Fyra år med J/92 Ninja
Det är alltid kul att följa team som jobbar målmedvetet och utvecklas över tid. Peter Amundin kom från en väl intrimmad NF som hade vunnit det mesta, så det var väl inte bara positiva känslor när man plötsligt kom sist när man bytte till J/92s.
Jag kände så väl igen mig i mitt eget byte från Albin Nova till J/109, där man plötsligt måste börja om från noll. För oss tog det tre säsonger innan vi var “back in business” och gänget på Ninja har haft en liknande resa.
Här är Peters berättelse.
Erfarenheter efter fyra år med Ninja
Vi har precis avslutat vår fjärde och klart mest framgångsrik säsong hittills med vår J/92s ”Ninja”. Det finns nu tid att stanna upp och reflektera över vad det är som gör att resultaten börjar komma nu. Att det tar tid att få fart i en ny båt vet de flesta, men jag ska göra ett försök att konkretisera de förbättringar och den utveckling vi genomgått under dessa fyra år.
Vi har i tidigare blogginlägg beskrivit såväl frustration som tillfredsställelse under dessa fyra år. Första året vi seglade Ninja var trevligt men innebar samtidigt ett stort knäck i självförtroendet. Jag var ju van att vara med och fajtas i toppskiktet på de tävlingar vi ställt upp i med med NF:en. Samtidigt sökte vi nya utmaningar för att utvecklas mer som seglare och det kände vi att vi sannerligen hade fått detta med Ninja. Hur sjutton skulle vi få ordning på detta?
Samtidigt ska det poängteras att vi 2012 var ett relativt nytt gäng som inte hade seglat så mycket ihop innan och med relativt begränsad kappseglingserfarenhet. Visst hade några i besättningen varit med en del med NF:en men detta innebar ändå en nystart med ett betydligt större ansvarstagande för flera i besättningen. Det är denna utveckling som varit, och fortfarande är, den häftigaste.
Vi har förmånen att vara lite av en familjebesättning. Förutom Terese och jag så är det min syster Annika och hennes man Peter som i princip alltid är med. Detta underlättar mycket av logistiken och gör seglandet socialt trevligt. Ska inte glömma att vi har mormor morfar/farmor farfar som ställer upp med barnpassning när vi seglar. Förutom vi fyra har vi Daniel P och Daniel L som trogna besättningsmedlemmar, liksom Tereses bror Henrik. Vi är med andra ord 6-7 personer som utgör en bra bas i besättningen. Dessutom har vi haft förmånen att haft ytterligare 2-3 personer som gärna ställt upp när vi behövt en extra gast. Detta har skapat kontinuitet och gjort att vi fått många timmar tillsammans i båten. Besättningen är också tämligen tävlingsinriktad och därmed är vi alla inne på att prestera bra.
Första säsongen kontaktade jag Peter ”Blur” Gustafsson som gärna följde med oss ut för att ge lite nyttiga tips. Detta gav värdefull input men med facit i hand var detta kanske lite tidigt. Tror att det kanske hade gett mer att få denna input i ett lite senare skede när vi lärt oss båten mer och hittat våra roller.
Vi har också studerat klipp från Youtube med båthantering. Där finns mycket att hämta, inte minst North Sails J/105 boathandling-klipp med genomgång av olika manövrar är bra.
Eftersom en J/92s seglas på ett helt annat sätt än NF:en gjorde jag en crewguide med en tydlig rollfördelning. Självklart går det inte att följa denna till punkt och pricka men det blir en bra utgångspunkt och den ger en bra bild över de olika rollernas ansvarsområde.
De tre första säsongerna hade vi en del strul när vi kappseglade. Redan förra säsongen började farten komma men resultaten uteblev flera gånger för att vi strulade, framförallt med gennakern. I år har vi fått ordning på detta och kappseglingarna har genomförts i princip utan strul. Detta är såklart en viktig framgångsfaktor. Förutom det man tappar när det skiter sig så innebär en strulfri segling att man kan ha fokus på rätt saker.
