Detta är ju en frågeställning som kommer upp med jämna mellanrum, och där vi ser att lokala initiativ faktiskt ger förhållandevis stor utdelning med små (?) medel.
Vore kul om fler ville dela med sig av sina framgångshistorier – så tar jag på mig att sammanställa en lista med “20 knep för att locka fler kappseglare”.
Jag brinner för segling och tycker enormt mycket om att engagera mig för att dela denna underbara aktivitet med andra. Under de snart 40 år som jag har seglat har jag som alla andra sett intresset för regattasegling minska. Man kan spekulera i vad det beror på. Är det kostnader, mer utpräglad skillnad på cruising racing, etc, Oavsett så borde det gå att vända trenden tänkte jag naivt för 3 säsonger sedan.
Det började med bryggsnack – tjat skulle man kalla det – där jag och ett par andra klubbmedlemmar kontaktade nya seglare och berättade om den lokala kappseglingen och varför man skulle vara med. Sen följde vi det upp med en Facebookgrupp där vi fick med oss alla som var intresserade. Vi skrev, fotade och tog videos av segling. Fokus initialt var att bli bättre seglare och den sociala miljön.w
VI började att förmedla och rekrytera gastar, och nån av oss med mera erfarenhet hängde med som coachar hos nya seglare i bland.
Det är bara att konstatera att det ger resultat..från att i 2018 varit 15 båtar som varit med en eller flera seglingar med 11 som kan kallas aktiva, fick vi under 2020 med oss 32 båtar nån gång, med 21 som max vid ett tillfälle. Aktiva kanske var 18-19 båtar. Så nästan en fördubbling.
Det är bra, men det kan såklart bli bättre.
I år har vi börjat jobba lite med raceqs.com för att se om vi kan använda det som ett verktyg att utvärdera och lära oss mer med. Med framgång vill gärna försöka få mera framgång, så jag är nyfiken på hur andra klubbar och eldsjälar gör för att driva på vår fantastiska sport.
Vad tror ni – kan vi utnyttja den kollektiva kompetensen för att få fram en lista med 20 knep för att locka fler att hänga med på kappsegling? Låt oss se!
Verkar som att det blir EM/VM i Doublehanded Mixed i år. Först var det ju tänkt att köras EM i samband med Aegean 600, men nu har World Sailing hittat ett annat event.
Havskappsegling med bara två seglare ombord, en kvinna en man, kallas Double Mixed Offshore och lanserades som en ny OS-klass till Olympiska spelen i Paris 2024. Några turer och kommittéer senare beslöts dock att inte lansera den nya klassen till detta OS. Men kappseglingsformen ökar snabbt oavsett det och intresset för mixade besättningar likaså. Att EM och VM arrangeras redan i år bevisar definitivt det stora intresset. Det kommer att seglas i Italien under regattaserien ”Nastro Rosa 2021”, också kallat seglingens ”Giro di Italia”. Sverige kommer att representeras av Linnea Floser och Martin Strömberg, som seglar för Mange Olssons Minnesfond.
Linnea och Martin är nu på plats i Genua för den första etappen och håller som bäst på att lära känna båten, en Figaro 3 som tillhandahålls av arrangörerna.
– Vi har inte seglat denna här båten tidigare, så vi är ödmjuka inför detta race, säger Martin. Vi siktar högt men inser också att vi har en bit upp till exempelvis de franska seglarna som ju har en helt annan erfarenhet och organisation omkring sig. Vi är oerhört ödmjuka inför uppgiften, vårt mål är att utvecklas och börja bygga en satsning på längre sikt.
Regattan består av omväxlande korta banrace och längre havsseglingar. Det första racet seglas den 28 augusti från Genua till Civitavecchia där de beräknas gå i mål den 30:e. Därefter går tävlingen vidare till Neapel, där EM avgörs den 6:e september.
Efter Neapel transportseglas båtarna till Brindisi där VM startar den 15:e september. Seglingen går då norrut i Adriatiska havet med ett stopp i Bari den 17:e och slutgiltig målgång i Venedig den 24:e. Den 26:e avslutas regattan med en parad framför Markusplatsen.
