Grym utveckling på navigationssidan
Från att ha varit en bransch som avfärdade den mobila revolutionen, så har nu företagen som jobbar med marinelektronik tagit det på fullaste allvar. Både när det gäller själva tekniken, men också hur man integrerar olika enheter och i vissa fall så ser vi även att affärsmodellerna ändras.
Jag kör ju både Navionics på en Raymarine e7, raster och C-MAP i Expedition och diverse appar på iPad. Fram tills nu så har det inte hängt ihop något vidare, men när jag skulle uppdatera Navionics-korten så upptäckte jag att ganska mycket hade hänt.
Först och främst så har appen blivit rejält mycket smartare. Den “autorouting” som fanns förut var ju inte användbar men nu fungerar den sjukt bra. På skärmbilden ovan lade jag in Bohusracet, och på 10 sekunder hade jag en föreslagen rutt rakt genom hela Bohuslän. Precis så som jag hade seglat med familjen. Imponerande.
Här går bloggen Panbo in på djupet: Navionics Dock-to-dock autorouting system.
Även uppdateringsprocessen har blivit mycket smidigare. In med det lilla micro-SD-kortet bara, och så följa instruktionerna på Navionics hemsida. Även själva plottern uppdateras via mjukvara som laddas ner till ett micro-SD-kort.
Tidigare har man ju kunnat fjärrstyra plottern via en app. Min plotter sitter uppe vid ratten, men på en iPad under däck kan jag se en spegling av bilden. Nu kan jag också överföra data (rutter, waypoints, sonar-loggar och annat) mellan enheterna via något som heter Plotter Sync. Här provade vi att uppdatera en plotter med senaste versionen av sjökort som låg på min iPad. Långsamt. Men så cool att det går att göra.
Just när det gäller djupdata så blir det vanligare och vanligare att man kan visa data som genererats av andra användare. Framförallt i populära fiskevatten så ger detta en mycket bättre bild av hur det egentligen ser ut. Här skiljer det lite mellan olika länder och vad man kan, och inte kan, göra.
Just uppdateringar är ju ett ämne för sig. När Navionics körde en kampanj för att rapportera in grund, så fick man under en sommar in 135 nya grund. Och Sjöfartsverket kommer under 15 år att fyrfaldiga antalet mätpunkter. Tittar man på Sjöfartsverkets kartor så ser man att det finns lite att jobba med…
Det känns ju bra att man småkryssar bland grund som är handlodade på 30-talet…
Röd. Uppfyller ej internationell standard S-44. Ej fullständig bottentäckning. Sjömätningar utförda tidigare än 1940. Mätningarna utförda i huvudsak med handlod.
Gul. Uppfyller ej internationell standard S-44. Ej fullständig bottentäckning. Sjömätningar genomförda med multibeam, singellod, laser och övrig teknik. Mätningarna utförda from 1940 och framåt
Grön. Sjömätning som uppfyller internationell standard. Finsk-Svenskrealisering av den internationella sjömätningsstandarden S-44,benämnd FSIS-44, ställer bl a krav på att bottentäckningen är 100%. Med 100% bottentäckning menas att hela ytan undersökts och att rimlig information erhållits och granskats.
Det tar också lite tid att få in ny info. Följande kom från Seapilot för ett par veckor sedan:
Seapilot informerar om vikten av sjökortsuppdateringar.
Båtsäsongen närmar sig och flera förändringar än någonsin sker nu i våra sjökort, av säkerhetsskäl är det därför viktigt att ha uppdaterade sjökort.
Sandhamn är ett av Sveriges mest besökta mål för fritidsbåtar. När vi kom åkandes dit strax innan jul noterade vi en stor ny hamnanläggning på Telegrafholmens norra sida. Farleden norr om Telegrafholmen in mot Sandhamn, har alltid flitigt använts för snabbåkande båtar påväg till Sandhamn, för att inte behöva minska farten, vilket man måste i den traditionella infarten söder om Telgrafholmen. Eftersom den stora nya bryggan syntes dåligt när vi kom i hög fart så rapporterades den omedelbart till Sjöfartsverket som direkt började undersöka saken och snabbt såg till att sjökorten rättades med den nya brygganläggningen.
Vi kan nu i början på april, när båtssäsongen som allra bäst är på gång att börja, konstatera att bara Seapilot av de större apptillverkarna för navigering till sjöss har uppdaterat sina sjökort med dessa nya bryggor.
För några år sedan hände en tragisk olycka i Ljungskile när en familj i sin båt körde rakt in i en i deras gamla sjökort ej markerad brygga.