Gennakersegling
Förutom besättningsarbetet är ju redskapet vi jobbar med, båten och segel, väldigt viktiga. Att börja segla gennaker var ju helt nytt för oss och när vi köpte båten följde det med en G3-gennaker på 71 kvadratmeter. Detta är ett segel som är sytt för vara som bäst i TWA 85-115 grader ungefär. Att bli snabb på läns med enbart ett sådant segel är i princip omöjligt och det var till stor del här frustrationen låg första säsongen. Redan till nästa år införskaffades därför den A2:a från North Sails på 98 kvadratmeter som vi kör med idag. Undanvindarna den kommande säsongen var en helt annan femma men vi hade en del brydderier över val av gennaker. Inte sällan upplevde vi att vi valde att köra med G3:an (safe) istället för A2:an som troligtvis varit mycket snabbare (men lite mer krävande). Även om J/92s inte planar iväg som vissa andrar sportbåtar så är det ändå här vi kan ha viss edge mot de lite större båtar vi ofta kappseglar mot men då gäller det såklart att ha gennakern uppe och kunna hantera den. I år har detta funkat mycket bra. Den viktiga kommunikationen mellan trimmern och rorsman är bra vilket skapar en trygghet i båten och gör att vi vågar pusha på lite till och segla mer offensivt.
I vårt nuvarande mätbrev har vi endast med A2:an i syfte att hålla det enkelt – lär dig segla med det du har. Det är klart att det kommer stunder då man önskat att man haft en A4:a, A3:a eller en code men det är samtidigt skönt att slippa bekymra sig över vilket undanvindssegel man ska välja. Dessutom är det ju en prisfråga.
Att gippa med en gennaker är i grunden en lättare manöver än att gippa en spinnaker. Ändå har vi haft några säsonger med en del misslyckade gippar som inte sällan inneburit att gennakern trasslat in sig kring förstaget. Att få till gipparna bra är mycket en fråga av tajming där inte minst rorsmans sätt att styra genom gippen blir avgörande för ett lyckat resultat. Väldigt förenklat handlar det om att vara så kort tid som möjligt med vinden rakt akter ifrån (TWA 180 grader). Tror också att storleken på vår gennaker som är relativt bred har gjort dessa manövrar något klurigare. Det är mycket nylon som ska byta sida. Att gippa med vår lilla G3:a är mycket lättare.
En annan viktig del med gennakerseglingen är att lära sig skära på ett optimalt sätt. Första säsongen upplevde vi att det plötsligt dök det upp andra båtar och öar och vi hamnade på fel ställen utan att riktigt vara herrar över situationen. Nu planerar vi vår undanvindssegling på ett helt annat sätt och försöker att göra så att dessa skärningsvinklar blir till vår fördel. Att segla rent utan ”fastna” på andra båtar är också något vi blivit mycket bättre på.
Besättningsvikten placeras i stort sett midskepps, något längre fram i lättvind och något bakåt när det blåser mer. Vi försöker segla läns med lovartslut då detta hjälper gennakern att rotera ut mot lovart. Man kan på så sätt segla betydligt lägre med bibehållet tryck. Tackline har vi inte justerat speciellt mycket utan kört med denna fullt hemtagen. Här har vi möjligen något att utveckla framöver, framför allt vid läns.
Kryssfart
Att ha bra speed på kryssen är kanske det viktigaste vid kappsegling då man tillbringar mycket tid med att kryssa. Bra fart här ger ju också flera taktiska fördelar och chanserna att ha en bra position när nylonet ska upp ökar.
Eftersom det för vår del är svårt att få till någon träning mot någon annan J/92s så blev det viktigt att få fram vettiga Target speeds att ha som referensvärde. För att ha nytta av dessa är det såklart viktigt att instrumenten ger tillförlitliga värden. Jag har också letat fram trimguider på nätet som vi använt som utgångsvärden. Ultimate sails har t.ex. en som inte är så dum. Tycker att vi har hittat en vettig rigginställning med ganska mycket rake där vi tar bra höjd utan att båten blir lovgirig. Utan häckstaget draget är masten i det närmaste rak, utan pre-bend.
Båten kom med en North 3DL AP fock på rulle med vertikala lattor. Kände aldrig riktigt att vi kunde få till formen som vi önskade. Kompletterade focken med en uppsättning horisontella lattor (ej rullbara) och ordnade med ett inhaulersystem till focken. Detta blev en viss förbättring men efter ett blåsigt Hermanö runt var det dags för denna fock att gå i pension. Frågan var då om man skulle satsa på en ny rullbar fock eller överge rullsystemet. Valet blev det senare. Rullsystemet såldes och vi bytte till ett förstag i rod med en snygg graderad vantskruv från danska BSI.
En ny fock beställdes från North Sails. Det blev en #2 i 3DL 680 med softhanks. Denna fock blev lite större än vår tidigare och formen blev som jag hade hoppats mycket bättre, vilket såklart gjorde gott för kryssfarten. Som komplement till denna fock konverterade vi vår tidigare cruisingfock så att den gick att köra på förstag. Denna mäter nu in som en #3.5 och är ett bra komplement i hårdvind men funkar även fint som cruisingsegel.
