One of the contributing factors to the overall speed of USA during the 33rd America’s Cup came from our official supplier 3M, who have developed friction reducing technologies. Here, our video team takes a look at the ‘riblet’ film that was applied to the hulls of USA.
On Sunday in San Francisco, ORACLE TEAM USA rolled the teamâs new AC72 racing yacht out of the shed to complete tests in advance of this weekâs launch. âWhile we have been racing at the America’s Cup World Series in Naples, Italy, the shore and build teams have been putting the finishing touches on our […]
Visst Ă€r det fascinerande att seglare kan gĂ„ igĂ„ng pĂ„ tejp? Men ombord pĂ„ en bĂ„t sĂ„ Ă€r tejp anvĂ€ndbart till massor av saker. SĂ„ sent nĂ„gon kvĂ€ll bestĂ€mde vi oss för att göra en liten topplista. 1. VĂ€vtejp Skall man bara ha en rulle tejp ombord sĂ„ verkar det vara vit vĂ€vtejp (Tesa 4651). […]
Apr 3, 2010 @ 12:06
Hahaha, en dag försent?
Apr 3, 2010 @ 16:37
Dessutom bryter det mot KSR regel 53, sÄvitt jag kan förstÄ. Men de kanske hade kommit överens innan att den regeln inte skulle gÀlla?
Apr 3, 2010 @ 17:13
NĂ„got aprilskĂ€mt Ă€r det definitivt inte…och inte heller nĂ„got nytt. Riblets funkar helt klart och kan reducera friktionsmotstĂ„ndet med mer Ă€n 50% genom att fördröja omslaget mellan laminĂ€rt och turbulent grĂ€nskikt. 3M-filmen kommer frĂ„n flygindustrin (tror jag) och anvĂ€ndes först pĂ„ bĂ„tar i AC-87 Den Ă€r sĂ„vitt jag förstĂ„r orsaken till att vi har KSR53 (som kan skrivas bort av inbjudan och seglingsföreskrifter vilket man gjorde i Ă„rets AC)
Apr 3, 2010 @ 23:30
Ok, tack för info. Men dÄ har jag tvÄ frÄgor:
Om det nu Àr sÄ vansinnigt effektivt, varför Àr det förbjudet? VÄr sport Àr rÀtt produktorienterad, kÀnns mÀrkligt att förbjuda en sÄ sÄ tydlig prestandaökare. Pris brukar sÀllan vara en frÄga nÀr man kommer upp i nivÄ.
Varför lanseras det som en nyhet nu?
/Okunnig
Apr 4, 2010 @ 01:27
Riblets förbjöds efter AC 87 (som Pelle sa) för att tillverkningskostnaderna var sÄ höga att de inte var tillgÀngliga för vem som helst.
Riblets borde vara till större nytta pĂ„ snabba flerskrovsbĂ„tar eller helt planande bĂ„tar dĂ„ âvanligaâ deplacementsbĂ„tars vĂ„gmotstĂ„nd Ă€ndĂ„ ökar exponentiellt nĂ€r de nĂ„r skrovfart. PĂ„ Stars and Stripes sĂ„ skall de ha bidragit med en fartökning pĂ„ 1-2% dĂ„ de minskade friktionsmotstĂ„ndet med ca 4% som i sin tur brukar utgöra runt 30-40% av bĂ„tens totala motstĂ„nd pĂ„ en frisk kryss.
Visserligen sÄ kan ju 1-2% mer fart i lÄdan utgöra en avgörande skillnad men frÄgan Àr om det Àr bra att tillÄta pÄfund som Riblets dÄ de knappast gör seglingen lÀttare, roligare och mer tillgÀnglig för allmÀnheten?
NÀ tacka vet ja Fathead (som ocksÄ ger 1-2% fartökning), det Àr nÄgot för allmÀnheten det! ;)
Apr 5, 2010 @ 00:06
Jimmy,
Kunne du ikke sĂŠtte riblets i relation til din tidligere artikel om”Bottenfinish” ?. Som jeg lĂŠser det er riblets mest nyttige ved hĂžje farter og mĂ„ske ved skrogfaconer, som deler karakteristika (og relativ fart) med golfbolden. Hvor vil du mene overgangen mellem en “poleret” strategi og en riblet-strategi ligger (fart, skrogtype, bĂ„dstĂžrrelse, malingstype) ?
