Jolle-SRS 2010
En del smärre justeringar…
Related Posts
Vad vill shorthandedseglarna?
Jag ser verkligen fram emot att segla på hemmaplan. Så mycket enklare än att hantera logistiken på Malta eller i Newport. Mindre krångel med arrangörer som vill göra på sitt eget sätt, mätregler och säkerhetsregler som alltid har en unik twist. Men när jag börjar titta på kappseglingskalendern så får jag inte ihop det. Gotland […]
Nordön Raceweek 12-13 augusti
Detta låter som ett race som ligger rätt i både kalendern och geografiskt? Helgen innan Tjörn Runt och ett program som ger mycket segling på en helg. Blur kör antagligen träning på fredagen också. Kanske någon annan som är sugen på att hänga på? För att få lite feeling för distansbanan kan man kolla in […]
Början till slutet för SRS?
Det finns lika många åsikter om respitregler som det finns seglare. Och det spelar ingen roll om jag är i Saltis, Cowes, Newport eller St Tropez, så låter det likadant. Det finns så klart en inneboende konflikt mellan de mest ambitiösa seglarna som fokuserar på mästerskap och samarbete mellan länder, och breddseglare som på enklast […]
Feb 2, 2010 @ 11:04
Gött, äntligen kom de riktiga talen tillbaks!
Feb 2, 2010 @ 11:20
Jag gissar på en uppdatering av kölbåtar här på blur. Verkar som Neptunkryssaren åker upp till 2 pinna till 1.02.
Feb 3, 2010 @ 18:42
Jag säger som Fylking ÄNTLIGEN!!!!!
Feb 2, 2010 @ 11:44
Olsson: De riktiga säger du? Jag har inte seglat jolle mot kölbåt så jag har väl ingen koll på vad som är riktigt, men varför sådana fantasisiffror tidigare?
Feb 2, 2010 @ 11:48
Tryckfelsnisse på Tvåkronan eller? Den är väl i alla fall snabbare än Trissjollen?
Feb 2, 2010 @ 11:52
505 ser attraktivt ut. Men inte så många SRS race för jollar vad jag hört?
Feb 2, 2010 @ 17:27
enligt reglerna får jollar, kölbåt och flerskrov tävla i en och samma klass. Vi får väl se om jolleseglare och arrangörer använder möjlighten.
Feb 2, 2010 @ 12:35
Hittade några ytterligare justeringar av SRS-talen för 2010:
Accent +0,01 upp till 1,04
J80 -0,02(?) ned till 1,19
Starbåt +0,01 upp till 1,15
Feb 2, 2010 @ 12:40
Kanon, jag skall göra en sammanställning på kölbåtarna inom kort…
Feb 2, 2010 @ 13:48
Hei,
Kanskje du kan få med forskjellene mellom LYS og SRS også? F.eks virker det som om X-35 blir stående med 1.34 i Norge, men får 1,33 i Sverige?
(Takk for en fantastisk nettside – den er allerede på høyde med de beste, men har bedre fart…)
Feb 2, 2010 @ 13:50
Skall se vad som går att göra. First 40 är ett annat exempel där man seglar långsammare i Sverige… Och X-34 som nu fick sänkt i Sverige till 1.26 trots att fyra mycket aktiva Norska båtar har 1.27 och 1.30. Hmmmm…
Att ha bättre fart är alltid trevligt :-)
Feb 2, 2010 @ 13:29
Jag kan väl dela med mej lite. Jag har alla (tror jag) ändrade kölbåtssiffror på min sida http://www.tangosailing.nu
Feb 2, 2010 @ 13:34
Dixie 27 7/8 1.04
Compis 97 1.11
Cumulus 1.10
Alla upp en pinne.
Mvh Joakim
Feb 2, 2010 @ 13:49
RJ85 1,05 ?…….. +0,02
Feb 2, 2010 @ 14:18
Gustav: Dom höjde ju alla jollar med 20% overall för typ fem år sedan, men nu är det äntligen tillbaks där dom var från början. Med några små små ändringar, Optimist -0.01, Laser -0.01, osv.
Feb 2, 2010 @ 14:24
CB66 1,16.
Hade vi inte 1,19 förra året? Då har vi fått sänkt med 3 pinnar….det låter mycket.
// STefan
Feb 2, 2010 @ 21:41
Har seglat en del både med och mot CB66 under 2009 och lika snabb som den är på undanvinden, lika långsam är den på kryssen så seglar du LYS/SRS spelar bantypen extremt stor roll.
Feb 2, 2010 @ 22:46
Jag anser båten kryssar utan nämnvärda problem. Problemen är snarare på undanvinden i ett visst vindspektra.
// Stefan
Feb 2, 2010 @ 23:20
Vad jag menar är att den kryssar ungefär så bra som man kan förvänta sig av en så liten båt (med tanke på vattenlinjelängd alltså inte varken 1,19 eller 1,16) däremot så överträffar den dessa tal med råge på undanvinden.
Nu kanske jag var lite mer nyanserad.
Feb 2, 2010 @ 16:11
Olsson: Måste varit mer än 5 år.. Jag seglade E-jolle aktivt för typ 12 år sedan och har för mig att det var 1,16 på den redan då…
Feb 2, 2010 @ 21:09
CB66 1.16-Låter vettigt. De flesta moderna båtar och speciellt “sportbåtar” upplevs (av mig) som att de får alldeles för högt LYS (SRS) i förhållande till verklig prestanda.
Nu kanske vi kan få se lite 66:or även på Handicap-race. Kul!!!!
//SWE
Feb 2, 2010 @ 22:32
Vettigt kanske, men inte så mycket mer “sportbåt” än en hottad 707 ;-)
Björland hängde väl med ok med 1.21, sedan har vi inte sett dem så mycket i LYS-race så jag vet inte riktigt hur underlaget ser ut.
Verkar finnas några båttyper som marknadsförs som otroligt sportiga, men när det är dags för LYS-tal så seglar de tydligen inget vidare. Svårt marknadsföringstrick det där.
Feb 3, 2010 @ 09:23
1,16 är fortfarande ett högt lystal på en båt som är 6,6 meter lång, det brukar ju vara få LYS-banor som enbart innehåller slör…
Det är nog få besättningar som seglar upp till 1,21 med en CB66 på ett lysrace. SWE52 / Tvåa i SM vann vårt klubbmästerskap i Lerkil i år ( 1,19) men den tävlingen gick enligt SYL och vi som startade sist hade en fördel av att vinden vred rejält. ( Även om den båten seglas mycket bra med en rutinerad besättning.)
Var det någon som skrev nått om En… ;-)
// F.
Feb 2, 2010 @ 23:29
På tal om riktig sportbåt ;)
717 har fått en pinne sänkt till 1.15, nu blir det till att damma av Jane Doe. Som om en pinne skulle göra så stor skillnad men lite tröst är det ju…
717 eller Mamba på GR?
