Go for Speed | Bygga ett seglingsteam
15 januari 2009, kl 18.30 ordnade Svenska Havskappseglingsförbundet årets första Go For Speed på KTH. Patrick Lindblom har skrivit en bra rapport nedan.
2009 års första upplaga av Svenska Havskappseglingsförbundets seminarieserie ”Go for Speed” handlade om att driva kappseglingsprojekt strukturerat samt att driva kappseglingsprojekt med finansiärer.
Trond Kristensen från Norge inledde med att berätta en intressant historia om hur han och hans team i Too Aiming First (First 36.7) hade lagt upp arbetet för att kunna lyckas med de fina resultat de har presterat, som att ha vunnit NORC-serien flera år i rad och oftast ligga topp 5 i de tävlingar de ställer upp i genom att segla konsistent.
Han började med att ställa den retoriska frågan om varför man överhuvudtaget kommer på tanken på att köpa en segelbåt för att kappsegla när man är i medelåldern och aldrig har suttit i en segelbåt tidigare. Svaret var förstås att han ville prestera och lära sig något nytt genom sin nya hobby. Seglingen tog snart över och blev det stora intresset.
Första säsongen läste han massor av seglingsteori och såg likheterna i den projektledning han är van vid från sitt arbete. Genom mycket medvetet och strukturerat träningsarbete arbetade teamet under några säsonger upp sin båthantering till en nivå som imponerade på den taktiker de sedan tog ombord för att börja vara på rätt ställe på banan. Trond menar att det är först när båthanteringen fungerar perfekt som de kände någon vinning av att börja arbeta taktiskt. Innan båthantering och båtfart sitter är den bästa taktiken helt enkelt att försöka starta bra och på så sätt få segla i fri vind i början av racet.
Trond och hans besättning har under åren arbetat fram ett rollbaserat system som gör det lättare att byta manskap – vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna hålla en konsistent nivå över säsonger. Saker händer ju och folk får ändrade förutsättningar – teamet måste kunna fortsätta fungera ändå. Inför 2009 har flera i besättningen beslutat att segla på den nya King 40 som kommer till Norge. Trond är helt lugn över detta och konstaterade kallt att systemet fungerar och han nästa säsong måste rekrytera och lära upp några nya men att detta är en del av att driva seglingsprojekt. Målet är alltjämt att liksom tidigare år vinna NORC-serien samt någon av klassikerna totalt.
De kommer säkert att lyckas.
Därefter var det dags för Bengt Falkenberg, VD på Albatross Segel och skeppare på First 45 ”Teknova” att berätta om hur man driver kappseglingsprojekt med externa finansiärer. Bengt inledde med att berätta om sin bakgrund i jollevärlden och hur han när han gick över till storbåtsvärlden snabbt fick en insikt:
Det är betydligt svårare att ta sig till start med en bra båt
och ett bra manskap än att segla själva tävlingarna.
Bengt har under många år arbetat strukturerat med kommersiella kölbåtsprojekt som ett sätt att finansiera en testbänk för sin segelutveckling. Bengt har många erfarenheter och delgav oss en lång rad goda råd till alla som försöker få finansiering för att kunna göra mer av sin segling.
Det första och kanske viktigaste rådet är att sluta tänka ”sponsring”.
Att någon skall betala pengar för att få ha sin logotyp på båten och sedan inte få några övriga motprestationer är oftast fruktlöst. Vill du ha extern finansiering till ditt projekt skall du istället tänka ”samarbetspartner” och se till att leverera tillbaka ett värde som överstiger de pengar som betalas in. Du behöver något från din partner och du har mycket att erbjuda din partner förutom att placera logotypen på båten! Det är alltsammans i kombination som skapar ett värde som överstiger det företaget betalar.
”Höj ribban!”
Bengt upplevde det mycket svårare att få fram 50 000 kronor till en säsong i sin Express än 250 000 kr till en satsning i en nyare och större båt. Det här hänger förstås ihop med att företaget skapar sig en bild av vad ett alternativ på samma budget kan ge. 50 000 kan man då lika gärna spara, för de kommer inte att ge något tillbaka. En större summa – och därmed en större motprestation – kan däremot vara värd att satsa på då den ger tillbaka något som märks.
Hur hittar man en samarbetspartner?
