Blog

Jag var ju shore crew eller “Designated Person Ashore” till Göran när han körde 660 distans solo här om veckan.

Här är hans story.

Racet på 660M är ungefär som två Gotland Runt eller som ett Fastnet, att göra det singlehanded i en crusier är en frestande utmaning som jag började fundera på våren 2020. Har seglat många Silverrudder, Midsummer solo challenge och ett Sjaelland Rundt singlehanded. Men att vara igång en hel vecka ställer helt andra krav.

Det krävdes en DPA, Designated Person Ashore. När jag var med och transportseglade Blur från Malta till Atén så kändes det naturligt att fråga Peter om han ville vara min DPA. Han svarade ja utan att ha läst det tätskrivna A4-blad som beskrev ansvaret hos en DPA.

Kort utdrag av några punkter;

• The Organizing Committee must be able to reach the DPA at any time (24/7) during the race.
• The DPA has the mandate to communicate on behalf of the skipper and the responsibility for all crisis management.
• The DPA has the responsibility to act if he/she estimates the skipper or other persons make decisions that endangers the skipper and boat.
• The DPA has the mandate to always withdraw the skipper from the event.

Här gällde det att upprätthålla ett bra samarbete så att Peter inte utnyttja den sista punkten.

Stödet jag ville ha av Peter var att få väderprognoser och baserat på dessa, taktiskt resonera tillsammans hur jag kunde utnyttja viloregeln 44/8 på bästa möjliga sätt. Regeln innebär att fr.o.m. startskottet så delas loppet in i 44 timmars perioder. Under varje period måste man gå i hamn/ankra 8 timmar i streck. Överordnad regel; Man får aldrig segla mer än 36 timmar i streck. En bra och flexibel regel där valet av ”viloplats” blev en strategisk krydda.

Mitt mantra; Mat-vila-kläder-mat-vila-kläder. Här räcker det inte med två rätt. Man måste ständigt jobba med alla tre. På ett 24-timmars race så kan man äta skräpmat, låta bli att vila samt slänga sina blöta kläder i ett hörn på durken. Här gällde det att hela tiden vårda kroppen. Mat-vila-kläder måste fungera för att kroppen ska må bra under så här lång tid.
Maten måste vara rejäl, närings och energirik och måste passa tarmfloran så att hela systemet mår bra.

Vila; Kan man träna på att vara vaken länge? Troligen inte men man kan träna på att lära känna kroppens signaler när man går in på det andra vakna dygnet. På Midsummer Solo Challenge 2020 var det en medveten träning för RDRi när jag direkt efter målgång fortsatte mot Öresund utan att gå iland. När väderprognosen för Silverrudder 2020 visade att det nog skulle bli två nätter till havs, så låg det helt i linje för hur jag ville ha det. Det är under andra dygnet som man kommer underfund med hur bra de korta 7-10min sömnperioderna fungerar.

Kläder; Många underställ som byts ofta. Mycket fleece i lager 2 samt tre seglarställ. Det vanliga kompletteras med en flytoverall för kalla nätter samt ett i reserv samt 2 par varma stövlar.

Xusidus var ”preppad” för racet med putsad botten, lättade ändskepp och en ny svart genua på 49 kvm. Ett högst tvivelaktigt segelval när det gäller att ensamsegla. Men många segel gör seglingen roligare.
Standard set-up är stor, fock, code samt gennaker. Som kompletterande segel finns spinacker, genua, hårdvindsfock och stormfock.

Start: Lördagen den 19 juni kl.13.00

22 båtar startade i Singlehanded varav två från Sverige. Anders Nyberg med RM1350 EMBLA och jag med X-382 XUSIDUS.

Sträckan Aarhus – Grenå innebar att runda en trubbig udde i medvind SW 4-10m/s. Kan tyckas enkelt men med vindvrid på 20 grader blev det en vinglig färd med 6 segelbyte. Borde nog valt en kurs längre ut från kusten. Lite längre sträcka men då troligen med stabilare vindförhållande.

