kunna uppfatta vindskiften till sin egen fördel och utnyttja dem till sin fördel. – därför finns chans att inte hamna längst bak i kön inom Svensk idrott i framtiden. Därför finns det chans att under detta år åstadkomma verklig förändring. 2009 och 2010 är de första år som det verkligen kommer att vara kul och gå enklelt att påverka Svensk segling.

Hur? ☺ Det kommer ta några artiklar att förklara, men hänger ihop med ny lagstiftning,

Artikelseriens indelning

Ta ett djupt andetag så dyker vi först ner i ämnet idrottspolitik. Denna första artkel är en prolog varpå konkretionen utvecklas ett antal veckor frammåt. Vi närmar oss frågan von oben på 10 000- metersnivåen och arbetar oss sakta ner till den enskilda kappseglarvardagen. Den röda tråden blir vad den blir – men en viss struktur av fyra övergripande områden:

  1. Idrottspolitik – hur funkar det i de högre sfärerna. Intressentteorin och dess koppling till ”New public management”, Svensk folkrörelse, korporativism, förvaltningsrätt, kulturpolitik, idrottsrörelsens två grenar, (ideelt arbetande amatörer och professionella anställda) och något om Riksrevisionens rapport.
  2. Omvärld. Svensk idrottspolitik i stöpsleven och den nya idrottspolitikens inriktning. Riksidrottsförbundet och dess inverkan på Svensk segling. Statens behov av skattepengar, konkurrensregler, beskattningsfrågor och hur det kommer att påverka SSF och SBU. Klubbdöden.
  3. Seglingsorgansiation. SSF:s inriktning och styrning. Engagemang. Ekonomi och redovisning. Mål, strategier, målstyrning och målkategorier. Hur sker uppföljning och ansvarsutkrävande? Granskande journalistik av idrott och Svensk segling? Våra distriktförbund. Svensk kappsegling på klubbnivå. Båtklubb, traditionella Segelsällskap, Klassförbund, ”kappseglande idrottsföreningar”, typ jollesällskap. Maktbasen på seglardagen. etc
  4. Åtgärder och verksamhet. Fältet är fritt. Det är under verksamhet och åtgärder som det roliga börjar men vi måste först upp och runda ”Svensk folkrörelse” och idrottspolitik innan vi kommer in på efterrätten.

Den första mest grundläggande frågan?

Vem är uppdragsgivare?

  • Direkt uppdragsgivare:
    ca 416 ”idrottsklubbar” via 17 distriktförbund
    35 röstberättigade klassförbund
    Sveriges Riksdag via 2 miljarder i idrottsstöd
  • Indirekt uppdragsgivare:
    ca 120 000 medlemmar i båtklubbar och klassförbund.
    RF som fördelar skattemiljarderna
    Ca 7 miljoner röstberättigade väljare till Riksdagen.

Vem styr över ordning och organisation?

  • Formellt:
    Seglardagen som utser förbundsstyrelse
    Distriktsårsmöte som utser förbundsstyrelse
    Årsmöte som utser klassförbundsstyrelse
  • Informellt:
    De spillror av kvarvarande seglare som orkar gå på årsmöten eller bemöda sig att kontakta årsmötets valberedning.
    Tjänstemän som är anställda att utföra de arbetsuppgifter som alla idellet arbetande seglare inte hinner med.

När vi har detta klart för oss kanske det är lättare att svara på mer konkreta frågor?

  • Vad kommer att påverka Svensk segling de närmaste fem åren?
  • Varför nås ingen större enigheten och samling kring pumpen kring de yttre hoten?
  • Varför funkar inte saker och ting bättre på Seglardagen och varför är vi oense om avgifter?
  • Hur ska SSF: s ca 11 bidragsmiljoner och 3 miljoner i medlemsavgifter fördelas?

Svaret är att vi inte har tillräcklig kunskap samt bristande engagemang och att ingen kommer ge oss vare sig kunskap eller engagemang om vi själva sätter oss in i frågan. När vi kan de dolda regleran ställer vi rätt frågor och därmed ges svaren och lösningarna. De dolda strukturerna är i första hand inte SSF eller ens RF, problemen är oss själva och den enskilda individens svårighet att koppla samman;

regelverk – uppdrag – handling – verksamhet – utfall – ansvar.

Seglingen har bättre förutsättningar att lyckas inför de förestående förändringar än många andra idrottsförbund. Vi konkurrerar inte med andra idrotter om halltider, vi behöver inga fotbollsarenor, våra supportrar pissar inte på gatan, tänder inte bengaliska eldar eller säger nöf till polisen. Ingen elitseglare har hittills blivit avslöjad som dopad. Segling är en tidlös och miljövänlig sport som ofta är oberoende av både ålder och kön och där män och kvinnor kan tävla på lika villkor. Dessutom har vi så mycket kust och sjösystem att varenda kommun har en egen båtklubb. Ändå är vi inte nöjda?