Feb 2, 2010 @ 23:44
På tal om snabba danska båtar. Varför i alla dar är inte Banner 28 med i tabellen?
Mobbing? Jag hade en Banner 28 (SWE-58) 81-85, med en inombordare VP MB2 i. Jättetrevlig båt som vi hade mycke nöje av. Bl.a. tot 1:a Scandicap Race 1983… Vi drog om ett gäng X-79 o 717 på Mysingen dom var chanslösa.. :-)
Den fanns med i LYS-tabellen på 80-talet, gick från 1,10 till 1,14 i ett nafs..
717, 707, X-79, 11, Mega 30 finns med men varför inte Banner 28? Nå´n som vet? PelleL eller MiniMe?
StefanK
http://www.dehlerdoris.blogspot.com
Feb 3, 2010 @ 08:07
Även 707:an är urlyft ur tabellen.
Feb 3, 2010 @ 09:18
Det finns helt enkelt för många varianter med för stor variation på individerna för att man skall kunna anse att både Banner 28 och 707 är standardbåtar där alla skall ha samma respittal.
Feb 3, 2010 @ 12:24
PelleL och MiniMe! Banner 28 finns bara i två varianter (HR/LR) precis som t.ex. First 31.7 och många fler. Det finns ju en massa standardbåtar i tabellen med alternativt:
7/8 och MH
Kort, medium och lång köl
Järnköl och blyköl
HR och LR
-2001 och 2002-
osv.
Banner 28 hade t.o.m. en klubb tidigare som jag också var ordförande i… Tanken var ju DÅ att bilda klasssförbund :-)…..
Tycker f.ö. att det är synd att båtar mekas/experimenteras sönder som MiniMe skriver men det är kanske beror på att folk inte är helt nöjda med prestandan eller nå´t. Kolriggar, större segel o andra riggmått, kölmekk m.m. känns ibland lite halvskumt varför man håller på egentligen.. Ett bättre alternativ är nog att noga fundera på om man inte ska byta båt istället?
Banner 28 finns som sagt var (vad jag vet) bara byggda i två varianter HR eller LR.
StefanK
Feb 3, 2010 @ 15:19
Ja, Stefan, Banner 28 byggdes troligen i två varianter men sen är det frågan hur båtbeståndet ser ut idag…
Feb 3, 2010 @ 09:51
Den som granskar tabellen nogrann kommer upptäcka att en del andra båtar också saknas. Det finns tre grupper av båter som kommer tas bort ur tabellen iår eller i framtiden.
regelbåtar tas bort då det är oklart för andra seglare och arrangörer vad som gäller för båten. Är båten en SK30? Vilka mått gäller för en SK30? är båten en K32? Vilka mått gäller då? Via mätbrev kommer det vara tydligt.
Båtar där det är oklart vad som är standard. En del båttyper har mekats/experimenterats söder så att det idag knappt finns båtar i standradutförande. Ändringar som kan vara roder- eller kölbyte, riggändringar, ändringar i inredning, olika slags förstärkningar till och med skrovformsändringar förekommer. Sådana ändringar är inte tillåtna för att båten ska kunna räknas som standardbåt. Ändringar i sig är inte förbjudna enligt SRS men då krävs det ett mätbrev! Båttyper där det förekommer i en större utsträckning löper risk att hamna utanför tabellen. En grundförutsättning för en båttyp att finnas med i tabellen är att det finns en grundstandard via båtdatablad + SRS-regel eller klassregel + SRS-regel.
Tredje gruppen som kommer tas bort ur tabellen är båtar där det saknas inrapporterat kappseglingsresultat under flera år (>5 år).
Feb 3, 2010 @ 09:58
I stor låter detta bra tycker jag.
Men varför ta bort båtar pga uteblivna kappseglingsresultat? Blir följden då att ägare till dessa måste ta ut mätbrev för att kunna segla? Riskerar inte detta att skapa en tröskel för dessa att komma ut till start? Vad är uppsidan?
Feb 3, 2010 @ 10:04
Ge fanken i att försöka luras hela tiden / försöka modifiera båtarna / fuska så kanske LYS kan bli rättvist…
Under tiden kan man j alltid segla E… :-)
// F
Feb 3, 2010 @ 10:05
Tycker det verkar lite konstigt när en modern sportbåt som CB 66 med en samlad segelyta på 60 kvm får sänkt till 1,16, mot att en 100 år gammal entyps Starbåt med 26,5 kvm får höjt till 1,15.
Visar det att gammal är äldst eller att det inte har hänt något på 100år.
Eller kan det rent av vara så att några Starbåtar seglats så bra på vissa, läs Tjörn Runt seglingar så att alla andra Starar straffas för detta.
För det kan väll inte vara så att om man inte vinner, klaga på dom båtar som gör det. , så kanske man själv kan göra det?
Det borde enligt min mening vara mycket större skillnad mellan en modern och en klassisk båt annars är det en skymf mot dagens konstruktörer.
Feb 3, 2010 @ 10:13
Det finns massor av bortglömda gamla konstruktioner som inte var lyckade men det finns också några bra som överlevt. Dåtidens konstruktörer hade inte CAD-program och VPP-analyser men många hade studerat skrov och hydrodynamik i många år. Med datorernas hjälp går det att anpassa konstruktioner efter regler eller andra faktorer på ett sätt som inte gjordes tidigare men friktion och vågbildning är trots allt samma som förr. Ett problem med några moderna konstruktioner är att de är för nischade och sen används utanför nischen. Det är alltså inte konstruktörerna utan användarna det är fel på då ;-)
Feb 3, 2010 @ 14:42
Mr G,
Det finns några fler faktorer förutom segelyta som faktiskt påverkar prestanda.
Dock håller jag med om att det är ganska otroligt att Starbåten är så otroligt snabb trots att konstruktionen är väldigt gammal.
Feb 4, 2010 @ 13:39
Ja Starbåten är ju 10 cm längre än CBn :D
Feb 3, 2010 @ 14:58
Swe,
Segelytan var bara som ett exempel på skilnaden.
Nog borde en båt som är nykonstruerad, byggd enligt senaste tekniken, lättare, högre max vikt på besättning, djup bulb köl, moderna material i segel, stor genacker, peke, och 95år yngre vara snabbare än vad en Starbåt är om dom seglas av lika bra besättningar.
I min värld så har antingen Staren för högt LYS eller CB för lågt, det är bara att välja, annars får jag inte ihop det.
En gammal entypsbåt som Staren skall enligt min mening inte få höjt LYS på grund av att den kommit bra på några seglingar med extremt bra besättning.
Det samma borde gälla CB 66 fast tvärt om!
Feb 3, 2010 @ 15:20
Jag fattar vad du menar men just justeringarna efter prestationer verkar ju vara funktionen i LYS/SRS (jag är inte helt säker dock då de exakta faktorerna är lite halvhemliga).
