Skip to content

32 Comments

  1. Jonas F
    Dec 6, 2010 @ 20:55

    1 juni 2010:
    Lämnar jobbet strax innan fem. Cyklar till Islingeviken på Lidingö. Strax efter sex är det elva 606:or ute på vattnet. Solen skiner, säkert 20 grader i luften och 5-6 m/s.

    Första start halv sju, tre täta race på en halvtimme vardera. Båtarna på land strax innan nio. Kort summering av kvällens funktionärer på kajen vid kranen i den varma försommarkvällen. Lämnar Islinge med ett leende på läpparna. Längtar till nästa tisdag.

    Reply

    • Sam V
      Dec 7, 2010 @ 22:29

      Det var en finfin kväll det. I svår konkurrens med andra juli när du och jag under Bohusracet närmar oss Hätteberget. Har haft en grym kryss och seglat ifrån alla i vår start och ikapp alla i starten före. Utom en, Omega 30:an med Casperssons ombord. Sakta sakta segar vi ikapp dem, strömmen sätter allt hårdare och de verkar inte riktigt tagit höjd för den. Men de håller undan, rundar trettio sekunder före oss. Nästa båt är mer än sex minuter bakom.

      Sen vidtog en fantastisk undanvind i natten där vi seglade bort oss fullständigt. Men det är en annan historia.

      Reply

  2. F424
    Dec 6, 2010 @ 21:03

    Intressant att båda Peters specials kommer från nattseglingar. Jag hämtar min från veckan efter Bohusracet. För att kapa transportseglingstiden söderut inför semestern mönstade jag ombord mina “gamla föräldrar” på en nattsegling från Tjörn till Anholt. En frisk sträckbog 79nm avverkades på 9h50min tack vare en stabil halvvind på knappa 10m/s. Vi hade en del närkontakt med ett stim trålande julgranar väst Vinga, i övrigt var det bara att åka med och njuta då Helmut oförtröttlig gjorde grovjobbet. Solned- och uppgång var lika fantastiska som de rätter en tappert kämpande sjösjukeimun moder envist levererade från den lutande byssan.
    Det är en väldigt speciell känsla att vara helt alena mitt ute på havet mitt i natten mitt i sommaren:-) Längtar!!

    Reply

  3. Ulf Brändström
    Dec 6, 2010 @ 21:41

    Dyrt, blött, trött och jävla nära ögat att ofta bli ”oljetanker” offer gjorde att man ofta frågade sig själv detsamma, Varför? Men då kom de stunderna då man inte skulle vilja vara någon annanstans . Som en juli natt utanför Lands End i solnedgången efter 6 solodagar till sjöss, då med lilla blåsan uppe och 17 knop på loggen och Rihana i Ipoden upskruvad på max.
    Minne för livet.

    Reply

  4. Hans
    Dec 6, 2010 @ 22:11

    Nattsegling is da shit! Årets Bohusrace och spinnakergången upp efter kusten kommer både Robban o jag ihåg med ett leende på läpparna. Hade vi inte varit “tvungna” att gippa in mot Fjällbacka så hade man gärna fortsatt norrut tills att det “tog emot” i Oslo :)

    Reply

  5. J-O
    Dec 6, 2010 @ 23:04

    Håller med Hans, spinnakergången på BR efter Trubaduren med sköna vågor att surfa på och härlig fart i båten mitt i natten. Dock fick det hela ett lite för snabbt slut när spinnakern skörade kl 4 på morgonen.
    Vägen in mot Kyrkösund på Tjörn runt med surf och en mast som ligger på vattnet några meter akter om oss. Tillhörde en brotchande 11:a. Då känns det att gränserna är nära.

