One of the contributing factors to the overall speed of USA during the 33rd America’s Cup came from our official supplier 3M, who have developed friction reducing technologies. Here, our video team takes a look at the ‘riblet’ film that was applied to the hulls of USA.
On Sunday in San Francisco, ORACLE TEAM USA rolled the team’s new AC72 racing yacht out of the shed to complete tests in advance of this week’s launch. “While we have been racing at the America’s Cup World Series in Naples, Italy, the shore and build teams have been putting the finishing touches on our […]
Visst är det fascinerande att seglare kan gå igång på tejp? Men ombord på en båt så är tejp användbart till massor av saker. Så sent någon kväll bestämde vi oss för att göra en liten topplista. 1. Vävtejp Skall man bara ha en rulle tejp ombord så verkar det vara vit vävtejp (Tesa 4651). […]
Apr 3, 2010 @ 12:06
Hahaha, en dag försent?
Apr 3, 2010 @ 16:37
Dessutom bryter det mot KSR regel 53, såvitt jag kan förstå. Men de kanske hade kommit överens innan att den regeln inte skulle gälla?
Apr 3, 2010 @ 17:13
Något aprilskämt är det definitivt inte…och inte heller något nytt. Riblets funkar helt klart och kan reducera friktionsmotståndet med mer än 50% genom att fördröja omslaget mellan laminärt och turbulent gränskikt. 3M-filmen kommer från flygindustrin (tror jag) och användes först på båtar i AC-87 Den är såvitt jag förstår orsaken till att vi har KSR53 (som kan skrivas bort av inbjudan och seglingsföreskrifter vilket man gjorde i årets AC)
Apr 3, 2010 @ 23:30
Ok, tack för info. Men då har jag två frågor:
Om det nu är så vansinnigt effektivt, varför är det förbjudet? Vår sport är rätt produktorienterad, känns märkligt att förbjuda en så så tydlig prestandaökare. Pris brukar sällan vara en fråga när man kommer upp i nivå.
Varför lanseras det som en nyhet nu?
/Okunnig
Apr 4, 2010 @ 01:27
Riblets förbjöds efter AC 87 (som Pelle sa) för att tillverkningskostnaderna var så höga att de inte var tillgängliga för vem som helst.
Riblets borde vara till större nytta på snabba flerskrovsbåtar eller helt planande båtar då ”vanliga” deplacementsbåtars vågmotstånd ändå ökar exponentiellt när de når skrovfart. På Stars and Stripes så skall de ha bidragit med en fartökning på 1-2% då de minskade friktionsmotståndet med ca 4% som i sin tur brukar utgöra runt 30-40% av båtens totala motstånd på en frisk kryss.
Visserligen så kan ju 1-2% mer fart i lådan utgöra en avgörande skillnad men frågan är om det är bra att tillåta påfund som Riblets då de knappast gör seglingen lättare, roligare och mer tillgänglig för allmänheten?
Nä tacka vet ja Fathead (som också ger 1-2% fartökning), det är något för allmänheten det! ;)
Apr 5, 2010 @ 00:06
Jimmy,
Kunne du ikke sætte riblets i relation til din tidligere artikel om”Bottenfinish” ?. Som jeg læser det er riblets mest nyttige ved høje farter og måske ved skrogfaconer, som deler karakteristika (og relativ fart) med golfbolden. Hvor vil du mene overgangen mellem en “poleret” strategi og en riblet-strategi ligger (fart, skrogtype, bådstørrelse, malingstype) ?
Der bliver sagt meget på denne blog, men jeg synes at det er lidt svært at få bemærkningerne fra ClaesE herunder om 100-papper til at hænge sammen med konklusionerne i din artikel…
Sejler selv 33 fods moderne 4300 kg båd. Korn 1200 eller korn 100 ? :-)
Apr 5, 2010 @ 00:31
Riblets är något helt annat strukturen på en golfboll och den avsedda verkan är egentligen helt motsatt…….På en slät golfboll så löser det laminära gränsskiktet av tidigt (vilket ger ett stort motstånd)så på en sådan kropp (form, storlek och hastighet) lönar det sig att artificiellt “trippa” gränsskiktet så att det blir turbulent och avlösningen flyttas bakåt på bollen trots att friktionsmotståndet ökar men mindre än minskningen av avlösningsmotståndet. Alltså på en golfboll (eller en trubbig kropp) är en (lagom) ojämn yta ofta bättre. På i princip alla båtar (utom Jimmy’s enmetare och knappt ens på dom) så har man inga problem med laminäravlösning utan (pga. skrovets form, fart och storlek) man vill bibehålla så mycket laminärt gränsskikt som möjligt eftersom friktionsmotståndet direkt ökar med en faktor på minst 5-10 så fort man får omslag till turbulent gränsskikt. Riblets är ett sätt att fördröja omslaget……ett annat, mindre effektivt, men tillåtet sätt är att ha en mycket slät yta. I praktiken tror jag inte man får någon märkbar effekt efter 400-papper men det skadar inte att ha en slätare yta……..det finns ganska väldokumenterade fullskaleexperiment på Laserroder och hela 49’er skrov som indikerar att slätare är alltid bättre även skillnaden blir rätt liten efter 400.