Der bliver sagt meget pĂ„ denne blog, men jeg synes at det er lidt svĂŠrt at fĂ„ bemĂŠrkningerne fra ClaesE herunder om 100-papper til at hĂŠnge sammen med konklusionerne i din artikel…
Sejler selv 33 fods moderne 4300 kg bÄd. Korn 1200 eller korn 100 ? :-)
Apr 5, 2010 @ 00:31
Riblets Ă€r nĂ„got helt annat strukturen pĂ„ en golfboll och den avsedda verkan Ă€r egentligen helt motsatt…….PĂ„ en slĂ€t golfboll sĂ„ löser det laminĂ€ra grĂ€nsskiktet av tidigt (vilket ger ett stort motstĂ„nd)sĂ„ pĂ„ en sĂ„dan kropp (form, storlek och hastighet) lönar det sig att artificiellt “trippa” grĂ€nsskiktet sĂ„ att det blir turbulent och avlösningen flyttas bakĂ„t pĂ„ bollen trots att friktionsmotstĂ„ndet ökar men mindre Ă€n minskningen av avlösningsmotstĂ„ndet. AlltsĂ„ pĂ„ en golfboll (eller en trubbig kropp) Ă€r en (lagom) ojĂ€mn yta ofta bĂ€ttre. PĂ„ i princip alla bĂ„tar (utom Jimmy’s enmetare och knappt ens pĂ„ dom) sĂ„ har man inga problem med laminĂ€ravlösning utan (pga. skrovets form, fart och storlek) man vill bibehĂ„lla sĂ„ mycket laminĂ€rt grĂ€nsskikt som möjligt eftersom friktionsmotstĂ„ndet direkt ökar med en faktor pĂ„ minst 5-10 sĂ„ fort man fĂ„r omslag till turbulent grĂ€nsskikt. Riblets Ă€r ett sĂ€tt att fördröja omslaget……ett annat, mindre effektivt, men tillĂ„tet sĂ€tt Ă€r att ha en mycket slĂ€t yta. I praktiken tror jag inte man fĂ„r nĂ„gon mĂ€rkbar effekt efter 400-papper men det skadar inte att ha en slĂ€tare yta……..det finns ganska vĂ€ldokumenterade fullskaleexperiment pĂ„ Laserroder och hela 49’er skrov som indikerar att slĂ€tare Ă€r alltid bĂ€ttre Ă€ven skillnaden blir rĂ€tt liten efter 400.
Apr 5, 2010 @ 12:51
Silver Surfer, som PelleL just beskrivit kan du glömma 100-papper pÄ din bÄt, golfbollsteorin har inget med normalstora segelbÄtar att göra. Fenomenet laminÀr separation Àr ett lite av ett specialfall inom aerohydrodynamiken och uppstÄr bara pÄ smÄ kroppar i relativt lÄga farter, som pÄ t ex golfbollar, tennisbollar, insektsvingar, vant, master, IOM roder och dess kölblad (dÀrför kör man med extremt tunna profiler). Men pÄ skrovet pÄ en vanlig segelbÄt slÄr det laminÀra flödet om till turbulent efter nÄgon eller nÄgra meter, beroende pÄ fart och ytfinish, desto senare desto mindre motstÄnd. I aktern Àr flödet alltid turbulent och avlösning Àr som sagt sÀllan ett problem pÄ moderna bÄtar. PÄ vissa abrupt avhuggna bÄtar och en del IOR-bÄtar dÀr konstruktören gick för lÄngt för att lura regelns omfÄngsmÄtt kan dock avlösning uppstÄ med extra motstÄnd som följd. Dock Àr ju redan grÀnsskiktet turbulent sÄ det finns inte mycket man kan göra för att minska motstÄndet förutom att bygga om aktern. I lÀnkad artikel blev ju Àven vattenlinjen lÀngre vilket Àven minskade vÄgmotstÄndet: http://www.kongstad1.net/paranter/artiklar/skrov1/skrov1.php En liknande lyckad ombyggnad har ju Anders Dahlsjö gjort pÄ sin Dominant 105:a, http://www.ad-sailsport.se/userfiles/SR_MG_8356-1.jpg Rykten sÀger nu att den Àr lika snabb som en J109 pÄ slör, Peter?