En annan sak vi uppgraderat är häckstaget. Standardlösningen kändes inget vidare och innebar ganska mycket friktion i systemet. Nu har vi istället ett Harken-baserat system som ger en utväxling på 32:1. Vi passade också på att byta häckstaget till ett i Dynex dux (Hampidjan) som specialbeställdes från One Design center. Vi monterade även en häckstagslatta från Seldén så att det obelastade häckstaget inte fastnar i storens akterlik. På en av häckstagets utväxlingskaskader sitter en trimskala så att vi kan hålla koll på hur mycket vi tagit hem.
Trimreferenser finns även på spridarna, fockskenan, fockens inhaulers och till samtliga fall. Focken är oerhört känslig för fallspänning så till kommande säsong blir det någon form av lösning för att bättre kunna finjustera detta.
Likt många andra båtar så gör det gott med kilon på kanten när man kryssar. Vi försöker ofta vara 6 ombord, någon gång t.o.m. 7 som vi försöker koncentrera kring båtens maxbredd. Då vi oftast är minst två tjejer i besättningen så är vi inga tungviktare men vi har försökt hika effektivt och här har Terese varit en bra pådrivare.
J/92s behöver seglas aktivt och ett aktivt storsegeltrim är nyckeln till att gå fort på kryssen. Störst inverkan har storskotet. I lättare vindar och i vågor jobbar vi med stor tvist i storen. Är i princip alltid noga med att inte stänga akterliket. I lite mer vind, när båten börjar bli overpowered, jobbar vi aktivt med storen för att balansera båten. Tror att vi kan jobba ännu mer med att plana ut storen i hårdvind och på så vis minska krängningen ytterligare. Detta är ett av våra utvecklingsområden till kommande säsong.
Det finns fortfarande en del att hämta här men nu seglar vi upp till våra targets på kryssen och kan fokusera mer på taktik, vindskift och vägval.
Optimering av båten
Förutom segel och rigg är det viktigt att ha en bra (=slät) botten. Har försökt att till varje säsong förbättra finishen något. Efter att ha bytt bälg till motorn valde vi att plasta igen övergång mellan skrov och drev (sånär som på en ca 10 mm öppning runt drevet) istället för att sätta dit en gummiduk som har en tendens att vilja släppa och där havstulparnerna gärna sätter sig. Botten är ännu inte så fin som jag skulle vilja ha den men inför kommande säsong kommer den att bli ytterligare ett snäpp bättre. Förutom att borsta och dyka under säsong brukar vi också kosta på oss att lyfta båten för en ordentlig tvätt någon dag i slutet av juli.
Vår båt är utrustad med en större motor än originalets och har förutom ett extra batteri också utrustats med ”cruisingpaketet”. I vårt fall innebär detta inredd stickkoj med dyna, ett enkelt kök. Tillsammans innebär detta en viss viktökning jämfört med standardbåten. Vi valde därför att väga båten och hon visade sig då väga nästan 300 kg mer än uppgiven vikt.
Med en avvikande vikt och en gennaker som är något större än standard bestämde vi oss för att ta ut ett verifierat mätbrev (SRSv). Detta innebär att en mätman kommer och mäter upp båten så att vi får de exakta måtten i vårt mätbrev. Dessutom är våra segel inmätta på motsvarande sätt. Känns bra att ha gjort detta då vi nu har bra koll på allt. Vårt SRS-tal ligger idag på 1,235, vilket är något under båtdatabladets SRS-tal. Skulle gissa att det mesta av skillnaden förklaras av vikten.
Förberedelser
Under dessa fyra år har besättningen blivit mer och mer engagerad vilket får ses som ett tecken på att vi har roligt tillsammans. Vi har förbättrat vårt näringsintag före, under och efter kappseglingarna. Personligen tycker jag t.ex. att Vitargo electrolyte är en fantastisk dryck att dricka under kappsegling även om alla i vår besättning inte är lika förtjusta.
Vi har skaffat appen iSailor som vi kör på en iPad mini i ett vattentätt case. Detta har gjort att vi kan sitta hemma innan racen och torrnavigera, och lägga in olika rutter. Med denna på magen på någon i besättningen under kappsegling så har vår närnavigering blivit bättre också.
Vi har skaffat några teamkläder. Kan tyckas lite ytligt kanske men detta har varit en kick och ökar teamkänslan ytterligare. Det är nu också fler i besättningen som har koll på våra konkurrenter och kunskapen om kappseglingsreglerna har också spridit sig bland besättningen.
