Meteorologi för seglare | luftmassestrategi

Några dagar sent, men här kommer i alla fall Måns Håkanssons senaste tips till oss seglare…

Strategi: Förutseende eller opportunistisk?

Vi har tidigare berört hur olika typer av luftmassor kan komma att påverka hur vi lägger upp vår strategiska plan på kappseglingsbanan. Den här gången går vi lite mer på djupet i samma ämne. Så här kan du utnyttja varma och kalla luftmassor.

Atmosfärens vertikala temperaturskiktning ger luftmassorna vitt skilda egenskaper och den stabilt skiktade varmluftsmassan beter sig helt annorlunda än den labila kalluftsmassan. Molnen är ofta bra indikatorer på vilken typ av luftmassa det råkar röra sig om vid ett visst tillfälle. Varmluftens stratiforma moln är platta, skiktade, ofta diffusa, jämngrå och av typen stratus (dimmoln, Fig. 1), eller nimbostratus (regnmoln). De står i bjärt kontrast till kalluftsmassans konvektiva, bulliga, höga, blomkålsformade cumulus (stackmoln, Fig. 2) eller cumulonimbus (bymoln, Fig. 3) med det karaktäristiska städet i toppen).

Varmluftsmassan är varm i förhållande till det underlag som den befinner sig över och kyls därför underifrån. Resultatet blir avkyld, kall luft längst ned närmast underlaget, och varmare, lättare luft högre upp i en stabil konfiguration som inte gärna ändras.

Kalluftsmassan däremot, är kall i förhållande till sitt underlag som därför värmer luften underifrån. Detta resulterar i varm, lätt luft under kallare, tyngre luft – ett sällan långvarigt arrangemang då dessa skikt gladeligen byter plats med turbulent omblandning som följd. Vindskift och byar kan existera i båda typerna av luftmassa, men de har lite olika egenskaper.

Figur 1. Varmluftsmassans stratus (dimmoln) över Mississippi River i New Orleans

Figur 2. Cumulus (bymoln) tyder på kalluftsmassa

Figur 3. Cumulonimbus (bymoln) med städ

Använd rätt strategi

I varmluftsmassan brukar skiften vara av pendlande karaktär. De uppstår till följd av de vågrörelser och virvlar som är typiska för ett stabilt gränsskikt, vilket är det skikt där atmosfären nämnvärt påverkas av närheten till underlaget (de lägsta 100 till 1 000 meterna). Skiftens regelbundenhet gör att man med tämligen god precision kan förutse de kommande pendlingarna. Man kan alltså anamma en planerande, förutseende attityd i sin strategi och man kan så att säga investera i kommande skift genom att positionera sig så att man får maximal utdelning när de väl kommer. På en kort bana, eller när skiftens perioder är långa kan man då på den för stunden gynnade bogen segla ut mot banans ena kant, för att när vridet kommer slå eller gippa för att få en gynnsam vinkel på vägen tillbaka mot mitten. Varmluftsmassan belönar även den observante med goda möjligheter till vinstgivande vrid längs strandlinjen, vilket har berörts i tidigare avsnitt. Ett mått av försiktighet är ändå att rekommendera trots varmluftsmassans ganska förutsägbara egenskaper. Det räcker vanligen att försöka lägga sig på rätt sida om sina konkurrenter, i stället för att ”jaga kant”. Vanligtvis ökar gränsskiktets tjocklek under dagen på grund av uppvärmning av underlaget. Detta medför att virvlarna växer, varpå skiftens perioder ökar.

Fokusera på konkurrenterna

I kalluftsmassan kommer skiften lite mer slumpartat och är desto svårare att förutse med någon större tillförlitlighet. Här får man försöka segla lite mer i nuet, mer responsivt eller opportunistiskt om man så vill. Med andra ord handlar det om att segla mer på de förhållanden som råder för tillfället och inte ta för stora risker genom att investera för mycket i något man inte säkert vet, när eller ens om det ska inträffa. Här är det klokare att hålla sig närmare banans mitt så att man har möjlighet att nyttja skift från vilket håll som helst. Om man befinner sig på banans ena sida, bör man alltså prioritera bogen som för en mot banans mitt eller rhumb line. Eftersom det är svårt att veta vilken bog som kommer att vara gynnad härnäst kan man, förutom att försöka segla den bog som för stunden bär bäst mot märket, även lägga lite större vikt vid att taktiskt försöka hantera sina konkurrenter på smartast sätt.

Förändra taktiken vid sjöbris

Efter en frontpassage bör man vara beredd på att byta strategi om man märker att skiften ändrar karaktär. Ett annat exempel på när man kan behöva byta strategi är när man under förmiddagen seglar under kalluftsinflytande (labil skiktning), varpå den stabilt skiktade sjöbrisen sätter in framåt lunchtid. Här bör man först segla opportunistiskt (tänk kalluftsmassa) för att sedan övergå till en mer förutseende approach (tänk varmluftsmassa). Och kom ihåg sjöbrisens högervrid under eftermiddagen.

Det är av avgörande betydelse att man sätter sig in i väderförhållandena inför en regatta genom att följa med i de väderprognoser som finns tillgängliga i diverse olika media. Genom prognoskartorna går det oftast att bilda sig en uppfattning om vilken typ av luftmassa tävlingen kommer att seglas i. Bakom en varmfront eller framför en kallfront – varmluftsmassa. Bakom en kallfront eller framför en varmfront – kalluftsmassa. Slutsatserna verifieras sedan med en blick mot himlen och de eventuella moln som finns där under tävlingsdagen.

Notera kursen ofta

Innan starten av varje race bör man försöka avgöra karaktären på skiften. Till exempel genom att regelbundet ställa upp båten i vindögat och notera kompasskursen, kanske varannan minut. Sök efter systematiska förändringar genom att klocka skiften när de kommer, samt notera hur omfattande de är. Skriv ner observationerna på ett lämpligt ställe så att de syns under racet. Fortsätt att anteckna kurserna för de olika halsarna under racet så att dataunderlaget växer, alternativt räkna om till vindriktning genom att subtrahera eller addera halva vinkeln mellan halsarna. Det kan du ha nytta av under hela dagen. I kalluftsmassan kan det ibland vara svårt att se något tydligt mönster i observationerna. I varmluftsmassan är det många gånger lättare att hitta ett periodiskt förlopp. Försök då att hålla koll även de sista minuterna innan starten så att du vet i vilken fas av pendlingen som vinden kommer att vara i vid startskottet, samt även vad som är att vänta under de därpå följande minuterna. Lycka till!

Måns Håkansson