Tillbaka till Silver Surfers moderna 10m bĂ„t som enligt KSR 53 inte fĂ„r applicera Riblets, sĂ„ Ă€r det bĂ€sta man kan göra att skaffa sig en sĂ„ slĂ€t bottenfinish som man orkar jobba upp. Som PelleL tidigare har tagit upp sĂ„ kan man inte slipa med 100-papper för att fĂ„ en âRiblets-effektâ. Riblets Ă€r mycket noggrant utformade och krĂ€ver en speciell storlek för att fungera vid en given fart. Vidare skriver PelleL att det brukar det rĂ€cka med 400-slipat vilket Ă€r sant för de flesta ânormalstoraâ bĂ„tar och det duger sĂ€kert utmĂ€rkt pĂ„ din bĂ„t ocksĂ„ men om man ska vara petig sĂ„ beror det pĂ„ farten, vilket jag tar upp ganska grundligt i min artikel om bottenfinnish, för ju snabbare du seglar desto tunnare Ă€r grĂ€nsskiktet initialt och för att inte det skall brytas upp till turbulent i förtid sĂ„ blir kraven pĂ„ finish högre. Ănnu högre krav Ă€r det pĂ„ vingprofiler som kölar och roder dĂ€r du bör satsat pĂ„ att ha dem polerade.
Sorry Pelle, kÀnner att detta mest blev en menlös repetition av dina tidigare inlÀgg men nu har jag redan skrivit det sÄ nu fÄr det bli publicerat. :)
Apr 4, 2010 @ 13:31
Man kan ju slipa eller skava in rillor.
Detta Ă€r ju tillĂ„tet och Ă€r en beprövad metod som funkar…
Apr 4, 2010 @ 15:29
Ja, ett nytt 100-papper ger rÀtt rÄhet pÄ ytan. Vad man vill Ästadkomma Àr ett turbulent grÀnsskikt, som Àr mycket stabilare Àn ett laminÀrt. Avlösningen kommer mycket lÀngre bak pÄ de viset, och friktionsmotstÄndet minskar en hel del. PÄ deplacerande skrov har det störst betydelse i lÄga farter, innan vÄgbildningsmotstÄndet tar överhanden. Sedan Àr det förstÄs intressant i alla farter för ett planande skrov.
Apr 4, 2010 @ 16:12
Bosse
Det Ă€r rĂ€tt noga att rĂ€fflorna har rĂ€tt geometri och storlek sĂ„ det Ă€r inte lĂ€tt att Ă„stadkomma det pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n “maskinell” tillverkning. Skulle man trots allt lyckas sĂ„ faller det under KSR 53 i alla fall
Apr 4, 2010 @ 19:27
Menar du att det finns regler pÄ hur jag slipar min botten?
Hmm….fel sĂ€tt och man kan bli diskad?
Apr 4, 2010 @ 21:59
I princip ja:
53 YTFRIKTION
En bÄt fÄr inte spruta ut eller avge nÄgot Àmne sÄsom en polymer eller ha sÀrskilt strukturerade ytor som skulle kunna förbÀttra karaktÀren pÄ vattenströmningen inom grÀnsskiktet.
Sen gÀller det ju att leda i bevis att din slipning blivit en sÀrskilt strukturerad yta.
Apr 4, 2010 @ 16:21
ClaesE och PelleL har olika svar pÄ funktionen, Àr det laminÀrt eller turbulent man vill ha? SjÀlv hÄller jag pÄ ClaesE dÄ man vÀl inte har nÄgra problem med separation pÄ skrovet!?
Apr 4, 2010 @ 16:22
Menar ju sÄklart PelleL förklaringen, satsa pÄ laminÀrt med filmen.
Apr 5, 2010 @ 13:47
Kul att Peter letade upp denna film efter att troligen ha lÀst PÄ Kryss och Till Rors, utkommen 1:e April 2010.
Egentligen Ă€r “”riblets” bara ett av olika sĂ€tt att fĂ„ en lĂ€gre ytfriktion Ă€n den spegelblanka. Men den Ă€r nog den enda praktiskt möjliga att hantera pĂ„ en bĂ„tbotten. Men 3M-tapen Ă€r knappast förenlig med antifoulingfĂ€rg. SĂ„ “PĂ„ Kryss” – mĂ„lning Ă€r nog det som kan komma nĂ€rmast det praktiskt anvĂ€ndbara….
Apr 5, 2010 @ 14:54
Jag lĂ€ser inte PĂ„ Kryss och Till Rors, men det verkar finnas en artikel om “BĂ€ttre glid. Hur inspiration frĂ„n hajskinn kan fĂ„ en segelbĂ„t att gĂ„ lite fortare”.
Du fÄr gÀrna sammanfatta innehÄllet.
FrÄgan diskuteras ju ofta pÄ allehanda forum. Franförallt av folk som gillar att ha teorier, men som inte kappseglar sjÀlva.