Scandinavian 500 | idé till nytt tufft offshore-race
Att få segla långt på havet är något alldeles speciellt. Att ha 100 distans av öppet hav framför sig. Att uppleva hur solen går upp när man vet att alla i land ligger och sover. När tidsuppfattningen ändras och man inte kan komma på vilken veckodag det är. När det enda som är viktigt är att göra sin vakt så bra det går. Igen och igen.
Därför har jag testat en idé på ett antal seglare: ett tufft race mellan Sveriges två klassiska seglingsmetropoler, från Marstrand till Sandhamn.
Dels har Marstrand Big Boat Race blivit etablerat med deltagare från hela Skandinavien, men även Tyskland och kanske Holland. En iakttagelse är också att många båtar kombinerar MBBR med ÅF Offshore Race en månad senare – och att transporten är ganska tråkig.
Och det är något visst med point-to-point-races?
Mitt förslag går i korthet ut på följande:
– Start i Marstrand – Mål i Sandhamn.
– Marstrand – Hätteberget – Alma – Sandhamn = drygt 500 distans, med en bra mix av förhållanden.
– Time to beat :-) Puma VOR 2009: 1.09.43.10
– Racet sker i samband med Sveriges nationaldag 6/6 för att minimera behovet av ledighet
– I år startar man förslagsvis fredag 3/6 och går i mål måndag 6/6
– Sociala arrangemang i Marstrand kvällen före race + efter målgång.
– Två klasser: full besättning + doublehanded (ett naturligt bästa steg för dem)
– SRS (keep i simple) + OSR category 3 med flotte (samma som ÅFOR)
– Bra deal på hamnplatser innan/efter i samarbete med MBBR & KSSS.
Jag är medveten om att detta kanske inte passar i allas planering med ORCi-VM i Köpenhamn, men vill man köra offshore så kanske det ändå är intressant. Vi har en handfull båtar som uttryck sitt intresse för att köra.
Är detta någonting som ni tror skulle funka? Feedback?
Skulle ni vara sugna på att vara med och testa konceptet 2016?
Apr 5, 2016 @ 08:44
Supert! Perfekt för dom som skall köra bägge racen. Vi hade planer på att segla ÅFOR i år och hade då tänkt träna denna sträcka. Nu blev det lite annat istället men förhoppningen är att köra 2017. Det vore roligt om snabbaste startade sist så att man blev jagad eller jagar. Det räcker ju att man sprider starten med några timmar. Lycka till i år. Blir ju kul att följa på AIS ifrån Newport.
Apr 5, 2016 @ 17:23
En idé vore att räkna ut jaktstart så att alla rundade Smygehuk samtidigt :-)
Apr 5, 2016 @ 09:04
Klart intressant även för min lilla båt. :-) Blir kanske svårt i år pga av diverse hinder i livet men jag är klart sugen.
Apr 5, 2016 @ 10:25
Jag är med Pelle ;)
Apr 10, 2016 @ 02:45
Kliver gärna ombord med!
Apr 5, 2016 @ 10:47
Kul, men tyvärr passar det dåligt i år. Årets seglings plan är lagd sedan länge och den helgen finnas annat planerat, som ett Pre-World i Köpenhamn.
Apr 5, 2016 @ 11:54
Jag skulle kunna tänka mig gasta….
Apr 5, 2016 @ 12:07
Kul idé, en önskan skulle vara att banan gick öster om Gotland…blir mer hav då.
Tyvärr så hinner vi inte få båten till Marsstrand i år, men kanske nästa.
Det skulle vara att kul race att köra.
Apr 5, 2016 @ 16:58
Tanken är väl att man vil ha så fri väg som möjligt mellan Hätteberget och Alma. Min gissning är att det är tillräckligt mycket hav mellan Öland och Gotland för att man skall kunna “sträcka ut”. Även i en 50-fotare :-)
Apr 5, 2016 @ 14:49
Jättekul idé! Har ju varit stor brist på riktiga offshore-race här hemma under ganska många år. Hoppas detta initiativ får fäste. Borde hjälpa till att locka fler västkustbåtar och norska båtar till ÅF dessutom. Skulle väl vara ett utmärkt race för GKSS och KSSS att arra tillsammans! Aj, nu svor man väl i kyrkan!
Apr 5, 2016 @ 17:18
Alla jag pratat med har varit positiva, och det vore ju kul med ett samarrangemang. I framtiden kan man flytta starten till Oslo och få med alla kungliga klubbar. Dessutom skulle racet bli 600′ vilket ju är en Rolex-distans :-)
Det viktiga nu är att komma igång och köra en beta-test för att se att intresset finns.
Apr 6, 2016 @ 09:50
Den distansen körde vi flera år år med Mobitex mellan Faerder och Sandhamn Open/Revengesvängen, fast vi bytte sponsorgäster på några ställen. En väldigt trevlig sträcka!
Apr 5, 2016 @ 15:28
Superbra ide! Kor igang det sa kan jag vara med nasta ar!
Apr 5, 2016 @ 15:35
Är gärna med och hjälper till å arrangerar, då jag inte kan vara med och segla i år.
Håller med om att seglingen bör ligga öster om Gotland, också tycker jag att Gotska sandön ska ligga i layline mot mål.
Alla båtar ska ha AIS så att vi kan följa båtarna. Kanske kunde det finnas ett spelmoment för alla oss landkrabbor som då får möjligheten att vara med, segla mot riktiga båtar i tävlingen.
Havssegling is the shit :-) !!
Apr 5, 2016 @ 17:24
Grymt!
Apr 5, 2016 @ 20:05
LOL….OSR category 3 med FLOTTE och hela skiten?!Ett aprilskämt?Var är seglingen påväg?Inte åt “Keep it simple” hållet som jag,och många med mig önskar.
Apr 5, 2016 @ 20:20
Eftersom de flesta skall segla ÅF så är det väl smart att använda samma krav. På sikt kanske man tillochmed skulle kunna säkerhetsbesiktiga västkustbåtarna inför ÅFOR redan innan de seglas runt – vilket hade underlättat (nu kan man väl göra det på Sandhamn Open).
Tittar man på vad du önskat dig i tidigare kommentarer så låter det som att inga race lockar ;-)
Apr 5, 2016 @ 20:45
Kan säkert vara bra om alla båtar ska segla ÅF. Samtidigt kan påminns man om tidigare diskussioner där man konstaterat att flotte inte fyller ngn funktion i dessa farvatten. Skulle du sjunka snabbt har du sjöräddning och helikopter hoss dig på minuter. Bra exempel på race med få regler är väll silverodret, bohusracet och solo mellan broarna. Bra dock att det händer saker och tas initiativ för mer kappsegling!