Att ”kallringa” företag där man inte har några kontakter resulterar nästan alltid i ett nej. Den framkomliga vägen är istället att bearbeta sitt nätverk och då inte bara båtägarens. En kappseglingsbesättning om 5-15 personer har i många fall ett mycket stort nätverk om man lägger lite tid på att kartlägga det och bearbeta det strukturerat. När du får kontakt med ett företag som är intresserad av att höra mer skall du ha ett färdigt paket att presentera. Du skall veta hur mycket pengar du behöver och vad du kan erbjuda i gengäld. Du skall också fundera igenom vad du behöver för övriga resurser från partnern för att kunna leverera ett bra värde – t.ex. kanske hjälp från marknadsavdelningen hos företaget kan underlätta olika delar.
När du får nej – och det kommer du att få – låt dig inte nedslås. Agera professionellt – tacka för att de ville lyssna och fråga om de kan komma på någon annan i deras nätverk som skulle kunna vara intresserad. På detta sätt bearbetar du nätverket vidare, utökar det för framtiden och ökar möjligheterna att företaget kan vara intresserade ett annat år. Om du surar kommer du inte att få någon ny chans.
För att kunna sätta ihop ett erbjudande som har ett värde för din partner måste du förstå vad som är viktigt för de som inte lever i seglingsvärlden. Aktiviteter med partnerns kunder, att du blir deras ansikte in i seglingsvärlden där det finns många beslutsfattare o.s.v. kan många gånger vara mer värdefullt än logotypens placering eller det faktum att ni vinner många tävlingar.
Varför skall din partner satsa på segling?
- Miljövänlig sport. Kappsegling sker trots allt med vindkraft och det är viktigt för många företag idag.
- Segling är till skillnad från många andra sporter drogfri. Det har förekommit ett enda dopningsfall någonsin i historien i seglingssporten!
- Naturupplevelsen i sig har ett stort värde för många människor.
- Kappsegling är en social lagsport – man stöttar ett TEAM.
- Säkerhetsfokuset i havskappsegling är en bra koppling för många företag.
- Många beslutsfattare seglar på sin fritid – maximal exponering i rätt målgrupp
- ”Drag along” – många storföretag satsar stort på segling: Volvo, Ericsson, Kinnevik, Audi, UBS etc. Bra klubb att vara med i.
Teambuildingaktiviteter är ett bra sätt att ge partnern värde för pengarna. En teambuildingdag har ett stort värde och kan genomföras på olika sätt beroende på båtvana och intresse. Man måste inte vara på båten hela tiden utan kan segla ut till en ö, genomföra kulturaktiviteter som guidade turer etc, äta mat på en krog och sedan segla
hem igen.
Varför skall företaget satsa just på dig?
- Ju fler projekt du har gjort desto enklare blir det – referenser
- Har du inga resultat, sälj på målsättningarna – men var realistisk!
- Berätta om båttypen och resultaten som båttypen har gjort
- Använd besättningens meriter – sälj på TEAMET
- Var en professionell samarbetspartner – bolagisera satsningen
- Dokumentera vad pengarna kommer att användas till
Om företaget vill ha betänketid – ge dem 1 ½ – 2 månader. Har du inte fått ett besked inom den tiden kommer du inte att få det senare heller. Var även då professionell – tacka för deras tid och fråga om det finns andra i nätverket som kan vara intresserade. Inga hard feelings! Kanske är företaget redo nästa år istället?
Det är bra att börja förhandlingarna redan på hösten, men ha respekt för att folk inte har segling i tankarna då. Det är inte för sent på våren!
När du får ett ja är det viktigt att stänga avtalet. Även om du inte har fått ett påskrivet avtal i retur – överlämna eller skicka direkt den första fakturan och sätt förfallodagen per överenskommet betalningsdatum. Betalas fakturan är ni överens, betalas den inte har du ett problem som är viktigt att reda ut i tid innan säsongen börjar.
Se till att de aktiviteter som planeras verkligen genomförs. Om ni t.ex. har bokat en teambuildningaktivitet och partnern inte bjuder in sina gäster i tid och därför blir tvungen att ställa in aktiviteten är alla förlorare på detta – även du. Det kan kännas som att ni fick en dag ledigt, men i praktiken blev värdet av deras satsning lägre än planerat.
Det spelar ingen roll vems felet är. Man måste räkna med att bjuda in gäster till denna typ av aktiviteter minst två månader i förväg, därefter blir folk uppbokade. Så ligg på och se till att partnern lyckas med sin sida av aktiviteterna. Gör en checklista / guide för lyckade aktiviteter!