    JanO på PrimeX

    Reply

    • F424
      Dec 7, 2010 @ 08:38

      Trubaduren!?
      Det finns potential att klättra i listan 2011 om ni var ända där nere och vände;-)

      Reply

      • J-O
        Dec 7, 2010 @ 16:24

        Aj faan.. det missade vi. (kan ha varit Hätteberget också) :)

        Reply

  6. Oskari
    Dec 7, 2010 @ 00:59

    Segling från Bornholm till Gotland. Vi hade inte bestämt om vi skulle ta hela sträckan i ett sträck eller om vi skulle ta det lugnt och sova på Utklippan. När vi väl kommer till Utklippan så bestämmer vi oss för att köra hela vägen. Eftersom jag är den unga i gänget så erbjöd jag mig att ta timmarna mellan 23-05. Min far är gammal (51) och grå, så han har inte många år kvar så tyckte att han skulle få vila lite…

    Jag fryser som bara den, vågorna blir högre och högre ju mer klockan blir och hungrigare blir man, men orken att gå in och fixa fram något ätbart finns inte där. Höjer volymen på musiken för att hålla mig vaken…
    Men när man väl börjar runda Ölands södra udde och farten ökar till upp mot 16 så glömmer man allt det där…
    Här kommer jag och farsan i en gammal 30 fotare och det går som tåget…
    Visst, våra förberedelser var kanske inte ultimata, vi hade dåligt med lättätbar mat och att laga mat var alltför jobbigt. Men med sådan fart, och ett helt hav för sig själv var underbart härligt! Jag kommer inte ihåg hur långt det var från Bornholm till Visby men det är ju en bit, och efter en sådan etapp så fick vi belöna oss med en god och fet pizza.

    Perfekt dygn.

    Reply

    • Pelle P
      Dec 7, 2010 @ 06:54

      Hörrru du du!!! 51 är inte gammalt!!

      Reply

      • Stefan P
        Dec 7, 2010 @ 08:19

        Helt rätt när jag var 51, i somras, tar jag båten själv till Sandhamn. Seglar Sandhamn Race week och Gotland Runt för att sedan segla hem själv och möta 12 m/s vid Landsort reva hitta hamn dragga sova några timmar och vidare hem. Och inte har vi någon Helmut som gör jobbet det hör inte hemma på kappseglingsbåtar har jag liksom fått för mig men det kanske har med åldern att göra. Sedan kan det hända att mina döttrar anser mig både grå och gammal men det må vara dem förunnat.// Stefan

        Reply

        • Oskari
          Dec 9, 2010 @ 20:41

          KÄNSLIGA MED ÅLDERN??? :D

          Reply

          • Pelle P
            Dec 9, 2010 @ 21:35

            Inte det minsta , skulle lagt till ett :-) i mitt inlägg!

          • Stefan P
            Dec 10, 2010 @ 12:15

            Inte jag heller men kände för att hugga tillbaka lite.

  7. Pelle P
    Dec 7, 2010 @ 08:16

    Ett “happy moment” var, för mig, rundningen av Slemmestad under Färdern. Vi hade klarat oss ur en halvdann start och verkligen jobbat oss tillbaka. Med en del tur och vaken segling var vi faktiskt i täten i vår klass där. Tankarna börjar nu snurra i mitt huvud; vinst i HH Skagen, St Oset, Big Boat och nu detta. Klart som f-n att jag/vi var MKT happy! 3-5M senare var det annat ljud i skällan…

    Reply

  8. Pär Bäck
    Dec 7, 2010 @ 09:43

    Jag har två minnen från sommaren. Det första när morgonen gryr på Fäder seglatsen och vinden har äntligen kommit och det går upp för oss att vi har gjort bra ifrån oss med Turesson X332 och seglar tillsammans med 37 fotare och inga båtar från vår egen start syns till.

    Sedan är det självklart att få ta emot alla seglare i Smögen efter Bohusracet som trötta men stolta staplar upp för lite ärtsoppa och bryggsnack. Där spelar det inte så stor roll om man var etta eller om man bara har genomför racet.

    GOD JUL och Gott nytt år.

