Äntligen.
I går fick vi till en första träning, doublehanded. Bohusracet är ju en av årets höjdpunkter, så det skadar inte att komma in i rutinerna.
Första gångerna brukar man ju vara lite ringrostiga, men man kommer snabbt in i det.
Även årets första broach satt som den skulle. Perfekt med mig på fördäck:
Det är lite besvärligare att vårrusta när båtan står i Newport jämfört med i Torslanda. Man måsta vara lite noggrannare för att få med sig rätt skruvar… Fast vi borde ju vara vana vid det här laget – 5:e året utanför Sverige. På agendan den här gången var några lite större projekt. Det ena handlade […]
Full race report here.
I finally finished editing my footage from this epic race with the Australian J/111 Ginan. Looking back, this was a fantastic experience, and it’s incredible that I, in the last 12 months, both got the chance to race in the Southern Ocean and solo to Bermuda. Full Race report here. Thanks to Cam and Nigel […]
May 2, 2017 @ 19:56
Inga bilder på kryss-skotat storsegel – men på dessa bilder ser det inte lite väl rynkigt ut i framkant lattor?
May 2, 2017 @ 20:03
En bieffekt på vissa (överdimensionerade) 3Di-segel :-)
1:40 in i filmen här ser man hur det ser ut på kryss. En tendens till rynka, men helt OK efter 5 riktigt tuffa säsonger. Ett film-segel hade antagligen legat i containern vid det här laget.
http://www.blur.se/2016/10/01/solotraning-5/
May 2, 2017 @ 20:36
Du verkar ha bomliket tajt även på öppen bog i lättare vind. Någon teori bakom detta? Är det inte fördelaktigt att buka till även storens nederdel något?
May 2, 2017 @ 20:58
En teori är väl större exponerad yta.
En annan att ingen hinner släppa på uthalet när vi tränar manövrar i farleden :-)
May 2, 2017 @ 22:50
För en J111:a på 2 pers, 10kn vind, 185m2 segel, twa 140-155 och smult vatten gäller det att minimera lutning.
May 2, 2017 @ 20:52
Har du någon uppfattning hur många timmar? Jag har fått för mig att du har två storsegel?
May 2, 2017 @ 21:16
Denna stor går väl ca 400 timmar/år. Vi hade tillgång till en annan stor för transport T&R till England, men annars sitter den här på från sjösättning till upptagning.
Seglen i ett VOR går 40.000 distans (5000 timmar) utan märkbart slitage på själva membranet: http://www.blur.se/2016/02/16/52052/
Skall man segla ett VM i J/111 så behöver man nog nåt nytt, men för den racing vi gör här hemma så funkar detta kanon. Även seglen på J/109 såg helt ok ut efter 8 år.
May 3, 2017 @ 17:12
Perfekta cruising segel med andra ord :-)
May 3, 2017 @ 09:00
Genomgående lattor är helt kass eller?
May 3, 2017 @ 15:00
Skulle jag inte säga men trimbarheten tror jag är/blir bättre med “korta” lattor. Sett på lång (5-7 år och mer) sikt kan nog fullattor vara bättre. = Sista åren är nog en racingskor snabbare med fullattor. Om man nu har storen kvar för racing e 5-7 år. Men som sagt; är vad jag tror…
May 3, 2017 @ 22:56
Trovärdig segelmakare berättar: “-Vi livstidsförlänger storsegel genom att mot slutet av livslängden sy på långa lattor”.. Innebörden är att ännu bättre livslängdsförlängning får man om de långa lattorna sys på från start. I detta fall ren cruising… så de delar av % man tappar på sämre trimbarhet får man igen i plånboken!
May 4, 2017 @ 08:03
Att seglen lever längre med genomgående lattor är nog ganska självklart men behöver det verkligen vara så dåligt för prestandan? En latta kan ju vara oändligt mjuk…
Ofta har man ju en eller två genomgående lattor i toppen för att hålla ut akterrundan så här accepterar man den begränsade trimbarheten. Min erfarenhet är att det funkar bra med genomgående lattor även i seglets nedre del. Möjligtvis kan man i lättvind behöva släppa lite extra på uthalet för att uppnå samma effekt som i ett segel med korta lattor.
Är det någon som provat båda typerna av segel på samma båt? Jag tror att det är mycket förutfattade meningar, traditioner och gamla klassregler som styr hur långa lattor man väljer.
May 5, 2017 @ 07:44
Med svepta spridare får man en s-form av lattan vid läns då lattan trycks mot vanten. Tidigare båt en Scanmar33 hade vi två långa lattor överst och kortare lattor nederst. Båten vi har nu har raka spridare och där funkar fullattor hela vägen.
May 8, 2017 @ 22:56
Kan tipsa om UK Syversen som levererar anpassade racing fullattor där bakre delen av fullattan baseras på motsvarande normal kort latta och främre delen av lattan närmast masten är en väldigt mjuk latta som inte skapar S-effekten i seglet vid undanvind. lattdelarna är ihoplaminerade.
