J/109 UK National Championship | rapport
Jonas Grandér har precis seglat sin J/109 Matador från Deauville till Stockholm för att vara med på Gotland Runt. 7 dygn med pit-stop i Kiel och Visby. Låter som en bra uppladnning.
Här kommer Jonas rapport från J-Cup 2008 – J/109 UK National Championship.
Fredagen den 23e till söndagen den 25e maj gick UK National av stapeln för J/109:or. 32 J/109:or deltog och det var en stark samling båtar på startlinjen. Totalt tävlade 75 J-båtar i olika klasser så det var rätt fullt ute på banorna. Första dagen bjöd på 3 race och det skedde i lagom starka vindar 5-7 m/s vilket var ganska optimalt.
Undertecknad deltog med båten Matador som var en ny båt och med en helt ny besättning och gjorde mindre väl ifrån oss i första racet där allt som kunde gå fel gick fel. Spinnakern åkte inte upp rätt mer än någon gång på hela racet och ner kom den inte så fint heller. Lyckades vid någon rundning tråla
den fint efter båten innan upprundning.Starterna var intensiva då 32 båtar slogs om bästa läge på startlinjen men starterna gick över lag ändå relativt smidigt och inga krockar skedde i starten men en och annan protest blev det. Utanför tävlingarna märktes dock genomgående en stor portion gentlemannaanda mellan de olika besättningarna, även om det på banan kunde hetta till ibland. Så är det när det är många båtar med och med duktiga besättningar. Självklart fanns det även här en del cowboys som satsade på att hinna förbi på babords halsar vilket för egen del resulterade att vi kraschade rätt in i sidan på Jumping Jellyfish. Det var i 3e racet under första dagen då vi innan första rundningen låg bland topp 8 båtar och seglade med bra fart mot märket för styrbords halsar. Trots idoga påpekande från vår sida om styrbord så försökte de hinna förbi oss med resultat att Matadors nos stävade rätt in i styrbords sida på Jumping Jellyfish. Lyckligtvis lyckades vi styra undand i sista sekund så vi minskade impacten av kollisionen och på Matador hade vi den enorma turen att träffa Jumping Jellyfish med den rostfria plattan nedanför förstaget så vi klarade oss i princip helt utan en skråma. Vi tappade dock stort på krocken då vi först trodde att vi hade rejäla skador och under inspektionen av skadorna tappade vi ca 10 minuter men lyckades ändå komma i mål med 5 båtar bakom oss. Kändes bättre än i första racet minus krocken. Jumping Jellyfish tog en 720 ute på banan men satte trots det protestflagg. Protested vanns av oss så det var inget tvivel om skuldfrågan vilket kändes skönt för egen del men ändå inte skoj att erfara en head on collision med en annan båt.
I slutet av första dagen kände vi att vi började bli mer samtrimmade i besättningen och vi kände att vi hade bra fart på båten så stärkta av den vetskapen inväntade vi lördagens race med spänning och spännande skulle det bli. På lördagen tilltog vinden och vid första starten var vinden dryga 15 m/s med toppar upp på 17/18 m/s. 2a dagen blev ingen bättre dag för oss då storfallsschacklet gick sönder och storen rasade ner innan första starten men å andra sidan undgick vi att störta båten i fördärvet. Efter en insats från vår mastklättrare fick vi ner fallet från toppen av masten och ett nytt schackel på plats så vi kunde se på när de övriga båtarna avslutade första racet. På undanvinden såg vi inte mindre än 5 båtar på raken med skörade spinnakers som fladdrade i vinden och det såg rätt vilt ut.
Inför andra racet revade vi storen och hade Genoa 3 uppe men likväl var det riktigt tungt att skota in stor och genoa. Efter en bra start hade vi en hård kryss upp mot första märket men lämnade racet då vi inte kände oss starka nog att fortsätta med en så pass oprövad båt och inte tillräckligt samtrimmad besättning. Kändes lite kymigt men ändå rätt beslut för båten och besättningen. Vi var helt enkelt inte redo för omständigheterna så vi styrde över till Cowes istället där vi fick tillträde till Royal London Yacht Club med tillhörande pitchers med Pimms!!! En bra avslutning på en tung dag.
Efter seglingarna fick vi facit från övriga båtars slit och totalt sett skörades inte mindre än 11 spinnakers, 3 storsegel, en avsliten kick, en avsliten storskotsskena, 1 man överbord, 1 nackskada, 3 nära man överbord (besättningsman/kvinna på fel sida relingen men inte liggandes i drickat).
Söndagen hade 2 race och första racet startades i god vind – 7-10 m/s och solsken. Vi lyckades starta bra och låg bland topp 5 båtarna efter första rundningen då vinden dör totalt. Alla båtar ligger och guppar i lite drygt 1.5 timmar innan racet avbryts pga obefintlig vind. Osäkerhet rådde om det skulle bli ett race till men efter lite drygt 30 min så hade vinden ökat till 5-7 m/s och race nr 2 gick igång. Vi fick en bra start och bestämde oss för att prioriterera fri vind och slog ut från övriga klungan och vid första rundningen ledde vi med en betryggande ledning över de närmsta båtarna. Alla sättningar och nedtagningar funkade utmärkt och efter ett solorace gick vi i mål som första båt!!! Började som sist och slutade som först. Inte helt fel med tanke på våra förutsättningar och den konkurrens vi mötte i klassen. Klassen är stor i England och med hela 32 J/109:or så blev det ett intensivt racande men även en härlig social miljö utanför banan.
Hela racet var arrangerat av J-UK och det gjorde det med bravur och strålande engagemang. Givetvis låg det mycket fokus på det sociala utanför tävlingsbanan och sammantaget var det en otroligt härlig helg med en fantastisk besättning som visade att de trots lite ringrostighet visste hur en båt skall hanteras!
Har ni möjlighet att delta kan jag bara rekommendera det!
Jun 17, 2008 @ 13:57
Mmm, känner igen en del grejer som trålning med mera ;-)