Följ upp satsningen hela tiden!
Jobba för att säkra en förlängning av kontraktet eller få en bra referens. Skapa en nära relation med flera hos företaget och utöka nätverket. Skicka inte bara mail, utan ring och följ upp hela tiden. Skriv regattarapporter och se till att de publiceras. Direkt efter sista seglingen för säsongen – gör en säsongssammanfattning med länkar till allt som har publicerats om båten/teamet och partnern.
Ca 3 veckor efter säsongsavslutningen är det dags att följa upp året och börja tala om nästa säsong. Planera den i god tid!
Förr eller senare tar samarbetet slut!
Sura då inte utan se till att få rekommendationsbrev, nya kontakter. Tacka för tiden som varit, hälsa dem välkomna tillbaka och håll kontakten! Räkna inte med att köra längre än 3 år med en och samma partner. Sedan har de varit med på alla aktiviteter och fått ut det mesta värdet ur projektet. På’t igen!
Betydelse av båtstorlek?
En stor båt är en fördel vid aktiviteter, men storleken är inte avgörande. Bengt är övertygad om att det är viktigare att ha en het båt än en stor. En Mumm 30 fungerar mycket bättre som plattform än en entonnare. En 45-fotare tar många gäster och syns bra på bilder men kostar också mer att driva. Avvägning!
Följ reglerna!
Det finns många regelverk som man inte tänker på när man ger sig in i finansiering av kappseglingsprojekt. Skall du ha gäster ombord behöver skepparen vara certifierat Fartygsbefäl klass VIII. Missa inte detta – om Kustbevakningen stoppar dig och du inte har rätt behörighet är du bortgjord för all framtid åtminstone i det företaget!
Ha koll på reklamlicens och reklamregler: Håll dig uppdaterad och följ regelverket. Detta är också viktigt för att kunna svara på frågor från partnern om placeringar av logotyper etc. Om inte reklamlicensen är betald kan du bli diskad från tävling och det är inte en bra merit för din partner.
Ta hjälp med skattefrågor. Skatteverket har mycket kunnig personal och hjälper till med förhandsbesked och dylikt. Revisorer och andra har också bra kunskap att bidra med. För oss som var på seminariet var det uppenbart varför Bengt alltid har partners att arbeta med i sina projekt. Han driver projekten professionellt och ger partnern ett värde tillbaka som överstiger det de betalar. Tack för att du delade med dig av erfarenheterna, Bengt!
Havskappseglingsförbundet tackar Trond och Bengt för en mycket intressant kväll och önskar alla intresserade välkomna till nästa tillfälle. Se www.shf.nu för tid och plats.
Jan 18, 2009 @ 17:56
Mycket bra inlägg, många tänkvärda ord (även om jag själv inte är berörd)!
Jan 18, 2009 @ 18:19
Citat ovan: Segling är till skillnad från många andra sporter drogfri. Det har förekommit ett enda dopningsfall någonsin i historien i seglingssporten!
Ähhum? Vilket skitsnack. Sånt slår ju bara tillbaka på den som sa det. Antal dopningsfall står väl i direkt relation till antal tagna prover. Segling är väl tvärtom en av få sporter där det dricks friskt under regattor, men kanske inte på banan. Ja, det uttalandet skulle jag mildra om man inte ska risker att få äta upp det senare.
Jan 18, 2009 @ 18:56
Det har nog förekommit att det dragits en och annan lina också !
Jan 18, 2009 @ 19:03
Några tips hur man gör med faktureringen till sin “samarbetspartner” ?
Förut har jag haft ett mindre eget bolag som jag kunnat fakturera ifrån. Nu när man blivit “knegare” o anställd är det lite svårare.
Kan samarbetspartnern tex ha ett “konto” som man redovisar mot?
I andra fall, hur beskriver man sin affärsidé till ett “seglingsföretag” så skatteverket godkänner verksamheten? Vad är kraven?
/Martin Strandberg
Jan 18, 2009 @ 19:09
Hela seglings vokabulären är full med drogvänliga uttryck
Tex go for speed.
Därimot har användandet av hampa ombord minskat då syntetiska produkter dominerar marknaden
Jan 18, 2009 @ 19:34
Tomas!
Elitseglare testas för doping regelbundet i sverige. Om du utvecklas som seglare så kommer du kanske nå denna nivå en dag.
Till och med du måste nog erkänna att segling inte har de problem som många andra idrotter kämpar med, när det gäller dopping. Naturligtvis så är det ett bra argument för företag som vill satsa på vår sport så dom inte gör en Ludmila.