Fortsatt utveckling
Kommande säsong höjs ambitionen ytterligare och vi ska sätta upp ett antal områden där vi ska förbättra oss. Exempel på områden är;
• förbättra vår förmåga att nyttja vindvrid,
• förfina tekniken vid gippar och slag,
• förbättrad bottenfinish,
• sist men inte minst har ett nytt storsegel beställts
Sammanfattningsvis vill jag säga att J/92s är en mycket trevlig båt att segla. Jag upplever den som ganska allround och funkar fint igenom ett stort vindregister. Båten har bra kryssprestanda och är inte en utpräglad undanvindssläde men visst är det härligt med en go slör med bra tryck i grejorna. På halvvindsbogar har hon dock med sin relativt korta vattenlinjelängd svårt att segla upp till sitt SRS-tal. Båten är en härlig mix av jolle och storbåt.
Delar gärna med mig av våra erfarenheter till andra som är sugna på att börja segla J/92s.
Sep 9, 2015 @ 00:15
Trevlig läsning!
Sep 9, 2015 @ 06:48
Riktigt trevlig läsning. Ninjas gamla G3 passade fint på min Dynamic. När man läser sådant här så blir diskussionen i en annan tråd om srs så enormt ovidkommande och löjlig.
Sep 9, 2015 @ 07:02
Hej Bosse!
Tack för responsen och kul att höra att G3:an blev bra.
Sep 9, 2015 @ 07:54
Håller med, riktigt intressant och givande läsning! Valet av en inte helt enkel båt har via ert målinriktade arbete utvecklat er alla till mer kompletta seglare. Och det finns förmodligen en hel del potential kvar att krama ur.
Vad har ni för huvudsaklig input till segelmakaren inför det nya storseglet? “Ett nytt storsegel tack” eller har ni en del önskemål om designen baserat på vad ni kommit fram till genom åren?
Sep 9, 2015 @ 20:44
Vi har egentligen varit ganska nöjda med formen på vårt nuvarande storsegel, men då det håller på att gå i bitar var det dags att skaffa ett nytt. Det har ändå hängt med sedan 2007.
Vi ville ha ett formstabilt segel utan ömtålig film då seglet kommer att sitta uppe merparten av säsongen. Valet stod mellan North Sails 3di och One Sails 4T Forte. Två bra alternativ men valet denna gång blev One Sails.
Givetvis har vi en del input till segelmakarn. Viktigt att seglet inte blir för bukigt, vi vill ju kunna plana ut det ordentligt när det brallar. Samtidigt behöver vi kunna skapa lite power när det är skvalpigt. Litar på att deras designer hittar en bra kompromiss. Seglet görs också med ett ganska rakt förlik för att passa vårt mast och riggtrim.
Tror att detta kommer att bli bra!
Sep 9, 2015 @ 21:55
Hej Peter,
Då har ni uppenbarligen haft relativt rätt form på ert gamla storsegel. Jag antog att J/92:an bör ha ett plant lätt tvistat storsegel. Nästan alla båtar jag köpt har haft för djupa storsegel och jag trodde ni haft ett antal synpunkter på denna bit vid beställningen av det nya storseglet.
Och anledningen till att jag är extra nyfiken är för att jag inom något år kommer köpa en J/92:a, dock inte “S” varianten.
Sep 9, 2015 @ 10:32
Bra och intressant läsning om er strävan att bli bättre. Jag känner verkligen igen mig vad gäller problemet att gå från en spinnakerbåt till att segla gennaker inkl problemet att inte få segla fritt. Tricket för oss har varit att kunna ha tryck och gå så lågt som möjligt. Vi har arbetat mycket med att släppa på fall och nedhal för att få gennakern att flyga framåt och tvista. Jag har även testat att försöka luta åt lovart men med en långsmal båt har detta inte varit helt enkelt. En tanke jag haft är att saxa gennakern (storen på ena sidan och gennakern på den andra) på kortare plattlänsar eftersom vi tyvärr förlorar så många båtlängder i själva gipparna. Har ni praktiserat denna teknik och i så fall med vilket resultat?
Sep 9, 2015 @ 11:15
Att saxa gennakern funkar fint, och på vissa båtar kan det vara riktigt snabbt. Kräver dock lite träning för att det skall bli bra. Vi får ofta göra det på t.ex. Hermanö Runt där det ofta blir plattläns genom smala sund.
