ÅF Offshore Race 2016

Alla bilder på oss är tagna av Oskar Kihlborg om inget annat anges.

Jag har ett tudelat förhållande till ÅF Offshore Race.

Å ena sidan var Gotland Runt det offshorerace man växte upp med, och årets höjdpunkt under många år i sena tonåren.

Å andra sidan har det successivt slutat vara den utmaning som det var på den tiden. Med en modern 40-fotare blir det ofta en ”walk in the park” med långa bogar på rhumb-line.

Därför var jag spänd på att få köra på två, och det kändes som ett helt nytt race. 350 distans är tillräckligt långt för att man skall behöva disponera racet på rätt sätt. Dessutom kändes motståndet tufft, men mycket erfarenhet och en aktiv shorthanded-miljö.

Väderprognoserna var överens om att det skulle bli vind, och tidiga routings pekade på att vi skulle kunna segla på 48 timmar. Med vind från SV-V så skulle det bli mycket sträck, och få strategiska vägval. Men som vanligt var det bara att jobba med det man har.

Starten gick i 2-4 m/s och vi kom iväg fint med code 0. Men redan vid Waldemarsudde var det dags att byta till stora länsgennakern, även om det var brant i början.

Temat för första sträckan var tydligt redan från start: Pacman, med Jimmy Hellberg och Joakim Rodebäck, ryckte i puffarna och vi hämtade hem det igen när det lättade ur. Avståndet till resten av gänget blev snabbt relativt stor och vi kunde fokusera på att passera de mindre SRS-båtarna i starterna innan på ett så smidigt sätt som möjligt.

Jag var lite orolig för att många skulle tycke det var roligt att få luffa Blur, men (nästan) alla seglade smart och fokuserade på att komma ur skärgården så bra som möjligt. Och vi valde att gå i lä om många för att undvika bråk.

Vid Fjäderholmarna öppnade det upp till läns och vi började jaga det tryck som fanns. Ganska snabbt kunde vi passera Pacman som körde med sin slörspinnaker.

Relativt odramatiskt fram till Furuholmen där vi fastnade i en klunga med Mithril och någon annan större båt och Pacman kunde passera igen.

Sedan byte till code igen för att kunna komma upp till Oxdjupet, där A2 fick komma upp iden. Nu hade vi tappat en del till Pacman, som uppenbart drar nytta av sin stabilitet när det motar. Att kunna bära sin gennaker lite lite brantare än alla andra gör så klart enorm skillnad.

Vi klarade oss fint genom Oxdjupet och hämtade hem lite, men fick sedan en riktigt seg resa ut förbi Grinda. Vid någon passage fick vi tillochmed kryssa vilket kändes otroligt motigt. Vi var dock i gott sällskap med Fingulf 33 La Dolce Vita som var först i lilla SRS-klassen.

afor16-11

Efter glada tillrop från tävlingsledningen strax innan Kanholmsfjärden så var det bara att skota hem. Sträckbog ner mot Sandhamn med grym speed. Nu kändes det bättre även om avståndet till Pacman var långt… men kanske skulle vi få se en omstart någonstans… Foto: Markus Rytkölä.

Vid sista rundningen innan Alma var vi tvåa i klassen och fyra totalt bland alla SRS-båtar. Inte illa.

Här kom också Hyndai farandes, men de valde att ta höger i fel sund. Ibland lönar det sig att inte ha ”local knowledge” utan läsa seglingsintruktionerna lite extra noga :-)

tonerre4-1

Snabb halvvind ut till Alma, där de stora båtarna började hinna ifatt. Ker 51 Tonerre, MC38 Carbonara, Outsider och en del annat snabbt.

afor16-1

Efter Alma körde vi underbåge tillsammans med de flesta andra båtar. Vinden skulle succesivt vrida med för att bli väst framåt midnatt. Detta kom inte riktigt så snabbt som utlovat, men vi porickade ändå Fårö på ett bra sätt. Vi ville in tajt på Gotland, så vi körde konservativt här – precis som alla andra vi kunde se på AIS.

afor16-2

Det var på denna sträcka vi tappade allra mest. Från 2:a till 11:a i klassen trots att vi seglade samma väg som alla andra och pushade så hårt vi kunde. Vi seglade jämt med SunFast 3600 Groovie, Mumm 36 Shogun och andra båtar i samma size, men tappade på 42-43-fotarna så klart. På beräknat fick vi betala med en hög rating.