Apr 11, 2016 @ 17:37
Larsson: “Skulle du sjunka snabbt har du sjöräddning och helikopter hoss dig på minuter.”
Å fan, undrar om besättningen på den enda båt som faktiskt har gått förlorad på ÅFOR håller med.
Apr 12, 2016 @ 06:50
Där larmades det från land att det syntes rök ute på havet men inget hände trots det i första skedet.
Apr 12, 2016 @ 08:04
Är det Seacart 30 UBS som vi pratar om, så tittade jag på “lessons learned”.
Skall man dra några slutsatser av detta, så kanske det inte är att flotte är ett måste i våra vatten. Tvärtom hade de ju klarat sig precis lika bra utan flotte ombord (eftersom den så att säga brann inne) :-)
Det man däremot kan konstatera är att förmågan att larma måste prioriteras. Det är också det som sjöräddningen säger. http://www.blur.se/2014/09/16/prioritet-ett-larma/
Detta känns ju ännu viktigare på en båt där det huvudsakliga scenariot är att den flippar och besättningen blir sittande på undersidan av skroven (i detta läge är det extremt sällsynt att man tar fram flotten, då båten är en bra och stabil (!) plattform att vistas på.
Hade man haft VHF/DSC med antenn i masttopp och möjlighet att larma från rorsmans position hade detta funkat. Och en bra handhållen vattentät VHF/DSC. Och en mobil i vattentätt fodral. Eller en PLB. Och en handhållet nödbloss. Det finns en anledning till att jag hellre har dessa saker på plats än en flotte.
Hade besättningen dessutom haft riktiga västar på sig (2 av 5 hade 150N-väst) så hade man klarat sig fint i vattnet och senare på pontonerna.
Så jag tycker att vi skall dra rätt lärdomar. Inte att Cat 3 med flotte är bättre än cat 3 utan flotte. Utan att man måste ha ordning på de system man har för att larma.
Apr 12, 2016 @ 10:25
1. Jag skrev inte att lärdomen är att man skall ha flotte. Jag ifrågasatte uppgiften att man har “sjöräddningen hos sig på minuter” om det värsta skulle hända. Den som har legat 7 timmar i vattnet och sett båtar segla förbi kanske inte håller med? Jag är förstås väl medveten om både att de hade flotte och att den brann inne.
2. Jag är själv kluven i flottefrågan och skulle inte drista mig till att dra generella slutsatser för ett helt race baserat på en enda incident. Att UBS flotte brann inne är i vilket fall inget bra argument för att man “ändå inte har nytta av en flotte”. Å andra sidan kan man argumentera för att ansvaret iofs kan lämnas till skepparen, jag är inte främmande för det. Men jag har själv numera en flotte som jag alltid har med mig vilket har känts väldigt bra vid överseglingar till Estland, Gotland, Finland, Bornholm etc. Den hade jag kanske inte haft om det inte hade varit ett krav på ÅFOR. Så det är tveeggat och inte fullt ett så simpelt beslut som en del vill göra gällande.
3. Vad sedan gäller uppgiften om att man klarar sig “fint” med en 150N flytväst. Självklart skall man ha en 150N-flytväst, men “fint”? Jag vet inte…7 timmar i vattnet är ju ingen höjdare oavsett flytväst. Nu var det lugnt väder och relativt varmt i vattnet och det var ju bra. Men jag har på ÅFOR haft ett ganska allvarligt nedkylningsfall ombord med en besättningsman som sov på railen några timmar på natten. Så förmågan att hålla sig så torr och varm som möjligt skall inte underskattas. Sedan kan man alltid diskutera hur detta skall ske. Jimmy brukar propagera för överlevnadsdräkt och det ligger en hel del i det.
Apr 12, 2016 @ 11:13
Jag vill inte heller dra slutsatser från enskilda fall.
Men jag kan samtidigt konstatera att alla säkerhetsdiskussioner oftast handlar mer om prylar “som är bra att ha” än om hur man åtgärdar sådant som gör att folk faktiskt skadar sig eller i värsta fall omkommer.
Om vi har NOLL omkomna kappseglare med korrekt påtagen 150N väst med grenband, så indikerar väl det att det funkar ganska bra (även om man så klart kan finna upp scenarion när det inte gör det)? Om vi har NOLL incidenter där en livflotte räddat liv under kappsegling, så säger väl det också någonting.
Jag tycker de “lessons learned” som görs efter olyckor är fantastiskt bra. Varför kan vi inte fokusera på det i stället för att debattera principfrågor utan effekt i verkligheten.
Apr 12, 2016 @ 13:36
Gärna för mig! Men i det här fallet ifrågasatte jag Larssons uppgifter om att flotten inte behövs i våra vatten av skälet att sjöräddningen ändå är på plats så fort. Att det bevisligen inte stämmer blir en väsentlig information om man skall grunda vägval i säkerhet på det.
Apr 12, 2016 @ 20:04
@Patrik L, lärdomen låter som att så länge man kan larma behöver man ingen flotte? Kan inte se ett enda argument i tråden ovan för att flotten fyller en funktion. Endå ska man göra det svårare att kappsegla, och tvinga alla som är med, att ta en stor utgift att hyra/köpa en flotte. Enda sättet man skulle lyckas sänka en båt på denna sträckan (så man behöver en flotte) är om man kör upp på land eller kolliderar med en annan båt? Vid kollision borde iaf en av båtarna lyckas larma?
Apr 12, 2016 @ 23:01
@Larsson – Låt oss bena ut några frågor här. Först: “Göra det svårare”? Flotte har varit krav på ÅFOR/Gotland Runt så länge jag kan minnas. Inget har förändrats i den delen på evigheter, även för 10 år sedan hade vi väl denna debatt här på bloggen. Jag respekterar alla som vill ha mindre kostnader / prylar / trösklar / byråkrati etc. och vill man skippa flotten för att det är för dyrt så kan man ju argumentera för det, men det var inte det du gjorde utan ditt argument var att den inte behövs för att sjöräddningen ändå är på plats så snabbt. Det reagerade jag emot eftersom det helt enkelt inte stämmer.
Sedan: UBS började brinna. Det är oerhört allvarligt och eftersom båten är byggd i kolfiber gick det dessutom ruskigt fort, så deras flotte brann inne. Är sensmoralen av den historien att “flotte inte hjälper” eller är sensmoralen att besättningen nog hade varit väldigt glada om de faktiskt hade haft sin flotte kvar med grab bag och vattentät VHF, t.ex. genom att ha den i sittbrunnen som regeln numera säger (efter den olyckan)? Ingen kan väl på allvar tro att de var nöjda med att plaska omkring i vattnet i 7 timmar utan möjlighet att meddela sig med omvärlden?