    /Pär

    Reply

  9. J W-z
    Dec 7, 2010 @ 09:47

    Ett T.R med draken, 2003 eller kanske 2004. Skralt med vind. Ligger o guppar mitt i leden vid Kyrkesund o väntar på kvällsbrisen. Vid 22-tiden kommer den och vi gör på nytt fart in genom Stigfjorden. Målfartyget har åkt hem för länge sedan, men vi är ett par tappra båtar som fortfarande kappseglar. Stjärnklar himmel och visst månsken. Man ser siluetten av Björnshuvudet och Stigfjorden öppnar upp. Vi spanar efter röda pricken mitt i och med lilla handgps´en får vi en positionsangivelse nära pricken. Vi lyser med ficklampan och där ja! Där var den. Bra navigerat! Vi möter några båtar och slår, seglar ifrån varandra, slår på nytt och möts igen efter en stund. En båt tar fram gitarren o spelar trevliga låtar som bärs fram över det nattsvarta vattnet. Då låtarna är slut hörs applåder från spridda håll inne i fjorden. En märklig upplevelse.

    Frampå småtimmarna tröttnar vi dock och plockar fram 3,5 hästaren för att påbörja en seg motorgång mot Stenungsund.
    -Men hallå, vad gör ni! hörs plötsligt en röst i natten från en annan kappseglare. –Äh, vi lägger av nu säger vi.
    -Det kan ni ju inte göra säger de! Det är ju mot er vi kappseglar !!! :-)) Okej, lägger ni av gör vi det också och då bogserar vi också in er till Stenungsund!
    -Flott säger vi och bockar o tackar. Sedan bilen hem till Ua för att sova några timmar o därefter ner o hämta draken för hemsegling till Ljungskile.

    Det var en av mina få nattseglingar, men upplevelsen och mörkerkappseglingen/navigeringen inne i Stigfjorden var minnesvärd.

    Reply

  10. Large
    Dec 7, 2010 @ 10:33

    Måste varit den där splitter nya Linjett 37 som vi drog om i lä med Code 0 på kanholmsfjärden. Frugan vid rodret, tre sjungande tjejer på railen, pappa med en folköl i näven. Glömmer aldrig minen på gubbarna i linjetten som trimmade frenetiskt utan synbara resultat……..förlåt.
    Arcona 340 Grym

    Reply

    • Staffan L
      Dec 9, 2010 @ 21:15

      Hej Large

      Har införskaffat en Arcona 340:a också, ännu ej sjösatt. Kommer ligga i Stockholm också. Är lite nyfiken på vilken set up du har gällande segel? Vad hade du för tankar kring det?

      Mvh

      Staffan

      Reply

  11. Micke Ö
    Dec 7, 2010 @ 11:10

    Gotlandrunt 2010 när vinden kom i närheten av Gotska sandön då vi och en annan x332 får vinden först och drar i från alla andra. Efter att tag ser vi alla båtar bakom slå upp i vårat spår.
    Det var en häftig skänsla att vara ledarbåt på Gotland Runt alla båtar bakom tomt på båtar framför. Vi rundade Gotska sandön som första båt i fältet.

    Micke
    Gast på Inga Grund X332

    Reply

  12. Dan Turesson
    Dec 7, 2010 @ 11:21

    Som Du Pär: Faerdern och BR
    Gryningen på Faerdern -10: När vinden kommer, byte till tunga genuan, båten går fort och vi börjar förstå att vi gått bra mot klungan var en mäktig upplevelse. Grått, blött och kallt men synerna av den glest fyllda fjorden utanför Filtvedt och de välfyllda vattnen akteröver skapade ett stort välbehag. Dessutom taggade av vad tilltagande vind ute runt Faerder kunde innebära.
    BR -11: Kryssen ner: 68 slag, Kosterfjorden och in i smågruset i jakt efter sjö-och strömlä. Det börjar gå litet bättre, vi har båtfart och får utdelning på några vägval. Trötta (som vanligt) men känslan av fart och att tugga på söderut var väldigt fin.
    Två väldigt fysiska seglingar -10, inte mycket mys men starka upplevelser som sitter.

    Reply

    • Dan Turesson
      Dec 7, 2010 @ 11:23

      BR-10 tror jag visst att att det var!