Det var ju någon gammal vetare som sa något i paritet med “allt strävar efter jämnvikt”. ;-)
Staren åker nog upp på att den de senaste åren seglats flitigt på TR av några av våra absolut bästa rorsmän som du nämner. Mats J skakar ofta av sej både Fredrik Lööf och Eivind Mellerby. Den unge Philip Carlsson är “The Next one” och har också seglat TR de senaste åren.
Att CB:n åker ner har då säkert att göra med motsatsen. De bästa besättningarna har inte ställt upp i breddkappseglingar och ljumna resultat har därför uppnåtts. Vill vi CB66 seglare att vår båt skall locka andra med högre SRS tal så får vi börja ställa upp i dessa seglingar.
Vårt team som seglar min båt har vunnit LYS race med både 1.21 och 1.19. Björland kom ofta bra som Peter skriver ovan med 1.21 så jag tror inte vi kommer göra bort oss på SRS race med 1.16. Jag fortsätter att hävda att 1.16 är för lågt mätetal i de flesta förhållande, vindar och banor.
// Stefan
Feb 3, 2010 @ 16:07
Jag tror nog att vi får vara överens om att Starbåt är en mycket lyckat konstruktion trots sin ålder. Det finns väl orsak att den är kvar som olympisk båt trots att den var på väg ut.
Utan att gå in på respittalen så kryssar Staren bra bättre än CB66. CB66an har sina styrkor däremot på undanvind.
Sen är några fakta som näms här angående segelytor rent felaktiga. Visst har väl staren större segelyta än 26,5 kvm och visst har CB66an mindre segelyta än 60 kvm totalt.
Feb 4, 2010 @ 12:04
Dessutom har ju Stabåten genomgått en och annan förändring under året. En modern Starbåt är ju faktiskt ganska high-tech även om konstruktionen i sig är gammal.
Feb 4, 2010 @ 14:22
Jag är rädd/glad att inga större förändringar har skett i modern tid 1929 fick den den riggen som är idag, när bomulls seglen försvann vet jag inte men det tog säkert tid. Trämasten försvann i slutet av 60 talet samtidigt som dom började byggas i plast.
Vad som är förvånande och glädjande är att en gammal båt från 1979 tog en 6:a och en 3:a på senaste VM i RIO, slutade efter en del strul på en hedrande 21:a plats av 73 startande.
Det roliga är att en 10, 20, 30 ja som det visat sig 40 år gammal båt kan vara med och hugga om besättning och grejer är i ordning. Man brukar säga att en snabb båt alltid är en snabb båt. Kul när high-tech är 80 år gammalt, då måste det vara bra. Eller inget är nytt under stjärnan.
Feb 3, 2010 @ 16:01
Det är precis vad jag menar, jag tror att 1,15 kan vara OK för Staren om den seglas av den absolut bästa besättningen och förhållanderna är dom rätta.
Däremot så borde det vara mycket enklare att segla till sig en bra placering i en CB 66 med 1,16. Frågan är då, är det bra om man försöker döda en etablerad entypsbåt genom att straffa den med ett högre LYS/SRS tal än vad en “normalseglare” kan segla upp till?
Därtill ge en förhållande vis ny sportbåts klass under uppbyggnad ett LYS/SRS tal som påvisar att båten inte skulle vara snabbare än en motsvarande 100 år gammal båt utan spinnacker och fräckhets bling,bling , vilka försäljnings argument har man då. Högre LYS brukade ju betyda att båten är snabb.
Jag tycker det borde ringa en varningens klocka när man rabbaterar LYS/SRS talen till en båttyp för att man vill ha resultat i klassen oavsett seglarens kunskap, det gäller fler båtar nu råkade det vara CB 66 som blev måltavla.
Feb 3, 2010 @ 16:31
MiniMe
Enligt CB 66 hemsida så har dom 24kvm krysställ och 36kvm genacker.
Staren har enligt ISKYRA ( internationella förbundet) 26,5kvm segelyta. ingen spinn. Men den går tydligen fort ändå både uppför och nerför, kan det bara bero på båten?
Feb 3, 2010 @ 19:26
jag räknade fel vad gäller CB66an. Men man bör siffrorna på CB 66 hemsidan ta med viss försiktighet. I verkligheten har båtarna något mindre yta. Ytan på undanvind blir dock ej 60 kvm utan ca.52. segelytan för staren är nästan 30 kvm. Sen har starbåten en längre seglande vattenlinje som gör att den är snabbt på kryssen.
Som sagt är staren en lyckat konstruktion lite mer allround. CB66an har dock andra styrkor som t.ex. seglingsupplevelse på undanvind.
hur de är sinsemallan vill jag dock ej yttra mig om. jämförelserna som anfördes här är dock stark vinklade och inte helt fakta baserade.
Feb 3, 2010 @ 16:54
Allt beror på vad man jämför med. CB66:an är snabb om man jämför med 606 eller C55, men riktigt långsam om man jmfr med ex 49’er eller Formula 18.
Feb 3, 2010 @ 18:25
Det var nog ingen som visste!
Varken 49`er eller Formula 18 är kölbåtar eller på något sätt går att jämföra med CB 66, vad har dom för LYS/SRS?
Inte heller C55 som är en mycket mindre båt, 606 är den alltid långsamare?? :-)
Föresten så handlar det inte om båten är snabb eller inte frågan är om den är så långsam att den skall ha nästan samma mätetal som en 100år gammal båt i liknande storlek, verkar det troligt, är det bra för klassen?
Feb 3, 2010 @ 18:45
MrG
Håller med om att utvecklingen borde gått längre på 100 år, men ser heller inga andra kölbåtar i samma storleksklass som har en prestanda avsevärt bättre än CB66:an. J80, Laser SB3, Elliot, Melges24 är väl i stort sett i samma fartregister. Tror att man behöver gå över till flerskrov eller på annat sätt få bort “blydraggen” för en rejäl prestandaökning.
Feb 3, 2010 @ 19:23
Well… Laser SB3 som är en halvmeter kortare än CB:n har ju ett IRC-tal som motsvarar ungefär LYS 1,21 men en Melges 24 är ju betydligt snabbare än så? Typ 1,26-1,27? Den är ju förvisso någon halvmeter längre än CB:n men ändå.
Feb 3, 2010 @ 19:39
men Lasern SB3 har mer segel och mer fläsk också…
Sen vet jag ej hur IRC hantera lättare planande båtar. En del av f.d. sportbåtar mäter inte speciellt fördelaktigt i IRC.
Har någon IRC-tal på CB’n?
Feb 3, 2010 @ 19:31
SWE
Med en dåres envishet så håller jag fast vid att dom båtarna du nämner måste vara snabbare än vad en Starbåt är med liknande amatör besättning.
Annars så kan man ge alla ovan nämda båtar samma mätetal, vilket jag är övertygad om inte skulle stämma. Då är mitt förslag, med din logik att man ger
CB 66 liknande mätetal som Melges 24, ungefär lika stor skillnad mellan dom båtarna på pappret som mellan CB och Stare, om du förstår min tanke?