Vikten av att kunna larma har ingen motsatt sig. Det är självfallet oerhört viktigt och en mycket viktig “lesson learned”. I just det här fallet larmades det dock – från land – då man såg en rökpelare medan det ännu var ljust. Ändå bedömdes det inte som en sjöräddningssituation. Jag är inte inläst på beslutsgången men gissar att den mänskliga faktorn i larmkedjan hade ett finger med i spelet? Vad drar man för slutsats av det? Din slutsats må vara att sjöräddningen löser allt, men min slutsats är att själv är bäste dräng. Att båtar kan sjunka – eller behöva överges – av andra anledningar än att man kör upp på land eller kolliderar har vi väl f.ö just konstaterat?
Jag är ingen flottekramare per se, MEN jag tycker helt ärligt att det är en rätt liten fråga. Vill KSSS ha flotte på sitt race så är det väl bara att gilla läget och köpa / hyra en. Det har funkat bra länge nu.
Apr 12, 2016 @ 23:21
“Funkat bra” betyder kanske olika saker för olika personer :-)
Så klart skall tuffare säkerhetskrav ställas mot fler deltagare. Man kan konstatera att deltagarantalet går ner i ungefär samma takt som kraven ökas.
Det finns funktionärer som anser att vi skall ha Cat 3 på Marstrand Big Boat. Men då skulle vi locka 15 båtar i stället för 85. I min värld är det valet enkelt. Kan folk semestersegla till Norge och Skottland så kan de nog segla bansegling på Marstrand,.
Detta är en liten fråga för dig eller mig – vi kommer att segla dessa race oavsett vad som krävs. Men för den som vill börja med havskappsegling så blir tröskeln bara högre och högre för varje år – trots att både båtar och hjälpmedel blir bättre – och olycksfallen mycket sällsynta. Och det kan inte vara rätt i en sport som måste växa.
Apr 13, 2016 @ 07:29
Peter – absolut, jag motsäger inte detta. Min point är återigen bara att man får använda rätt argument. Vill man förändra att det är för DYRT att kappsegla så är jag helt med, men säg det då. Linda inte in det i att sjöräddningen ändå löser våra problem.
Apr 13, 2016 @ 09:09
Det känns snarare som ett svepskäl att skylla på flotten.
Jag blir lite förbannad när jag sitter här och läser. Skulle jag hamna på en båt och segla seglingar likt ÅFOR eller liknande och man har lämnat flotten av ekonomiska skäl. Då kliver jag av.
Vissa år på ÅFOR har ytvattentempen vart 11 grader. Det är fan inte kul att ligga där och guppa medans man väntar på Helikoptern. Larmar man snabbt och positionen är känd så kanske det tar en timme innan man är uppfiskad. Då är man fan inte tuff längre om man ens är kvar.
Apr 13, 2016 @ 09:53
Man kan undra hur många det är som inte seglat ÅF för att det finns krav på flotte?
Apr 13, 2016 @ 10:13
Anders, så du skulle inte segla Marstrand-Sandhamn med mig om jag inte hade flotte ombord?
Låt oss ta detta snack när du tagit pensionspengarna och köpt en egen 34-fotare och blir sugen på att kampanja själv en sommar :-)
Apr 13, 2016 @ 10:53
Det första som torde stå rätt klart är att vi i Sverige har brist på fungerande helikoptrar. Och det gäller inte minst sjöfartsverket egna, nya räddningshelikoptrar. Och när det gäller västkusten så är det inget nytt att helkoptrarna inte kommer från Sverige när något händer.
Rörande brand ombord är det inte kolfiber (och inte heller kevlar) som brinner. Det är färgen, epoxyn och spacklet som brinner. Reparerade en kappseglingsbåt som just blev svårt brandskadad och konstaterade att lagren av kolfiber “överlevt” medan allt som höll ihop fibrerna (epoxyn) brunnit upp. Sedan handlar det inte bara om vad som är brännbart utan även om vad som kan orsaka en brand, vad för släckutrustning man har ombord samt utbildning/kompetens för att använda den.
Livflottar går att köpa begagnade (och i allmänhet är de “oanvända”) för inte särskilt många kronor i sammanhanget jämfört med vad ett segel kostar, Så den kostnaden borde vara fösumbar i jämförelse med kostnaden för nödraketer och ombesiktning. Och man bör komma ihåg att utan bra klädsel så är risken för att bli allvarligt nedkyld lika påtaglig i en livflotte som hängandes på botten av ett skrov…
Apr 13, 2016 @ 11:37
André, vill du utveckla detta”Det första som torde stå rätt klart är att vi i Sverige har brist på fungerande helikoptrar. Och det gäller inte minst sjöfartsverket egna, nya räddningshelikoptrar. Och när det gäller västkusten så är det inget nytt att helikoptrarna inte kommer från Sverige när något händer.”
/Tobias
Apr 13, 2016 @ 14:18
André – du har förstås rätt gällande kolfiber som brännbart material, det som det talades om i denna olycka var snarare hur brandförloppet startade och där var väl en hypotes just att kolfiber som material hade ett finger med i spelet. Men jag vet inte om man lyckades klarlägga det fullt ut. Mea culpa.
Apr 13, 2016 @ 20:28
@ Patrik L, att själv är bästa dräng håller med om.
Menar fortfarande att sannolikheten är såpass liten att man lyckas sänka sin båt (hur många gångar har detta hänt på gotland runt?) , samtidigt som man inte lyckas larma, att detta inte motiverar kravet på att ha flotte. Säkerhetskraven måste stå i proportion till risken. I ett hypotetiskt scenario skulle jag nästan våga drifta mig till att det skulle kunna vara farligare med flotte om man skulle få ett scenario liknande fastnetstormen. Då skulle man kunna få flera besättningar som överger sina fortsatt sjödugliga båtar (trots mastbrott och andra skador) för osäkerheten och kylan i en flotte.
Har även väldigt svårt att förstå Anders resonemang där han kliver av en båt som inte har råd att prioritera flotte. Väntas tuffa förhållanden kliver jag av en båt som inte har en erfaren skeppare, som inte har möjlighet att reva segel på ett vettigt sätt (viktigt kunna reva storen rejält) och där man har ett tillräckligt litet försegel (som står bra även i blåsiga förhållanden) så man har möjlighet att hålla iväg från läkust.
Apr 13, 2016 @ 23:44
André, jag vet inte var du får dina uppgifter ifrån!?