Byte från spinnaker till gennaker är jobbigt för många. Jag tror det finns några saker som kan underlätta det:
a) en riktig länsgennaker. Oftast köper man en begagnad båt och är lite osäker på vad som finns ombord-. har man otur så finns ingen riktigt bra länsgennaker och då kommer det att vara frustrerande att försöka hänga med spinnakerbåtarna.
b) våga gå lågt. Det känns gôtt att skära, och anledningen till att man skaffade gennaker var ju att man skulle få roligare segling. Men det är inte alltid det snabbaste sättet och man bör spara skärningen till lättvind eller när båten planar. Att gå lågt, på gränsen där trimmern tappar trycket, är något som kräver lite övning – och bra kommunikation mellan trimmer och rorsman. Men det betalar sig, och numera är jag aldrig orolig för en plattläns mot spinnakerbåtar.
c) kommunikation. Det är ju alltid bra om trimmern och rorsman lirar bra ihop. Det känns ännu viktigare när man seglar gennaker, eftersom men ofta vill ligga precis på gränsen. Den tredje rollen, som vi gar jobbat mycket med de två senaste åren är hur man kallar vind på undanvinden. Detta är troligtvis den roll som gör störst skillnad ombord, men är ofta inte prioriterad. Att kunna förutse mer tryck och lägga gipparna på rätt ställe är helt ovärderligt.
d) viktigast är mindset. Med en spinnaker så kan jag ta undanvinden “som den kommer”. Jag kan segla högt, lågt, falla runt öar, lova upp runt andra öar. De flesta tycker inte det är någon stor skillnad att segla 135 grader eller plattlänsa med sin spinnaker. Allt funkar i stort sett lika bra.
Men en gennaker så har jag en tydlig sweetspot. En vinkel där jag går riktigt fort. Denna vill jag köra om jag kan, men då krävs det planering och framförhållning. När vi gick från att deppa över “att inte få segla fritt” till att använda våra vinklar på ett offensivt sätt så förändrades vår undanvindssegling.
Innan gennakern kommer upp så har vi pratat om:
– vilken vinkel skall vi ha i denna vindstyrka.?
– hur ser nästa ben ut (hur mycket tid på respektive bog)?
– är någon kant gynnad (om jag måste skära lite, så låt oss använda det)?
– kommer det att vrida?
– var står det mest tryck?
– hur vill vi komma in till nästa märke?
– hur vill vi passera andra båtar?
– vill vi försvara oss mot attacker bakifrån?
Detta är ju ett snack som man borde ha i alla båtar, men med gennaker så tvingas man segla offensivt. Och när man gör det ordentligt så är det en aha-upplevelse.
Så, det kan kännas förbannat jobbigt att det skall till så mycket för att få ut effekten. Men det tvingar oss att bli mer aktiva, alla blir bättre seglare och vi har mycket roligare.
Sep 9, 2015 @ 13:20
Hej!
Instämmer i Peters resonemang ovan. Har testat lite att saxa men har haft svårt att få till detta bra med vår stora gennaker. Med den mindre G3:an (som Bosse köpt) var det dock inte alls svårt att segla saxat. Men det handlar väl om träning där också.
Den planering, och mer offensiva segling som krävs när man seglar gennaker har gjort undanvindarna ännu roligare att segla och flera i besättningen blir förhoppningsvis delaktiga. Att hitta puffarna och kunna gå lågt i dessa är ju ett viktigt trick för att jobba sig ner mot lä, men viss är det lätt att falla för frestelsen att gå lite högre med mer tryck.
Sep 9, 2015 @ 18:05
Og paa eldre Js som 105,92,80 etc ri hardt slik at mastetoppen peker mot lo på dyp lens. Tar bort mye rortrykk og øker farten.
Sep 9, 2015 @ 18:09
Gäller även på modernare varianter.
Kanske inte riktigt så här mycket dock :-)
https://www.youtube.com/watch?v=QVQ44LodCX8
Sep 10, 2015 @ 16:15
Fler som vurpar åt fel håll med gennaker
https://youtu.be/BIjbJ8AkVSg
Sep 10, 2015 @ 15:40
Hvis det seiles i norge, er det følgende som gjelder under Nor Rating Regler for 2015 C.4.3 c):
“Det er ikke tillatt å spri en asymmetrisk spinnaker med mindre båten er målt inn med spinnakerbom og denne er registrert i målebrevet.” Til info.
Sep 10, 2015 @ 16:34
I ordet “spri” ingår väl en bom av något slag?
Sep 10, 2015 @ 17:19
Dette er svaret jeg fikk av NorRating når jeg spurte om det var lov å sakse gennaker uten spribom: “Nei. Bare i en jibb”
Sep 10, 2015 @ 19:48
I ORC Rating Systems (ORC International & ORC Club) som NOR Rating är baserad på står:
208.4 Where the asymmetric spinnaker is tacked on the centerline, tack pennants of whatever length may be used. Spinnakers shall be sheeted on the same side as the boom, except when gybing or maneuvering. Regardless, the tack of the spinnaker shall not be moved on the windward side with the help of afterguys and/or outriggers.
