Olika nivåer av autopilot
De flesta av frågorna i olika shorthadedforum handlar om autopiloter, och jag tyckte att Pelle Lindell redde ut skillnaden mellan olika varianter på ett bra sätt:
I grunden är det med autopilot som med mycket annat att det finns ingen magisk lösning utan man måste bestämma sig vad man vill att piloten skall klara och sen får man ta kostnaden. I princip finns det fem nivåer på förmåga och kostnad:
1. Simpel rorkultspilot (Ray ST2000 eller motsvarande Simrad) som kan föväntas styra för motor och segla i lätt vind och platt vatten. Kostnad 5 kkr
2. Bättre rorkultspilot (Raymarine EV-100 och Pelagic) som kan förväntas segla bra i måttlig vind och sjö och korta stunder i högre vågor. Nackdelen är att drivenheten måste lyftas av manuellt när man vill styra själv. Kostnad typiskt 15-20 kkr
3. Standardpiloter med fast installerad drivenhet. Typiska produkter är Raymarine EV-200 och B&G (Simrad) NAC2 och NAC3. Kostnad typiskt 30-40 kkr. Piloten förmåga är liknade som en nivå2 pilot men den kan givetvis kopplas i och ur med ett knapptryck.
4. Bästa sortens konsumentpiloter. Det finns två alternativ, NKE-gyropilot och B&G-H5000 piloten. Med rätt instrumentsystem, inställning och kalibrering kan man förvänta sig att piloten seglar bra i de flesta förhållanden, även med spinnaker i sjö. Men man skall vara medveten att det kan krävas pillande med inställningar. B&G är idag mer användarvänlig. Kostnad 50kkr + instrument.
5. Proffsystem för IMOCA och class 40. Tex. NKE-HR-pilot. Inget för oss vanliga dödliga. Kostnad från 100 kkr och uppåt för systemen.
Jag anser att den första väsentliga frågan är vilken nivå på pilot man vill ha. Valet av fabrikat är mest beroende på vilka instrument man har har i båten idag för det finns en viss ide att hålla sig till ett fabrikat.
Efter att ha bestämt sig för en pilot, så bör man också ha med i beräkningarna att det tar tid att lära sig att segla med den. Ingen pilot kommer “magiskt” att klara av en slör i 10 m/s utan man behöver träna och komma fram till vilka inställningar som funkar.
Jan 18, 2020 @ 18:29
Finns det ngn uppdate på EVO 100 att den behöver startas om, ifall den inte används under en tid ?
Hur väl fungerar seatalkng tillsammans med B&G ?
Gillad Per Hansson´s lösning med förlängd autopilots arm vilket gör att den alltid finns på rorkulten även om den är urkopplad ?
Hoppas den fungerar så bra som det ser ut :)
Jan 20, 2020 @ 08:15
Jag kör EVO 100, jag har aldrig behövt starta om den. Har du länk till en bild på lösningen hade det varit kul.
Jan 20, 2020 @ 07:59
Detta stämmer säkert. Det jag tycker är lite frustrerande, är att detta kunde varit skrivet för 15-20 år sedan. Medan all annan elektronik utvecklas, verkar det, åtminstone för de billigare produkterna, som att tiden stått still.
Ingen som sprungit på nån produkt som ännu inte nått svenska marknaden?
Jan 20, 2020 @ 08:50
Bilder finns på “no-crew” länk finns i artikeln ovan sista ordet i första raden klicka på texten “redde ut” bilderna på autopiloten är inlagda den 7 Januari.
Vilken årsmodell version är er EVO 100 ?
Klarar EVO 100 halvvinds segling 8 m/s eller mer med gennaker ?
Jan 20, 2020 @ 10:16
Tack.
Ja jag har kört på APn i 12-13m/s med gennaker till Skagen med ganska stora vågor utan problem. Men jag har en lätt båt(3ton), 8m/s halvind är ju inga problem, jag tycker min fungerar bättre än ovan beskrivning. Planen var att byta till alt nr3 men gillade inte motståndet som blir i rorkulten av att ha en AP “vilande” på axeln till rodret, känslan i rodret blev förstörd.
