Nyheter i SRS 2015
Här har vi nyheterna inför 2015. Först och främst tycker jag att det är kul att man jobbar för att utveckla regeln. Det visar på intresse och engagemang i respitsegling.
Sedan är det alltid en balansgång mellan en bättre regel och komplexitet. Det är ju i hanteringen ute i klubbarna som vi har haft de största problemen de senaste åren. Vad tror ni, kommer detta att funka i praktiken?
SRSs – Shorthanded
Shorthandkappsegling blir allt mer populärt i vårt avlånga land och vi har nu tagit fram ett modifierat respittal som bättre speglar olika båttypers prestanda vid avsaknad av besättningsvikt, alltså vid shorthandsegling.
I SRS 2015 införs två extra SRS-tal på alla båtdatablad för standardbåtar och mätbrev. Dessa två tal kallas SRSs – med eller utan undanvindssegel. Det finns fortsatt möjlighet att ta ut ett mätbrev enbart för shorthandkappsegling med en alternativ segelkonfiguration. Shorthandmätbrevet innehåller endast SRSs-talen.
Observera att SRSs endast kan användas i enlighet med SRS-klassregler A4.3 iv, dvs. arrangören måste i inbjudan och seglingsförskrifter tillåta användning av SRSs-talen.
Tabellen och diagrammet nedan visar exempel på differensen mellan SRS och SRSs och hur denna blir större för båttyper där besättningens vikt och placering har större påverkan på båtfarten. SRSs tar inte hänsyn till huruvida det blir svårare att utföra manövrar med begränsad besättningsstorlek.
Klassning av enskrovsbåtar
SRS-användarhandledning har alltid förespråkat att om deltagarantalet så medger bör man dela in ett SRS-fält i klasser. Klassegrare bör framhållas före en eventuell totalsegrare eftersom det är en stor del slumpen som avgör vilken båttyp som kan bli totalsegrare i en enskild tävling.
Vid klassindelningen bör man inte bara beakta SRS-talet utan även båttypernas olika seglingsegenskaper. Man bör hellre placera t.ex. alla långsmala båtar eller ”sportbåtar” i en klass även om det blir ett relativt stort spann i respittal. Speciellt bör flerskrovsbåtar segla i egen klass. För att underlätta för arrangörerna att göra denna klassindelning införs klassningar på alla båtdatablad och mätbrev inför 2015.
Klassningen beskriver alltså i grova drag seglingsegenskaperna för en båttyp och delas in i tre huvudkategorier och två subkategorier (där den sista subkategorin egentligen inte alls beskriver seglingsegenskaperna utan är mer till för att bevara vårt kulturarv). Alla båtar tilldelas en huvudkategori. En båttyp oavsett huvudkategori kan sedan också tilldelas en eller flera subkategorier och det står arrangören fritt att skapa klasser som de tycker är lämpliga för regattan.
Följande klassningar kommer att finnas i SRS 2015 (förkortning i parentes):
Huvudkategorier:
Racer/Sport (R/S)
Cruiser/Racer (C/R)
Cruiser (Cr.)
Subkategorier:
Långsmal (LS)
Classic (Cl.)
Kort beskrivning av de olika klassningarna:
Racer/Sport (R/S)
Båtar som är lätta i förhållande till sin seglande längd samt har relativt stor segelyta i förhållande till sitt deplacement. Båtar i denna klass har ofta god förmåga att segla snabbare än sin skrovfart, dvs halvplana eller plana, förutsatt att skrovformens linjer främjar detta. En typisk Racer/Sport-båt utmärker sig ofta i lättvind och på öppna bogar i frisk bris. Exempel på Racer/Sportbåtar: Elvström 717, Melges 24, Farr 30 m.fl.
Cruiser/Racer (C/R)
En typisk Cruiser/Racer är en båt konstruerad för att vara lika bra att semestra som att kappsegla i. Segelytan är moderat till stor medans båtens deplacement är högre än för en typiskt sportbåt. Den Typiska Cruser/racern är mycket allround men går relativt sett bäst på kryss/läns-betonade banor i mellanvind. Exempel på Cruiser/Racers: Scampi, Linjett 33, First 36.7, m.fl.