Feb 3, 2010 @ 20:20
Segla entyp så slipper ni fundera….eller diskutera! Whohahahaha
Feb 3, 2010 @ 20:36
Ah, äntligen!
Feb 3, 2010 @ 20:28
MiniMI
Jag kan inte förstå vad du fått dina segelytor ifrån. Om man inte kan tro på det som står på respektives hemsidor så undrar jag var du fått din info ifrån.
Vad det betr. CB så kan jag inte uttala mig om verkligheten i informationen, men ett av världens största och bästa klassförbund betvivlar jag har fel info på sin hemsida om segelyta 26,5kvm. Jag kan heller inte se att jag har vinklat något fel om att CB borde ha högre LYS/SRS än Staren. OK vattenlinjen är möjligen något längre på Staren, men det rätande momentet på grund av djupare köl 1,5m mot 1m och besättnings vikt nu 250 mot ca 200 beroende på rorsmans vikt. Segelytan som CB har är betydligt större, samt vikten är lägre än Starens, 500kg mot 671kg. Så borde den vara snabbare. Om ni vill se alla data på Staren så går det bra att titta på http://www.starclas.org där hittar du allt, något enkelt så hittar du mått och vikter under About the Star, vill man fördjupa sig ytterligare så finns det ett hav av info att gräva ur på hemsidan, mycket tradition.
Sedan är inte frågan om CB 66 är snabbare eller inte, jag tycker bara att den borde vara det om man ser på datan och om man skall ha någon trovärdighet i sin marknadsföringen.
Feb 3, 2010 @ 21:50
ISAF’s hemsida:
starbåt:
stor: 24,1 kvm
fock: 4,6 kvm
även om det är fel att göra måttjämförelse på båtar som skiljer sig så pass mycket i egenskaperna så kan jag lägga till att staren har ca. 60% av vikten där det ska sitta medan CB66 får nöja sig med ca. 40. Starens gast får dessutom använda hälpmedel för att sitta/hänga mer på skrovsidan. Även där hamnar vikten där det ska. Utom tvivel är Staren fysisk svårare att segla än CB66an. denna enkelheten ingår i CB’n koncept…
Feb 3, 2010 @ 20:50
Jag håller med MA entyp är att föredra, men det är kul att segla mot andra klasser också.
Och som entyp så tror jag inte att det finns något som slår Staren, eller hur MA!!!!!!!
Feb 3, 2010 @ 21:51
26.5 kvm för Staren är triangulär area. Verklig area är uppåt 32 kvm dvs ungefär som för en Express.
Feb 3, 2010 @ 23:28
Märkligt det där med segelyta, jag kan inte svara på annat än vad som står på Starbåts förbundets hemsida där står det 26,5 kvm om dom uppger ytan på annat sätt än vad CB 66 gör kan jag inte uttala mig om.
Dock så kan man i alla fall slå fast att den totala segelytan på CB 66 är större än på Staren. Betr. det rätande momentet så är den betydligt högre med tre seglare på sammanlagt 250kg som hänger med kroppen på utsidan av skrovet än vad det är med två seglare på 200kg tillsammans som hänger utanför på en smalare båt dessutom, även om gasten har en tamp som han kan avlasta ryggen och benen med när han sitter på sidan, vad det gäller kölen så är det i och för sig konstigt att CB har så lite vikt i kölen, är skrovet för tungt? men vikten sitter ändå 50% djupare än på Staren. Betr att Staren skulle vara så mycket mer fysiskt krävande än CB har jag svårt att förstå då gubbar som Sune Carlson och Pelle Petterson seglar skjortan av många yngre förmåger i alla vindar, vilket i och för sig är roligt. Vad Staren däremot är, är att den är otroligt trimmbar, detta ställer stora seglings krav på besättningen för att kunna hantera det till fullo, inget man lär sig på en eftermiddag, och det visar sig gång på gång att rutin i båten är nödvändigt för att uppnå resultat, kanske mer än i någon annan båt.
Nu kom jag lite från ämnet, jag ville bara veta hur man kan tycka att Staren och CB 66 skall ha nästan samma mätetal, vad jag tycker förövrigt om vilken båt man skall välja är lite svårt att dölja och har inte med saken att göra. För mig spelar det ingen roll, huvudsaken är att man seglar och då förhoppningsvis på så lika villkor som möjligt. Eller hur?
Feb 4, 2010 @ 00:00
Problemet med Starens LYS vs CB66 är bla att LYS mäter prestandan i vindar mellan 3-7 m/s, dvs ungefär omkring den normala medelvindshastigheten som brukar råda i skärgården och det är inte där sportbåtar presterar som bäst. I detta vindregister handlar det mestadels om deplacementsfart och därmed vattenlinjelängd.
Jag har seglat ett helt Gotland runt brevid Scampin Boj-Boj och Cumulusen Molnet med en 717 i vindar på 4-5 m/s, skrovfart suger om man seglar sportbåt på 23 fot med 7 pinnar högre lys än konkurrenterna.
Vad jag försöker säga är att i registret 3-7m/s så är CB:n, liksom många andra sportbåtar, inte utmärkande snabb, i vindar från 7m/s och uppåt är CBn säkerligen mer än en pinne snabbare än en Stare (på en rund LYS-bana) men samtidig gör den inte mer än jämna steg med staren i lättare vindar. I slutändan handlar det helt enkelt om i vilka förhållanden man jämför två så olika båtar som Staren och CB:n.
Man kan lugnt konstatera att det inte har hänt någonting de senaste 100 åren om man ser till båtars deplacementsfart. Däremot kan man nu konstruera kölbåtar som kan forcera vågmotståndet om vindstyrkan är tillräckligt stark. Mycket tack vare skrovformer med extremt höga prismatiska koefficienter och mycket (form)stabilitet vilket samtidigt tyvärr hämmar prestandan i lättvind. Ett extremexempel är väl att en Express kan lämna en Class 40 i kölvattnet på lätt kryss…
Feb 4, 2010 @ 08:08
Var landar en båt som Farr 30 i detta med koefficienter o.s.v.? Den är ju nästan lika grym på kryss i lättvind som på hård undanvind, men det ser inte lika coolt på bild. Kan du säga något om det Jimmy? Relativt smal vattenlinje och rätt mycket flare?
Feb 4, 2010 @ 15:18
Farr 30 är en lättdeplacements båt likt moderna Open-båtar men precis som du säger så har Farren en ganska smal vattenlinje, speciellt mot aktern som också har överhäng och lyfter ur vattnet. Detta ger en lägre prismatisk koefficient, lite turbulens och relativt liten våt yta (friktionsmotstånd), dessa parametrar ger alla utdelning i lättvind. Nackdelen är att den inte har samma formstabilitet likt Open-båtar och är därför mer beroende av gubbarna på railen. Just av denna anledning har Farr 30 mycket flare, för att få ut besättningsvikten så långt som möjligt utan att ha en bred vattenlinje som skapar mycket våt yta. Jämfört med många andra båtar är Farr 30 snabb på undanvind tack vare lätt vikt och stor masttoppshissad spinnaker, men den går ändå in i väggen betydligt tidigare än en Open-båt.
