Boot Düsseldorf 2016
Boot Düsseldorf är en riktigt bra båtmässa. Framförallt när de svenska mässorna inte får med segelbåtarna, så blir det uppenbart vilken klasskillnad det är.
Nu verkar det också som att många svenska båt- och tillbehörsköpare har upptäckt detta och väljer att lägga ett par dagar i Tyskland. Vilket ju kan vara trevligt i sig så här års.
Sedan står det ju klart att marknaden är mycket bredare ute i Europa. Det är 80-fotare, äventyrsbåtar i aluminium, jollenkreuzers, flerskrov, dahsseglare, scows, … Det verkar finnas en liten nisch för precis vilken båttyp som helst – vilket är lite uppfriskande.
Här är några av de båtar som jag spanade in lite extra.
J/112E är egentligen den första ”riktiga” cruiser/racer som Alan Johnstone och de J/composites europeiska inredningsdesigners tagit fram från scratch. Tidigare har man ju gjort E-versioner av J/122 och J/97 vilket i och för sig blivit ok. Man har sålt 15 J/122E vilket måste anses ok för en produkt som annars hade varit död. Men nu har man kunna göra allt rätt från början.
J/112E skall ersätta J/109 som ju byggt i över 400 exemplar, så man verkar ha känt pressen på att göra något bra. Man var nästan klara i september, men sköt på lanseringen för att allt skulle bli rätt. 15 båtar sålda och stort intresse.
Man kan tydligt se kopplingarna till J/111. Trots att det skiljer nästan ett ton i deplacement så påminner båtarna om varandra på de filmer vi sett. Mer power än J/109, trots fock, och ett bättre släpp på undanvind. Enklare att nå tvåsiffrigt på loggen och den verkar kunna hålla upp fören på ett bra sätt när man pressar den.
Prestandamässigt hoppas man kunna ligga nära J/111 och J/122 på kryss och göra ok ifrån sig på undanvind. Skall vi gissa ett SRS? 1.33? I alla fall snabb för att vara en cruisinginredd 35-fotare.
Första riktiga testen blir väl Spi Ouest i påsk.
Båten kommer också till de svenska mässorna – den till Göteborg borde vara på väg nu.
Inredningsmässigt är layouten mycket lik J/109. Men en lite bredare och högre båt har gett mycket mer volym. Plus att materialvalet gör sitt till. Jag gillar det skarpt, men jag vet att många vill ha dubbla akterkabiner.
Som vanligt på J så är det funktionellt och straight forward. Allt sitter där det skall. Det finns massor av detaljbilder här.
En unik sak är masten, där man har fått till en skena för travare direkt i profilen. Detta gör att man kan hantera både replik och travare, men man slipper sätta på en separat skena. Dessutom bidrar den till strukturell styrka vilket gör att man kan ha en mindre profil. När vi räknade på det kom vi fram till att man sparade 15% jämfört med en standardprofil vilket är mycket bra. En kolmast hade sparat 30% men till ett betydligt högre pris. På en normal 35-fotars cruiser/racer så kan man också diskutera nyttan med kolmast.
Snack med Matthias Bröker från Judel/Vrolijk och Karl Dehler. Matthias var ju med när vi hade designseminarie i Gustavsberg för tre år sedan, och det var lite kul att följa upp de spaningar som vi debatterade då (chines till exempel).
Dehler 38 har ju varit en succe, med 180 sålda båtar. Just den här storleken verkkar också passa mycket bra i våra vatten: tillräckligt liten för att komma in i hamnar och hanteras på två, men tillräckligt stor för att bo bekvämt och göra distans. Blir det större så är det en större apparat.
Nya Dehler 42 ersätter den tidigare 41:an som jag tyckte var en udda båt i sortimentet. Sportigt utseende, men lite för tung för att bli riktigt bra. Med 42:an har man tagit det som var bra men har nu en tydligare inriktning mot komfort. Det är antagligen bättre att överraska som en snabb cruiser jämfört med att folk upplever att man har en långsam racer :-)
Det känns som det går en magisk gräns någonstans mellan 38 och 42 fot. En 38:a blir sjysst även med ”vanliga” material, men på en 42:a blir det plötsligt en stor båt som kräver lite mer tänk. Rent fysiskt så finns det naturligtvis inget steg där krafterna ökar extra mycket, men denna gräns kanske definieras av den tekniska utvecklingen? För 25 år sedan var en 30-fotare ok att bygga utan att funders särskilt mycket, medan en 34-fotare krävde mer tänk då det på den tiden blev en ”stor båt”. Denna gräns flyttas med tiden beroende på material och byggmetoder.
Därför ser vi nu en ramstruktur i kolfiber 42:an, något som gör den styvare och redo att hantera högre laster och riggspänning. Även här hade tydligen 41:an en svaghet.