Cruiser (Cr.)
En Cruiser är normalt konstruerad att i första hand vara bekväm, både att bo ombord på och att segla. Deplacementet är ofta relativt högt i förhållande till sin seglande längd och segelytan är liten till moderat i förhållande till båtens deplacement. Den typiska Cruisern har ofta sin sweetspot på halvvindar i frisk bris. Exempel på Cruisers: Winga 87, Monsun 31, Bavaria 37 Cr, m.fl.
Långsmal (LS)
Långsmala båtar har ett relativt lågt vågbildningsmotstånd även om de nödvändigtvis inte är extremt lätta och detta gör att de ofta kan segla snabbare än sin skrovfart på öppna bogar även om de inte per definition planar. Den moderata bredden gör att de ofta är begynnelseveka och detta påverkar normalt höjdtagningen negativt. En långsmal båt går därför förhållandevis bäst på öppna bogar i mellan till frisk vind. Exempel på långsmala båtar: Safir, Smaragd, Passad, mfl
Classic (Cl.)
Båtar konstruerade innan 1968 får denna klassning. Det har egentligen inget med seglingsegenskaperna att göra utan bara ett sätt att uppmärksamma alla gamla vackra klassiska båtar. Klassningen förenklar för arrangörer att tex instifta pris för bästa Cassic-båt eller varför inte vackraste Classic-båt! Classic är en vädjan att ta hand om vårt kulturarv.
Exempel på klassindelning
Eftersom varje kappsegling är unik måste varje arrangör få välja hur man vill göra sin klassindelning. Det finns alltså inga strikta regler för hur klassningen skall tillämpas. Nedan ger vi ett exempel på hur vi tänker oss att klassningen kan användas för att göra en funktionell klassindelning.
Om vi tänker oss en regatta som drar ca 100 båtar så kanske 70% av dessa har klassningen C/R. Dessa båtar kan man sedan dela upp i ytterligare tre klasser för att minska intervallet mellan respittalen, t.ex. CR1, CR2 och CR3. Vi får då ca 23st båtar i var C/R-klass, alternativt sätter man fasta intervaller baserat på respittal vilket nog kommer att leda till att en eventuell klass runt 1,20 – 1,30 får klart flest båtar. Sistnämnda alternativ är teoretiskt mest rättvist men det blir kanske inte fullt så roligt för CR1 och CR3 som blir klart färre i sina respektive klasser.
Långsmala båtar samlar man också med fördel i egen klass om tillräckligt antal finns. I detta fall leker vi med tanken att vi hittade 6st vilket kanske är på gränsen för att ge dem en egen klass. Så för att dessa ska få lite fler båtar att kappsegla mot så går vi på deras huvudklassning och delar in dem i övriga klasser. Istället utser vi ett pris för bästa Classic som ju ofta också är långsmal.
Vidare hittar vi 16st båtar med klassningen R/S vilket är på gränsen till om denna skall delas in i två klasser men vi gör det enkelt för oss och buntar ihop alla R/S i en klass.
Sist men inte minst viktig har vi båtar med klassningen Cruisers, dessa ska vi värna om då de potentiellt skulle kunna utgöra en stor bredd, tänk bara på hur många Bavarior det finns! Dock kanske de bara var 8st på just denna regatta med klassningen Cruiser men det kan vara av betydelse för framtiden att de får en egen klass.
Totalt kommer de hundra båtarna att delas in i följande klasser:
RS
CR1
CR2
CR3
Cr.
Samt pris för bästa Classic.
Man kan även skriva ut klassningar som Cl, LS och båtar som seglas shorthanded (SH) i resultatlistan så att dessa själva kan jämföra sig mot övriga även om det inte finns dedikerade klasser för dessa.
Båtar utan SRS-tal
Båtar av en typ som inte finns i tabellen och som inte har SRS-mätbrev får enligt kappseglings–reglerna inte delta. Att på en sanktionerad kappsegling hitta på egna respittal eller acceptera gamla mätbrev är, även om det är lockande, regelvidrigt och ett säkert sätt att skaffa sig obehag och besvär. Vad som kan vara acceptabelt på klubbnivå är inte OK när båtar från flera klubbar deltar. Överväg istället att ha en ”tur-klass” där dessa båtar kan segla banan utom tävlan.