Med mer volym i aktern och med lite ”transom submersion” så får man en högre prismatisk koefficient och rakare linjer i bottenkurvan som i lättvind ger stort friktionsmotstånd och en hel del turbulens. Det sistnämnda övergår till avlösning när hastigheten ökar vilket i sin tur är bra för att övervinna vågmotståndet och skrovfarten (planing). Detta ger en snabbare båt på undanvind men det kräver initialt mer ”power” i form av vind eller ännu mer segelyta för att ge utdelning.
Sammanfattningsvis kan väl säga att Farr 30 är en mer allround båt än tex Open-båtar som ofta är mer optimerade för häftig undanvindsåka.
Feb 4, 2010 @ 16:18
Stort tack för denna lilla föreläsning! Man lär sig nåt nytt varje dag!
Feb 4, 2010 @ 08:34
OK. JAG GER MIG!!?!!?
Efter att ha läst era komentarer, undanflykter och klargöranden, och efter att jag kollat resultatet från förra årets Tjörn Runt, som tydligen seglades i frisk vind med övervägande undanvind. Med andra ord ideal förhållande för moderna sportbåtar, så fann jag till min förvåning att ingen av CB 66, J-80, RS Elite eller Skippi seglade fortare runt Tjörn än vad Mats Johansson gjorde i sin Starbåt.
Så detta måste ju betyda att Staren är den snabbaste sportbåten i alla förhållanden då vi redan viste att den var det i lätta och att den dessutom tilldelats ett alldeles för lågt LYS/SRS tal.
Ni behöver inte leta längre om ni skall köpa den snabbaste, enklast att segla (ingen krånglig spinn eller genaker), grundgående och vackra sportbåten, med ett ordentligt rabbaterat mätetal.
Starbåten är då det självklara valet, att det dessutom är världens bästa entypsklass med ett starkt förbund kan ju inte göra saken sämre om man tröttnat på orättvisa mätetal.
Tack för mig!!!!
Feb 4, 2010 @ 10:20
MrG
Skall du redan ge upp?
Feb 4, 2010 @ 10:49
Hej igen!!!
Jag upptäckte att ett s föll bort på min länk till Internationella Starbåts förbundet.
Det skall vara http://www.starclass.org hoppas jag. Här hittar ni allt om vår “nya” snabba super sportbåt Starbåten -:)
Skynda på och köp så kanske ni blir en egen klass på nästa TR.
Feb 4, 2010 @ 22:11
Det förstår du väl MrG, “experterna” på denna sida har inte den minsta aning om hur fantastisk starbåten är.
Feb 4, 2010 @ 23:17
Blir det lite humor när entyparna talar sig varma för sin båttyp.
Ungefär som att man skulle skriva inlägg och lobba för LYSsegling samt uddabåtar och shorthand på Expressförbundet eller X99förbundets hemsida, förstå vad löjligt det känns ibland.
Feb 5, 2010 @ 00:08
Jag tror Patrik inte riktigt förstår ironi?
Mitt deltagande i denna debatten började med att jag ifrågasatte om det kan vara trovärdigt att en modern sportbåt som CB 66 kan ha nästan samma LYS/SRS tal som en gammal Starbåt.
Och jag blev överbevisad av den enade, samlade menligheten att så var fallet.
Trotts att den saknar ballongsegel och har halva segelytan när det bär utför.
Och det såg ju ut att stämma, det smärtar mig att erkänna att jag hade fel!!
Staren visade ju sig vara snabbare än alla sportbåtarna i liknande storlek som seglade Tjörn Runt, detta i sådana förhållande som dom nya hotta båtarna skulle regerat i, något måste vara fel?
Ingen tror väl att det har kunnat bero på besättningarna?
Jag kan därför inte förstå alla som vill segla snabbast på banan och som jobbar på att sänka de orättvist höga mätetal dom blivit tilldelat sina super snabba moderna high-tech båtar, inte köper en ännu snabbare Starbåt i stället.
Den har ju dessutom löjligt lågt LYS. OBS!!! detta är ironi -:)
Feb 5, 2010 @ 07:49
Tror att man ska vara väldigt ödmjuk när man jämför äldre båtar och de som kallas moderna. De flesta konstruktörer i början på seklet hade väldigt klart för sig hur en båt skulle se ut för att få speciella egenskaper.
Det enda som skiljer är material, trä har blivit plast och bomull har blivit Dacron. Att sedan plast som byggmaterial skulle vara bättre är tveksamt då en båt i trä oftast blir både lättare och stakare, men dyrare.
Att äldre båtar får höjda mätetal beror inte på att båtarna i sig blivit bättre utan på maxade och optimerade segel, att nya båtar får sänkta tal beror på en övertro på det som vi kallar modernt eller utveckling men i själva verket så har det inte hänt så mycket i utvecklingen på mycket länge….
Feb 5, 2010 @ 08:20
Ett sänkt LYS-tal kan ju bero på flera saker; resultatbedömning, måttjämförelse eller lobbying.
Resultatmässigt verkar CB inte haft så stora problem i förhållande till hur lite den är med, utan gjort hyfsat i från sig både på 1.21 och 1.19?
Inte heller måttjämförelsen med andra likartade båtar. Laser SB3 har ett IRC-tal som motsvarar >1.21. I DH ligger CB66 på motsvarande 1.19. Och ingen av dessa tal är “subjektiva” på samma sätt som LYS. Dessutom så är det flera av de mest aktiva seglarna i klassen som tyckte att det gamla LYS-talet var helt OK?
Däremot så har det bedrivits omfattande lobbying av andra intressenter för att få till en sänkning av LYS-talet. Det vore mycket olyckligt om det var denna kampanj som lett till förändringen.
Feb 5, 2010 @ 09:13
Jämförelser med IRC är inte direkt relevanta för mindre sportbåtar eftersom IRC med avsikt missgynnar dessa. Mike Urwin har tom. sagt detta i offentliga sammanhang. Annars har du givetvis rätt i att om olika “lobby-kampanjer” påverkar SRS-talen är det inte bra. Det är rätt lustigt hur båtillverkare gärna vill ha höga tal för marknadsföringen innan båtarna börjar säljas och sedan när kunderna inte gör resultat börjar man loba för sänkningar…..:-P
Feb 5, 2010 @ 10:30
Utan att gå in på enstaka båttyper…det har varit upp ett antal gånger att nån eller frea har lobbat på det ena eller annat sätt, lobby-kampanier mm. intressant är att i de flesta fall i ha funnits kontakt med SRS-gruppen. I fallen där det förekommer frånse SRS-gruppen dessa försök i sina bedömningar.