Vid Grenå stabiliserade sig vinden på väst ca.5m/s och valet med den nya genuan kändes helt rätt.

På natten försökte jag vila lite ute i sittbrunnen. Men som vanligt funkar det dåligt första natten. Dessutom ökade vinden till över 11m/s och då kändes inte lättvindsgenuan som ett bra val. Tog två rev i storen och kopplade ett skot till det extra reaching-skothornet, 1,5m upp på akterliket på genuan. Bra balans och bra fart mot Skagen. Den högre skotpunkten innebar även att bogvågen inte längre slog upp och ”fastnade” i seglet.

Motorbåtar ska hålla undan. Vårdslös segling? Inte så dramatiskt. Detta är en ankarliggare utanför Skagen och en sådan passerar man inte i lä, för då blir det tvärstopp.

Rundar Skagen BYB klockan 06.00 precis enligt färdplan. Nu började en vinglig färd mot Laesös nordost-hörn. Svaga växlande vindar emot och en dryg knops ström i riktning mot Vinga.
Första vilopausen på 8 timmar måste planeras. Tidig paus på Laesö eller fortsätta mot Anholt? I detta läget, när man seglat i drygt 24 timmar, så är DPA Peter värdefull att SMS:a med. Kunde se ut så här:
Göran; Enl. Windy så kommer det hårda sydliga vindar i eftermiddag som upphör vid midnatt. Stämmer det?
Peter; Jag har vind i några modeller, skall finräkna. När behöver du fatta beslut?
Göran; Inom en timme. Har 7M kvar. Måste även beakta mitt val av lättvindsgenua som är svår att byta till havs. Kan rulla in och sätta hårdvindsfock som kutterstag.
Peter; Du kommer inte att hinna till Anholt innan sydvind på 20 knop fyller i (mellan 14-19 beroende på modell). Från 00:00 så ser det ut att kunna bli sjysst halvvind i 20knop avtagande. Så Laesö låter som ett alternativ? Hur tänker du?
Göran; Som vädret är nu så hade jag kunnat byta segel men 20 knop som kanske blir 25 i byarna så blir det jobbigt. Väljer Laesö med mål att komma igång vid midnatt när sydvinden lagt sig.
Peter; OK då snickrar vi på en ny prognos. Låter som en bra/safe plan.

Sover i tre timmar, duschar, äter och byter försegel. Vindmätaren visar 12m/s SW inne i hamnen så jag tar ett rev i storen. Lättar 00:00 och går med enbart stor, platt läns.
Rundar 3,3m grundet och får en härlig halvvind mot Öresund. 10m/s VSV ger en trygg och stabil gång. SB-halsar, utanför handelsfartygsleden, ingen tvärgående trafik och mycket bra sikt gjorde att det blev många 7 minuters sömnperioder medan båten stabilt gjorde mellan 9-10 knop ner mot Anholts ost-spets. Vacker gryning. Slår ut revet, hissar coden, tar ner coden , hissar gennakern, brygger kaffe och har det bra.
De båtar som tidigare valde att gå vidare till Anholt ”poppar” nu upp på plottern och skillnaden mellan om man valde vila på Laesö eller Anholt är inte stor.
Tre båtar har gått ifrån i toppen det är RM1350, JPK 10.30 och Figaro 2 en fight från start till mål.
De sex båtarna i min klass (35-40 fot) har reducerats till 5. Topptrion består av Xusidus, Dehler 36SQ ”Blue deal” och Olsen 370 ”La Femme”.
I höjd med Kullen blir det stiltje och i kombination med gammal sjö så börjar det slå i seglen. Detta håller på i två irriterande timmar innan nordanvinden fyller på. Det enda positiva var att jag såg tumlare och delfin samtidigt. Uppiggande.