May 4, 2017 @ 11:12
Om det nu vore så att genomgående lattor skulle vara dåligt för prestandan så skulle vi nog inte se dom hos dom hetaste båtarna i vår sport. Bengt, jag tror Du slår huvudet på spiken, att många åsikter bygger på förutfattade meningar, tradition och klassregler. Genomgående lattor är ju något som ökar trimbarheten så länge som man orkar jobba med lattspänningen. På stenåldern när jag seglade bland annat Tornado (hade 10 genomgående lattor i storen vill jag minnas) hade vi en tunn vajer som gick från toppen på storen genom små block vid varje lattända till bommens mätmärke. Med spänningen i denna vajer kunde man variera bukdjupet på seglet inom ett brett område.
May 4, 2017 @ 12:00
Om vi nu pratar vanliga båtar (kölbåtar) och tittar på dom “heta” båtarna i det segmentet, där ingen klassregel säger något speciellt så är det (mig veterligen) INGEN som har alla 5-6 lattorna som fullattor, den övre och ev nr 2 är det men inga fler.
Kan nästan garantera att samtliga segelmakare skulle speca ett storsegel så om det ENBART var prestanda vi pratade om. Självklart har vi redan innan definierat ytor mm så att det ska vara möjligt att välja olika lattalternativ.
Ta Smaragd och J111 (hoppa över klassregler…) som exempel här; båda har tillräckligt stor akterrunda för att en eller två lattor i toppen bör vara fullatte men resterande yta kan klara sig utan.
May 4, 2017 @ 17:20
Pelle, jag har ingen större lust att boxas om detta ämne. Men jag skulle gärna lyssna på Dina argument om varför korta lattor skulle öka trimbarheten. I min värld finns två nackdelar med fullattor, det kostar mer pengar än korta lattor och inspänningen gör att seglet blir trögare att hissa. Att fixa det senare problemet går ju, men då kostar det ännu mera pengar.
May 4, 2017 @ 22:33
Vikten är en nackdel för fullattor också
May 5, 2017 @ 07:46
Jag kan se två saker som ställer till det.
Det ena är så klart vikt. På fel ställe. Det andra är när man seglar med inslag i storen. Med normala lattor så trimmar jag akterliket oberoende av om jag har inslag i halva storen. Med fulla lattor så är min erfarenhet att inslaget i mycket högre grad påverkar formen i akterliket.
Dessutom tycker jag mig se skillnad på de båtar där världens bästa segelmakare har fritt fram att göra som man vill. Fyrkantiga plana segel på snabba båtar (flerskrov, IMOCA, Comanche) = fler fullkattor, men trekantiga segel med lite mer shape (fullattor i övre delen av seglet).
May 8, 2017 @ 17:29
Har bytt från vanliga lattor till genomgående för att förlänga livet på storseglet, på min tidigare båt (Wasa38). Vilket fungerade utmärkt. Det trötta gamla seglet fick nytt liv. Vid nybeställning valde ja kompromissen, två översta genomgående och tre undre kortare. Fungerade mkt bra.
På min nuvarande båt (Dehler39SQ) har jag ett av varje, Cruising med genomgående lattor och bara rulltravare. Racing med kortare lattor ingen taft och bara ett rev. Vikt skillnaden blir brutal, har i år gått över till 2:1 fall, mkt bra.
Skillnaden mellan seglen märks mest i lätt/mellanvind. Och på höjdtagningen, 2-3 graders skillnad. Mellan/hårdvind inte så stor skillnad.
Livslängd för genomgående talar för sig själv, seglet är inne på 12 säsongen. Och är fortsatt helt fräscht för Cruising.
May 8, 2017 @ 20:34
Kul läsa om dina praktiska erfarenheter. Du blir inte “galen” av att få dubbla längden storfall att hissa?
Överväger motsvarande (billigare än elwinch!)… och har ungefär lika segelyta.. På mitt 2:1-fall för code 0 valde jag 8 mm högkvalitativ (Marlow?) och att lägga på extra hölje på den delen som går runt winch och i avlastare (för att slippa byta backar i avlastaren och ändå ha bra grepp) men storfallet har ju ett antal platser som det ska greppa – särskilt med tre rev..
Vad har du valt för kvalitet & dimension på fall?
May 9, 2017 @ 06:03
Lika långt att hissa som vanligt, du har mer kraft bara!
May 10, 2017 @ 22:28
Per, fallet blir inte dubbelt så långt utan i princip ett P mått längre. Är oskalat i övre delen och 10 mm i undre delen. Har “ärvt” fallet från Martin Nilsson så jag vet inte typ/fabrikat.
Blir betydligt lättare att hissa, från däck stående intill mast, alternativt med elwinch från brunnen.
Men största vinsten är att jag sparar masttoppens trissa och axel som jag fick byta till förra säsongen, både trissa axel hade sprucket och skurit. Tror helt enkelt att belastningen blivit för stor och att det krävs 2:1 fall för att det skall hålla. Även bättre för avlastaren.