Det lustiga är att Pacman verkar ha en extra växel på brant halvvind, där man med vattenballast och stabilitet får det att gå rejält snabbt. Roade mig med att plotta seglad tid mot LWL (linjen är snitt på SQRT (lwl) och det blir ganska tydligt att vi har tre ganska olika typer av båtar (klicka på bilden för att få en större variant).

afor-vs-lwl

Ett gäng klassiska cruiser/racers, ett gäng lite sportigare båtar med J/105, Mumm 36, SunFast 3600 (där SunFast naturligt presterar bättre än Mummen med mer stabilitet), vi och Vallicelli 42, och så B&R 38 i en helt egen division. Tittar man på övriga båtar så var det egentligen bara MC38 Carbonara som uppvisar en liknande prestandaprofil.

I vårt fall gjorde gasten nästan mest nytta uppe i kojen i lovart. Så vi körde tvåtimmarspass på däck varvat med sömn på effektivast möjliga ställe. Jag skojade med Pelle och menade att vi sov mer under racet än under en normal arbetsvecka hemma…

På förmiddagen var det relativt lättseglat (ett antal byten mellan code och fock) ner till Östergarn där det fanns en transition till en ökande SV-vind. Vi klarade denna fint ganska nära land, och sedan var det kryss ner mot Hoburgen. Klassisk taktik där det lönade sig att hålla sig till höger nära Gotland.

Svår sjö på slutet, där vi slet för att hålla jämn fart med IMX-40 Du Soleil och andra. Gav upp till slut och konstatera att vi saknade 7 man på kanten :-)v

Vi rundade Hoburgen 17:27, och det var kul att få se klippan i dagsljus som omväxling.

afor16-3

Återigen en brant halvvind norrut (börjar vi känna igen temat). Även om det kändes tråkigt med mer rhumbline-åka i TWA 80, så var viu i alla fall på väg hemåt. Alltid något.

afor16-4

Efter ännu en fantastisk solnedgång vid Karlsöarna var det dags att falla av för att plocka bojen inne vid Visby. Äntligen en undanvind med TWA 130-135 grader.

surfback

Under en halvtimme snittade vi över 11 knop med ett par toppar över 18. Det var ju den här vinkeln man hade velat ha hela vägen till Alma…

Rundade bojen i Viby vid 23:17 och kunde börja avverka de 85 distansen till Alma. Återigen en brant halvvind för fock. TWA 80 i 20-22 knops vind är väl inget favoritföre, men vi jobbade hårt och snittade nästan 10 knop.

Frampå morgonen vred det med och lättade ur och vi kunde gå till code. Lite bättre.

Vi rundade Alma 10:34 på tisdag morgon, och kunde bära code halvvägs in till mål innan det motade och lättade ur. Ett sista kort slag och vi klippte mållinjen 11:49. Lite drygt två dygn efter starten inne i stan.

Sammanfattningsvis funkade det mycket bra att segla på två. Långa sträckbogar gjorde att vi fick vila mycket, men också att vi hade det svårt mot både längre båtar och de som gillar tajta halvvindar.

Men vi måste ändå vara nöjda med vår insats, och kan varmt rekommendera andra att köra ÅF Offshore Race på 2 personer.

1 PAC-MAN Jimmy Hellberg
2 GROOVIE Team Groovie
3 GARBO WAWE Sailing Team
4 WILMA Henrik Löwing
5 SHOGUN Team SHOGUN
6 FUNNY TOO Anders Mathson
7 SHE DEVIL Team Demandware
8 LIV Team Rydin
9 BLUR Blur Sailing Team
10 ANY DAY Fredrik Arnryd & Tomas Brandvold
11 ANNA Fredrik Lindahl
12 ITHAKA Jan Orest
13 WHITE KNUCKLES White Knuckles
14 SOLIDTANGO Solidtango Racing
15 EVOLET Team Balingsholm
16 INXTASE Team InXtase
17 LOW Team Tuplatassu
18 FALKEN Jonas Falk
19 NO LIMIT NoLimit
20 SEMLA Team Saven
DNF ELÄNDET Sandor Moldovan
Alla resultat här.