Det finns en hel del subjektivitet i empiriska system men så är SRS också ett system där det lämnas in en hel del bristande information om båtten/båttypen. Detta kompenseras med erfarenhet av olika slag som samlas på på olika sätt. Rena måttjämförelse där det endast tas upp enstaka mått kan därför bli mycket missvisande. jämförelse med andra respitsystem kan också vara felaktiga om man inte ta hänsyn till hur de olika respitsystemen slår.
Men visst är det roligt att diskutera det ena och andra och särskilt SRS???
Feb 5, 2010 @ 11:15
Frågan har säkert ställts tidigare men finns det någon dokumentation på vad som leder till ett höjt SRS-tal?
Jag är medveten om att det är ideell verksamhet och att SRS-gruppen sökt folk och att det är upp till var och en att engagera sig osv osv. Detta till trots tycker jag att frågan är berättigad då jag, och många med mig, har svårt att förstå vissa höjningar. Det vore helt enkelt kul att följa resonemanget bakom tex Myns höjning.
Mvh Christer
Feb 5, 2010 @ 18:59
några felstavningar men så ska det vara…
“Utan att gå in på enstaka båttyper…det har varit upp ett antal gånger att nån eller flera har lobbat på det ena eller annat sätt, lobby-kampanier mm. intressant är att i de flesta fall inte ha funnits kontakt med SRS-gruppen.”
Feb 5, 2010 @ 10:42
1-0 till PelleL
StefanK
Feb 5, 2010 @ 11:19
En fantastisk debatt !
* Mats Johansson vinner Tjörn runt i såväl Mumm 36 som starbåt. Han kan segla och han kan de bästa vägarna.
Förstår inte hur alla kan bli så upprörda över ett “event” som Tjörn runt. Man startar på olika tider & i olika båtar. Trevligt, gemytligt, folkfest men allvarligt, Tävling ?
Jag köpte mig en CB66 förra sommaren. Jag kryssar med den i ungefär sju knop. Jag har seglat i 19 knop på slören, dvs båten skulle nog gå att vinna Tjörn runt med på lys 1,19 eller 1,21 om alla omkringliggande faktorer var gynnsamma. ( Vindstyrka, Vindriktning, bra rorsman & besättning etc.)
Personligen skiter jag fullständigt i lystalet, båten är entypsbåt precis som starbåten. Skulle någon lyckas “vinna” Tjörn runt i en cbb66 skulle kanske lystalet åka upp lite till nästa säsong ? Mats Johansson kanske skulle segla en sådan i år ?
Året när båten konstruerades är i sammanhanget fullkomligt ointressant, Tornadon är ju inte helt färsk den heller men det är väl ingen som ifrågasätter varken den eller F18:s prestanda ?
Starbåten är en fantastisk konstruktion, still going strong och utmanade att segla. Lys 1,15 är säkert helt i sin ordning ?
Skulle CB66 bli den nya helt dominerande båttypen i LYS ( Fan trot ) skulle nog lystalet åka upp till säsongen efter.. Det är väl det som är meningen med ett levande handikappsystem som ska spegla verkligheten ? Gillar man inte det ska man kanske börja fundera på att segla….. ;-)
// F.
Feb 5, 2010 @ 12:19
Feffe,
Gillar verkligen din avspända inställning till LYS (SRS)- Blir det lite fel får man väl justera till året efter!!
Är dock lite tveksam till att du kryssar i 7 knop. Min uppfattning är att det är svårt att segla snabbare än dryga 6 knop på kryss (Vilket är helt ok för båttypen). Däremot är jag helt övertygad om att det går att segla i 19 knop på slören med rätt förhållanden!
Feb 5, 2010 @ 15:47
19 kn…i 8 m/s vind??? vad blir VMG?
Feb 5, 2010 @ 16:14
Det var väl ungefär det jag sa om CB66 i ett inlägg högre upp.
6knop kryss och 19knop undanvind var precis vad vi upplevde på TjörnRunt 2009 och vi var första CB66 imål.
Största problemet var att vi kom iväg dåligt på fel sida startområdet och all turbulent vind stannade vår lilla båt totalt, så det var inte förrän vi fick fria vindar som det funkade fartmässigt.
Det som började som kryss och efter sunden vid Tjörnbron blev det en sträckbog ända ut till Åstol, här höll vi jämna steg med Expresser och X79 och vi hade sällskap i vårat kölvatten av de andra CB66orna.
Vi valde att gå ut på öppet vatten för att kunna segla gennaker ordentligt och vi flög fram utanför Härön, trots 4 rejäla broachar så var vi 15min före nästa CB imål.
Vi gick in på Stigfjorden 200m efter Collberg och trots frenetiskt trimmande samt krängande hann vi bara precis förbi dem på mållinjen.
Slutsatser överlåter jag till andra, fantastiskt roligt hade vi iaf.
Feb 5, 2010 @ 20:26
…och då vart bara plats 27 i startgrupen? med 1,16 hade det inte blivit bättre än 17:de i för CB’n gynnsamma förhålande!
Feb 6, 2010 @ 08:30
Ska vi säga drygt 6 då.. ;-)
// F
Feb 5, 2010 @ 14:19
Vill bara förtydliga att CB66 förbundet har inte lobbat för ett förändrat lystal.
Vi har fått en förfrågan från SRS-kommittén om vad vi anser vore ett relevant SRS-tal, då svarade vi med en motfråga: i vilka förhållanden ska vi bedömma båten?
Sveret blev: en rundbana i intervallet 3-8m/s.
I dessa förhållanden har vi bedömt att 1.17 är ett relevant tal, mycket p.g.a att just detta vindregister är CB66:ans svagaste register. Vi vet att båtar hävdat sig väl med 1.19 i 2-3m/s och i 9-10m/s men detta skulle vi alltså bortse i från vid vår bedömning. Varför det sedan blev 1.16 vet jag inte.
Angående jämförelsen med Starbåten så kan man bara imponeras av Staren seglingsegenskaper. Huruvida Starens konstruktör var långt före sin tid eller om dagens konstruktörer inte har utvecklats som de borde är inte jag rätt person att bedömma.
I jämförelsen mellan CB66 och SB3, Melges 24 mm så bör inflikas att CB66 inte är 6.60 lång utan snarare 6.20.
/Skålén
Feb 6, 2010 @ 12:44
Hur kan man konstruera och lyckas sälja en båt som har sämst prestanda
i 3-8m/s. Det måste ju vara den vindstyrkan under minst 90% av tiden man seglar.