Ovanstående information finns även i SRS-användarhandledning 2015.
Dec 19, 2014 @ 10:10
Jag förstår inte logiken i att SRSs skall ta hänsyn till att vissa båtar relativt sett presterar sämre med liten besättningsvikt. Det normala SRSs talet tar ju ej hänsyn till besättningsvikten. Detta innebär att båtar med relativt liten kölvikt kan prestera bättre i SRS relativt respittalet om man har rejält med folk på railen. Bättre att vara konsekvent. Antingen tar både SRS och SRSs hänsyn till besättningsvikt eller ej.
Dec 19, 2014 @ 11:07
“I SRS 2015 införs två extra SRS-tal på alla båtdatablad för standardbåtar och mätbrev. Dessa två tal kallas SRSs – med eller utan undanvindssegel.” ; Tror jag förstår sista delen med undanvindsegel men blir det inte fyra nya tal då? Std båtar med eller utan spinn och mätbrev med eller utan spinn. Alla är sk shorthandedtal.
Annars tycker jag idéen är klockren!!! Klart att en Passad tar mindre stryk på två pers än en Farr 30 på två pers!! Strålande!!
Dec 19, 2014 @ 11:10
J/105 har väl väl presterat bra shorthanded, och nu med med SRSs borde det gå ännu bättre!
Dec 19, 2014 @ 12:29
Lysande :-) eller SRSsande :-)
Borde bli betydligt jämnare segling, jmf tex Express(vek),NF(Mellan) och Scampi(styv) med två man ombord, borde det nya SRSs-talen kunna avspegla verkligheten mycket bättre ?
Gäller att välja en båt som har fler än tre i klassen tex långsmal på orten man bor då det är roligt med fler båtar i samma klass ?
Innebära det att tex J 80, Farr 40 och W60 seglar i samma klass på Gotland Runt ?
Dec 19, 2014 @ 12:46
Tolkar detta som att bedömning av båtar görs genom att ta hänsyn till besättningsvikt och hur det påverkar en båts prestanda. Jag trodde enbart båten bedömdes, inte att besättningsvikten var en parameter som påverkar SRS-talet. En Farr30 kräver en massa folk på railen och får sänkt srs om de enbart är två ombord.
En bred båt där besättningsvikt spelar stor roll får sänkt.
En smal båt påverkas mindre av folk på railen och får ett mindre avdrag.
Om 606 som normalt körs på tre pers?, inte får någon sänkning borde då en båt som körs normalt på 2 få höjt?
Dec 19, 2014 @ 13:06
606:an seglas normalt på två.
Denna “shorthandedbedömning” är väl så nära en bedömning av båtens prestanda utan besättning = i så fall borde SRSs vara SRS!!!!!
Självklart förväntas en Rival 22:a, Passad m fl seglas på 3-4 pers och X102, Dehler 35 och liknande seglas på 6-7 pers.
Dec 20, 2014 @ 14:39
Kan det här vara en liten tidig julklapp till mig som har valt att inte bry mig om mätregler längre utan segla en båt som är skoj – J80! Finns inget DH-tal ännu som jag har sett på J80, men om J105 som är styvare får minus 2,4 så är maggropskänslan bra! God Jul på er alla seglare!
Dec 20, 2014 @ 16:25
– 2,1 gjorde det för J80, hela listan finns på svenska seglarförbundet, länk http://matbrev.svensksegling.se/home/boatlist?SrsGrid-orderBy=Båttyp-asc
ser att X99 får sänkt två år i rad från 1,251 ( 2013 ) till 1,244 undrar vad det kommer sig, är det p.g.a. att färre seglar båttypen tro ?
X-99 är ju en båt som alltid är i topp även med 1,25 ( 2014 ), Jaja det blir till att kämpa hårdare !
Dec 20, 2014 @ 16:51
Suck….fn vad nyfikna ni är ;-) Tabellen ligger där men den är inte färdig och innehåller fortfarande en del fel. Vi meddelar på SSF’s hemsida och på SRS-systemets facebooksida när den är publicerad.