Skattefinasierad föreningsidrott är inte som att köpa en produkt där köparen kan ställa krav på säljaren, reklamera eller byta produkt. Idrottsrörelsen bygger i grunden på eget engagemang, både som utövare och som adminstratör. Sverige har en relativt unik tradition med folkrörelsestyrda gräsrotsrörelser med storla likheter mellan politiska partier, fackföreningsrörelse, ideella förningar, friviliga försvarsorgansiationer nykterhetsrörelse och frikyrka. Det är i den världen och kulturen kappseglingen verkar….

Kappseglare är en i raden av alla särintressen (minoriteter) som måste hävda sig, tar man inte reda på sina rättigheter kommer någon annan och knycker utrymmet. Med ett initierat och gemensamt synsätt kommer det som stasvetarna kallar ”intressentteorin” innebära att maktutövningen balanseras. Det allmänna utgår alltid från det enskilda – det är tydligast vart fjärde år på valdagen. SSF och RF gör det vi vill att de ska göra inom ramen för förordningar från regering och Riksdag. Svårigheten med idrottsrörelsen är att avståndet mellan valmakt och utkrävande av ansvar är myckte längre och snårigare. Om vi inte styr gör organisationerna vad de tycker är bäst för dem själva inom ramen för ”det allmännas intresse”. Detta är oftast inte samma sak som din egen uppfattning.
Samma regler för att vinna på banan gäller för att vinna styrningen inom den egna idrotten. Förberedelse, engagemang och målmedvetenhet. Utan rätt styrning och ledning uppstår oreda, gnäll och i värsta fall falangstrider. När inte organisationen som styr seglingen är tydlig, rolig och enkel uppstår olika motsatsförhållanden och olika orättvisor plockas fram, exempelvis mellan:

Motorbåtar – Segelbåtar
Crusing – Racing
Elitsegling – Breddsegling
Professionell – Amatör
SM-mästerskap – Klassmästerskap
Jolle – Kölbåt
Majbrasa – Styrenholk
Entyp – Respit
Bana – Hav
Centralt förbund – Distrikt
Göteborg – Stockholm eller Skåne och andra distrikt
Förtroendevalda – Tjänstemän
Barn och ungdom – Seniorer
Tjejer – Killar
Skepparkavaj – Ylletröja

I tider av PR och masskommunikation måste varje organisation med självuppfattning hållsa sig med värderingar och kärnvärden. Jag vet inte om det är klokt i dessa tider att presentera värderingar när inte ens fackföreningsrörelsens ledning klarar av att se hur medlemmarna regagerar på att man själv sätter sig i 24 st bolagsstyrelser i medlemmarnas intresse, men sedan glömer bort att detta innebär 130 bortbokade vardagskvällar per år. Här följer i alla fall några förebilder som får stå som faddrar för mina värderingar.

  • Positiv energi. Mange Olsson, Anders Lewander och Fredrik Lööf – för att de ser ut att ha kul medan de seglar och även när de inte vinner – samtidigt som de inte lägger av i första taget. Samtidigt som den positiva ytan rymmer mer komplexa personligheter än man kan ana.
  • Smart framgångsrik coaching. Pia Sundhage – för hennes ledarpedagogik som skulle få vilket landslag som helst att lyfta till himlen. 11 positiva omdömmen på varje kritisk inlägg och konsekvent lura i de Amerikanska landslagsspelarna att de är mycket bättre än vad de egentligen är genom att klippa bort alla mindre lyckade passningar och endast visa vad som ger framgång.
  • Humor och satir. Hasse och Tage för deras klassiska Lindemansketch i revyn ”Under dubbelgöken” där de drev ordentligt med ”den politiska klassen” efter att Bengt Westerberg och Kjell-Olof Fält föreslagit att subventionerna på mjölk skulle slopas. ”Det var det jävligaste. Det hade jag inte en aaaning om…” är en klassisk kommentar som kläcktes efter att Palme i Riksdagen inte kunde svara på att en liter mjölk på den tiden kostade 2 kr och 15 öre. Det skulle jag inte heller ha klarat, men frågan är lika relevant då som nu. Avståndet mellan topp och botten.
  • Mod och konsekvens. Inga Britt Ahlenius för att hon i princip som enskild ensam individ gick emot både Göran Person och Bosse Ringholm och lyckades driva igenom en från regerignen oberoende Riksrevision. Favoritmyndigheten med stort M som med kristallklar objektivitet skalar bort allt politiskt mumbojump-snack och på rak Svenska skriver; ”Titta kejsaren är naken” d.v.s. hur det förhåller sig mellan vad politikerna utlovar och vad de faktiskt uträttar.

Jag frågade farsan om kappseglingens framgångsfaktorer under 50-talet? Svaret kom omedelbart;

– ”Det ska vara roligt, enkelt och ge resultat. En lag som gäller allt, alla och alltid.”

Om inte organisationen kring seglingen fungerar enligt denna naturlag, kanske inte seglingen heller gör det. I nästa artikel ska jag beskriva på vilket sätt Inga Britt Ahlenius bråk med Bosse Ringholm i grunden kommer att ha påverkat Svensk segling om tre år. Pang – där gick startskottet för alla vårt race i de idrottsadminstrativa komplexen. Jag ska försöka gudia så enkelt och roligt det bara går