Watski 2star Baltic 2011

w2sb2011others-8.jpg
Det blir inte bättre än så här! Bilden togs av Calle & Fredrik på totalsegraren Aitutaki.

w2sb2011-2.jpg
Spirit på Utö, kvällen före race.

En av de roligaste sakerna med segling är att man hela tiden hittar nya utmaningar. Och det brukar vara dessa som gör att man utvecklas som både seglare och människa. För ett år sedan så träffade jag Erik Lindgren som äger Baltic 50 Spirit. Båten hade varit med på bloggen som en av Sveriges sweetaste båtar och jag och Erik hade pratat en del business, när han plötsligt frågade om jag ville segla Watski 2star med honom. Hans ordinarie gast hade fått förhinder, och så klart tackade jag ja.

Efter ett tag så började jag fundera på vad det egentligen innebar att kappsegla en så här stor båt på två man? Vad skulle krävas av mig som seglare? Var det egentligen en så bra idé? Jag visste att det skulle bli fysiskt så lite mer tid i gymet blev det så klart (det är lätt att motivera sig när man tänker på försegelbyten i mycket vind). Och så försökte vi komma så väl förberedda som det gick med den begränsade tid som vi hade tillsammans. Prestandaanalys med segelvalstabeller och polardiagram, kost, diskussion om målsättning och förväntningar och två träningsdagar utanför Lidingö för ett par veckor sedan.

Målet var att segla båten så fort vi kunde, inte ge bort någonting, ha förbannat kul och se hur långt det räckte. Sedan ville vi använda racet som en test för att se vilka förändringar Baltic skall göra under den refit som skall göras till vintern. Jag och Erik åker till Finland om ett par veckor, och har nu en ganska klar bild över vad som kan göras för att båten skall fungera ännu bättre för shorthanded- och familjesegling.

Onsdagen gick åt till det vanliga slutmecket, fixa diesel, säkerhetsbesiktning och tre timmars eftermiddagssömn innan det blev allvar. Väcktes förresten av Mix Megapol som skulle ha en intervju. Gissar att den inte blev så bra…

I vår klass fanns både snabba båtar och duktiga seglare:

Baltic 50 Spirit Lindgren/Gustafsson SYK 1.55
Farr 40 Happy Frogner/Hurtigh Grabe WSS 1.48
She Devil Vallicelli 42 Sundström/Stenbeck SBK 1.43
Aspect 40 Effect Hägerman/Barkelius TBK 1.43
Arcona 430 Zelma Zellman Janmark VIBK 1.41
Aspect 40 Respect Karlsson/Ericsson NQBK 1.40
X-43 XAR Roth/Jörnvi FBK 1.39

w2sb2011others-2.jpg
VI startade 20:30 på onsdagskvällen inne i Oxelösund. Bra halvvindsstart där vi kunde gasa förbi fältet innan vi kunde falla av till plattläns. Enligt Niklas på tangosailing.nu var på plats:

I klass åtta tror jag det var Spirit som gjorde den bästa starten … Kul att se hur de på bara två personer handerar dessa stora båtar så bra och smidigt trots ganska tuffa förhållanden.

Alla bilder från starten kommer från Danny och Anna-Lena på Search Magazine som så klart var på plats. Var var Segling?

w2sb2011others-3.jpg

w2sb2011others-4.jpg

w2sb2011others-5.jpg

w2sb2011-7.jpg
Då det blåste 10-12 meter hade vi sagt att vi skulle avvakta med spinnaker på första benet för att inte riskera för mycket (gipp på 50-fotare i mörker är respektingivande).

w2sb2011-9.jpg
Några som så klart fick utväxling på den här bogen var de två Aspect 40 som rann iväg och rundade Landsorts angöring 10-15 minuter före. Vi kanske hade kunnat halvera den tiden med spinnaker, men det var inte värt risken.

w2sb2011-12.jpg
Björn Hägerman och Noel Barkelius från Gransegel seglade den ena Aspect 40. Bra koll på läget och idealförhållanden för båten.

w2sb2011-13.jpg
Efter rundning var det dags att segla söderut mot Visby. Vi tog in ett rev ganska snabbt vilket gick enligt plan i nattmörkret. Att ha tränat detta i stiltje var mycket nyttigt. Sedan bra dag söderut där vi ganska snabbt passerade de andra båtarna i klassen. Men man måste vara ganska mycket snabbare med ett SRS på 1.55 jämfört med 1.40.