Dec 20, 2014 @ 17:50
Appropå “tur klass”, så finns det inget tråkigare än att segla utom tävlan. Vi hade en trimaran utan mätbrev för några år sedan. Att ställa upp utom tävlan innebar att vi förväntades hålla oss ur vägen för de som kappseglade “på riktigt”. Vi började i stället anmäla oss till tävlingar med ett påhittat LYS-tal (ja det var ganska många år sedan), som var helt orealistiskt för oss att segla upp till. Vi kom sist i nästan alla race vi ställde upp i, men det var mycket roligare att vara med under de premisserna. Därför tycker jag att det är mycket bättre att ge båtar med gamla mätbrev ett tillägg på exempelvis 0.100 men låta dessa starta i samma klass som övriga. Andra båtar som helt saknar SRS-tal borde kunna få ett tillfälligt av arrangören. Ett tillfälligt SRS-tal bör naturligtvis sättas så det är rejält för högt.
Dec 21, 2014 @ 07:51
Det var en tidig julklapp :-) bra jobbat och säkert efterlängtat av många som haft liten eller obefintlig besättning hoppas bara nu att klubbarna använder denna möjlighet.
Detta kompenserar ju bra för olika båtars rätande moment när det blåser, återstår nu bara en kompensationsfaktor för olika båttypen i lättvind då skillnaden i prestanda på en Melges kontra en Class40 är enorm trots att båda räknas som lätta båtar och vi skall inte tala om hur en Hallberg Rassy eller Bavaria cruiser stannar i lättvind, men det kanske redan finns med i bedömningen av båttypen?
Dec 21, 2014 @ 15:46
då skulle vi vara nära ORC-baserad som i Norge. Där finns en del kritiska röster som faktiskt såga möjligheten att arrangören kan använda sig att olika respit beroende på vindstyrka. I SRS kan man ju uppnår liknande med klassindelning enligt SR, CR eller Cr.
Inom NOR så föreslås att använda CDL för klassindelning.
Vi får se hur det bli i praktiken. Är väl inte helt lätt att hitta rätt balans mellan rättvisa och enkelheten.
Dec 21, 2014 @ 15:53
Det är väl inte heller alltid så att tävlingsledningar är duktiga på att avgöra vad det blåser på banan. När deras beslut leder till helt olika resultat så är det inte det blir roligare vare sig för seglare eller arrangörer.
Dec 21, 2014 @ 23:48
vi har väl haft det att vissa båtar blev helt kalla i kappseglingssammanhang då de inte fick vara med. S/R är med avstånd minsta gruppen och Cr är inte heller så stor. fånga upp klassindelning efter båtarnas storlek – diskuterades ju en hel del här- går ju inte heller om basen är för liten.
ORC öppnar ju då man kan ha både och. Sen är väl SRS en regel för bredden som är i grunden enkelt och inte helt rättvist heller.
Som sagt blir det spännande att se hur det fungerar. Är mest oroligt att den seda fördelning lätt kan leda till små klasser för S/R.
Dec 21, 2014 @ 11:06
SRS-tabellen uppe. Vem orkar göra en sammanställning?
http://matbrev.svensksegling.se/home/boatlist
Dec 21, 2014 @ 12:13
Man blir både glad och imponerad av vad begåvade och engagerade seglare kan åstadkomma. SRSs är ju lysande!
Dec 21, 2014 @ 21:52
På min båt, X-37, saknas i år alternativet Gennaker i standardmätbrevet. Betyder det att jag endast hade fått använda den om FL hade varit inom gränsen för spinnaker-FL (mitt FL är 15.59) eller är det inte alls ok med Gennaker?
Jämför gärna med tex Arcona 340 där det uttryckligen inte är tillåtet med Gennaker.
För mig som står i begrepp att börja kappsegla är det i så fall lite av ett slag i ansiktet, det är en viss uppförsbacke att väga in båten för att ta ut ett mätbrev.
Dec 21, 2014 @ 23:09
skillnad mellan FL och AL får vara max 2% av största måttet om endast spinnaker är tillåten. Kan vara intressant vad som ligger bakom att man ta bort gennaker. Tydligen ska man söka mätbrev om gennaker körs.