– Platsen vid Sandhamn är betydligt mer trafikerad och bryggan mycket farligare om den inte finns med i sjökortet, säger Anders Bergström, Partner i Seapilot AB och med lång erfarenhet från navigering.Uppdaterade sjökort är idag viktigt när en majoritet navigerar med hjälp av elektroniska hjälpmedel och därmed också ställer större tillit till dessa och minskar sina marginaler. När vi under helgen kontrollerade marknaden hur det stod till med uppdateringar av olika navigeringsprograms sjökort kunde vi konstatera att endast Seapilot har updaterade sjökort. – Det känns i detta sammanhang orättvist att Sjöfartsverket straffar oss genom sämre villkor än andra aktörer på marknaden när vi är en mycket seriös aktör och tar sjösäkerhet på största allvar, fortsätter Anders Bergström.
Det är också kul att se hur ens gamla plotter plötsligt får ny funktionalitet. Med det som Raymarine kallar “Advanced Sailing Tools” så kommer plottern att kunna göra saker som man inte hade en aning om när man köpte den. Även Garmin och B&G har liknande funktioner Och många av apparna.
Apr 19, 2016 @ 01:12
Jag seglade i somras sträckan Venedig – Stockholm med Navionics på en Samsung S5. Bra hårdvara. Bra mjukvara. Betalade samtidigt dyrt för E-korten till raymarineplottern som gjorde lite nytta.
Apr 19, 2016 @ 07:07
En kommentar till detta: “För några år sedan hände en tragisk olycka i Ljungskile när en familj i sin båt körde rakt in i en i deras gamla sjökort ej markerad brygga.”
Det är självklart bara att beklaga när tragiska olyckor sker men det är oroväckande trend att vi nedvärderar navigationshjälpmedel på de grunderna (bryggor ej med i sjökort). Hur kan man köra in i en brygga? Det enda rimliga svaret är – man har kört för fort under rådande siktförhållanden. Vad hade hänt om en båt legat där? Än mer tragisk utgång kanske?
Den gamla grundregeln – Man ska kunna stanna på halva siktavståndet – oavsett sikt och fart, den regeln gäller fortfarande.
Apr 19, 2016 @ 13:40
+1
Ibland tycker jag det känns som att snabba motorbåtar tittar mer på plottern/paddan än på vad som händer runtomkring. Det skall ju inte komma som en överraskning att det kommer en segelbåt eller ligger någon och fiskar.
Apr 19, 2016 @ 15:33
det är väl segelbåtar också. Jag tanker nu på diskussionen kring segling i dimma på Watski-2-star för något år sen (eller var det Seapilot?). grundregel att kunna stanna på halva siktavstådet gälde väl inte då och någon på fören fans inte heller. Man förlitade sig helt på AIS. tur att det inte så mycket trafik ute till havs.
Apr 19, 2016 @ 18:45
Träffade SSRS-folk för en tid sedan och på frågan – Vad är era vanligaste uppdrag? svarade man: “GPS-assisterade grundstötningar.” Precis som du Peter skriver, man ser mer på plottern än framåt. Ungeför som om man i bilen kan hantera refug och rondell med att se på sin GPS.
Apr 19, 2016 @ 16:58
Det var besynnerligt. Jag uppdaterade mitt sjökort i min Seapilot-app i förrgår då mitt årsabonnemang precis gått ut. Men jag har inte med de nya bryggorna på telegrafholmen. Då undrar man ju vad mer man saknar i det jag trodde var en färsk version.
Tomas
Apr 19, 2016 @ 18:30
Rättelsen är publicerad i UFS2016:585 för ungefär två månader sedan. Det är stor skillnad på olika aktörer som jobbar mot fritidssektorn hur ofta dom uppdaterar sina dataset.
Apr 19, 2016 @ 22:36
Bara en liten del i vad som forskats i saken:
https://www.alandia.se/privat/motorbatar-segelbatar-vattenskotrar/alandia-testar/alandias-plottertest
Finns (åtm. på finska) en hel del mer information ang. risker med elektroninsk navigation.
Apr 21, 2016 @ 21:39
Tack för bra artikel. Javisst är det kul att kunna fräscha upp sina prylar mha mjukvaru- och innehållsuppdateringar. Jag har också en Raymarine e7, och att kunna planera rutter på paddan, och sedan synka över dem känns som ett stort steg framåt, särskilt för mig som kör utan dator i båten. Dock återstår ett par steg för att få det att lira för min del:
-Appen på paddan förstod inte att jag uppdaterat abonnemanget, något har gått snett i processen att uppdatera prenumerationen. Jag kan inte hitta något sätt att se min köphistorik på mitt konto. Ärende skapat hos Navionics support.