      Reply

  13. Andres
    Dec 7, 2010 @ 13:59

    High sleep deprivation. Total of 4hrs sleep in 48hrs, no sleep at all for 27hrs. It is morning the morning after a night chasing wind offshore with a big chop and speeds below 3knots. Frustrated and tired. It is 06:30 in the morning. The sun is shining and the sea has calmed down. Now as flat as a mirror. It’s getting hot. You got out of your trunks and put on shorts. Windex has been spinning 360′ for the last hour and you have done 6 sail changes. The wind comes. Suddenly you’re beating against the wind at 5,6knots and 100% on course. What a rush. But the wind keeps oscsillating at around 30 degrees with the interval below 5 minutes. You can’t follow the wind because you’d be moving to an area with lesss pressure and that is off course. You constantly trim the genoa for 1hr without any rest. As soon as you let go of the winch handle you need to trim again. No sleep in 28 hours. You get to a turning mark and hoist the kite. 15 minutes later you blast past the boat on 2nd position in the race. Wind is dying off again. The sun is killing you. 29 hours without sleep. You’re tired as hell… But there’s no other place on earth you’d rather be.

    Reply

  14. /// Patrik
    Dec 7, 2010 @ 14:47

    Jag minns speciellt hemseglingen – Flensburg till Göteborg – av vår nyinköpta X-382 i våras.

    Helgen 16-18 april 2010 skulle nya “Medströms” seglas hem. Birgitta körde ned undertecknad samt Gösta och Ingvar som ställde upp på en lång seglingshelg. När vi var på plats i Flensburg strax efter lunch på fredag började vi med en genomgång av båten att all utrustning fungerade tillsammans med den tyske X-Yachts återförsäljaren som förmedlat affären. När vi tyckte att vi hade koll på allt skrev vi på ett dokument att allt var till belåtenhet. Nu tog garantitiden slut… När vi sedan närmade oss Sönderborg slog det oss att vi glömt kolla om lanternorna fungerade men det gjorde de.

    Efter lastning och delvis stuvning av alla prylar som skulle med (båten var helt tom) så var det dags för lunch i form av en maffig kycklingsallad som Birgitta gjort kvällen innan. Gôtt.