Feb 6, 2010 @ 12:58
Tja…jag skulle ju säga att även starbåten har sin svagaste prestanda i mellanvindsområdet. När man tex. seglar expresser och starar på samma bana så går båtarna rätt lika i 5 m/s men en express är chanslös i 2 eller 10. Alla lätta båtar med mycket segel uppvisar detta i större eller mindre grad och det är den grundläggande fysiken som styr….inte konstruktörens skicklighet eller oskicklighet……
Feb 6, 2010 @ 13:28
Jag håller inte med om det. Staren är optimal vid 5-6m/s då är det fullt häng och bästa höjd. Skulle förvåna mig om en Express hänger med då.
Feb 6, 2010 @ 17:28
Precis som PelleL förklarar så är det inte konstruktörens ”oskicklighet” som är förklaringen till CB66:ans prestanda i mellanregistret, snarare tvärt om.
Vattenlinjelängd är den största enskilt fartbestämmande faktorn hos en segelbåt (som inte går på foils eller är extremt smal). Detta beror på att det går åt otroligt mycket kraft för att lyckas forcera vågmotståndet och få skrovet att ”klättra” över sin egen bogvåg för att slutligen nå planing. Väldigt få kölbåtar är kapabla till detta pga deras vikt och skrovform och då blir deras teoretiska toppfart i princip densamma som skrovfarten, eller strax högre med hjälp av överhäng. Teoretisk skrovfart kan enkelt räknas ut genom att ta roten ur vattenlinjens längd i meter, multiplicerat med 2,43.
CB66:an har ett skrov som är 6,25m långt, det utanpåliggande rodret räknas inte med, och vattenlinjen lastad med besättning är 6,14m. CB66:an har inga överhäng att tala om som ytterligare kan förlänga vattenlinjen under segling. Roten ur 6,14 x 2,43 = 6,02 knop. Man pratar om Froudes-tal inom hydrodynamiken som är ett dimensionslöst tal för att beskriva fart i förhållande till våglängd, och där talet Fn=0,40 motsvarar en hel våglängd dvs skrovfart. Som en parantes så kan jag tillägga att planing definieras som att 50% av båtens vikt supporteras av hydrodynamiska krafter och sker ungefär runt Fn=1,0 (ca 15 knop för en CB). Något att tänka på för de som säger att deras kölbåt planar.
Nu är det så att just på kryss när vinden huvudsakligen kommer framifrån så blir den framåtdrivande kraften inte speciellt stor och då når ”vanliga” segelbåtar ungefär en fart motsvarande Fn=0,35 i frisk bris. Formeln för CBn blir då: 0,35 x (roten ur 6,14 x 37,07) = 5,28 knop.
Som jämförelse kan vi ta Expressen med en vattenlinje på 6,60m där den teoretiska kryssfarten (Fn=0,35) då blir 5,47knop, och det vet alla som seglat Express med en GPS eller kalibrerad logg att det stämmer ganska bra!
På kryss i frisk bris gör dock CB66an betydligt mer än sin ”teoretiska kryssfart” och når nästan upp till sin skrovfart vilket alltså är mycket bra, få båtar klarar detta!
Hur ställer sig detta mot ett LYS/SRS-tal på 1.16? LYS/SRS mäter båtens prestanda i ett register mellan ca 3-7 m/s (eller var det 3-8?) och på en cirkulär bana, dvs på alla bogar räknade, och där en fart på 5,0 knop längst cirkelns periferi motsvarar ett LYS på 1,00. Alltså måste vår CB segla med en snittfart i periferin på 5,0 x 1,16 = 5,8knop för att försvara sitt LYS på 1,16.
Vi leker med tanken att det blåser ca 5m/s (vilket är ungefär i mitten av det vindregister där LYS/SRS bedömer prestandan) och vår CB kryssar då med ca 5,6knop och en TWA på ca 40 grader. Detta ger ett VMG på 4,29 knop, det saknas alltså 1,5 knop till vår ”behövda” snittfart. Som tur är så öppnar det snart upp i vår cirkelbana och farten ökar men inte så mycket för vinden på bara 5m/s är inte stark nog och då fastnar vi i vår bogvåg, dvs vi saknar kraft för att lyckas forcera vågmotståndet och vår fart begränsas i princip till vår skrovfart på dryga 6 knop vilket bara är några tiondels knop över det medel vi måste hålla. Vi passerar snart halvvind och kan skicka upp vår 35kvm stora gennaker och detta ger en hel del extra kraft. Vårt skrov börjar nu kämpa i bogvågens uppförsbacke och loggen tickar uppåt mot ca 7,5 knop. Detta brukar kallas ”forced mode” ( Fn = ca 0,50) och motsvarande farter kan vanliga tunga båtar bara nå om det har stora vågor att surfa på. Vår CB kan gå ännu fortare och nå såkallad halvplaning om vi bara hade mer vind. Vi fortsätter att följa cirkelns periferi och desto djupare vi går desto mindre fartvind får vi och farten minskar igen. Nu går det mot platt läns. Samma fenomen som hände på kryssen händer på länsen då vår gennaker kräver att vi skär rätt kraftigt. Farten sjunker nu till strax under 6knop och vi tappar återigen fart längst periferin då vi blir tvungna att gippa oss ner. 5,8 knop och TWA 140 ger ett VMG på -4,44knop, 1,36knop under vår snittfart på 5,8 knop som behövs för att försvara vårt LYS på 1,16. Men innan vi fullbordat cirkeln så har vi åter lite skön brant slör och lite halvvind där vi kan jaga ikapp och nå vårt snitt på 5,8knop
De som läst hit och fortfarande är vakna förstår nu säkert att en kölbåt med en vattenlinjelängd på 6,14m är mycket snabb om hon har ett LYS/SRS-tal på 1,16. Hon behöver ständigt segla förhållandevis snabbare än vad som är fysiskt möjligt för ”normala” segelbåtar och ständigt ligga och kämpa i bogvågens uppförsbacke. Tack vare låg vikt, bra skrovform, högt rätande moment och därmed kapacitet att bära mycket segel så kan hon, när vinden är tillräckligt stark, tom bryta sig fri från vågmotståndet och nå full planing. Dock är dessa egenskaper begränsade till vindstyrkor utanför den vindgräns där LYS/SRS mäter båtars prestanda.
Detta är inte ett försvarstal för just CB66:an då det i praktiken speglar karaktären hos vilken sportbåt som helst även om Peter råkar tycka att CB:n inte är mer sportbåt än en hottad 707. ;)
Feb 7, 2010 @ 00:02
Kanske är det för Staren som för humlan den kan flyga ändå, trots alla missvisande uträkningar?
Ännu märligare är att den tycks kunna det i alla vindar!!
Feb 7, 2010 @ 21:16
Tack för en intressant föreläsning!
//Niklas S
Feb 5, 2010 @ 16:17
Då hade man ingen respekt för lys-kommittén kvar längre….
Feb 5, 2010 @ 17:28
Varför har inte jag fått en fråga om vilket LYS-tal jag anser är relevant för min båt???