Jan 18, 2009 @ 20:17
Rent allmänt är nog (de allra flesta) seglare ganska tacksamma att jobba med ur ett sponsorperspektiv. Eller som någon på World Yacht Racing Forum konstaterade:
Jan 18, 2009 @ 21:04
Mycket bra och intressant läsning. Och citatet i senaste kommentaren är guld!
J
Jan 19, 2009 @ 10:02
#6, är det ett simpelt försök till härskarteknik att jag först om jag utvecklas som seglare och tar mig till elitnivå, att jag först då skulle kunna förstå? Lika simpelt som om jag skulle förlöjliga dig för att du helt plötsligt talar om sjöfåglar (doppingar) när vi i själva verket talar om förekomsten av otillåtna substanser inom seglingsporten :-)
Hur som helst, när jag läser detta blogginlägg tänker jag inte främst på landslagsseglare. Jag tänker på båtar i stil med Blur men med reklam klistrat på skrovsidorna. Båtar man kan finna på GR, TR, och andra havsrace mm. Jag tänker inte på AC. Kan va tankefel av mig. Men precis som det i rapporten talas om en “drag along-effekt” som är positiv ska man vara medveten om att det kan finnas en negativ drag-along-effekt” också.
Man brukar ju skämtsamt säg att segling är den enda sporten där bakfylla räknas som träningsvärk. Skoj, jovisst men tyvärr finns det ju ett spår av sanning i det också.
Missförstå mig rätt nu, jag gillar segling och tar själv gärna en ankarsup eller två. Men segling anses nog fortfarande av många, precis som golf gjorde tidigare som en snobbig rikemanssyssla. Risken att “Svensson” istället ser en snobbig solbränd VD i klubbkavaj som talar genom näsan är nog minst lika stor som chansen att han ser en atletisk renlevnadsman framför sig när segling kommer på tal.
Nu är ju inte jag “elitseglare” och kommer aldrig att bli det heller och inte har jag full koll på vilka blod- & urinprover som tas på GR, TR, Færderseilasen, Skagerrak Two Star osv. Men det vad denna nivå av segling jag tänkte på när jag läste rapporten.
Och om det nu är som en del säger att dopning inte förekommer inom segling så är det himla kul. Det vore ju inte fel om det också kunde sprida sig nedåt i klasserna ända ned till korpnivå där det nog i vissa fall sups bättre än det seglas:-)
Att som i rapporten säga att segling är drogfri baserat på att det på Internationell nivå endast rapporterats ett dopningsfall är en dålig formulering. Naturligtvis kan man lyfta fram det positiva i det, men det kan också slå tillbaka om man så kaxigt drar egna slutsatser att segling de facto är drogfri.
Jan 19, 2009 @ 10:59
som om fotbollsspelare inte kan tillåtas prata inför publik. Weah gör det, Strömberg gör det, med flera.
Jan 19, 2009 @ 11:28
“Tomas” Jag tror att “Drog fri” skulle varit “Doping fri”.
Jag anser att det är bra att detta med förbjudna substanser inte drabbat seglingen och ser det som ett positivt argument om jag skulle sponsra någon seglare.
Jag tycker att det är underligt att du kör så hårt på detta?
Jag tycker att det är synd att du går igång på ett ord i en utmärkt rapport.
Jan 19, 2009 @ 12:29
Att “droger” eller rättare sagt vin och sprit förekommer inom segling är inte något nytt och snarare ökänt än välkänt. Att det sedan sällan eller aldrig leder till bättre resultat är en annan historia.
Svårigheten eller snarare faran med att bedriva eller vara delatig i ett “sponsrat projekt” är att det förr eller senare dyker upp en journalist som smyger in frågor om vad som händer när man inte befinner sig ute på vattnet. En kundsegling innebär oftast ett efterföljande restaurangbesök. Har ett minne av en journalist som inte ville släppa ämnet “licker” efter en större väl genomförd regatta.
Detta är något man får ha i åtanke vid kontakter med massmedia. Det är sällan företag vill hamna i rampljuset när det gäller sådana frågor. Och säkert är det något man tidigt skall avtala en policy om vid samtal med sin eventuella samarbetspartner…
Jan 19, 2009 @ 12:30
Att “droger” eller rättare sagt vin och sprit förekommer inom segling är inte något nytt och snarare ökänt än välkänt. Att det sedan sällan eller aldrig leder till bättre resultat är en annan historia.