Inne i Öresund passerar jag 2M från hemmahamnen Domsten. Innan racet var jag lite orolig för denna stund, då det kanske skulle bli frestande att komma hem. Med den ökande akterliga vinden kändes det bra att fortsätta. Kronborg passerades och nu var det platt läns i 10 m/s. När jag med saxade segel kan göra mer än 7 knop mot mål så är det absolut det bästa, stabilaste och minst energikrävande sättet att segla.
På bilden, med spirad code, är farten på loggen 9,8 knop vid 8-10 m/s på platt vatten. Ovanför kicken kan man skönja Öresundsbron.

Rundar Falsterbo-näset och får en halvvind längs sydkusten. Coden funkar bra i den friska vinden men jag känner mig lite sliten och behöver mat-kläder-sömn. Byter till fock (nästan samma fart). Nu börjar en natt med fantastiskt månljus. Satt AIS-larmet på 0,4M och fick många goa sömnperioder.
På morgonen är det återigen dags att planera in vilo-hamn. Får inte segla längre än 36 timmar i streck och det går ut 12.00. Det perfekta målet blir min absolut favorit-ö, Christians-Ö, som jag har besökt så många gånger. Härliga minnen börjar poppa upp.

För 40 år sedan seglade jag ofta till Christians-Ö med Scoutförbundets segelbåt Biscaya. Vi var 15 pers. ombord och blev alltid utmanade på landskamp i fotboll av öbefolkningen. Hamnfogden kände väl till Biscaya och kände igen mig från en landskamp som han påstod de vunnit med 3-0. Han förstod att jag behövde lugn och ro så jag fick förtöja på den strängt förbjudna platsen utanpå Elephanten. Denna båt är öns ambulans som även varannan söndag hämtar prästen inne på Bornholm för högmässa på ön. Svarar m.a.o. för både mänsklig och själslig nöd.
Somnar direkt men vaknar redan efter två timmar och längtar upp på ön. Kanske ett bevis för att småsovandet till havs fungerar eller att längtan att återse ön är stort. Gick en lång promenad och kunde konstatera att allt var sig otroligt likt efter 40 år. Dopp i havet vid badbryggan på Fredriks ö och på väg tillbaka till båten ser jag hur folk samlats utanför handelsboden och då kommer jag ihåg att de har 5-möte varje dag. Hamnfogden ropar och bjuder in på en pilsner. Trevligt ”hygge” som det heter på dansk. Många gamla minnen avhandlades.
Nu är det två timmar till avgång. Alla segel, skot och tampar som har med undanvind att göra plockas bort från däck. Prognosen säger väst runt 10m/s vilket betyder stick i stäv.

Berättar för Peter att nattetid vill jag göra långa slag och frågan var om man skulle välja BB-halsar norrut eller SB-halsar söderut. Måste även ta hänsyn till en stor vindkraftpark mitt i smeten. Tillsammans ansåg vi att ett långt ben ner mot Arcona var den rätta vägen.
Ej användbara segel stackades i SB akterhytt.
På andra kajen ligger Wladyslaw med sin Dehler 33. Han nådde precis hamnen innan 36 timmar, dock utan att ha rundat den, så han måste börja med att segla runt ön.
Precis när jag ska lätta kommer Dehler 36 ”Blue Deal ” runt hörnet. Han hade vilat i Allinge inne på Bornholm. Perfekt att få en båt strax framför att jaga.
När vi rundar upp vid Due odde, Bornholms sydspets, så möts vi av krabba ilskna sjöar och 10-12 m/s. Det är i detta väder som man blir så otroligt imponerad av båten. Med fock och ett rev så jagar hon framåt med bra fart i den jobbiga sjön. De andra båtarna försvinner ner i lä och håller varken samma höjd eller fart som Xusidus gör. 7 timmar senare leder vi klassen före Olsen 370 som valt att segla bort mot Möns klint.

Vi behåller ledningen i den svaga västliga vinden fram till strax innan Gedser där vinden tar slut, och Olsen 370 återigen tar sig förbi.
Vid 02.00 ankrar jag upp utanför Gedser. Sätter ankarlarm och trycker några MOB och sen faller jag i djup sömn.

