Ny kolfibermast på X-382 Chamsiin
Många av oss har ju en båt som redan uppfyller de krav man har… även om man så så klart alltid funderar på vad man skulle kunna segla i stället.
Att lägga mer än dubbelt så mycket pengar på en modernare båt i samma storlek känns inte alltid så lockande, så ofta är det naturligt att man fortsätter att förbättra den båt man har.
Seglingsmässigt så gör så klart segel stor skillnad, men man kan också göra mycket åt segelplanet med moderna segel. Löpande rigg och däcksutrustning gör stor skillnad både för fart och hanterbarhet, men när man kommer till stående rigg (som inte håller i oändlighet) och mast så blir det lite större projekt.
X-382 måste ju vara en av X-yachts mer lyckade designer!? Bara för några månader sedan var Göran Artman snabbast i sin klass på Silverrudder i sin X-382 Xusidus. Här har vi Snubbler (numera uppgraderad till en Xp-38) och Peter Dahlstens Chamsiin under ett Bohusrace för några år sedan. Notera 3-spridarriggarna i aluminium.
Så de gamla båtarna hänger med bra!
När Chamsiin 2018 fick en skada på sin mast, togs en diskussion med Seldén och Riggarna hur ett alternativ i kolfiber skulle kunna se ut. När man har seglat sin båt länge så vet man ofta vilka styrkor och svagheter som finns, och hur man kanske skulle kunna åstadkomma en ännu bättre båt utan att behöva byta den.
Vi bytte ju till en kolfiberbom för några år sedan, och jag var i samband med det över i Gosport för att titta på Seldéns produktion.
I många diskussioner så blir det tydligt hur användbart det är med en bra riggare i telefonboken. Oavsett om man tittar på segel eller system för segelhantering så kan de komma med bra input från sitt håll. Och många gamla båtar skulle också må bra av en “riggcheck” då och då.
Jag har framförallt använt mig av Happy Yachting för löpande rigg och Riggarna för lokala diskussioner och genomgång av min rigg innan vi skeppade båten till Medelhavet. Det finns många andra jätteduktiga riggare – så tveka inte att ta kontakt med dem för att bolla.
Chamsiin fick en ny 2-spridarmast våren 2019 (se bilderna nedan) och har nu seglat 2 säsonger. Här ser vi Chamsiin vid starten av Midsummer Solo Challenge i juni. Bommen och kicken är gamla, men Peter bestämde sig för att lacka dessa svarta.
Visst ser båten ganska mycket modernare ut?
Jag var så klart nyfiken på hur det blivit i verkligheten, och fick hänga med ut härom dagen.
Ett av de största problemen med den befintliga masten var att den pumpade, framförallt i lite sjö. Detta gjorde att man nästan alltid behövde använda checkstay och ofta sätta åt dessa ganska hårt för att hålla masten i schack. Inget stort problem på långa bogar på havet, men kanske inte helt optimalt vid solosegling i skärgården.
Här är samma simulering från Seldén, denna gång med den tvåspridarrigg som man valde till Chamsiin. Man valde en något större profil än vad som krävdes, just för att adressera denna dumpning och kunna behålla de nästan raka spridarna. Vikten blev så klart lägre, men det var inte det som var huvudsyftet i just det här fallet.
Här är lite filmsekvenser från vår segling. Kul att se resultatet när vi seglar in i lite vågor med helt släppt häckstag. Trögheten i kolfibermasten är mycket större, och pumpningar slutar nästan direkt. Och checkstay behöver nästan aldrig användas längre. Kul när teori och praktik hänger ihop.
En nöjd skipper.
En kul anekdot i sammanhanget var att Peters pappa hade en specialbyggd Misil II. Och att han hade köpt den allra första aluminium-masten Pelle Seldén byggde i Långedrag. Den hade hållt “nästan en hel säsong”. Det är många saker som hänger ihop i en seglingsstad som Göteborg.
Snyggt. I just det här fallet, eftersom man gick från en
Jonas Dyberg
Oct 12, 2020 @ 20:13
Intressant reportage/film och som du skriver “kul när teori och praktik hänger ihop”.
Annars gäller ibland
Teori=Inget fungerar och alla vet varför.
Praktik=Allt fungerar och ingen vet varför.
Peter Gustafsson
Oct 12, 2020 @ 20:29
Ja, det är väl grejen. Speciellt i vår sport där vi väl sett en och annan lösning som sett bra ut på pappret och sedan funkat så där 😃
Jag tycker att det är ganska tydligt att många simuleringsprogram/modeller har blivit riktigt bra de senaste åren och att mycket mer kan göras i datorer nu när “datorkraft” är ganska billigt. Men då och då är det så klart nyttigt att se hur det funkar i verkligheten och kalibrera sina modeller.
Johan Söderström
Oct 13, 2020 @ 11:43
Kul att höra om lyckade uppgraderingar! Noterar att det finns många olika (re)designmål; Per Svanberg verkar supernöjd att bytt sin aluminiumrigg till en så lätt och slank att den nästan ser overkligt tunn ut. Chamsin har valt att optimera på andra grunder, och har en snygg men relativt grov mast.
Jag tänker ju att kolfiber mestadels används för viktoptimering, och förstår att viktbesparing inte var det primära målet för Chamsin. Är ändå nyfiken; vad blev vikten på nya riggen jämfört med den gamla?
Martin
Oct 13, 2020 @ 21:33
Hur stor är viktskillnaden?
Göran - X-382 - Xusidus
Oct 14, 2020 @ 08:10
Härligt reportage. Jag vill också ha svart mast….
För att lugna X-382 ägare som läser detta och tror att de har en “lättpumpande” mast, så bör det väl tilläggas att den utbytta masten inte var X-382 original.
Känner inte igen mig i beskrivningen och använder checkstagen väldigt sällan.
Peter Gustafsson
Oct 14, 2020 @ 08:20
😃 Tanken är väl att belysa en typ av förbättringar man kan göra… när man redan gjort peke, fiolstag, kutterstag och massa andra saker. Det som är kul är ju när duktiga seglare som du, Peter och andra verkligen lär känna sina båtar och tillsammans med duktiga proffs kan utveckla en redan bra båt.
Patrik Andersson
Oct 18, 2020 @ 11:26
Kolfibermast gör väl störst nytta på en vek båt🤔, trodde X-382 var en rätt stabil båt?
Viktigast är väl att man själv är nöjd och att bara byta båt är ju inte alls lika lärorikt som att finna lösningar på sina problem 😁.
Peter Gustafsson
Oct 18, 2020 @ 11:27
Vitsen med kolfiber och modern båt/mast-design är att jag kan välja vilka egenskaper jag vill ha lite mer noggrannt än med t.ex. aluminium.
Som när vi byggde en ny bom till Blur så var vikten det viktigaste, men även att den klarade en del misshandel offshore. Den kunde då vara stark där det behövdes. I det här fallet ville man i första hand ha en styvare mast där man hade kontroll på masten utan att använda checkstay.
Stabilitet är eventuellt en positiv bieffekt – framförallt om man seglar shorthanded,
Rent stabilitetsmässigt så blr effekten så klart större på en vekare båt, men den finns ju över hela registret. Det borde ju också ha större effekt på en skrovform som inte trivs när det lutar, vs en mer långsmal båt som kan luta 25 grader utan att det gör så mycket.
En annan effekt, ffa på större båtar där viktbesparingen blir stor, tror jag är pitching i sjö. Även här blir effekten olika beroende på båt…