    16:15 la vi loss från kajen i Flensburg och körde maskin ut på Flensburgerförde, där vi hissade segel. Vips ökade farten till 6.5 – 7 knop. Det här bådade gott. När vi närmade oss Sönderborg tog Gösta upp kikaren och efter en stund sa han att det ligger 3 st HR-342 med röd engelsk yachtflagga (reg ensign) vid kajen. När vi kom närmare sa Gösta att den första HR-en hade han beställt av den engelska armens båtklubb i Kiel, för leverans till hösten. När vi kom till Sönderborg ropade vi upp “Kong Christian X bro” och frågade när nästa broöppning var. Om 20 minuter. Då passade vi på att ta en grundlig titt på HR-båtarna i allmänhet och “Pintail 7” i synnerhet. De engelska soldaterna ombord undrade nog varför en svensk båt i Sönderborg om och om körde förbi de tre båtarna och varför så nära samtidigt som Gösta tog massa bilder på dem, men de vinkade/hälsade artigt i alla fall. Väl igenom bron så blev det maskingång upp i Alssund då vinden avtagit till N 1-3 m/s och naturligtvis rätt i näbben. Dags att testa autopiloten och den styrde bra. Fram emot 8-tiden var det dags för middag. Chili-con-carne som slank ner med några glas Ramlösa. Kanongott. Ingvar gick in i paltkoma och vid 9-tiden gick han och la sig. Jag och Gösta satt och pratade, kollade sjökort samt plotter. Väl ute i Lilla Bält var det fortsatt svaga vindar så vi fortsatte med maskin upp mot Årösund, där den intressantaste navigationsdelen väntade med tre stycken grund/uppgrundningar (måste vara minst hälften av alla grund i bälthavet…). Strax efter passagen vid Årösund i kolmörker mötte vi en båt som kom länsande söderut med stor och spinnker i den svaga vinden, vi hade dem ca 40 meter om babord och vi kunde höra när de pratade ombord. Var det måhända en tysk som köpt en båt i Sverige som gjorde samma resa som vi fast tvärtom. Det visade sig senare att det var enda segelbåten vi såg ute till sjöss på hela helgen. Inga flygplan såg vi heller då det här skedde när vulkanen vid Eyjafjallajökull spydde ut aska som allra värst. Nu gick Gösta och knoppade och Ingvar kom upp och det blev dags att navigera oss igenom Snaevringen, den smala och krokiga in/utloppet längst norrut i Lilla Bält, och fortfarande ingen vind. Vi ledsagades av säkert 10 kanske upp till 15 sektorfyrar och i princip alla hade samma karaktär OC5s. Väl ute på större vatten tog vi beslutet att gå syd och ost om Endelaeve, någon sjömils längre väg men mycket enklare navigering. Då vinden äntligen började komma och dessutom vridit mot väst hissade vi segel och halvvindade upp mot Samsö. Här gick jag ner för att sova några timmar. När jag kom upp igen var vi uppe vid Tunö och vinden hade ökat till V 8-12 m/s och nu gick det undan för “Medströms”. När vi var upp vid nordspetsen av Samsö hade vinden ökat till 13-15 m/s och det kändes skönt att kunna falla av upp mot Grenå. 11.5 knop blev toppnoteringen när en vindby passade på att komma samtidigt som en lite större våg. Kl 13:00 la vi till vid dieselpumpen inne i Grenå hamn och fyllde upp med diesel. Sedan förtöjde vi oss på läsidan av den östra pontonbryggan och det var dags för ankardrammen, som bestod av 15-årig lagrad Matusalem (rom från Dominikanska republiken). Vi var enda gästbåt och det var endast tre andra båtar förtöjda vid bryggan samt en träkoster som sjunkit längst ut och det pågick bärgningsarbeten. Vilket fantastiskt dygn det varit. Ny båt, allt fungerade och skön segling till Grenå, även om mesta tiden under natten var för maskin. Skönt också att vi kom till Grenå så tidigt. Efter lunch så var det allmän vila och inom 30 sekunder sov alla tre. Tur att Gösta ställt klockan och vid 5-tiden så pallrade vi oss upp och konstaterade att hamnkontoret var stängt, likaså duschar och toaletter. Efter pilsner och tjôt var det dags för middag. Spagetti och köttfärsås som sköjdes ned med det nya båtvinet “Hidden Rock”. Efter ännu mer tjôt gick vi och la oss vid midnatt.

    05:40 ringde klockan och vi lyssnade på DMI morgonprognos 5:45 för Kattegatt (V 5-10, vridande mot NV och ökande till 8-13, mest i norra delen). Perfekt. Vi la loss 7:15 och hissade segel direkt efter vi passerat väster om Kalkgrund. Vinden låg nu mellan V 4-7 m/s och vi slörade upp mot Fornaes fyr där vi kunde hålla upp mot kurs 22 grader mot Tistlarna, som låg 72M bort.Redan efter en timma var vinden uppe i 8-10 m/s och hade även vridit mot nord något, vi forsade fram i 8-9 knop på halvvind. Efter ytterligare en timma började vi ana att det grå vädret sakta började bli solsken österifrån. Vinden var halvvind mellan 9-11 m/s och vi seglade med fulla ställ och det gick riktigt bra. Vilken propagandasegling. Och torrt seglade hon – det var endast vid två tillfällen som det skvätte vatten in i sittbrunnen. Ena gången han jag docka bakom sprayhooden – det hann jag inte andra gången. Så här var det under hela överfarten när vi korsade Kattegatt på diagonalen, stadig halvvind 9-11 m/s och enstaka surfar då maxrekordet var 11.8 knop. Solen kom fram och det var skönt för det var inte speciellt varmt i luften, snarare tvärtom på gränsen till svinkallt. Klockan sex på söndagskvällen var vi framme i Fiskebäck efter 83 M (över grund) och 90 M (genom vattnet), vilket resulterade i 8.4 knops medelfart över 10 timmar och 45 minuter, fantastiskt!!!. Allt gick bra utom de sista 14 meterna då jag lyckades med att köra på ena akterstolpen och böjde pulpiten något. Den nya båten är ju nästan en meter längre och det missade jag, men mest berodde det nog på att det är ratt i X-382 och det är lätt att det går fel när man är ovan vid rattstyrning. Så jag får börja med att ta loss den och försiktigt räta ut den och det bör nog gå hyfsat då den inte blev knäckt utan endast böjd.