Dec 22, 2014 @ 10:33
Behöver inte väga båten bara för att du tar ut ett eget mätbrev. Egen segelpark är bara att mäta och fylla i, resten av båtdatan kan du ju använda befintliga värden.
Dec 22, 2014 @ 11:35
Ok, något bättre. Möjligen trist att då inte samtidigt få med viktökningen pga teakdäck, bogprop, extra batterier, ankarspel mm
Men varför vill tekniska kommittén straffa ut de personer som, liksom jag, inte är aktiva kappseglare men vil kunna använda familjebåten som köpts pga “att de är välseglande” och lätthanterade?
Min minnesbild är att inte bara X-37 är drabbad utan en hel rad andra båtar också. Det kan inte ha varit ett stort problem att möjligheten till, i mitt fall, 101 kvm gennaker istället för 96 kvm spinn gjort att alla familjefarsor seglat åttor kring de som är mer aktiva och faktiskt mätt in sin båt. Därmed motverkar förändringen, i mitt tycke, syftet med SRS att vara en enkel och regel med låg startnivå.
Dec 22, 2014 @ 14:36
Vägning är rätt mekigt tycker jag, nu ordnade jag iofs allting själv. Om man kan åka rygg på en samordnad vägning är det mest urplock av båten som är rätt tidskrävande. Det är olyckligt om man som sällan-kappseglare tycker att en vägning måste till för att få rättvis segling. Min erfarenhet efter vägning är att det finns nog mycket annat som gör en mindre dålig placering – exvis ordning på grejorna, slät botten, hantera vindskiften och kanske dricka lite mindre öl än vi gör på min båt :-)
Jag vet inte varför gennaker inte får ingå i standard X-37, föreslår att du frågar SRS-kommittén?
Men som sagt, att skicka in mätdata för seglet och fylla i resten från standard-båten är snabbt gjort! Den lilla extrakostnaden för att ta ut mätbrev är ingenting jämfört med resten av den allmänna konkursen att äga segelbåt…
SRS-tabellen 2015 | j92s-ninja
Dec 22, 2014 @ 08:57
[…] tänkt att i grova drag beskriva seglingsegenskaperna för en båt. Mer om detta går att läsa på Blur. Denna indelning ska kunna vara ett hjälp för arrangörerna att skapa klassindelningar baserat […]
Dec 22, 2014 @ 12:07
Vägning av båt är varken speciellt svårt eller dyrt.
Dec 22, 2014 @ 12:39
det är alltid relativt om det är svårt eller dyrt.
Det krävs våg och kran om det görs seriöst (dvs. inte används den inbyggdda kranvågen som ge opålitlig resultat) samt att man ha koll att altt som ska vara ombord finns ombord och det som inte ska vara med vid en vägning är urplockad eller tömt.
Klassindelning i SRS - BLUR
Nov 25, 2015 @ 17:20
[…] diverse ställen har man diskuterat klassindelning. I SRS finns det numera ett antal klassningar som kan användas när man delar in […]
Jan 6, 2016 @ 15:10
Shorthand mätbrev är ju en kanonbra ide som jag antar många uppskattat. Har någon hört om det finns planer på ännu ett steg i den riktningen i form av “solo” mätbrev? Till för de som seglar ensamma men ändå vill ha en rimlig chans att prestera på “vanliga” kappseglingar.
Att segla ensam anser jag vara en betydligt större skillnad än att gå från full besättning ner till shorthand (2 man). Att ha en vid rodret som dessutom sköter storen och spinngaj/skot vid gippar sättning/tagning är ju guld värt och en stor prestandafördel.
Kanske är jag helt ensam i dessa tankar eftersom jag står inför ett år där veckoseglingarna förbjuder autopilot och min son inte har tid att segla :-)..men oavsett vad vore det kul att höra om någon hört om det finns tankar på ett “solo” mätbrev.
Mvh/Dan
Jan 6, 2016 @ 15:58
Grejen med shorthanded-mätbrev är väl dels att man skall kunna ha en annan segel-konfiguration mer lämpad för aktiviteten, och att det i viss mån tar hänsyn till att man inte har folk som kan sitta på kanten. Detta är ju två parametrar som påverkar farten.