Jan 20, 2020 @ 14:24
Jag håller med, men kämpar alltid lite med att koppla APn med rorkulten när der går lite sjö. Hade varit fint att bara trycka på en knapp!
Jan 20, 2020 @ 15:42
Med mekanisk drivenhet är motståndet minimalt.
Jan 21, 2020 @ 06:58
PÅ HP1030 har vi ett roder som vi kan svänga runt 360grader. Grymt praktiskt vid manövrar in o ut i hamnar.
Så för oss blev valet en rorkultspilot. Det är ju som alltid lite inställningar för att få den gå bra i sjö o med gennaker.
Enklast är ju när det blåser så man har planing hela tiden. Svårare i lättare vind o stora vågor. Då den surfar nerför o tappar trycket innan den skall uppför o sjunker ner. Så kommer en stor våg o lyfter aktern, då krävs det ibland större roderutslag snabbare . Har ni hittat någon instöllning för detta?
Jag har nu på klart större båt, Elliott en hydraulisk drivenhet men upplever samma fenomen. (samma typ av dator) . Jag måste tuna inställningarna i olika förhållanden. Men då går det bra. Upplever hydrauliska enheten snabbare än elektriska som jag tidigare provat på en annan större båt. Men vet inte om det är inbillning.
Hade varit bra med typ7 olika program med helt individuella inställningar. Inte bara roderkänsligheten och utslag som man ställer. Men då är det väl NKE som gäller?
Jan 22, 2020 @ 12:46
Jag har inte sett någon skillnad på hastighet mellan elektromekaniska och hydrauliska enheter. Alla som passar vår båt ligger på runt 10 sekunder mellan ändlägen. Hastighetsskillnaden i ditt fall beror nog mest på dina inställningar. Eller att din nya båt reagerar lite långsammare än din gamla :-)
Och det finns inga “standardinställningar” på en avancerad NKE eller B&G, utan de behöver justeras efter förhållanden oavsett om jag sitter i en IMOCA eller en “vanlig båt”. På samma sätt så finns det inte ett segeltrim vid 7 m/s utan det beror på :-)
På den vi har kan man justera massor av olika saker, men risken när man drar på massa saker som låter bra, är att de tar ut varandra. Därför gäller det att fundera på vilka problem man vill lösa, och jobba med de parametrarna.
Jan 22, 2020 @ 17:34
På en hydraulisk system är det pump som sätter hastigheten för cylindern?
Sedan har cylindern justerskruvar för hastighet, de har jag inte provat ännu.
Helt klart rör sig nya båten sävligare…
Jan 20, 2020 @ 11:54
Jag kör spinnaker i 10-12 m/s sann med EV0100. Båten endast 2.4 tn, med bra roderblad.
Jag är med på listan, men den går att justera uppåt eller neråt beroende på båttyp.
Jan 20, 2020 @ 21:53
Interessant innlegg. Har et lite nybegynnerspørsmål som har sammenheng med dette. Hvor viktig er drivenhet (må kobles på vs. direkte på roret som nr. 3) på den ene siden, og kompass og CPU på den andre? Jeg har en 31.7 som vi seiler mest shorthand, og vurderer oppgradere til nr. 3. Dette koster jo litt.
Spørsmålet er om det også vil være en merkbar effekt ved å bytte ut Raymarine Smartpilot X5 og Raymarine Fluxgate kompass-sensoren, men (om mulig) beholde drivenheten som fremdeles på kobles på rorkulten.
Jan 22, 2020 @ 11:59
Har i dagsläget en Garmin Reactor (ej en Reactor 40) med fast installerad hydraulstyrning som landar i kategori 3 men vill lyfta denna till typ kategori 3.5 eller 4 med mer avancerade funktioner vid ensamsegling.
Har tittat lite på utvecklingar som är baserad på en rassbery PI 4.