– Mange sa alltid att havskappsegling är ballt. Och det är med en stor dos ”Mange-anda” som Linnea och Martin ställer upp i detta nya unika evenemang, säger Richard Brisius från Mange Olssons Minnesfond. Det är också början på en ny era inom havskappsegling med mixade besättningar i entypsbåtar som tillhandahålls av arrangören. Konkurrensen är stenhård och nu har vi ett svenskt team med från början, det skulle Mange gillat. Det är toppen att Martin och Linnea vill bidra till att inspirera fler svenska seglare!
Martin Strömberg är en av Sveriges mest meriterade havskappseglare med erfarenhet från The Ocean Race (tidigare kallat Volvo Ocean Race). Martin seglade bland annat med Mange ombord på Ericsson 3 och han blev totalsegrare med Groupama 2012.
Linnea Floser har också hon en gedigen meritlista och har inte minst under det senaste året placerat sig högt i shorthandseglingar i Sverige, med bland annat ett brons i SM Shorthanded Mix under Gotland Runt och en spektakulär insats under Raymarine2Star.
Mange Olsssons minnesfond skapades i maj 2013 till minne av Magnus ”Mange” Olsson som avled på Lanzarote 20 april 2013. Stiftelsens ändamål är att uppmuntra svensk seglingsungdom och seglingsverksamhet. Mange Olsson priset delas ut varje år till en seglare som gjort ett outplånligt avtryck i seglingsvärlden. Tidigare vinnare av priset är seglarlegendarer som Torben Grael, Sir Ben Ainslie, Stan Honey, Santiago Lange, Grant Dalton och Carolijn Brouwer och Peter Burling. Varje år delas även ut stipendier till unga svenska seglare.
Det blev en intesiv första racehelg med First 18 SE. Först solo under tillfarten, sedan Tjörn Runt och till sist Solo mellan broarna på söndagen.
Pelle hade ju kört Hermanö Runt med sin son Felix, men själv hade jag bara varit ute ett par kvällar och aldrig soloseglat båten. Så det kändes ju lite halvnervöst när prognosen sa 6-8 m/s med 10 i byarna…
Sista förberedelserna på torsdag kväll; enkelt att trä om spinnakerfallen när man kan tippa båten. Kölen vevas ju in i skrovet, och då blir det inte mycket rätande moment kvar.
Lyckades vinna starten utanför Långedrag, men var snabbt omseglad av de större båtarna. Det är lätt att underskatta hur stor skillnad det är på en X-41 eller Grand Suprise jämfört med en 5.5 meter lång jolle med köl 😃
Kan förresten tipsa om en app som heter Startstar. Ser kass ut men funkar mycket bra för att pinga en linje och köra en startsekvens på en iPad. kanske har ni tips på andra appar?
Sedan fortsatte det på samma tema.
Jag hade hoppats på att hänga med Pogo 6.50, men även den är ju en meter längre och har bättre stabilitet. Och det var mentalt tufft att kryssa ut genom Göteborgs hamninlopp innan man kunde falla av lite.
Även biten upp mot Marstrand blev tuff. 7-8 m/s och en del sjö, gjorde att man fick segla båten aktivt. Kunde bara tidvis falla och gasa, och då blev det ganska mycket roligare.
Egentligen var det inga problem att segla båten, och det kändes aldrig osäkert, men det var jobbigt att försöka segla den fort.
Efter Marstrand kunde jag falla av och sätta gennakern (som bor i strumpan på sidan av ruffen). Efter rejält strul initialt med stora vågor, tajt navigation och lite väl mycket power… så fick jag ordning på allt och fick en fin resa norrut.
Jag gick aldrig i mål då jag ville hinna fixa allt inför det riktiga racet dagen efter, men tittar jag på tiderna så hade jag i alla fall inte hamnat sist. Men i listan står det helt korrekt DNF.
Parkerad vid Stenungsbaden mellan en J14 (med fina segel) och en Andunge. Det har hänt en del mellan designerna.
Lördag morgon under Tjörnbron. Ett klassiskt Tjörn Runt-väder…
Vi startade i doublehandedklassen och kom iväg helt ok. Det blev en undanvind i väldigt lätta nordvindar som skulle vrida via ost under dagen.
Under bron hade vi bra kontakt med de första båtarna i vår klass; X-41 Soul, Dehler 33 Cr Den Röde, First 35:orna och andra. Vi led så klart av vår korta mast, men kunde få ut mer av de få puffar som fanns.
Här är starten efter vår.