När man seglar solo så finns det egentligen ingen teoretisk fartskillnad jämfört med att segla på två. Att manövrar tar längre tid (och i vissa fall är omöjliga) kan inte mätetalet ta hänsyn till på något vettigt sätt. På samma sätt så gör det ju ingen skillnad på Pro4us samtrimmade besättning och tre kompisar som aldrig har kappseglat förr. Mätetalet beskriver båtens teoretiska egenskaper.
Därför tror jag inte att det är en SRS-fråga, utan snarare en fråga för arrangörerna där man dels a) bör tillåta att man seglar själv (så är det ju inte alltid) och b) tillåta autopilot.
Sedan måste man förstå de race som gör bedömningen att solosegling inte är lämpligt.
Kanske skulle man i SRS-reglerna kunna tillåta autopilot för shorthandedbrev på samma sätt som man idag tillåter elektronik även om klassregler förbjuder det:
“b) Elektronisk utrustning för prestandamätning, taktiskt beslutsstöd, navigation och kommunikation får användas under förutsättning att användandet inte bryter mot KSR 41.”
Jan 6, 2016 @ 18:37
Det låter som en bra kompromiss, att tillåta autopilot via shorthandbrevet. Om klubben godkänner shorthandbrev, godkänns indirekt autopilot också. Frågan är hur man går vidare med den frågan…
Personligen tycker jag dock det är stor skillnad att segla 1 kontra 2 man oavsett vad. Trimmet blir lidande, manövrar detsamma, dessutom tvingas man vara betydligt mer försiktig i start, rundningar och vid båt mot båt situationer eftersom man saknar ytterligare ett par ögon e.t.c. Men det kanske bara är jag som är feg :-).
Jan 6, 2016 @ 20:11
Möjligheten att skriva in undantag från KSR52, tex, autopilot, i mätbrevet finns ju redan idag så det är väl at sparka in öppna dörrar. Sen är det som Peter säger att SRSs försöker bedöma redskapets potentialla prestanda, inte svårigheten att locka fram den.
Jan 6, 2016 @ 21:34
Skall man dra slutsatsen att ett sådan tillägg inte påverkar “redskapets potentialla prestanda”?
Det skulle ju vara lurigt om vissa båtar hade ett justerat mätetal för användning av autopilot, och att en arrangör sedan beviljade undantag i SI. Vore kanske bra att klargöra detta för att slippa massor av testmätbrev ;-)
Jan 7, 2016 @ 12:08
Låt oss då klargöra en gång för alla att en arrangör aldrig kan bevilja undantag för en enskild seglare. Dessutom kan en arrangör endast påverka spelreglerna inom ramarna för vad reglerna tillåter. Reglerna tillåter inte an arrangör att ändra i klassreglerna utan klassförbundets skriftliga godkännande. T.ex tillåter SRS autopilot vilket betyder att en tävlande kan använda sin autopiloten till dess arrangören fått skriftligt godkännande från klassförbundet för SRS och anslagit detta på Notice Board.
Jag tvivlar på att SRS-kommitten förändrar mätetalet beroende på autopilot, vilket gör ett testmätbrev meningslöst.
Jan 7, 2016 @ 13:56
Kollar om man hänger med ?
En arrangör kan inte ändra på klassreglerna utan klassförbundet´s tillåtande.
Borde göra att det inte är tillåtet med autopilot tills det är godkänt av klassförbundet och på Notice Board ?
Jan 7, 2016 @ 14:40
Ur SRS klassregler:
Alltså kan arrangören i seglingsföreskrifterna meddela undantag från KSR 52 och så är biffen löst. Så sker t.ex. i ÅF Offshore Race.
Jan 7, 2016 @ 15:07
Thank´s :-)
Jan 7, 2016 @ 15:35
Ser tydligen ut som nedan isåfall./Dan
1.7 All elektronik, inklusive autopilot, är tillåtet under tävlingen.
Detta ändrar KSR 52.
Jan 7, 2016 @ 16:22
Ähh…var fick du den texten ifrån, Dan?