Våra vädermodeller sade avtagande och sakta vridande på syd, men vi skulle kunna sträcka så det var rhumbline som gällde. Många, framförallt i de tidiga starterna verkade ha satsat på överbåge. Vinden lättade frampå morgonkvisten och vi fick byta fock från 3:a till 1:a. Precis så bökigt och tidskrävande som vi trott, men det gick förhållandevis bra. Vi tappade lite, men seglade in det med bättre fart. I nästa konfiguration skall båten troligtvis ha 1:a på rulle och en 3:a som kutterfock på en inre rulle som kan tas bort.

I mål i ett soligt Visby vid 9-snåret på morgonen. Nu insåg man en annan sak som gör det tyngre att segla en stor båt, att ta sig in och ut ur hamn blir en större och tyngre apparat. Ner med storen, flaka på två, svårt att hitta en bra plats, jobbigare att förtöja och vika eventuella försegel. Inte så att det stör, men tungt jobb varje gång.

Frukost och en liten rom i solen innan man fick sova en stund.

Andra etappen såg enkel ut på pappret med en sydvind som sakta skulle vrida till sydväst och öka. Underbåge till Västerviks angöring gick helt enligt plan och sedan en kryss ner till Ölands norra. Vi trodde på vänsterkanten, men vågade inte sätta allt på ett kort. Höll oss i alla fall vänster och lyckades pricka det stora vridet mot SO. Sträckbog ner mot Blå Jungfron där vi som mest hade 15 m/s. Jag ville undvika ett rev med de riskmoment det innebar, så det blev en stökig men ganska kort resa innan vi kunde falla av in mot Oskarshamn.

Vi hade en diskussion kring hur vi skulle få ner seglen när vi kom inlänsande i en okänd hamn mitt i natten med 15 m/s i baken. Men vi hade inte behövt bekymra oss då vi åkte rakt in i ett lokalt bleke. En halvtimme utan vind och i gammal sjö innan vi kunde ta oss i mål. Här hade andra haft bättre flyt…

Korv på kajen och lite sömn innan det var dags för sista etappen. Vi visste att vi var rökta på korrigerad tid så nu gällde det bara att slå banrekordet och inte låta välseglade Arcona 430 Zelma eller Aspecterna komma före i mål.

w2sb2011-15.jpg
Underbar morgon då vi kunde sträcka från Oskarshamn ut till Blå Jungfrun med code 0 innan vi satte den stora spinnakern och länsade norrut i 8-11 knop. Vädermodellerna lovade ett vrid från SSO till SSV under dagen så det var bara att sikta ut i högerhörnet.

w2sb2011-16.jpg
På samma kant hade vi sällskap av Calle Nyström och Fredrik Enander som skulle stå som totalvinnare med sin Wasa 41 IMS Aitutaki. de tar så klart riktigt bra bilder av oss. Stort tack!!!

w2sb2011others-6.jpg

w2sb2011others-7.jpg

Vi håller hela tiden koll på de andra båtarna på AIS, och framförallt de som kan hota oss på banrekordet. Speciellt Zelma som kör på rhumbline, så vi tar det säkra före det osäkra och gippar in i banan för att bevaka…

Mesta tiden var det champagnesegling, men under eftermiddagen dök det upp svarta moln över land. Vi visste att det skulle komma en frontpassage, men den här såg lite elakare ut än vad vi hade tänkt oss. Vi började prata om att ta ner och när Aitutaki, som låg någon distans SV om oss, plockade sin så blev det bråttom. Men vi hann inte…