-Mitt SD-kort i plottern rymmer endast 2 GB, så jag kan inte ladda det med detaljerade djupkurvor, community edits etc. Det verkar lite oklart om jag kan skaffa ett större kort utan att köpa ett nytt “sjökort”. Får se om jag ids ta tag i det när jag fått övrigt att funka.
På önskelistan står:
-Elegantare webapp där jag skulle kunna se och editera mina rutter, tracks etc.
-Att få e7an att spara mer info i rutterna (vind, riktning mm) så att jag i efterhand kan analysera utan behöva separat dator, logger etc.
För min del känns det som att det fortfarande är en bit kvar när det gäller användarvänlighet. Det går åt rätt håll. Och det har troligen hänt grymt mycket, men det känns ändå lite omoget. Om ett par år så!
Apr 25, 2016 @ 23:09
Verkligen kul att det går framåt! Även jag kör e7, men gör mitt bästa för att klara mig utan PC. Att kunna planera på paddan, och sedan ladda upp till plottern låter som en dröm. Har nästan fått det att funka. Som vanligt är det en blandning av trial-and-error och googling som leder en vidare. Hittills har jag lärt mig att jag måste ha ett sjökortsabonnemang till paddan och ett till till plottern. Vidare funkar inte svenska tecken något vidare. Och plottern har ju begränsningar i hur långa namn jag kan ha i rutter, waypoints och så. På paddan har jag inte lyckats lista ut hur en söker på öarnas namn, men får många förslag på värdshus, hamnar och affärer. På önskelistan står att kunna spara ned trackdata med vind, fart, position etc. direkt i plottern. Hittills verkar det inte gå, så nu har jag beställt en separat logger (så nu kan ni ger er på att funktionen kommer i nästa mjukvarurelease…).
Som ni hör tycker jag att det fortfarande är rätt långt från plug-and-play, och lite väl roddigt för min smak, men potentialen är stor. Och det har ju börjat röra på sig!
Jan 4, 2019 @ 19:32
Är det någon som har koll på vilken surfplatta, abonnemang och navigations app man bör satsa på inför 2019 års kappsegling? Täckning sträckan Göteborg-Strömstad extra viktig. Läste något om att plattan skall vara kompatibel med Galileo systemet men blir inte riktigt klok på vad det innebär.
Tack!/Dan
Jan 4, 2019 @ 21:54
Tänkte testa Sailgrib nu när det går att få sjökort för östersjön till appen.
Jan 4, 2019 @ 22:18
Vet inte, men får alltid gimmick-feeling med paddan. Den åker omkring i brunnen, man har fullt upp med att inte kliva på den, och rätt vad det är så tar batteriet slut eller så råkar några solstrålar träffa skärmen så är det överhettat och kört. Men det kanske bara är jag.
/Mats
Jan 4, 2019 @ 23:09
Håller med och dessutom så går det inte att zooma eller göra någonting om man får vatten på skärmen…som är oundvikligt vid busväder
Jan 4, 2019 @ 23:13
Håller med dessutom är det omöjligt att zooma mm med vatten på skärmen…som det alltid blir vid busväder.
Jan 4, 2019 @ 23:46
Det är helt sant att apparna till Android och Ios har en del tillkortakommande samt att surfplattors skärmar ofta fungerar dåligt i direkt solljus och i regn. Androids apparna kan oftast köras i Chrome OS och då kan man bygga ett system som har rätt typ av skärmar som funkar i solljus och regn till en bråkdel del av priset av ett färdigt system, (om man vill ha stora skärmar). Nöjer sig man med 9″ skärmar så är färdiga system troligtvis det bästa valet för de flesta. Men vissa funktioner kan vara bättre på apparna än färdiga systemen. Många team som har budgeten så kör både och eftersom de kan komplettera varann.
Jan 5, 2019 @ 12:53
Vet inte vad som kommer att funka, det verkar ännu inte riktigt finnas en bra kombination av sjökort och racestöd. Jag kör Navionics sjökort som jag kan synka ned från paddan till plottern. Till kommande säsong skickar jag ut NMEA-data per wifi, och hoppas på att t.ex. iRegatta skall komma med ny version där racefunktionerna kan visas på Navionicskorten. Vi får se om de får till något under våren.