I NoR för ÅFOR har vi i punkt 1.7 skrivit “RRS 52 will not apply”.
Det innebär att såväl autopilot som elektriska vinschar är tillåtet, liksom annan form av lagrad energi för t.ex. hydraulik. Det gäller således alla klasser, om inte klassregler begränsar detta på annat sätt.
Jan 7, 2016 @ 17:11
Den texten hittade jag lite snabbt mellan 2 möten, kanske fel ställe att plocka den biten text ifrån men som sagt, det var under tidspress :-)
http://www.bkss.se/wp-content/uploads/2014/06/Inbjudan_Dubbelt_s%C3%A5_bra_2014.pdf
Jan 7, 2016 @ 17:25
Fast grejen här var ju inte shorthandedracen där arrangören har koll på läget, utan alla de SRS-seglingar som arras utan att man funderar så mycket på vilka olika sorters båtar som kan vara med.
Var det då “med automatik” tillåtet att köra autopilot när man var solo eller två (dvs körde på sitt shorthandedmätbrev) så skulle man ju kunna vara med utan att hålla på och tjata med arrangören. Min erfarenhet är att nästan alla arrangörer, inklusive de större klubbarna, känner sig lite osäkra på de olika SRS-varianterna.
Jag kommer så klart att lägga till en notering i mitt mätbrev, men tycker man det är ett bra förfarande så ser jag inte problemet med att göra det i klassreglerna. Det påverkar ju inte prestandan, men underlättar för de som vill segla shorthanded i vanliga klasser.
Jan 12, 2016 @ 20:37
Viljan att segla med autopilot på vanliga race när man är ensam har tydligen varit uppe tidigare.
http://www.blur.se/2008/12/07/race-med-autopilot/
Fick precis klart att vår klubb inte tillåter det tills nu, avsteg från ksr 52, men skall kolla på saken inför 2016. Ganska avgörande för min del.
Jan 12, 2016 @ 20:49
OXSS släppte all elektronik fri på Arkö Runt 2015 så jag körde solo med autopilot. I sommar blir det förmodligen också OK att köra på SRSs.
Jan 7, 2016 @ 17:20
Vill minnas att Jimmy redan indirekt svarat på det. Dvs att ingen autopilot är bättre än den bästa rorsmannen och att SRS bara bedömer båtens kapacitet.
Jan 6, 2016 @ 21:05
Tack för svaret!
Får uppenbarligen läsa på bättre, tror fortfarande inte jag greppat helt ifall man kan konfigurera sitt shorthandbrev med autopilot på ett sätt som gör en lokal segelklubb tvungen att indirekt tillåta autopilot om de tillåter shorthandmätbrev generellt sätt. Om så är fallet är dörren insparkad i onödan. Skall som sagt läsa på..
Och vad jag förstår har jag delvis missuppfattat shorthandmätbrev också, om Srs bara skall ta hänsyn till redskapets potentiella prestanda och inte svårigheten att locka fram den borde ju inte långsmala båtar ha ett generellt sätt mindre shorthandavdrag än kortbreda. Det knyts i mina ögon till svårigheten för en lätt besättning att locka fram det kortbreda redskapets potentiella prestanda oavsett segelkonfiguration och övrigt. Kan givetvis ha snurrat till logiken och vara fel ute :-).
Jan 6, 2016 @ 21:40
Vi tittade på detta när regeln var ny. Så klart är det skillnad mellan olika båttyper. Min känsla är att man är något konservativa, men det är väl så det skall vara:
http://www.blur.se/2014/12/19/nyheter-srs-2015/
Man skall observera att vi pratar om två olika saker: dels det speciella mätbrev man kan ha för shorthandedsegling. Detta kan t.ex. innehålla en specifik segelkonfiguration (och kanske tillägg om autopilot). Detta har man ju alltid rätt att använda så länge man är två ombord. Det andra är det specifika SRSs-talet som tar hänsyn till att båten presterar sämre med färre ombord. För att man skall få använda det måste arrangören specifikt ange detta.
När jag googlade sprang jag på det här inlägget från 2009:
http://www.blur.se/2009/02/11/shorthanded-srs/