57 m2 Cruising stor kevlar tungt kraftigt, medan racing storen i kol tar vi hem ordentligt. Det är mkt stora krafter.
May 10, 2017 @ 22:46
Tack – jag förstår att tampen inte blir dubbel men den längden jag ska dra är ju dubbel jfrt med 1:1. Gissar att det ställs lite krav på det block som man monterar i toppskäddan – eller väljer man lättglidande “inteblock” wichard / tylaska?
https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcSFSRWD2POGFXNIT8Tr6M0zs7Tc50gcmFRqAJwLZB2k–Q6fAuf
https://shopcdn.textalk.se/shop/12995/art95/h5804/33355804-origpic-0d5394.jpg?max-width=250&max-height=250&quality=92
May 10, 2017 @ 23:08
Vi har Tylaskan + 2:1 fall med 8 mm Dyneema som är skalad den bit som är i masten när storen är hissad.
Funkar kanon. Det enda som kan vara sämre än med vanligt fall är att den är lite trögare att dra ner :-)
May 11, 2017 @ 00:06
Jag har Wichard, enkel design fungerar utmärkt. Tylaska är säkert bra oxå. Även Selden har en lösning.
May 11, 2017 @ 07:43
Jag hade Wichard + 2:1 fall med 10mm oskalad Dynema. Men vid ett tillfälle då jag använde fallet för att bli upphissad i masten så såg jag på nära håll att det blev en väldigt stor friktion, av mina 70kg, mellan wichard “blocket” och dynemans lite tröga yta. Bytte till ett vanligt kullagrat block och då blev det betydligt lättare att hissa. Ett vanligt block tar “längre” plats och det måste man se upp med.
May 12, 2017 @ 07:40
Per, Du ska fortfarande inte dra dubbel mängd tamp, drar du en meter i sittbrunn så hissas seglet en meter, ingen skillnad mot 1:1 mer än att du har mer kraft!
May 12, 2017 @ 07:56
Nja, det där hade nog varit rätt så fantastiskt. Men är inte så. 2:1 Fall: dra 1 meter få seglet upp 0.5 m.
May 12, 2017 @ 08:06
Helt rätt, önsketänkande för tidigt på morgonen, sorry :-(
May 9, 2017 @ 09:18
Jag har som Sture också 2:1-utväxlat storfall till min X-382 och den enda nackdelen är att man måste kvejla upp fallet noggrant så det är klart när man plockar ner det. Gör man inte det kan det bli “spagetti” vid nertagning av storen och det är ofta fel tillfälle…
Jag har 20 (eller 24) meter 10 mm Liros Racer och de 20 metrarna räcker gott och väl så jag kan reva storen till 2:a revet och fortfarande ha 10 mm Liros Racer i avlastaren. För att hela fallet skall bli tillräckligt långt har jag splitsat i en superbillig 8 mm polyesterlina med 32 flätat ytterhölje i 10 mm linan. Då behöver det inte fallet bli astronomiskt dyrt.
Högt & Fort /// Patrik
May 13, 2017 @ 07:34
2:1 Med belastning har såklart ett block mindre friktion. Som när heffaklumpen t skeppare ska till toppen. HUR ska jag tänka avseende arbetslast o brottgräns på block om jag ändå väljer det alternativet framför “glidande”? Storsegel ca 43 kvm.
May 14, 2017 @ 19:12
Använder en Tylaska H5 med 6mm lina som storfall på 40kvm och det fungerar utmärkt, tom att hissa Heffaklumpen till topps.
May 14, 2017 @ 08:37
Jag valde glidande framför block pga att block bygger mer “längden” och att vald tamp producerade lite friktion. Plus att erfarenheten från att topptrissan skurit. Mer mekanik högre risk, på fel ställe. Selden gav tveksamma svar om hållbarheten och lasterna som toppen utsätts för. Jag läser Selden som att 1:1 fall för min båt är precis på gränsen för vad toppbeslaget tål. Nästa steg blir att gå över till rullagrad topp trissa. Har seglat VO 60 en hel del och denna fråga var mkt känslig för den båttypen, läs extremt stora laster.
May 14, 2017 @ 10:46
Många är entusiastiska över Tylaska glidhakar medan andra har provat och bytt till block i fallhornet för 2:1-fall. Harken (och även andra fabrikat) har block som inte bygger så mycket så de oftast får plats. Harkens 75 mm aluminium loop block har arbetslast 2.268 kg (brottslast 4.536 kg) och har totallängd 100 mm. Det finns kraftigare varianter.
http://www.harken.com/productdetail.aspx?id=17814&taxid=1544
May 14, 2017 @ 14:18
Jag har kvar ett Wichardglidbeslag i storskothornet. Alla Antalringar är borta. Bytte tillbaka till Bullitblock, friktionen i ringarna var helt enkelt för stor