I RRS, SRS eller IRC nämns ingenting om hur gennakers får skotas så länge man inte använder spirbom/utriggare.
SRS (Klassregler enskrov):
C.4.3 GENNAKER
a) ANVÄNDNING
En gennaker:
i) Ska vara satt flygande.
ii) Ska vara halsad till skrov eller bogspröt vid eller för om förtriangelbasens främre mät-punkt och ska, om SRS-mätbrevet inte anger annat, ha halshornets infästningspunkt i båtens centrumplan. Se även ”FB” i Appendix 3 – Teckenförklaringar samt KSR 54 – Förstag och försegels halshorn.
iii) Får halsas med en lina mellan halshornet och infästningspunkten och ingen annan anordning får påverka linan eller halshornet.
iv) Ska inte spiras med spirbom.
Sep 9, 2015 @ 14:00
Tack för denna intressanta och öppna berättelse! Om inte annat så bekräftar den att det inte är självklart att man seglar fort i vilken båt som helst bara för att det fungerar bra i den båt man är van vid. Och precis som Bosse F skriver så ger denna berättelse diskussionen om rättvisan i tusendelarna i SRS en kanske mera riktig, lite mindre viktig plats. Fast den diskussionen handlar nog mest om känslor och psykologi, inte segling eller båtteknik i sig.
Jag har varit ganska förvånad under ett antal år kring diskussionen om att det skulle vara besvärligt att segla gennaker kontra att segla spinnaker. Javisst har gennakern en mera definierad sweetspot än en spinnaker. Men även spinnakern har sin sweetspot och bör i möjligaste grad seglas med ett flöde av vind från förlik till akterlik för att det skall gå fort. Även en spinnakerbåt behöver tre olika spinnakers för att vara effektiv vid alla vinklar så där skiljer det sig inte gentemot gennakerbåten. Alla punkterna Peter nämner ovan som förberedelser inför undanvindsbogar med gennaker gäller precis lika myckiet för en spinnakerbåt som skall seglas effektivt. Sedan är det en annan sak att det blivit kutym att bara ha en allroundspinnaker och se undanvinden som en följa john-del av tävlandet.
Så i mina ögon blir valet enkelt:gennaker eftersom det kräver mindre utrustning som ju måste hanteras. Förenkling av segelhanteringen ger mer tid till fokus på trim och taktik när väl omställningen i skallen till gennakersegling är gjord.
Sep 9, 2015 @ 19:10
Segling: “A minute to learn, a lifetime to master.”
Som sagt kul att höra andras strategier, erfarenheter, tips och tricks. Och tur att livet är långt…
Tack!
Sep 10, 2015 @ 09:31
+1!
Erfarenheter efter 4 år med Ninja | j92s-ninja
Sep 9, 2015 @ 21:15
[…] Fick en fråga av Peter Gustafsson om jag kunde tänka mig att summera vad vi lärt oss under de fyra säsonger vi seglat Ninja. Har själv haft tankar på att det vore intressant att reflektera lite över detta. Jag satte mig därför och skrev ihop det inlägg som idag finns publicerat på Blur. […]
Sep 11, 2015 @ 20:14
Kan man bli annat än glad när det kommer en artikel om J92? Och tack för er crew guide, vilken vi plagierat till stora delar. :)
Vi seglar Jubilon, en J92 från 2002, här nere i Lomma – Öresund för 2:a säsongen och jag kan känna igen mig i mycket av det du beskriver Peter. Vi har slitit våra hår och vi söker fortfarande båtens fulla potential. Vår botten blir också bättre för var säsong och till nästa tänker jag att köl och roder ska få lite extra uppmärksamhet. Ska man överväga nya profiler, eller fila på befintliga? Ingen aning..
Den medföljande gennakern på 80 m2, förvisso en runner, lämnade oss på efterkälken i de flesta undanvindsförllanden. Dock fin under slör vid 10 m/s och 13+ knop i plattvatten. :) Till i år har vi skaffat en North A2 på 93 m2 (molded area närmare 100) och nu har vi en helt annan båt på länsen. En riktig killer i lättvind! Vi börjar också närma oss samma djupa segling som spinnebåtarna med god VMG. Halsar upp gör vi ofta på länsen, säkert 75 cm, och kränger båten åt lovart. Känsligt läge och i lättare vindar riskerar man kollaps med förlust i båtlängder. Viktigt att släppa på häcken och storfall också.
Halvvindsbogar funkar i lätt vind. Hårdvind och vattenlinjen blir för kort för mätetalet.