    För att hålla värmen hade jag köpt ett par gummistövlar i storlek 46 på Jula (jag har normalt 42.5) samt “värmeplåster” på Clas Ohlson, som genom en kemisk reaktion var varma i 10 timmar, vilka jag tejpade på undersidan första paret strumpor. Kläderna jag hade på mig var: fyra par strumpor, underställskalsingar, två par underställslångkalssonger, ett par microfleecebyxor, ett par supertjocka Helly-Hansen freecebyxor, regnställsbyxorna, underställs-T-shirt, underställspolotröja, tunn fleecetröja, tjock fleecetröja, tjock vindtät fleecejacka, regnjacka, vindstoppermössa samt en mössa till ovanpå och naturligtvis tjocka vantar. Trots alla dessa kläder var det lite kallt på natten mellan fredag och lördag.

    Den här hemseglingen hade aldrig gått så bra som det gjorde utan hjälp av Ingvar och Gösta – tusen tack!!! Och om någon funderar på att köpa en begagnad eller ny X-Yacht kan jag verkligen rekommendera den tyska återförsäljaren som drivs av bröderna Jörg och Cristoph Barth som har varit fantastiska att ha med att göra. Håller vad de lovar, svarar på mail mer eller mindre direkt och dessutom kunde de ovanligt bra engelska för att vara i Tyskland.

    Högt & fort /// Patrik

    Reply

  15. Claes Nettelbladt
    Dec 7, 2010 @ 15:28

    Måndagmorgon efter midsommar 2010. Motor från Kyrkviken på Lidingö söderöver på blanka fjärdar. Vid Rotholmen kommer brisen. Men från fel håll. Rätt i näbben och längre ner på Mysingen ökar det. 3:an och ett rev och långkort kryss ut genom Danziger Gatt. Fortsatte på styrbordshals med kurs mitt på Fårö. Med mörkret kom mer vind och det blev ytterligare ett rev. Dotter Louise gillar inte sjögången, men klarar sig genom att styra. Inga andra lanternor på hela havet.
    Så kommer ljusen från Fårösund i den ovanligt mörka natten. Ska vi gå till Lauterhorn eller köra på till Visby som det var tänkt? Tor och Åke går och lägger sig och Louise och jag slår och får kurs en bit utanför Visby. Morgonen kommer med sol, som värmer och vinden minskar till fem, sex meter och bägge reven åker ur. Båten går underbart i den fortfarande rätt grova sjön. Angör Visby klockan nio efter 23 timmars kryss i frisk vind.
    Väl i hamn blir det iordningställande av båten, dusch och ett par timmars sömn. I strålande sol blir det sedan en rejäl sillunch i sittbrunnen, Till kvällningen kommer två bekanta båtar söderifrån och det blir också en verkligt trevlig kväll.
    Det var de två första dagarna på seglingssemestern 2010. Det är en viss känsla, att ha pressat sig mot frisk vind en så relativt lång sträcka. Särskilt som vi fick höra, att våra andra båtvänner på sin väg söderut dessa dagar hade gått till Nynäshamn och inväntat bättre väder.
    Att den sydliga vinden höll i sig var kanske inte nån höjdare – vi kryssade sen hela Kalmarsund till Kristianopel. Men semesterns första dagar sitter som ett fint minne och samtalsämne för Åke, Louise, Tor och mig själv.