Jag har en tydlig bild av den första köraren. Jag står till rors när farten ökar och fördäcket fylls med vatten då fören trycks in i vågen framför. Jag vänder mig om och skummet ryker från vågtopparna. För sent. Loggen visar 18.4 knop och jag hinner se 35 knop på vindmätaren innan jag smäller i autopiloten och kastar mig fram för att få ner spinnakern. Otroligt nog kommer den ner utan skador och vi pustar ut i brunn. Inte riktigt som planerat

Vi gör bra fart med bara fock och efter fronten kan vi sätta igen. Ett par gippar till innan vi kan runda Gustaf Dalén och vända västerut mot Oxelösund. Vi är kanske 1 distans efter J/120 Euphoria som spikade högerhörnet.

w2sb2011-18.jpg
Vi knappar långsamt in på dem även när de sätter sin lilla plana gennaker. Vi pratar om att sätta code 0 för att gasa förbi, men av någon anledning tvekar jag. Tycker att det inte spelar någon roll då de fajtas om totalen och vi redan har banrekordet fixar. Vi skall ju bara gå i mål. Inte alls likt mig som brukar vilja köra 100%, men kanske tröttheten tog ut sin rätt till slut.

w2sb2011-19.jpg
I alla fall kommer vi i kapp…

w2sb2011-20.jpg
…och förbi när de skall byta gennaker…

w2sb2011-21.jpg
…till sin stora blåa runner. Nu går de fort med vinden dör mer och mer ju närmare mållinjen vi kommer. Vi diskuterar taktik och regler vid målgång. Vilken ände är närmast? Var är tre båtlängder? Faller han? Lovar han?

w2sb2011-22.jpg
Men till sist passerar vi mållinjen och får skott med Euphoria bara metrar bakom. Fan vad skönt. En perfekt avslutning på ett härligt race.

Vilka nya erfarenheter kan man dra från att ha kört en så stor båt på två? Det är förbannat tungt. Framförallt att släpa runt seglen blir en kraftansträngning. Men livet ombord blir mycket bekvämare, framförallt när det blåser. Och man behöver inte göra massor av förändringar för att det skall funka. Bara planera bättre, då manövrar tar längre tid.

Vår seglade tid blev 35:22:08 – nytt banrekord med nästan 9 timmar. Farr 40 Happy hade det gamla med 44:16:46, och det nya lär bli svårslaget då förhållandena var perfekta med bara 17 distans kryss. Nu har vi både vunnit klassen i Watski Skagerakk Twostar i Novan som då var fältets minsta båt och satt banrekord på Watski 2star Baltic i fältets största båt. Vad blir nästa utmaning?

Stort tack till Erik, arrangörerna och alla medtävlare för ett fantastiskt race. Precis lika trevligt som Watski Skagerakk Twostar och Bohusracet.

Update: Blev också en sjysst artikel i Search Magazine.

More from our site

18 Comments

  1. Calle May 30, 2011 Reply

    Hej,
    Är det en hållare för en plotter eller en iPad som man ser på styrbords ratt?

    • Author
      Peter Gustafsson May 30, 2011 Reply

      Det är en hållare för iPad.

      iPaden sitter i ett hardcase som snäpps i ett sådant här fäste.

      Det var kul att testa denna variant också. På Blur har vi kört den handburen med VNC för att visa Expedition som går på en laptop nere i båten. Här körde vi den mest för ren navigation i kluriga passager, antingen på hållaren vid rorsman eller handhållen under sprayhood vid transport i regnet. Då kan man ju kolla nyheterna samtidigt… Mycket tåligt (ramlade i durken ett par gånger) och lätt att hantera.

      Vi körde framförallt Navionics, men vi liter inte riktigt 100% på korten. Men interfacet är sjukt bra jämfört med en plotter. Skall utvärdera alternativen.

      • Calle May 30, 2011 Reply

        Ok, nice!
        Vem har byggt resterande delen? Något som kommer på Happy snart….??

      • Author
        Peter Gustafsson May 30, 2011 Reply

        Resterande del är byggd i kolfiber av Baltic. Ser nog väldigt olika ut beroende på båt/piedestal.