Vi tar säkerhet på största allvar, och frågan är ju ännu viktigare när man ger sig ut och solo-kappseglar. När jag var på JRCC (som står för Joint Rescue Co-ordination Center) för att ta reda på vad som händer när jag trycker på den röda knappen på min VHF eller drar igång min PLB, så fanns det i alla fall gott om helikoptrar (de små skyltarna på kartan).
Sist jag var ute på fjorden för att testa en PLB så var det också en väldigt svensk helikopter som dök upp. Så det där att det inte finns några helikoptrar är nog en så kallad vandringssägen :-)
Apr 14, 2016 @ 13:56
Peter…
Har väl aldrig sagt att du inte tar säkerheten på största allvar? Mitt inlägg var skrivet som ett inlägg i allmänhet och inte avsett för att vara riktad mot dig. Har aldrig känt att du inte tar säkerheten på allvar.
Rörande frågan om helikoptrar så har bristen på just sådana var ett faktum ett stort antal år. Och det har inte minst Uppdrag Granskning uppmärksammat i samband med “helikopteraffären”. Och det här är ingen vandringsägen. Både i norra Bohuslän och i Södra Halland och Skåne är utländska räddningshelikoptrar vanligt förekommande. Och vid övningar i Skåne så samverkar man inte ovanligt med danska helikoptrar (i brist på svenska). Och vid insats runt om i Skåne (även i Hanöbukten) har inte ovanligt de danska helikoptrarna varit i luften innan den svenska räddningsinsatserna ens påbörjats. Det skiljer en hel del i “anspänningstid” här.
En av de mer kända insatserna de senaste åren är den vid Borstahusen i Skåne där en dansk helikopter från Roskilde sattes in…
http://www.hd.se/nyheter/skane/2012/01/21/dansk-raddningshelikopter-undsatte-tva-man-i-segelbat/
Apr 14, 2016 @ 14:06
Patrik…
Nej, det är ju lite som du säger att ingen klarlagt det där. Och i praktiken så är det inte många som sett resterna av en brunnen eller brandskadad segelbåt. Det tillhör ju inte vanligheterna eftersom det sällan blir några rester kvar att granska efter en båtbrand.
För egen del så får jag ju säga att sannolikheten att man som räddningstjänstutbildad skulle få leda reparationen av just en brandskadad kolfiberbåt rätt liten. Men jag är en av få som varit med om just det. L-B var även med och reparerade denna båt liksom seglade den efter reparationen. Och Även Pelle Lindell har varit med och seglat denna båt…
Apr 14, 2016 @ 14:20
Svenska räddninghelikoptrar syns på kartan.
Men de organiseras och används av olika myndigheter och samordningen mellan räddningsuppdragen har varit dålig (vilket även Uppdrag Granskning konstaterat). Därtill kommer problem som långa anspänningstider (gäller inte minst Sjöfartverkets helikoptrar), svårigheter att göra insats även under “normala förhållanden” samt inte minst långa insatsavstånd. Två helikoptrar i Kallinge hjälper ju inte upp situationen på syd och västkusten där danska helikoptrar är uppe i luften och på plats innan de svenska ens lyft.
Och det här gäller även i gränslandet mellan Sverige och Norge där norska räddningshelikoptrar klarat uppgifter i fjällen där de svenska inte gjort det.
http://www.kuriren.nu/nyheter/norsk-helikopter-blev-raddningen-8161323.aspx
Apr 14, 2016 @ 17:24
Ja, jag får väl helt enkelt välja på om jag skall lita på Uppdrag Granskning eller på de som koordinerar insatserna :-)
Apr 14, 2016 @ 19:27
Hej
Vill man ha lite information om Sjöfartsverkets syn på saken finns det en del att läsa på http://sjofartsverket.se/ug
För övrigt är det så att Sverige har samarbetsavtal med alla grannländer gällande nyttjande av varandras resurser så det är helt naturligt att det kommer utländska helikoptrar på svenskt område.
Gällande helikopterräddning så är det komplext med regler gällande väderbegränsningar mm. så det kan absolut finnas förklaringar som gör att svensk helikopter inte kan starta medan en norsk kan starta. Allt detta är helt normalt när man jobbar med räddning under svåra förhållanden.
Jag känner mig helt trygg i det svenska systemet!
/Tobias
Apr 15, 2016 @ 20:03
@Larsson – jag disktuerar gärna detta men då får du ursäkta att jag lägger ut texten en del… :-)
Att det skulle vara farligare med flotte än utan: Jag förstår vad du menar, men det är ett oerhört tillspetsat och ologiskt resonemang som inte har mycket att skaffa med normal riskvärdering. Givetvis måste man ha *kunskap* både om sin utrustning och vilka rutiner som skall följas vid ett tillbud. Men risken för att någon går i flotte för tidigt leder ju inte till slutsatsen att flottar är farliga. Det farliga är att inte ha kunskap / träning / information och inte ha tänkt igenom olika scenarier i förväg. Har man gjort det är varje utrustningsdetalj som kan hjälpa till att antingen minska sannolikheten eller konsekvensen av en risk en fördel.
En annan sak är uttrycket “hur många har varit tvingade att gå i flotten i verkligheten, då???”. Ett retoriskt grepp och övertygande uttryck för hur onödigt det är med flotte. Men det tycker jag är en missuppfattning av hur riskvärdering fungerar. Risker kan man mäta på många olika sätt men en enkel och pedagogisk modell är tala dels om sannolikheten för att ett scenario inträffar och dels om konsekvensen av ett sådant scenario. Risken att förlora båten på en havskappsegling är väldigt liten men konsekvensen är potentiellt *fatal* med de vattentemperaturer vi har. Att vi har flotte på ÅFOR beror därmed inte på något statistiskt underlag i termer av “förlorade båtar” utan att konsekvensen av det scenariet är den värsta tänkbara och en flotte är i det sammanhanget den enda livförsäkringen värd namnet.
Man kan förstås diskutera detta på både längden och tvären och i slutänden men i längden handlar det inte om statistik utan riskbenägenhet. För att koppla tillbaka till tidigare diskussion: om din båt måste överges på grund av brand och du inte har någon flotte blir det omedelbart en fråga om liv och död och därmed om minuter. Det jag tycker är konstigt är att debatten är likadan nu som innan UBS brann 2008. Vi diskuterade detta med samma argument – “lämna en båt som sjunker har aldrig någon gjort någonsin på Gotland Runt, så varför skall vi ha flotte?”. När sedan då UBS brann upp och besättningen just fick lämna båten så var det tyst ett par år men sedan kom samma argument upp men i lite ny skepnad: “Jamen Flotte hjälpte ju inte UBS så varför skall vi ha flotte?”.