    Claes Nettelbladt / First 40.7 FR4

    Reply

  16. Team Styrbord
    Dec 7, 2010 @ 15:58

    Är inte den första stänkaren i hamn efter ett riktigt blött, blåsigt och skvalpigt race otroligt god…Annars så brukar bra stunder på sjön vara de som är de allra jobbigaste, de stunder som kräver max koncentration, det finns ingen annan verklighet än den som är nu och här. Med bra personer ombord kan sådana stunder vara riktigt njutbara. eller som en fördäckare som seglande med oss sa “det är smärtan man vill åt”

    Reply

  17. Oscar
    Dec 7, 2010 @ 16:45

    Jag och en kompis seglade norrut längs husaröleden. Solen sken och vinden lyste med sin frånvaro och med en motor som värmenypt bara några dagar tidigare var det bara att sätta så mycket segel som möjligt och försöka njuta av stunden. Vid lunchtid var vi ett par båtar som hade parkerat i en av de smalare passagerna i leden. Så jag bestämde mig för att laga lunch, något så exotiskt som nudlar med sötsur gegga och köttbullar.
    Helt plötsligt hörs tonerna av en saxofon från en udde. Manen spelade en lång vacker melodi och när han var klar kom applåder inte bara från vår båt, utan även från de två andra båtarna som hade fastnat i vindhålet. Varpå han spelade ett tag till, vi låg nu i sittbrunnen ätandes en fantastisk måltid som avslutades med ett svalkande dopp de det nästan lagom varma vattnet.

    det är stunder som den här som gör dessa mörka kalla vintrar möjliga!

    Reply

  18. Kristoffer
    Dec 7, 2010 @ 17:48

    Är tiden mellan ett bleke och innan vinden tar tag i ytan och bildar krusningar.
    Är oftast på morgonen.
    Man kan segla under ett tag i bra fart utan att se en tillstymelse av krusningar på vattnet.
    Helst när solen är på väg upp.
    Det är kärlek det!

    Reply

  19. Doc
    Dec 7, 2010 @ 18:10

    Tack för två underbara bilder! Känner dofterna och vinden.
    BTW, 51 är junior, över 60 då har man fått lite erfarenhet!
    Jämför en 25 fotare med en 51 eller varför inte en 62 fotare ;-)

    Reply

  20. Torgeir
    Dec 7, 2010 @ 22:07

    Årets enkleste, deiligste og mest overraskende seilopplevelse var 21. sept. Jeg kjørte sønnen min på seilbrett-trening, og jeg skulle egentlig bar surre rundt på land mens han seilte et par timer. Sola var på vei ned og jeg bestemte meg for å ta båten og kjøre ut på fjorden, for å få med meg resten av høstsola. Vel ute på fjorden var det riktig så deilig, selv ikke business-klærne la en demper på øyeblikket. Ingen lyder, ingen bølger. Noen få vindblaff kom og gikk. Går det an å seile? For lat til å heise storseilet, og for lat til å rulle ut fokka. Men kanskje spinnakeren? Ut med baugsprydet og opp med den lette gennakeren, full skjæring, skape trykk, spinnakerskjøte rett fra blokka, ingen vinsj, farten øker, 4 knop, 5 knop, alt er stille og ingen andre på fjorden seiler. Jibb og bli i vindfeltet, trykket øker, spinnakerskjøtet strammer og svir i hånda, 6 knop. Hverdagslykken er fullkommen. 8-9 jibber senere er det blitt mørkt. Ned med seilet, og kjør hjem i måneskinnet. På tide å hente junior.

    Reply

  21. Leino
    Dec 8, 2010 @ 15:38

    Sjaelland rundt 2003. Start söderut, slitsam halvvind neröver, kryss genom Bögeströmmen o smålandsfarvattnen i kolsvarta natten med alldeles för mycket vind för min Maxiracer. Något lättare halvvind norrut längs öns västra sida. Jag helt slut då jag inte sovit en blund på hela tiden. Då äntligen, när vi passerar Sjaellands norra spets får vi vinkel så vi kan hissa på. Micke Vesala tar rodret, jag får med mycket möda upp spinnaren, två gastar vi hittat på internet som jag tyvärr inte ens minns namnen på håller mest bara i sig. Vi forsar fram med bogvåg långt över mantåget, det sjunger i hela båten. Underbart!!!!
    Har ju blivit några liknande och på sätt o vis ännu fräckare minnen med tiden men detta var det första större racet med egen båt, därför just detta etsat sig fast i minnet skulle jag tro.

    Reply

  22. Team Styrbord
    Dec 10, 2010 @ 15:10

    Happy Yachting. Vill du köpa reklam plats på First 50?
    Snygg sida.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.