Stora delar av själva skrovet är samma, men med ny köl, nytt roder och ett annat segelplan. Den här hänger mycket bättre ihop med Dehlers övriga båtar.
Man har åtminstone en kund, tyska Intermezzo (som nu har en Dehler 41), som kommer att kampanja med sikte på VM i Köpenhamn.
En kul utveckling år att Dehlers kunder blir yngre för varje år. Det som annars är faran är att ens kunder är trogna, men också successivt äldre – det är väl därför båtstorlekarna tenderar att öka – tills de inte orkar köpa fler båtar.
Det fanns även några mindre båtar som hade premiär på mässan: Seascape 24 #1 kom direkt från varvet och FarEast 23R landade också nyligen i Europa.
Seascapen fyller luckan mellan 18 och 27, och det känns som att den här båten gör att de andra blir tydligare i sin profil. 18 är en liten sportbåt med jollekänsla, 24 en sportig äventyrsbåt inshore och 27 en rolig offshorebåt med shorthandedtwist.
Som tidigare är det Gigo Design och Sam Manuard som ligger bakom designen. Snygga lösningar och bra kvalitet i både bygge och beslag.
Man vill ju positionera sig mot traditionella 24-fotare, men jag tror kanske att man kan lyckas mejsla ut en egen nisch här också. Med fällköl och avtagbara roder kan man komma in precis var som helst och ha sjukt kul segling mellan smultronställena. Jag skulle älska att utforska skärgården i en sån här.
15 båtar sålda. Beställer man nu så får man den i juli.
FarEast 23R är lillasyster till 28R som har varit otroligt framgångsrik. 28:an var en sportig båt som man både kunde segla entyp på bana (med tydlig distans till mindre entypsbåtar) men också ta offshore. En liten storbåt (eller en stor liten båt). Och till en helt otrolig prislapp.
23R är samma koncept i ett mindre paket. Frågan är om man nu hamnar i ett segment där det finns fler konkurrenter och om man orkar bygga klass i flera storlekar samtidigt.
Jag hoppas kunna provsegla inom kort.
Sprang också på Thomas Tison som ställde ut sin scow.
Snyggt bygge med roliga lösningar, som att man kunde luta masten 10 grader åt varje håll. Thomas är duktig designer som jobbat både för Mascalzone Latino och Artemis AC projekt. Han jobbar nu med en del optimeringsprojekt och har skissat på en riktigt cool Class 40 för den som vågar…
En trend som bara blir starkare och starkare är stora cruising-kattor. Plötsligt har de blivit accepterade både av charter- och långfärdsseglare och det kommer hela tiden nya, större och mer spektakulära modeller. Långa köer till Lagoons nya 42:a.
McConnaghy siktar på att ta det segment som Gunboat skapat (de har ju ekonomiska svårigeheter) med Ker-designade ”stridsvagnar”. Jag gillar dem precis som jag gillade Gunboats banbrytande båtar.
Även Dragonfly verkar ha drag i affärerna och ställde ut 25, 35 och en upp-poppad 28. Fina båtar.
Och som vanligt på den här mässan, en del udda båtar.
L30 One Design
Melges 14
Och så den här skapelsen. LA 28 är ett sätt att kombinera gammalt och nytt, och jag borde inte gilla det. Men det gör jag.
Också en skön story från upphovsmannen, Lothar Fichtner, som började med en fin köl som inte passade på hans jollenkruizer, och som slutade med en helt ny design och att han tog över varvet.
Sjukt fin inuti.
Så, en del intressanta båtar. Och det känns som branschen andas morgonluft med nya affärer. Mycket beror på att begagnatmarknaden tagit fart igen, så att folk blir av med sina gamla båtar. Det kanske finns en framtid trots allt…
Jan 29, 2016 @ 23:13
Fler detaljbilder finns här:
https://www.flickr.com/photos/blursailing/albums/72157661765836493
Jan 30, 2016 @ 20:04
Bra reportage och riktigt fina bilder.
Feb 6, 2016 @ 19:11
Mycket bra reportage Peter! Fantastiska båtar, väl skriver och älskar J112e.
Jag är 43år, ägt 15bilar, 3båtar och kan bara konstatera en sak, oavsett om man är villig att betala eller inte, så att byta båt är helt för överj*vligt… bilmarknaden kanske är galen, men båtmarknaden ännu värre. Generellt skulle jag säga att det går bra att sälja båt, man får den såld, problemet är att säljarna inte vill gå ner lika mycket… för att exemplifiera… min båt är värd 600tkr, den jag vill köpa är värd 1000tkr, jag är villig att gå ner med 300tkr, dvs 50% men verkar vara omöjligt att få köpa dendär miljonbåten för 700tkr.