Bidevind är en annan utmaning. Här har vi haft en del huvudvärk i arbetet med att hitta fart och höjd. Det handlar om riggtrim och att jobba med häckstaget. Vi har gått från att i fjol att konstatera att vi måste ta hem mycket mer på häcken när det brallar i, till att nu i höst inse att den ska tas hem nått så inni________ i hårdvind och riktigt ordentligt redan i lätt vind (om det inte är skvalpigt). Vår non-S version har väldigt svagt svep på spridarna, till skillnad mot S:en, så där finns inte mycket till grunddrag till förstagets glädje. Vi har fått korta av akterstaget i omgångar för vi drar det i botten allt eftersom vi inser att mer drag krävs. Detta hårda grunddrag resulterar i en kraftig banan i övre hälften av masten. Vi har hela tiden tyckt att det nya storseglet, North 3DL 680 sålt i Frankrike, varit för djupt. Men kanske är det inte så tokigt ändå om häcken ska sitta så hårt från grund.. Vi har en ny 3DL 150% Genua till i år och lättvindsegenskaperna har visat sig vara grymma med denna. Vi har nu hittat höjden också under de senaste tävlingarna och det är pga att förstaget fått vad det vill ha av häcken. Vi har också precis skaffat en Loos PT2-M för att bli lite mer vetenskapliga och vi har utgått från Ullmans tuning guide och översatt till metriska värden. Den ska nu anpassas utifrån våra segels form.
Vi känner att vi är på spåret och vi har visat att vi kan segla fort under torsdagsseglingar med ett par spikar i bagaget samt att vi emellanåt kunnat mäta oss med några av de bästa i sundet i andra sammanhang. Hittills så har dessa framgångar framför allt kommit under lättvindsförhållanden i 2-3 m/s.
Men mycket finlir återstår framför allt på kryssen, fallspänning, skotpunkter, storseglets twist etc etc.
Jag undrar Peter om du kan känna igen något från rigg- och förstagstänket? Även om våra riggar är olika.
Sep 11, 2015 @ 21:58
Hej Mikael!
Ni verkar börjar få fin fart på Jubilon. Masten är ganska rejäl på s-modellen och det krävs ganska mycket drag i häcken för att storen ska planas ut och öppnas. Från 6 m/s kör vi med hårt ansatt häckstag. Vi har också insett att man får dra riktigt hårt. Förmodligen kan vi dra ännu hårdare än vad vi gjort hittills. I lättvind kör vi dock i det närmaste helt utan ansatt häckstag och det har funkat fint.
I år har vi haft riggen lite hårdare ansatt och det har minskat sagget i förstaget. Har försökt att hålla nere riggjusterandet till ett minimum då man annars riskerar att skruva bort sig. Nu har vi en bra grundinställning. Kör också med Loos PT2.
Sep 12, 2015 @ 09:43
Skoj att se att trägen vinner och att det går att få till det även med en lite mindre Jbåt än J109 och J111. Vi fick till cirka 100 timmar i vår nyinköpta J80 i år, 60 på kappsegling och 40 på träning. Vi kör enbart doublehanded och har förbättrat oss mest på gennakerseglingen- vår uppfattning är att vi skar alldeles för lite när det var lätta vindar. Började efter ett antal timmar på länsbenet på Seapilot2Star att skära betydligt mer och då seglade vi ifrån alla i vår klass ( Linjett 33orna hade vi kört jämt med tills dess). Tror precis som Peter G att det är timmar i båten som avgör. Vi har fått upp kryssfarten och kryssade kanon på Bohusracet i för oss ( jag och sonen) okända vatten från starten till Hätteberget ( bröt i Smögen pga personliga skäl). J80 är som jag trodde innan köpet en optimal doublehandedbåt där man inte måste slita ihjäl sig mot stora segel. Vi har skruvat och meckat mycket i år på däck och lite under däck- botten är totalslät från början. Ett nytt försegel levererades till Bohusracet, det ska vi testa ordentligt nästa år- ser vasst ut. Det blir VC 17 till nästa säsong så att vi kan ligga i längre perioder och träna/ tävla mer. Laddar nu för Byxelkroken på J105an nästa helg – alltid ett skoj race både dagtid och kvällstid!
Sep 12, 2015 @ 10:56
Angående riggtrim; var inte rädd att skruva!! Ha alltid ett basläge som man utgår ifrån! Från det är det bara att testa, glöm inte att anteckna ( fart/höjd, känslan, vågor, vind osv). Efter dagen, ställ tillbaka till bas!
Sep 12, 2015 @ 21:41
Är övertygad om att det finns en del att hämta där också, men precis som du säger gäller det att jobba systematiskt med detta (också). Just nu väljer vi att lägga den tiden på att förbättra andra delar.