Apr 5, 2010 @ 12:51
Silver Surfer, som PelleL just beskrivit kan du glömma 100-papper på din båt, golfbollsteorin har inget med normalstora segelbåtar att göra. Fenomenet laminär separation är ett lite av ett specialfall inom aerohydrodynamiken och uppstår bara på små kroppar i relativt låga farter, som på t ex golfbollar, tennisbollar, insektsvingar, vant, master, IOM roder och dess kölblad (därför kör man med extremt tunna profiler). Men på skrovet på en vanlig segelbåt slår det laminära flödet om till turbulent efter någon eller några meter, beroende på fart och ytfinish, desto senare desto mindre motstånd. I aktern är flödet alltid turbulent och avlösning är som sagt sällan ett problem på moderna båtar. På vissa abrupt avhuggna båtar och en del IOR-båtar där konstruktören gick för långt för att lura regelns omfångsmått kan dock avlösning uppstå med extra motstånd som följd. Dock är ju redan gränsskiktet turbulent så det finns inte mycket man kan göra för att minska motståndet förutom att bygga om aktern. I länkad artikel blev ju även vattenlinjen längre vilket även minskade vågmotståndet: http://www.kongstad1.net/paranter/artiklar/skrov1/skrov1.php En liknande lyckad ombyggnad har ju Anders Dahlsjö gjort på sin Dominant 105:a, http://www.ad-sailsport.se/userfiles/SR_MG_8356-1.jpg Rykten säger nu att den är lika snabb som en J109 på slör, Peter?
Tillbaka till Silver Surfers moderna 10m båt som enligt KSR 53 inte får applicera Riblets, så är det bästa man kan göra att skaffa sig en så slät bottenfinish som man orkar jobba upp. Som PelleL tidigare har tagit upp så kan man inte slipa med 100-papper för att få en ”Riblets-effekt”. Riblets är mycket noggrant utformade och kräver en speciell storlek för att fungera vid en given fart. Vidare skriver PelleL att det brukar det räcka med 400-slipat vilket är sant för de flesta ”normalstora” båtar och det duger säkert utmärkt på din båt också men om man ska vara petig så beror det på farten, vilket jag tar upp ganska grundligt i min artikel om bottenfinnish, för ju snabbare du seglar desto tunnare är gränsskiktet initialt och för att inte det skall brytas upp till turbulent i förtid så blir kraven på finish högre. Ännu högre krav är det på vingprofiler som kölar och roder där du bör satsat på att ha dem polerade.
Sorry Pelle, känner att detta mest blev en menlös repetition av dina tidigare inlägg men nu har jag redan skrivit det så nu får det bli publicerat. :)
Apr 4, 2010 @ 13:31
Man kan ju slipa eller skava in rillor.
Detta är ju tillåtet och är en beprövad metod som funkar…
Apr 4, 2010 @ 15:29
Ja, ett nytt 100-papper ger rätt råhet på ytan. Vad man vill åstadkomma är ett turbulent gränsskikt, som är mycket stabilare än ett laminärt. Avlösningen kommer mycket längre bak på de viset, och friktionsmotståndet minskar en hel del. På deplacerande skrov har det störst betydelse i låga farter, innan vågbildningsmotståndet tar överhanden. Sedan är det förstås intressant i alla farter för ett planande skrov.
Apr 4, 2010 @ 16:12
Bosse
Det är rätt noga att räfflorna har rätt geometri och storlek så det är inte lätt att åstadkomma det på något annat sätt än “maskinell” tillverkning. Skulle man trots allt lyckas så faller det under KSR 53 i alla fall
Apr 4, 2010 @ 19:27
Menar du att det finns regler på hur jag slipar min botten?
Hmm….fel sätt och man kan bli diskad?
Apr 4, 2010 @ 21:59
I princip ja:
53 YTFRIKTION
En båt får inte spruta ut eller avge något ämne såsom en polymer eller ha särskilt strukturerade ytor som skulle kunna förbättra karaktären på vattenströmningen inom gränsskiktet.
Sen gäller det ju att leda i bevis att din slipning blivit en särskilt strukturerad yta.
Apr 4, 2010 @ 16:21
ClaesE och PelleL har olika svar på funktionen, är det laminärt eller turbulent man vill ha? Själv håller jag på ClaesE då man väl inte har några problem med separation på skrovet!?
Apr 4, 2010 @ 16:22
Menar ju såklart PelleL förklaringen, satsa på laminärt med filmen.
Apr 5, 2010 @ 13:47
Kul att Peter letade upp denna film efter att troligen ha läst På Kryss och Till Rors, utkommen 1:e April 2010.
Egentligen är “”riblets” bara ett av olika sätt att få en lägre ytfriktion än den spegelblanka. Men den är nog den enda praktiskt möjliga att hantera på en båtbotten. Men 3M-tapen är knappast förenlig med antifoulingfärg. Så “På Kryss” – målning är nog det som kan komma närmast det praktiskt användbara….
Apr 5, 2010 @ 14:54
Jag läser inte På Kryss och Till Rors, men det verkar finnas en artikel om “Bättre glid. Hur inspiration från hajskinn kan få en segelbåt att gå lite fortare”.
Du får gärna sammanfatta innehållet.
Frågan diskuteras ju ofta på allehanda forum. Franförallt av folk som gillar att ha teorier, men som inte kappseglar själva.