  2. F424 May 30, 2011 Reply

    Kul reportage!
    Hanteringsmässigt måste väl grejen vara att få “allt” på rulle? Vanlig allroundfock på förstag som du skriver om och kutterfock innanför. Codesegel och gennaker även de på rullar. Lewander är väl varm förespråkare av rullmetoden om jag förstått rätt?

  3. Author
    Peter Gustafsson May 30, 2011 Reply

    Här är rapporten från totalvinnarna. Stort grattis! De här killarna är inte lätta att slå…

    W2SB 2011 på Aitutaki!

    Förberedelserna inför årets segling blev inte riktigt som planerat då Autopiloten gick sönder under transportseglingen till Trosa under lördagen. Efter mycket felsökning och testande, konstaterade vi att det var fel på styrenheten. Frågan blev då var kan vi få tag på en ny NU? Efter många samtal fick vi tag på en Wasaägare som på onsdagmorgon kl 04.15 åker ner till sin båt i Södertälje och skruvar ur styrenheten ur sin båt och kör den ner till Oxelösund. Den anländer kl 06.30…..monteras in och testas. Kl 8 konstaterar vi att den fungerar! Härligt!

    Oxelösund-Visby
    Starten närmar sig….vindprognoserna säger västlig vind 10 m/s, spinnacker till Landsort och därefter en släppbog till Visby. Får en helt godkänd start, J120 Euforia skär upp framför oss – och matchen är igång! Vi får en fin spinnackergång ner till Landsortsangöring och rundar i princip samtidigt som Prima 38 Serendip. Vi tänker – håll fart i båten och tar en lätt underbåge. Vi har koll på Euforia på plottern under hela överfarten. Under morgontimmarna lättar vinden och det blir segelskifte till genua. Euforia byter också segel och rullar ut code 0 och går lågt medans de också byter till genua. Euforia och Serendip går i mål i Visby strax före oss. Vi var nia totalt i Visby – vi var i det läget nöjda med att vara bland de 10 första båtarna i totalen.

    Visby-Oskarshamn
    Vindprognoserna säger sydväst och vridande till syd, det betyder underbåge över till Västervik. Vi har hela tiden koll på Euforia och Serendip som ligger uppe i lovart. Euforia rullar ut code 0, vi väljer att hissa vår plana spinnacker och går lågt. Detta för att inte tappa mot Euforia. Inför rundningen vid Västerviksangöring rundar Euforia 10 minuter före oss, för att sedan kryssa mot Ölands norra. Vårt enda fokus i detta läge är att hålla koll på vindskiftningarna och inte gå för högt. Vid rundning av Ölands norra syns ej Euforia till och Serendip rundar strax framför oss. Vinden ökar under resan ner till Blå Jungfrun, vi funderar på att ta ett rev men avvaktar. Mellan Blå Jungfrun och inloppet till Oskarhamn vrider vinden och mojnar rejält. Det är mörkt (ca kl 02,00) och vi ser på plottern att båtarna framför oss endast gör ca 3-4 knop, vi har focken uppe och funderar på att byta till genuan men väljer istället att skicka upp spinnackern och går ganska brant ca 7 knop och knappar in mycket på fältet framför oss. Väl inne vid bryggan lämnar vi in vår målgångstid och får då veta att vi leder i totalen med ca 3,5 minuter före Euforia.