Är det någon som har sett en vettig lösning på detta utan att skaffa B&G eller nke?
Jan 22, 2020 @ 15:20
Låter intressant, skall Raspberry’n ersätta Reactor CCU’n eller skall det till ny manöverenhet mm också?
Om din gamla Reactor CCU inte är äldre än tre år så se till att få den utbytt mot en Reactor 40 innan det är för sent! Du får inte fler funktioner men den ändrar iallafall inte magnetisk kurs efter hur mycket båten kränger…
Det är väl ganska tydligt att Garmin men troligen även de andra i kategori 3 är autopiloter framtagna för motorbåtar i första hand, seglingsfunktionaliteten består mest i möjlighet att välja vindflöjel i stället för kompass. Borde vara relativt enkelt att lägga till fler inställningar för att justera känslighet för vindriktning, byar, vågor mm och inte bara justera “gain” som enda möjlighet, men intresset för det verkar vara noll (har försökt).
Ev nästa båt kommer att få NKE eller kanske B&G…
Jan 24, 2020 @ 08:12
Precis 3 år något äldre kanske.
Skaffar man Reactor 40 (8000 kr) så kan man koppla till en GPS kompass och slipper den inbyggda kompassen annars är det ingen skillnad. Har dock fått instruktioner där man kan justera lite mera.
Om jag skulle installera en Rasberry PI 4 så skulle den ersätta garmin autopiloten helt förutom drivenheten som är välbyggd.
Jan 24, 2020 @ 08:14
Har i dagsläget redundanta drivenheter så att placera en parallet skulle funka.
Feb 5, 2020 @ 11:22
Nu pågår en intressant diskussion på No-crew om hur gennaker påverkar SRS-talet:
Den har förts på Blur 2019 hittar den tyvärr inte.
Frågan är hur man kan välja bort stora A2 gennakern om man seglar shorthand ?
Vilket tidigare kunde göras med två olika mätbrev.
Om man fortfarande önskar segla med Code 0 vid shorthand.
Ett förslag var att mäta in en mindre Code 0 gennaker som genua med nytt J mått.
Då räknas Code 0 som genua och får då bla sprias med bom i lä.
Mätetalet blir ngt högre bla pga ökat Jmått samt pga möjligheten att spria i lä.
Tror det var Martin Angsell som upptäckte att en genua alltid måste fästas i förstaget minns inte regeln och då 2019 fanns inge officiell tolkning från SSF på vad som menades med fäst till förstaget ?
Feb 5, 2020 @ 11:33
Kan det vara någon av dessa?
https://www.blur.se/2019/01/12/man-maste-ha-code/
https://www.blur.se/2019/08/07/jib-zero-eller-inte/
Feb 5, 2020 @ 11:38
Det var nog den övre som jag tänkte på men den nedre behandlar ämnet mer heltäckande så :)
Feb 5, 2020 @ 13:49
Code 0 gennaker ibland och både Code 0 samt A2 ibland har blivit en ganska komplex fråga.
Tills SSF tolkat redskappsreglerna RSR G1.2. så riskerar man en disk. på seglingarna om en Code 0 seglas inmätt som genua.
Blev en mer komplex när man införde ökad fallhöjd för undanvindssegel. nu bör bägge seglen både Code 0 samt A2 vara sydda så att dom hissas på samma höjd.
Hade gärna haft den kunskapen innan seglen beställdes, så mycket för att “inga specialsegel behövs” :(
Man får ha 4 mätbrev under en säsong det är möjligt att mäta in A2 +Code 0 till Gotland
Runt eller vilka seglingar man önskar men segla på andra mätbrev utan A2 före och efter.
Tror det blir den enda vägen att segla på det sätt man önskar, mycket mer arbete för SSF?
Feb 5, 2020 @ 14:28
Hur seglar du undanvind i 5 m/s utan en A2 ombord?
Feb 5, 2020 @ 14:37
Långsamt men säkert :-)
Nu fanns det sådant önskemål från frågeställaren blir till att utgå ifrån det.