För mig är det ett orimligt resonemang. UBS hade VERKLIGEN varit hjälpta av en flotte. Nu brann den inne. Slutsatsen av det är inte att flotten är onödig utan att den måste finnas lätt åtkomlig i sittbrunn och inte vara undanstuvad nere i båten. Det var också KSSS slutsats och numera kontrolleras att flotten är åtkomlig
2002 skedde det enda dödsfall vi hittills har haft på Gotland Runt och då var helikoptern på plats inom 25 minuter. Men personen var då redan medvetslös, oklart om det var pga kylan eller att han fått båten i huvudet i den grova sjön. Trots ytbärgare på plats gled offret ur både sin flytväst, jacka och sjöräddningens sele. Sjöräddningen drog lärdomar av det och utvecklade metoder för hkp-räddning. Grenband blev obligatoriskt i havskappsegling, men det blev diskussioner om det också.
Med åren har jag blivit alltmer övertygad om att de flesta som vill skippa “onödig” säkerhetsutrustning i själva verket är mer riskbenägna än andra. Det är så att säga den andra änden av riskvärdering – vi kan vara överens om hur stor en risk är men se helt olika på vad den risken är värd att mitigera.
För egen del har jag numera flotte även när jag seglar med familjen och detta skänker mig en viss sinnesro när man blir överraskad av hårt väder eller rent allmänt blir nojig över bordsgenomföringar och annat. Andra drar andra slutsatser. För mig blev det så i och med att Gotland Runt har flottekrav så föll det sig naturligt att helt enkelt köpa en flotte. För mig är det numera en helt naturlig utrustningsdetalj när man seglar på havet alldeles oavsett hur många båtar som faktiskt har sjunkit / brunnit upp i statistiken.
Apr 17, 2016 @ 14:49
@Patrik L, förstår att man kan se på risk i ett konsekvensperspektiv och inte bara i ett sannolikhetsperspektiv. Samtidigt resulterar ett sådant resonemang i att vi kommer ha så många risker att ta hänsyn till att båtarna kommer vara överfulla av säkerhetsutrustning och att det inte längre kommer finnas ngn plats kvar varken till seglare eller glädje.
Att det i slutändan kommer ner till riskbenägenhet (och att de som skippar “onödig” säkerhetsutrustning är mer riskbenägna) håller jag inte med om.
Ett exempel: Person X gör långa havsseglingar med en båt som saknar det mesta i utrustningsväg. Båten är dock strukturellt välbyggd (skädda framför rodret), bra kölinfästning, genomgående mast och ett bra segelplan med segel på hakar. Jämför detta med person Y som har alla möjlig säkerhetsutrustning (epirp, livflotte och hjärtstartare), samtidigt har personen rullsegel (där storen står dåligt inrullad och riskerar att låsa sig så man inte kan reva), Y har också rullfock som gör att segelplanet inrullat kommer högt upp och är bukigt. Jag menar att havsegling i båt Y är betydligt farligare (än i båt x) trots säkerhetsutrustning då man inte kan hålla undan för läkust. Givetvis är detta ett tillspetsat exempel, men det visar samtidigt att det inte finns ngt linjärt samband mellan att ha lite utrustning och att vara riskbenägen.
Gör själv seglingar över öppet hav utan flotte men ser mig själv inte som en riskbenägen person, och tror inte jag är mer riskbenägen än Patrik L. Patrik, som jag ser diskussionen kokar den ner till vilka risker man ser med segling. Och här verkar vi ha helt olika syn?
Apr 18, 2016 @ 08:28
@Larsson, nu blev jag flottekramare i den här tråden och det var inte riktigt meningen. Som jag skrev inledningsvis har jag inga problem med de som inte vill ha flotte och “mer riskbenägen” var kanske att hårdra det lite väl mycket. Men principen tycker jag ändå håller, återigen så är sannolikheten att förlora båten mycket liten – det är vi ju överens om? Är vi inte också överens om att OM det värsta skulle hända (båten sjunker eller brinner upp) så är flotten en bra livförsäkring? Man kan förstås ställa det mot kostnaden och då blir det lite en annan diskussion eftersom man kan ha olika ekonomiska förutsättningar, det jag var ute efter var själva grundresonemanget att flotten är till för att rädda liv om det värsta skulle hända. Har svårt att se att vi kan se riskerna olika där?
Just när det gäller ÅFOR tycker jag fortfarande att det är lite konstigt att man efter UBS-olyckan inte ser detta och det var min grundpoäng i mitt första inlägg. Vi har alltså för mindre än 10 år sedan haft en olycka just på ÅFOR där en båt brann upp under kappsegling och inte kunde få hjälp på många timmar. En livflotte hade varit väldigt smutt där.
Jag menar också att en livflotten potentiellt hade kunnat vara användbar i fallet 2001 när en seglare till slut drunknade efter att ha blivit spolad överbord. Nu vet vi inte exakt vad som hände och vad förutsättningarna var men utredningen visar att han inledningsvis var kontaktbar men att det var mycket grov sjö och det inte är osannolikt att han har fått båten i huvudet när han har försökt ta sig ombord. Här kan en flotte fungera bra som “buffert” – sjösätt flotten kopplad till båten, om den nödställde inte kommer i själv kan en besättningsman gå i flotten och assistera med kraftigt begränsad risk jämfört med att gå i vattnet i så grov sjö. I grunden är det förstås så att hade vederbörande varit kopplad med de säkerhetslinor som fanns ombord hade han inte gått överbord överhuvudtaget i broachen.
Gällande ditt resonemang med båt X och Y så håller jag förstås med dig rent faktuellt. Men min poäng var inte att värdera vilket scenario som är mer farligt än något annat, poängen var att bemöta ditt tidigare resonemang om att viss säkerhetsutrustning skulle vara *farligare* än att inte ha den. I scenariet ovan börjar du ställa risker mot varandra, men jag har aldrig påstått att flotte är *viktigare* än att ha en sjövärdig båt. Men det betyder inte att flotten är *farlig* vilket var vad du lite tillspetsat påstod tidigare. Flotten är väl självklart en väldigt bra utrustningsdetalj om det värsta skulle hända på havet och helt i linje med “själv är bäste dräng”. Den kompenserar dock – förstås – inte för vare sig en sjövärdig båt eller kompetent besättning.
Apr 18, 2016 @ 08:36
Om det nu är troligt att en person avlidit pga våld mot huvudet i GR varför är det då inte lika viktigt med hjälm som med flytväst och livflotte?