    Oskarshamn-Oxelösund
    Snart dags för sista etappen – vårt stora orosmoment inför denna etapp är att förhållandena påminner om förra årets och vi då fick vi se oss slagna av Euforia med 30 minuter på etappen. Väderprognosen lovar syd vridande till sydväst ca 8-13 m/s, något avtagande. Vår stategi blir då att söka oss österut för att gippa när det vrider till sydväst. Euforia startar framför oss med sin gennacker och vi och Serendip startar samtidigt. Vi seglar spinnacker ut mot Blå Jungfrun. När vi närmar oss ön så vrider det emot och det blir riktigt brytit med spinnackern men vi lyckas hålla och faller av och följer Euforia. Euforia skär österut och försvinner ur sikte. Vi är jagade av Serendip och Take off. Solen skiner från en klarblå himmel och vi loggar mellan 10-16 knop – segling blir inte bättre än så här. Efter några timmar ser vi några mörka moln närma sig bakifrån. I ett ögonblick ökar vinden från 10 m/s till 15 m/s och vrider till sydväst och läget blir snabbt okontrollerat. Spinnackerstrumpan måste ner nu – Fredrik far upp på fördäck och får ner strumpan halvvägs, returtampen fastnar runt halsen och halva spinnackern fyller….Fredrik håller ner strumpan med ena handen och lyckas få loss tampen runt halsen med den andra handen – kunde ha slutat mycket illa. Strumpan nere och vi gippar mot Gustav Dahlén och gör 10 knop på storen. Lite skärrade avvaktar vi att ovädret ska dra förbi. Vi hissar den lilla spinnackern men känner att vinden håller på att avta igen och byter därför till den stora spinnackern igen och går nästan rakt på Gustav. När vi närmar oss Gustav så dyker Euroria upp österifrån. Vi sätter igång en klocka när de passerar Gustav och inser och det kommer att bli en minutstrid om vinsten om totalsegern. Vi rundar Gustav och håller spinnackern till Kränkan. Vi hissar focken och går på släppbog in mot Grässkärs fyr. Förbereder spinnackern igen för att länsa in på upploppet. Vi skär mållinjen kl 22,20, en båtlängd bakom Wild Linjett 33. På bryggan möter Jonas Bergström och Björn Österberg oss med två kalla och gratulerar till vinsten. I detta läge vet vi endast att vi försvarat segern i vår klass för tredje året i rad. Nu börjar väntan……vågar inte ta ut totalsegern i förskott…..det är många båtar kvar på havet. Vinden mojnar och vi inser att det blir svårt för båtarna som fortfarande är kvar på banan att slå oss. Vi somnar lyckliga över att första stora segern är bärgad.

    Varför vinner vi? Efter många års förbättringar av rigg och segel så har vi fått bra förutsättningar för att göra bra resultat. Vi seglar aktivt varje sekund när vi är på banan oavsett väder, vind och tid på dygn.

    Sammanfattningsvis kan vi konstatera att femton års tävlande tillsammans har gett resultat.

    Vi vill passa på att tacka Ove Söder och resten av organisationen kring W2SB för ett väl genomfört arrangemang även i år. Vi vill även tacka Hasse Marklund på Wasa Yacht samt Björn Österberg på North Sails för all support och ett gott samarbete.

    Vi ses nästa år igen!

    Calle & Fredrik på Aitutaki

    • Jonas Claesson May 30, 2011 Reply

      Stort grattis till seger, bra kört!

      Jonas Claesson
      Need Speed
      Swe 6

  4. Team Styrbord May 30, 2011 Reply

    Intervjuni MM blev helt OK,

    • Author
      Peter Gustafsson May 30, 2011 Reply

      Haha… ja min roll var väl att vara trött och vresig shorthandedseglare :-)

  5. Clifford May 30, 2011 Reply

    Tack Peter, fantastiskt att du kan få till ett så komplett reportage efter strapatserna. Själv skulle man väl bara orkat “hänga” på Blur och kolla kommentarerna efteråt. Hur gick det med Airbender, lyckades de ta sig runt?

    • Dagseglare May 30, 2011 Reply

      De fick startförbud pga för låga mantåg.

      • Sam V May 30, 2011 Reply

        Startade ändå men bröt snart efter roderproblem.

  6. Nobbe May 30, 2011 Reply

    Fantastiska bilder och grattis till Banrekordet!

  7. Jonas Claesson May 30, 2011 Reply

    Grattis till banrekordet Peter!

  8. Author
    Peter Gustafsson May 30, 2011 Reply

    Lite nya bilder på Spirit ovan.

    Tack till Danny & Anna-Lena på Search Magazine och Calle & Fredrik på totalsegraren Aitutaki.

  9. Stefan May 30, 2011 Reply

    Härligt att se att det finns lite sköna båtar i Sverige !

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>