På något sätt tycker jag att bilmarknaden fungerar bättre, när det är race-to-the-bottom så hänger alla med, i båtmarknaden så verkar vissa tro att sina gamla sunkiga Arcona är värd som för 10år sedan, man vill köpa förmånligt men den gulliga Linjetten man har är j*vligt mycket värd :)
Så kort och gott, vill någon få sin First 34.7 eller First 30 såld i vår hör av er, dock jag måste göra av med min båt snabbt isf så säljer riktigt billigt, precis som jag förväntar att jag får köpa.
Nu tror jag att många ställer sig sned till ovan, men det är just det som bidrar till extremt trög båtmarknad. Hänger vi alla med så fungerar det bra.
Feb 9, 2016 @ 14:54
Om 1000tkr båten är en ny båt…hur tror du säljaren/tillverkaren skulle ha råd att ge bort mer än sin vinst? Kanske funkar i bilvärlden där man har enorma kassor och många aktieägare men om du tror att tex Arcona kan betala för att du skall segla så är du fel ute. Frågan är istället – varför är båtköpare inte bereda att betala vad kalaset kostar?
Feb 9, 2016 @ 15:30
Om din båt “är värd 600 tkr” men ingen vill betala mer än 300 tkr så skall du nog fundera en gång till på vad den “är värd”. En pryl är väl värd det någon är beredd att betala för den. Det gäller förstås även nuvarande ägare – om hen tycker att den är värd mest av spekulanterna så kommer den att förbli i sin ägo.
Många lägger ut sina båtar för försäljning för att “allt är till salu för rätt pris”. Det betyder – trots ett till synes stort utbud – att det inte bara finns fynd därute, även om jag nog tror att de allra flesta har en hyfsad prutmån på de priser de går ut med från början om de nu verkligen vill sälja.
Feb 10, 2016 @ 07:52
Jag tycker att segelbåtsbåtmarknaden har stabiliserat sig på en ny nivå, där många accepterar att det är en förlustaffär att ha båt. Precis som med bil.
Dvs de som verkligen vill sälja sina båtar, lyckas sälja sina båtar, oavsett om det ‘är en Fenix eller 28-foatre från 70-talet.
Sedan har vi ett ganska stort fenomen med “jag skulle vilja byta båt, så jag lägger ut min gamla till försäljnin, det kan ju vara nån som nappar, i värsta fall har jag den några år till, det är ju ändå en väldigt fin/bra båt”. Dessa är alltid för högt prissatta då man ju vi byta till nåt som kostar ganska mycket mer.
Ett annat skönt resonemang är de som låtsas sälja; “älskling, har du blivit av med båten? Nja, den ligger på blocket, men marknaden är väldigt trög just nu.” aka priced-not-to-sell :-)
Feb 10, 2016 @ 20:11
+1
Dessutom är det nog så att det är åtskilliga ton glasfiber som kommer att huggas upp och bli fjärrvärme de närmsta 5-10 åren när merparten av 70 & 80-talsbåtarna blivit helt osäljbara.
Min tes bygger på att merparten av ägarna till gamla Maxibåtar, Ballader, Scampi, H-R mfl. nu är nära att avluta sin båtkarriär då åldern tar ut sin rätt och då försöker sälja båten. Kruxet är att både säljare och den absoluta merparten av potentiella köpare är i samma skede i livet, därför blir många av båtarna osäljbara – oavsett pris.
Det är redan idag nog tämligen svårt att få en person/familj i 30-40 årsåldern att tycka att ex. en 35 år gammal Maxi är “da shit” att segla/semestra med. Lättare då att falla till föga för et “modernt” tysk eller franskt flytetyg, inte minst som nu när pengar är rekordbilliga.
Feb 9, 2016 @ 18:40
PelleFälth: Du har helt rätt, båda två fungerar. Dvs även scenariot att priserna t.om stiger, min poäng var, kanske ‘bitter’ ;) att det känns ofta som jag skall gå ner, men båten jag vill köpa den är väldigt unik och värd sitt pris.
Hela poängen med mitt inlägg var, vore trevligt med en båtmarknad som fungerade, endera med höga priser eller låga priser, just nu upplever jag det som väldigt stillastående.
Patrick: Nej, poängen var att jag kan sälja billigt om andra säljer till mig billigt, alternativt, jag kan köpa dyrt om jag själv får sälja dyrt. Jag upplever som sagt båtmarknaden som helt stagnerad. Ett bevis för det är välan att samma båtar ligger till salu månad efter månad, dyker upp ett halv år senare igen till salu och det oavsett om det är en attraktiv båt eller ej.
När jag sålde min förra båt så tog det rejält fart i buden när jag la ut den för ett pris som t.om köpare sade ‘oj, jaa, det är ett bra pris’, från det priset tog det 2veckor och den hade bytt ägare.
Dock är jag säkert nybörjare jämfört med er gällande detta.
L30 analys - BLUR
Feb 12, 2020 @ 06:40
[…] såg den första gången på Düsseldorfmässan 2016 och kunde inte riktigt bestämma mig för vad jag tyckte. Kul koncept, men lite udda på några […]