Våld mot huvudet sker relativt ofta i seglingssammanhang dessutom.
Apr 18, 2016 @ 08:37
Skall också lägga till en respons på ditt första stycke om att fylla båten med säkerhetsutrustning. Det är förstås en risk och därför är debatten om detta bra att ha. Jag är dock inte så väldigt oroad över det, det mesta finns väl idag även om framför elektroniken är på frammarsch även i säkerhetsutrustning. PLB är en riktigt bra grej som jag inte har skaffat själv ännu men säkert kommer att göra. I övrigt så är det ju idag redan krav på träpluggar, brandfilt, brandsläckare, nödlanternor, extra VHF, extra VHF-antenn (som man vet hur man skall rigga), nödroder etc. Har svårt att se en kraftigt accelerande lista där. Den mest fatala konsekvensen är dock att förlora båten och mot detta finns i stort sett bara en åtgärd och det är livflotten. “The last resort”.
Apr 18, 2016 @ 09:08
I det korta perspektivet så är det så klart inget problem med “en bra sak till”, men över tid så blir det så klart ett hinder. Under de senaste 10 åren har vi fått tillagt:
– grenband
– bärbar VHF
– DSC
– AIS
– tätare flott-besiktning
– flytvästtvång
– utbildningskrav
– licens
Och vad jag kommer ihåg så var det ganska säkert att segla 2006 också :-)
Och för att kort återknyta till ditt exempel från 2001. Om min besättning inte är kapabel att få ombord en person som vi har fått tag i, så skulle jag inte vilja att de satte igång att sjösätta en flotte. Chansen att något allvarligt händer vid sjösättning och när minst två man måste ta sig över i flotten, är extremt stora. Detta är en av de farligaste manövrerna jag kan göra. I det här fallet har jag en person utslagen under däck, en i vattnet, en som manövrerar båten och alltså bara två personer kvar.
Inte heller i slutsatserna från sjöräddningen tas flotte upp som ett möjligt alternativ;
http://www.sjofartsverket.se/upload/1068/argon.pdf
I det här fallet, och flera andra, så hade däremot en “diver of the watch” gjort nytta. Hur den genomsnittliga besättningen på ÅFOR löser det är ju en annan fråga.
Apr 18, 2016 @ 11:11
@Peter, naturligtvis vill man inte ha en man till vare sig i vattnet eller i flotte med vanliga kläder. Men har man nu hamnat i läget att man har en man överbord i det vädret hade jag nog åtminstone övervägt att sjösätta flotten som hade *möjliggjort* att säkra personen istället för att bli slagen medvetslös av båten (om det nu var det som hände). I det individuella fallet kanske det inte är en möjlighet p.g.a personalbrist, kompetens etc men det motsäger ju inte möjligheten ur ett generellt perspektiv. En diver of the watch är såklart allra bäst men det betyder ju också ytterligare utrustning…
Sjöfartsverket nämner inte flotte men det kunde ju möjligen rymmas under punkten 2 – utveckling av metoder: “Inriktningen skall dels vara att säkra personen i vattnet under tidskritiska förhållanden, dels att denna utrustning skall ge säker och snabb vinschning.” Jag är inte säker på att de definitivt skulle avfärda att använda den flotte som finns ombord, särskilt om den är sjösatt innan de kommer. Har man gått överbord i grov sjögång måste ju prio 1 vara att säkra personen utan att vederbörande slår ihjäl sig och därefter kunna winscha vederbörande säkert. Men visst – är personen vaken och flytvästen sitter rätt så behövs det ju inte om man får hjälp i tid. Själv har jag en Jon Buoy som jag har testat (dock i lugnt väder) och upplever som rätt vettig men jag är inte säker på hur lätt det är att ta sig upp i den i grov sjö.
Apr 18, 2016 @ 11:45
Sedan: Det är förstås skillnad på “bra-att-ha-prylar” och vad man ställer som krav i en kappsegling. Jag är inte förespråkare av att det skall vara krav på allt. Men det finns ju också en sportslig del av detta som vi inte pratar om så ofta och det är att få det “lika för alla”. Där gäller det att hitta en medelväg och det är väl där utmaningen ligger.
Apr 18, 2016 @ 12:01
Helt rätt.
Fast det hade varit roligare om det var “lika för alla” för 500 båtar i stället för 200 :-)
Den bakomliggande drivkraften som jag inte gillar är att World Sailing, SSF, SHF, KSSS och andra hela tiden ökar kraven lite grann. På seglare, på arrangörer, på mätmän. Lite här. Lite där. Tills vi har en sport som är betydligt mer komplex och svårtillgänglig än för 25 år sedan.
Trots att vi har identifierat detta som ett av de viktigaste problemen att adressera för vår sport, så sitter massor av kommittéer och arbetsgrupper med helt andra agendor. Det är synd.
Det senaste exemplet var att min segelmakare inte kunde mäta mina segel. Det har funkat jättebra i alla år, men nu har ISAF rullat ut ett jätteprogram där alla skall certifieras och ha processer på plats. Säkert jättebra. Men mitt liv som seglare blir ganska mycket krångligare – och dyrare (för att jag som kund och medlem bekostar lönerna för alla som jobbar med det här systemet).
http://www.sailing.org/classesandequipment/ihc/how_does_it_work.php
Och så där är det hela tiden.
Jag förstår inte hur alla dessa nya regler gör vår sport bättre?
Om vi nu har gjort en vettig analys, så vore det väl bättre att vi adresserade dessa frågor i stället för att jobba hårt för att lösa problem som inte finns…
Apr 18, 2016 @ 21:29
@Patrik L. Visst går det att tänka sig en hypotetisk situation där flotten skulle kunna fylla en funktion. Det vill säga om man hamnar i nöd, om man inte kan larma, om båten sjunken extremt snabbt, om det inte finns några andra båtar i närheten. Detta är en situation som är så osannolik att jag inte ser det som en risk. Att träffas av blixten på söndagspromenaden borde ha större sannolikhet?
Känner inte till vilka förhållanden som rådde 2001 men jag skulle inte vilja blåsa upp en livflotte under blåsig förhållanden med RISKEN det innebär för tampar i propellern, baxa en tung flotte överbord, begränsad manöverförmåga till följd av vindfång från flotten med mera. Har inte läst ngn litteratur som föreslår detta handhavandet vid MOB.