Feb 6, 2010 @ 09:42
Köp en Starbåt, har läst någonstans att den har runt 1,15 :-)
Feb 5, 2010 @ 20:10
Det är väl helt natuligt att LYS/SRS kommittén söker kunskap hos bl.a. klassförbund för att sätta relevanta tal. Om varje klubb som arangerar LYS-seglingar skötte rapporteringen ordentligt, så hade kommittén haft ännu bättre underlag. Och det står vem som helst fritt att sända in sina erfarenheter. Lämna in resultatlistan komplettera med vindstyrka och procen kryss, samt ev. kommentarer om vindskift, vindförändringar, felseglingar i ström m.m.
Lyssna på Feffe – all segling enligt bokstavskombinationer har en slumpfaktor. Men det kan väl vara roligt för det?
Själv seglar jag i en entyp och märker att ju mer det blåser desdå bättre placerar jag mig. Om jag enbart seglat LYS, så hade jag väl inbillat mig att det var fel på LYS-talet när mina kamrater glider ifrån mig på klubbens kvällsseglingar , som oftast går i lätt vind. Nu vet jag att det är jag själv som inte behärskar lättvinden ordentligt.
Bertil Engdahl
Feb 5, 2010 @ 21:28
Det är farligt att bara förlita sig på statistik då det inte säger någonting om konkurensen på seglingarna, då speciellt på klubbtävlingar där det kan skilja enormt på ambitioner och kunskapsnivåer bland seglarna.
När det är väldigt långa seglingar och stor spridning i LYS/SRStalen kan man efter ett tag segla i helt olika vädersystem (Venerrace/Gotland Runt etc.)
För att tolka statistiken krävs alltid bakgrundskunskaper om seglingarna och dess deltagare, något man hoppas SRSkommitten beaktar.
Har man granskat resultaten lokalt under lång tid finner man oftast att samma seglare vinner/gör placeringar oavsett vilka båttyper de råkar sitta i för dagen.
Feb 5, 2010 @ 22:21
…Bertil är på rätt spår. utan eller med bristfällig underlag blir resultat inte mycket bättre. Rapporteringar från klubbarna har aldrig fungerat riktigt bra men vi tar nya tag i år och jag hoppas att vi får bra stöd från arrangörerna. åtminstone alla sanktionerade tävlingar borde rapporteras in med all nödvändig information.
Patrik, naturligtvis är det viktigt att ta hänsyn till kunskapsnivån av seglarna och inte fokusera på enstaka seglingar…
Feb 6, 2010 @ 09:25
Återigen, finns det dokumentation på det underlag som förändrar SRS-talen? Vore mycket intressant läsning. Vad baseras förändringarna på? Vissa båtar som höjts kappseglas ju väldigt lokalt och kan knappast bereda något stort statistiskt underlag.
Mvh
Feb 6, 2010 @ 12:23
SRS är ett empiriskt respitsystem, och på grund av systemets uppbyggnad är därför heller inte underlaget för beslut om nya eller ändrade SRS-tal och/eller SRS-tabellsplacering offentligt.
Feb 6, 2010 @ 15:53
“Det är farligt att bara förlita sig på statistik”.
Det just precis därför som jag skrev att man skulle komplettera resultatlistan med relevanta uppgifter. Dessutom skall LYS-kommitten komplettera med uppgifter från klassförbund som de t.ex. gjort i fallet CB 66. Att ha syrliga kommentarer om det visar bara att man inte förstått nått. Ju bättre underlag desdå bättre resultat på SRS-tabellen.
Vi skall alla se till att våra klubbar sköter resultatrapporteringen. Och med tanke på hur stort intresset är för den här diskussionen här på nätet, så skall det väl inte vara svårt att få frivilliga krafter som lägger sin tid på det?
Att det sedan är en viss “rorsmansfaktor” med i det här systemet är ofrånkomligt. Titta på hur Expressen höjs någon pinne ibland då och då. Vill du vinna enligt SRS, så skall du ha en Express med spacklad köl, fina segel och själv vara väldigt duktig rorsman. Skaffar du dig däremot en mer familjebetonad båt och slipar upp den ordentligt, utrustar den med “LYS-Optimerade” (avskyvärt uttryck!) segel, slänger ut det mesta av inredningen så har du större möjligheter att placera dig i topp. Men är du lyckligare för det? Å nån bättre seglare är du väl inte?
Ge LYS/SRS komittén allt beröm för att de gör det möjligt att ha ett enkel och relativt tillförlitligt respitsystem istället för att kritisera in absurdum. Godta att det har en viss slumpfaktor som t.ex. lättvind, hårdvind, blåser i början , stiltje i slutet o.s.v. Vad är alternativet? Antingen segla efter ett betydligt dyrare och krångligare bokstavssystem eller segla e…!
Vänliga hälsningar
Bertil
Feb 6, 2010 @ 20:29
“Att ha syrliga kommentarer om det visar bara att man inte förstått nått.”
Nä, jag har säkert inte förstått något. Men oavsett det så får man nog ställa in sig på att få frågor om hur processen går till när en båt sänks inte 1, inte 2 utan 3 pinnar från ett år till ett annat…
Feb 6, 2010 @ 22:18
kan det vara så enkelt att man ha gått över till … båtens potential på cirkelbana i vindar mellan 3-8m/s…? Om bedömning gör att båten ligger mycket fel så skulle det ta många år att rätta till. Det finns väl båtar som har en lång resa bakom sig. både upp och ner. Dessutom finns det alltid större tryck på båtar som ska höjas än på båtar som ska sänkas. Detta har sin förklaring i att man kan segla bättre än 100% rätt och får ett resultat men det finns i det närmast ingen gräns för att segla dåligt.
Feb 7, 2010 @ 00:19
Det verkar som att Lys-kommitten har blivit mindre “statiska” när det gäller förändringar vilket är positivt. Många SRS-Lystal är ju faktiskt väldigt gamla o satta på “Dacrontiden”. Ett av problemen är ju också att folk tycks kappsegla i mindre omfattning, framförallt i mindre båtar <27 fot. Alltså ännu sämre statistik/erfarenhet. När vi segade Arkö-Runt på 70-80 tal så var det tomt i hamnen, o folk seglade med allt som flöt. Nu är det betydligt mindre startfält o mycket större båtar. Trist utveckling.
//StefanK
Feb 7, 2010 @ 09:20
Jag trodde att LYS alltid utgick ifrån cirkelbana 3-8 m/s? Vad utgick man ifrån tidigare på CB:n?
Jag har inget emot att man ändrar LYS-tal när det har blivit fel. Självklart inte. Och har det nu varit 5 pinnar fel så är det ju bra att man ändrar snabbt. Men precis som du säger så har många båtar LÅNGA resor bakom sig när det gäller förändringar i LYS-tal och när man då helt plötsligt lämnar “försiktighetsprincipen” och ändrar en båt 5 pinnar på några få år så skapar det ofrånkomligen frågeställningar om varför vissa båtar har långa resor och andra har korta.
Feb 7, 2010 @ 10:20
:-) ???