Svårigheten eller snarare faran med att bedriva eller vara delaktig i ett “sponsrat projekt” är att det förr eller senare dyker upp en journalist som smyger in frågor om vad som händer när man inte befinner sig ute på vattnet. En kundsegling innebär oftast ett efterföljande restaurangbesök. Har ett minne av en journalist som inte ville släppa ämnet “licker” efter en större väl genomförd regatta.
Detta är något man får ha i åtanke vid kontakter med massmedia. Det är sällan företag vill hamna i rampljuset när det gäller sådana frågor. Och säkert är det något man tidigt skall avtala en policy om vid samtal med sin eventuella samarbetspartner…
Jan 19, 2009 @ 12:42
“smile”
Klart som tusan det är bra! Det är något man ska värna om och då är det tokigt att dra på för mycket och slå sig för bröstet när man inte har torrt på fötterna. För precis som André är inne på riskerar det att slå tillbaka på det sponsrade teamet, och segling som sport.
Självklart kan och ska man framhålla de positiva aspekterna med segling och dit hör att det på elitnivå knappast kan liknas vid friidrottens eller cyklingens alla dopningskandaler. Att det endast finns ett känt dopningsfall tex, bara det i sig är MYCKET bra och kan gott stå för sig själv. Men det är stor skillnad på att inför en sponsor påstå och svara för att seglingen dessutom är drogfri. För till sponsrad segling hör inte sällan också regattamiddagar och sponsorjippon som mer är att likna med blöta firmafester än träningsläger.
Ser du inte skillnaden så ok med mig. Jag reagerade bara på ordvalet och jag “tror” inte att det är tryckfelsnisse som varit framme när jag läser en text utan utgår från att det som står är vad som avses.
Efter en hastig genomläsning har jag inga andra invändningar mot rapporten som är intressant och säkert till stor hjälp för många team.
Jan 19, 2009 @ 15:47
Express förbundet kommer att ordna ett liknande arrangemang på båtmässan. Men vi kommer inte bara att prata sponsring utan även besättningar, material, taktik, segelval, mätregler, regattor osv. Deltagande seglare är Martin Nilsson och Henrik Ottosson från Salona 37 Capio, Dr Krull från North Sails med Ralf Aspholm , Anders Nordstrand på UK-Syversen och Bengt Falkenberg från Albatrosssegel.
Har ni frågor som ni vill ha svar på från dessa herrar är ni hjärtligt välkomna att lägga in era frågor på:
http://www.expresseglare.org/templates/Conference.aspx?id=29670
/Anders
Jan 20, 2009 @ 09:36
en fråga är varför Albatrosssegel inte stavar Albatrosssegel Albatrossegel.
Jan 20, 2009 @ 11:16
o:
Kul :-)
Jan 20, 2009 @ 11:43
Bra spaning o.
Språkreglerna föreskiver: aldrig mer än två likadana konsonanter efter varandra. Falkenberg m kollegor har valt den allt vanligare lösningen att särskiva, dvs Albatross Segel. Mer korrekt vore att att sammansätta orden till Albatrossegel. Men dagens språkliberaler tror jag accepterar särskrivningen.
Däremot har de har valt domännamnet albatrosssegel.se. Språkligt helt fel även om ingen bryr sig så mycket om slikt på webben. Mitt tips till dem är att även muta in domänen albatrossegel.se.
Jan 20, 2009 @ 12:08
http://www.volvooceanrace.com
Jan 20, 2009 @ 15:06
Just det Anders, två vokaler efter varandra går utmärkt.
Jan 20, 2009 @ 15:08
Likadana vokaler alltså
Jan 20, 2009 @ 17:12
Sam,
Min språkkänsla säger mig att med företagsnamn, dvs egennamn får man göra lite som man vill. Därmed så har det inte så mycket med den fula ovanan att särskriva att göra. Som jämförelse tycker jag exempelvis Seldén Mast är bättre som namn än vad Seldénmast skulle vara.
I Albatross segel skulle också kunna vara genitivbildning och Bengt, eller hans föregångare, skulle då kunna vara Albatrossen vars segel man kan köpa.
Så det är inte förrän man skall skriva det som URL som problemet uppstår, enligt min mening.
Jan 21, 2009 @ 12:13
Mats, vi är helt överens. Tipset att även muta in domänen albatrossegel.se kvarstår dock.