Vaknar 10 min innan avgång. Väst 4-6m/s borde byta till genua men känner att jag tappat lite fokus. Blir uppringd av min dotter Moa och hustru Susanne, vilket lättar upp humöret. Susannes kommentar: Jasså, du seglar med focken i dom här vindarna….vilket i klartext betydde; Har du nu köpt en dyr genua se då till att använda den. En kvart efter samtalet var genuan hissad. Tack Susanne!
Nu följde en kryss i svaga vindar under ett helt dygn. Olsen 370:an var nu långt framför och Dehler 36:an långt efter vilket betydde en stabil andra plats.

Stor NATO övning i området mellan Danmark och Tyskland.
“Xusidus Xusidus this is the sub at your stern”. En uttråkad tysk som ville kolla att jag inte kom för nära övningsområdet. Vid tillfället var jag 2M ifrån. Mycket segelintresserad snubbe.

Helt plötsligt mitt i natten dök Wladyslaw med Dehler 33 upp igen. Han seglar den otroligt bra. För tredje eller fjärde gången seglar jag ifrån honom.

När jag får Fyn om SB så kommer västlig och sedan sydvästlig vind. Bra fart upp mot Lilla Bält först med coden och sedan gennakern.

Lilla Bält är ett väldigt vackert sund med mycket tumlare. Men det är aldrig enkelt att passera. Utformat som toalettens vattenlås (men där slutar likheterna). Dansken ser till att alla svenskar får motström här. Denna gång kom jag med akterlig vind och prognosen sa nordgående ström. Men nej, det blev motström igen. Enda möjligheten var att krypa in innanför 3-meterskurvan och sakta glida fram i 1-2 knop, se den lila linjen.

Väl norr om Lilla bält SMS:ade jag Peter och frågade om det var smartast att ankra här eller fortsätta de 8 timmar jag hade kvar att segla innan jag överskred 36 timmars gränsen. Peter lovade återkomma. Men innan Peter svarat SMS:ade jag att tröttheten kommit över mig och att ankaret kastats 16.29. Planerad avgång 00.29.

Vaknar till månsken kl.00.00. Morgondopp i aktern, mat, varma kläder, sen glider vi iväg i den obefintliga vinden från VNV mot målgång. På plottern strax före mig ser jag återigen Wladyslaw. Han drar ifrån, jag måste få upp coden.

Vinden ökar något till 3-4m/s. Den svaga babordsböjen mot Aarhus gör att coden succesivt få skotas in i genuaskenan.

Efter att återigen passerat Dehler 33:an blir det för brant för coden som rullas ihop för sista gången i detta race. Genuan rullas ut och jag går i mål efter ca. 6 dygn och 21 timmar.

När jag kommer in i hamn står 8 av arrangörerna och tar emot tamparna. Tävlingsledaren Morten kommer ombord och överräcker en flaska champagne samt gör en intervju. På något vis trodde de att jag var vinnare i klassen, vilket jag var säker på att jag inte var. Men jag behöll flaskan och gick över till Wladyslaw i Dehler 33:an och delade den med honom.

Hur sammanfattar man då denna vecka?

Av 22 ensamseglare kom 13 i mål. Xusidus kom totalt på plats 6.
Av 6 båtar i 35-40 fots klassen kom 3 i mål Xusidus kom på plats 2.
Loggen visade 755M
Ca. 35 segelbyte.
Detta är en äventyrssegling helt i min smak. En fantastisk naturupplevelse.
Den på en del håll kritiserade ”viloregeln 44/8” passade mig förträffligt. Kan givetvis förfinas.
Rekommenderar verkligen dig som seglat och gillat 24-timmars race som MSC och Silverrudder, att våga ta ett steg till………..

Speciellt tack till Dig Peter för ditt engagemang. Skrattar fortfarande åt när jag i stiltje, mitt i natten, halvslumrar i sittbrunnen och telefonen plingar till. ”Göran nu kommer det vind.”
Vilket det också gjorde.

Göran / X-382 / Xusidus