Har man med sig träpluggar, brandsläckare och en hink räcker det för mig. Resten ska vara upp till skepparn. Detta är ingen högrisksport. Bilfärden till marinan är farligare. För mig ter sig denna disskusionen helt verklighetsfrånvänd. När man läser om hjärtstartare kan man inte annat än påminnas om Conny van rietschoten som inte ens ville konsultera en doktor. De andra legenderna som montessier, tabarly och chichester hade vänt sig i graven om de läste denna diskussionen. När vi börjar diskutera hjärtstartare kan man börja fundera på om bara läkare och ingenjörer ska få kappsegla (då detta kommer att krävas för att hålla igång alla komplicerade säkerhetsystem). Less is more.
Apr 19, 2016 @ 00:41
Hypotetisk situation… …som inträffade på Gotland Runt 2008.
Vi kommer nog inte längre än så, men jag tackar för debatten!
Apr 19, 2016 @ 20:19
Ungefär samma nivå som bilbältesdiskussionerna 1975…
Apr 19, 2016 @ 22:26
Du menar att de här diskussionerna är på samma nivå:
a) “Förra året (1974) omkom 1.197 personer i trafiken och massor skadade sig allvarligt. Detta är ett stort problem – skall vi göra något åt det? Statistiken visar att vi minskar risken för att dödas eller skadas svårt med 50–70 procent om man har bilbälte.”
b) “Det här är ju en väldigt säker sport, utan systematiska döds- eller skaderisker. Olyckor är inget stort problem – men vi vill ändå jobba med frågan. Låt oss ändå införa krav på utrustning som kan vara bra att ha. Vi vet inte om det har någon egentlig effekt – men man kan aldrig vara nog försiktig.”
:-)
Apr 17, 2016 @ 07:42
Flotte är väl en självklarhet på havet.
Om det blir masskaos (typ Fastnet 79) kommer räddningsresurserna inte att räcka till alla.
Apr 17, 2016 @ 08:34
Jag ser några problem med analogin.
1) Hoburgen är inte Fatsnet Rock och Gotska sjön är inte Keltiska havet. På gott och ont :-) På ett Fastnet är jag 100 distans från land. På Atlanten. På ett ÅFOR är jag aldrig längre bort från land än 5 timmar. Dessutom i en betydligt mer samlad fleet.
2) Moderna båtar, och deras utrustning, är ganska mycket bättre än på den tiden. Även personlig utrustning som flytvästar, kläder och annat har utvecklats otroligt. Mycket baserat på lärdomarna.
3) Väderprognoserna är mycket bättre idag, och man har inget problem att plocka upp en storm under ett så kort race som ÅFOR. Ingen arrangör skickar ut seglarna i ett väder som skulle innebära “masskaos”. Fastnet 2007 är väl ett utmärkt exempel på hur dessa saker hanteras nu för tiden.
4) Vid race i våra vatten så är det relativt lätt att kommunicera med fleeten och varna vid svåra förhållanden. Detta var ju det största problemet 79, då man inte kunde nå seglarna när man insåg vad som var på gång. Även båtarna är ständigt uppkopplade och kan ta bra beslut på aktuellt väder.
Naturligtvis är flotte alldeles utmärkt, och de flesta som seglar på Irlänska sjön har en ombord. Även när man semesterseglar. Där är det en självklarhet. Av en anledning.
Men i våra vatten seglar barnfamiljer glatt fram och tillbaka till Skagen och Visby utan flotte. Och ingen kappseglare har någonsin räddats av att ha flotte. Så sannolikheten för att flottar skulle spara massor av liv framöver är ju ganska minimal. Eller hur?
Jag tycker vi måste ha lite perspektiv.
PS. Hjärtstartare skulle bevisligen kunna rädda 750 personer i Sverige. Det borde vara en självklarhet i alla bilar och båtar? Ville man verkligen rädda liv så skulle man lagstifta om det. Men det drivs ingen stor opinion för detta?
Apr 17, 2016 @ 10:10
Bra att du tog upp hjärtstartare. Det är en verkligt bra grej som nog kommer att bli allt vanligare i takt med att priserna går ned och kunskapen upp. Hjärt-Lungfonden kampanjade kring detta 2013-2015 och ett resultat blev att Arlanda nu är en av 550 hjärtsäkra zoner.
https://www.hjart-lungfonden.se/-Nyheter-/Hjartsakra-Sverige/
Apr 17, 2016 @ 13:39
SLUTA TJÖTA!!!.Skrämmande läsning.Segling är riskfritt i alla dess former.(möjligen undantag after sail) Du lever ett extremt säkert liv på havet.Ni som vill får ha vilken skit ni vill ombord,och tro att en ny fastnet storm ala 79 kommer ta era liv,men låt oss andra välja.Punkt slut.När ni åker till båten eller diverse kappseglingar,tänk på att hålla hastigheten,håll långa avstånd till bilen framför,använd bilbälte osv-där hittar vi ett exempel på stora risker i våra liv
Apr 18, 2016 @ 14:06
intressant att göra avgränsa med “Och ingen kappseglare har någonsin räddats av att ha flotte.” Var gör båtar I en kappsegling unika mot båtar som inte sgelas I en kappsegling. Finns väl en anledning att I visa vatten används flotte även utanför kappsegling. Jag tror nog att flotte inte används här så ofta är att man saglar oftast I skyddade vatten inomskärs eller nära skärgården. Sen tillkommer ju alltid riskbedömningen som Patrik skrev om.
Jag hoppas att ingen ska behöver använda livflotte men med 5 h till närmast land kan livflotte vara en bra livsförsäkring.
Apr 20, 2016 @ 19:46
Bra svar av Gustavsson ang Anders Nilssons hel-korkade kommentar.
Apr 5, 2016 @ 20:57
Dom finns,men är inte många. INGA säkerhetskrav,ingen reklam och helst ingen anmälningsavgift är det som gäller.Då blir kappsegling helt plötsligt enkelt,roligt och om man vill billigt.Ett exempel är “Jester Challenge”
Apr 5, 2016 @ 21:10
Kul initiativ!
Hade passat perfekt, vi har ändå planerat att tillbringa semestern med båt i Östersjön och Stockholmstrakten så då är båten på plats i god tid.
Apr 5, 2016 @ 21:12
http://www.jesterinfo.org/jesterazoreschallenge2016.html
Apr 5, 2016 @ 21:29
Det är ett cool upplägg, men jag kunde inte hitta dig i deltagarlistan :-)
Silverrudder borde vara en lagom uppvärmning på hemmaplan?
Apr 6, 2016 @ 22:41
Varmt välkomna, kanonbra idé!
Apr 8, 2016 @ 15:01
Scandinavian 500
Förslag på tävling
1) Start: MARSTRAND, Göteborgs skärgård.