Sep 13, 2015 @ 00:20
Bra tänkt; prio att få allt att gå så fort som möjligt!
Vill dock slå ett slag för riggen!; den är inte farlig utan ganska logisk precis som övrigt trim. Men som du säger Peter A; prioritera det som ger mest/bäst “avkastning”!
Sep 12, 2015 @ 11:03
Glömde en sak; EN person ska vara ansvarig för riggtrimmet! Underlättar i längden…
Sep 13, 2015 @ 12:50
Jag var ned till båten och kortade akterstaget igen, denna gång 3 dm för att ha marginal och slippa göra det igen..
Min fundering nu är om det finns risk att knäcka masten med 16:1 utväxling? Jag drar allt jag pallar och det knastrar lite här och där, inbillar jag mig iaf.. :) Det verkar iaf behövas för att nå riktig spänning i förstaget samt för att kunna plana ut storen, när det behövs.
Masten är ganska stabil med en avsmalnande topp från förstagsinfästningen. Tror den är rätt lik din Peter A. Masten kommer från Sparcraft.
Har hört flera röster som säger att, den klarar jag inte att dra sönder..
Sep 13, 2015 @ 14:34
Fel, 24:1 har jag.
Sep 14, 2015 @ 10:19
Hej Mikael,
De J 92 jag har kikat närmare på har haft 32:1 i utväxling på akterstaget. Detta i form av 4:1 som dras av 4:1 som dras av 2:1. Oavsett om Du har 24:1 eller 32:1 så är det rejäl utväxling som gör att om Du drar allt Du förmår så lastar det riggen rejält. Det som i mina öron låter lite underligt är om Du är tvungen att gång på gång korta akterstaget. Om det inte är haländan eller taljorna Du kortar så blir jag som konstruktör fundersam över vad det kan vara som ger efter och flexar så mycket att Du inte lyckas uppnå eftersträvad förstagsspänning trots ett drag på uppåt ett ton eller mer i akterstaget. Om jag vore Du skulle jag be killarna på North Sails i Lomma titta förbi för att hjälpa Dig att kolla setupen och hur Du använder den innan något brister någonstans. Bara ett tips i all välmening.
Sep 14, 2015 @ 18:19
Hej Thomas!
Tack för återkopplingen! Martin Strandberg var ombord i våras och konstaterade att han drog häcken i bott alldeles för lätt. Han menade att den i detta läge gav en förstagsspänning som motsvarade hans lösaste läge / största zagg på Farr 30:an. Har löfte om att han ska med under en Torsdagssegling, men vi har inte fått ihop det än. Jag var kanske lite ospecifik i mitt inlägg, det är kaskaderna jag kortat och inte själva akterstaget. Tog först 5 cm på en kaskad, vilket inte räckte osv. Tror inget ger efter, slaglängden har varit för kort helt enkelt. Egentligen har jag förstagsspänning som ger bra höjd nu, men storen är ff för djup, därför undrar jag om jag behöver krumma mer. Har en 3DL 680 från 2012, såld i Frankrike till förre ägaren, som inte svarar när jag undrar, och visst kan det vara så att den är för djup från början, men jag vill utesluta att jag inte varit för snäll på häcken inna jag skär ur mastliket. North i Lomma ska ned och titta på detta, det är jag som är otålig och söker erfarenhet från fler håll, när det ändå kom på tal här. Har inte hunnit varit ut och testat efter sista avkortningen, men nu har jag så mycket slaglängd att det endast är när min vilja eller styrka som sätter stopp för hur många kilos drag det blir. North lugnade mig i våras med att det inte finns någon risk att dra sönder masten.
Ang utväxlingen så blir jag osäker.. Har dubbelkommando, tvåskurna block på vardera sida vid aktern som går upp till ett treskuret block, det borde bli 6:1? På detta två kaskader, två fördubblingar = 6:12:24? Eller?
Sep 14, 2015 @ 20:48
Det borde bli 24:1 om jag tolkar Dig rätt. År storen för djup så kan det vara vanskligt att krumma masten tillräckligt med bara häckstaget på en tvåspridarrigg med svepta spridare. Man vill ju inte behöva köra undervanten och diagonalerna för löst! Du får säkert svar på Dina funderingar när Du får med Martin ut för att kolla. Med honom kan Du känna Dig helt trygg!
Sep 14, 2015 @ 22:51
Mikael,
kanske kan denna vara något för att få koll på om du får seglet att flyga som det är tänkt? Om appen nu finns kvar. Nån som testat den?
http://www.blur.se/2011/05/23/north-sails-scan/
Sep 15, 2015 @ 07:00
Absolut! Kan dock inte hitta den, nedlagt?