Vi bestämde oss för att försöka ligga vänster om fältet för att vara först när det fyllde på med vind från ost, och det funkade mycket bra. Samtliga toppbåtar i stargrupp 3 valde också samma strategi och här blir vi omseglade av Bo och Andreas Axelsson.
Man blir omseglad av många båtar…
Strategin tog oss ner till Gråholmarna där vi parkerade tillsammans med Soul, Lady Godiva, en hög Melgesar och Grimbo 82 Notorious som väl var den båt som vi bäst kunde benchmarka emot.
När vinden väl fyllde på från syd kunde vi tuffa iväg med hela gänget… för att direkt bli ifrånåkta så klart.
En halftuff kryss för oss i 6-7 m/s där vi hade en bra duell med Grimbo 82. Vi ledde ett tag, de tjänade på vänstern ett par gånger i början, innan vi kunde segla om dem igen när det vred höger. Bra duell som framgår av bilden överst.
Vi valde innervägen genom Flatholmen och tror vi kanske tjänade lite på det.
Fin segling upp mot Kyrkesund, där vi återigen led lite av vår låga rigg.
Sedan plattläns upp i Stigfjorden där vi slet lite med vinklarna. Vi tror faktiskt vi fick bäst VMG genom att köra wing-on-wing (gennaker på ena sidan och storen på andra).
Doublehandedklassen vanns av Sara Fidler och Nils Ekholm i Späckhuggaren La Chispa. Seglade mycket bra och vi lyckades aldrig bli av med dem. På länsen mot mål var de snabbare än oss. Stort grattis!
Vi var grymt nöjda med vår 4:e plats. I en sån här liten båt så känns det som man förlorar mot båtarna runt omkring hela tiden, men det är bara att nöta på och inte fundera så mycket.
Vi tycker att vi gjorde en bra race strategiskt, och jämfört med de i topp i både vår och följande startgrupp, så var vi på ungefär samma ställe.
Vi kan så klart segla båten snabbare, framförallt på kryss i lite sjö.
Söndag morgon så var man helt slut. Det tar på krafterna att segla liten sportig båt. Och vädret påminde mycket om det vi såg under lördagen.
Målet var att köra samma strategi som på lördagen, dvs hålla rejält ost och vänster om fleeten.
Initialt så såg det inte alls så bra ut, då jag hamnade alldeles för nära Källön…
Men över tid så kunde jag segla runt hela fältet där många valde innervägen vid Höviksnäs.
Det är kul när det funkar.
Här bröt jag för att hinna hem i vettig tid. Här fattar man ju vitsen med trailerbart, då det tog 1 timme och 40 minuter från att jag seglade utanför StSS tills båten var på plats i Göteborg.
Stort grattis till Staffan i Retro Balloon som spikade överlägset efter 9 timmar på havet.
Jag hade ju möjligheten att segla med Pelle Lindell i hans nya Archambault A31 förra veckan. Kul båt som borde passa bättre än Pogo 8.50 i Svenska sommarförhållanden?
Två av mina favoritprofiler, Henry Bomby och Shirley Robertson, seglar Fastnet tillsammans ❤️❤️❤️
A unique inside look as pro sailors Henry Bomby and Shirley Robertson take on the legendary blue water classic – the Rolex Fastnet Race.
Having trained throughout the summer, Double Handed offshore team of Shirley Robertson and Henry Bomby were determined to put in a competitive showing in the 695 mile Rolex Fastnet Race, sailing in their SunFast 3300.
337 boats crossed the start line into thirty plus knot winds and a stormy angry Solent – ahead of them several days of flat out racing across the Irish Sea to the legendary Fastnet lighthouse, then back to Cherbourg, France.
Fifty nine double handed yachts took on the race, almost half didn’t finish – it was a tough edition, and Henry and Shirley filmed every step of the way. If you like offshore sailing or are at all interested in the Fastnet Race, this film will give you a fascinating insight into what it takes.
Dyker man upp på Tjörn Runt med en ny båt så får man så klart många frågor.
Efter förra årets seglingar i en gammal, men mycket fin, Dominant Race Special (tack för lånet Dan) så återupptäckte jag glädjen med att segla en liten båt. Projektet med J/111 innehåller ju all komplexitet jag behöver i mitt liv, så skall man segla något på hemmaplan så måste det vara enkelt. Mycket seglingsglädje per timme man lägger på båten.