2) Öster om Bornholm
3) Öster/söder om norra pricken på Salvorev, norr om Gotland
4) Öster/norr om ALMAGRUNDET
5) Mål: Mellan grön och röd prick söder om ön Prickgrundet.
SANDHAMN, Stockholms skärgård.
Ca 550Nm
Tanken är att man lägger en bana som ger möjlighet till vägval som kan bero på t.ex. vind, väder, routing, typ av båt, sjömanskap mm.
Efter start gäller vanliga sjöregler.
Kategori 3 utan livflotte och det ska vara frivilligt att besikta båten inför ÅF Offshore Race. Alla båtar ska dock ha AIS sändare.
Omvänd lys, första båt i mål vinner.
Jaja spånar ju lite bara på ett förslag, ingen prestige på det här inte…
Apr 8, 2016 @ 15:47
Är det inte så att öster om Gotland ger färre vägval?
Med typiska vindar på V eller SV så blir det i de flesta fall en vettig undanvind till Hoburgen, och sedan sträck resten av vägen. I värsta fall får man en brant halvvind 70 distans från Salvorev i stället för en kanonfin slör på 200 distans från Ölands södra udde.
Om det finns en stor vit yta i sjökortet så vill man utnyttja den. Vill man smeka uddar på östra Gotland så finns det ett annat race :-)
Apr 8, 2016 @ 18:58
Låter grymt! Väster Gotland låter som du säger Peter bättre med förhoppningsvis lång slör! Jag gastar gärna på nån båt om det behövs!
Apr 10, 2016 @ 02:48
Helt klart intresserad att segla!
Apr 12, 2016 @ 08:42
blåser det inte mest S/SO på ostkusten och N/NW/W på västkusten under sommaren? Taktiskt skulle det då vara bra att köra på vägen tillbaka men kanske vill en del ha semester I den fina skärgården på ostkusten efter ÅF?
Apr 12, 2016 @ 10:14
Apr 12, 2016 @ 11:34
bra med lite fakta… hur som blir det sydliga på ostkusten och västliga på västkusten. Blir sannlolikt mycket slör från västkusten till ostkusten men chance till lite kryss omvänt.
Apr 12, 2016 @ 13:04
Expedition Light.
Apr 12, 2016 @ 17:28
Vill minnas resan för många år sedan då vi hissade spinnackern utanför Marstrand och tog ned på typ Ingaröfjärden. Körde både Falsterbokanalen och Kalmarsund med full blåsa. På senare år har jag funderat om vi verkligen hade udanvind hela vägen, vindrosorna ovan ger vid handen att det nog kan ha varit så. Vi gjorde Marstrand-Saltsjöbaden på tre dygn, så vi kan i alla fall inte haft nån kryss. En skön resa var det, och säkert en superkul racesträcka.
Apr 12, 2016 @ 11:31
Hade helt glömt bort den ständiga kryssen västvart på sydkusten. Tror aldrig jag upplevt något annat än bidevind från Simrishamn till Falsterbo. Och Hanöbukten i hård motvind är inget vidare det heller. De sista åren jag seglade denna sträcka smög jag oftast utefter Blekingekusten för att slippa jobbig sjö…
Fördelen med Vo-60 var ofta att kunna dra iväg från Göteborg på fredag kväll och vara framme uppe i Stockholm på söndag eftermiddag. Resan åt andra hållet tog dock alltid längre tid…
Apr 12, 2016 @ 11:56
När jag seglad Novan från Luleå till Göteborg så minns jag att jag tänkte; “Tack snälla Peter Norlin för att du ritar så bra kryssbåtar” :-)
Apr 12, 2016 @ 12:58
Coquette är med!
Apr 12, 2016 @ 22:19
Låter spännande, begränsning på båtstorlek??
Apr 12, 2016 @ 22:26
Inget beslutat. Hittills är det ett antal 33-36-fotare och en 50-fotare som visat intresse. I år vill vi ju framförallt testa att konceptet funkar + få mycket skön segling.
Apr 16, 2016 @ 12:27
Bra ide:-)
Passer dårlig i år med Pre Worlds i København 4.-5. juni og VM i juli. Men kanskje neste år. Hva med å legge datoene så følgende terminliste går ihop:
Marstrand BBR
Færderseilasen
Scandinavian 600 (Horten-Sandhamn)
ÅF Offshore Race
ORC Europeans i Gdansk
Apr 17, 2016 @ 16:44
Det låter som en ambitiös säsong :-)
I år har ju många västkustbåtar som skall segla VM valt bort ÅF. Så för dem så är MBBR + Pre Worlds + VM en naturlig kombo. För de som är lite mer offshore-orienterade så funkar kalendern bättre.
Apr 19, 2016 @ 15:25
+1
Apr 18, 2016 @ 08:40
HMMMM, många västkustbåtar har valt bort ÅF 2016?
2015 deltog 1 båt från Varberg som seglade runt.
1 Gkss båt tog landsvägen.
1 båt från Vänern tog kanalen.
Har jag missat någon?
Någon Norrman kanske var med.
Så här har det sett ut senaste åren.
Det krävs ganska mkt för en västkustbåt för att segla ÅF race o ÅFIR.
Besättningen behöver planera nästan 3 v för transport och race.
Peter här finns nog förbättrings potential för framtiden så ett race runt kusten kan förhoppningsvis hjälpa till i framtiden.
Martin
Apr 19, 2016 @ 15:24
Jättekul idé! Nästa år kanske… :)
Apr 29, 2016 @ 18:31
Låter som en riktigt skoj upplägg, hade gärna kört om det hade varit lite tidigare.
Vi seglar från Lysekil nu på tisdag och siktar på Oxelösund utan stopp, självklart sh.
What’s Up 1622 - BLUR
May 30, 2016 @ 13:20
[…] kör en betaversion av Scandinavian 500, med start i Marstrand fredag morgon. Det är ju lite tidigt att sia om vädret, men det ser […]
Nov 13, 2016 @ 22:49
En av grundtankarna är ad jag förstått att få med så många som möjligt som vill segla off shore. Det finns en gräns för hur långt man vill backa för att kunna vara med i starten i Göteborgsområdet. För att få med fler så skulle ju S500 kunna seglas i sin helhet eller valfri/-a sträckor. Marstrand – Mål, Öresundsbron – Mål, Ölandsbron – Mål. Sen kan det kanske finnas båtar som inte vill till mål men tävla på någons valfri delsträcka. Det blir å andra sidan en utmaning att hantera detta men det finns nog en app för det…;)
Nov 13, 2016 @ 23:32
+1 låt oss klura lite på det.
Erfarenheter från förra året är att det är en kul sträcka att köra, men att det är svårt att klämma in i kalendern för de flesta.