Veckans läsarfråga:
Hur ser skrov och rigg ut på en kölbåt som fri från regler är optimerad enbart för kryss? Vad gör att en båt kryssar högt och fort (förutom längd på mast och skrov)? Vilken båt brukar vara först till kryssmärket?
Veckans läsarfråga: vilken av de här skall jag välja och varför? Kul segling, allround både i skärgården och på havet. Visst fokus på undanvind. Shorthanded cruising/långdistans och även kappsegling shorthanded på till exempel Gotland Runt. Bra komfort på havet. Och rimlig budget.
Gotland Runt 2024. Foto: Daniel Stenholm. Veckans läsarfråga ledde till en lite större frågeställning. Vi gillar alla tajt racing. Så här såg det ut i går när jag seglade J/80 på SS Slörens avslutande Kräftkör. Tre väldigt olika båtar som slutade på samma sekund efter omräkning. Var det rättvist? Vet inte. Men tätt i alla […]
Veckans läsarfråga: Hej Peter! Under många år återvänt till blur.se. Bland annat inspirerad av det har jag nu köpt mig en J/80. Kul. Den behöver transporteras från Sthlms skärgård till Sundsvall. Letar efter en back up plan om jag inte får till segling norrut. Känner du till var på ostkusten man kan få tag i en […]
Jan 6, 2012 @ 12:53
en V5 IACC.
Sep 30, 2014 @ 10:47
Jonas skriver att han lägger sin röst på 806, är 806 en av de bästa Kryssbåtarna i de svenska farvattnen?
Jag har aldrig seglat mot en,men konstigt att man aldrig hört det förut
Han bifogade också en ädre test på oneofkind,läste igenom testet men Står inget om att 806an skulle segla högre än de andra båtarna i testet.
Tänkte då! att han kanske var ironisk å att 806 skulle kryssa dåligt!
Men Hittar inget som stärker detta heller.
Kan du vidareutveckla dit påstående Jonas!
(Jonas
Läger mn röst på 806!)
http://www.blur.se/images/oneofakind_1985.pdf
Jan 6, 2012 @ 12:59
Det er mer interessant med båtene vi møter rundt om i nord. Vanlig båter.
Jan 6, 2012 @ 14:00
Det stod inte något om vart i världen båten skall vara frekvent förekommande, dock förstår jag din synpunkt.
Jan 6, 2012 @ 13:06
Diva 39
Jan 6, 2012 @ 13:29
Den bästa kryssbåt jag ägt var definitivt Seaon 96, oslagbar!
Jan 6, 2012 @ 13:32
Förvisso ingen kölbåt :)
Jan 8, 2012 @ 16:15
Slås lätt av Seacart 30!
Jan 6, 2012 @ 13:30
Wasa 55
Jan 6, 2012 @ 13:32
X 41 är grymt skön på kryss.
Jan 6, 2012 @ 13:35
Hva med 34 fots klassen? Arcona 340, X-34, J/109, Dehler 34/35, Dufour 34 etc hvem er best?
Jan 6, 2012 @ 18:55
First 34,7 kanske.
Jan 6, 2012 @ 13:41
First 35?
Jan 6, 2012 @ 13:55
http://1.bp.blogspot.com/-Xw3sliBSV4s/TlkqhgX1P6I/AAAAAAAAIa4/hREi6TOYX48/s320/P8270079.JPG
Jan 6, 2012 @ 14:02
IACC hör nog til de snabbaste. Men för sin storlek är Smaragden snabb på hårda kryssar.
Jan 6, 2012 @ 14:09
Smaragd ju!
Eller Safir då det brallar…
Allmänt långsmala båtar med mycket i kölen samt backstag så man kan gå högt i vind då det blåser, i alla fall i smult vatten.
På kryssen arbetar majoriteten av kraften från seglet för att kränga ner båten. Detta gör att kölens kapacitet måste utnyttjas maximalt, å detta sker som bekant vid stora krängningsvinklar (det är ju egentligen först då båten kränger som kölvikten gör nån nytta). Skrovets motstånd ökar vid krängning, men ett brett skrov lider mer av detta än ett smalt. Eftersom det är ovanligt med planing på kryssen så har dessutom det breda skrovet ingen fördel här mot det mer “svårplanande” smala skrovet.
Om segelbåtar aldrig seglade med vinden, skulle de vara långa, smala och tunga typ R12 etc. Men eftersom det går att få en segelbåt att segla flera gånger snabbare på öppna bogar än på kryss, är det smartare att optimera dem för det.
Jan 6, 2012 @ 14:10
En väl optimerad A 22:a är nog svår att slå med en båt i samma stl.
Jan 6, 2012 @ 14:14
Farr 30
Jan 6, 2012 @ 14:31
X-102! Grym kryssbåt i lätt och mellanvind
Jan 6, 2012 @ 17:20
Men en X99 är bättre på kryssen…
Jan 6, 2012 @ 19:53
..fast den hänger ju inte med en 79:a i lättare vindar.. som du vet.. :-)
Jan 7, 2012 @ 12:32
Seglade min X-102 i 14 säsonger och skaffade sen den båtens efterföljare – blygruvan X-342, som kunde kryssa förbi 102:an i allt utom riktigt friskt.
Jan 6, 2012 @ 14:41
Finns det egentligen någon som slår Carrera Helmsman? Härligare kryssbåt finns inte.
Jan 6, 2012 @ 22:05
Har seglat Östersjömaran med Carerra. Perfekt kryssbåt när man inte har någon vikt på kanten. Det gäller alla långsmala båtar förövrigt. Vi hade kryss hela vägen ner till Bornholm och det gick riktigt fint. Slutade 2:a och året var 2001.
Jan 6, 2012 @ 15:00
Det är väl alltid den egna båten som kryssar bäst?
Jan 6, 2012 @ 15:44
Soling är väl vass som få på kryss?
Jan 6, 2012 @ 20:01
Jag seglade min Soling idag med bara storen och det ska ju inte gå så bra vad jag förstår men den gjorde 3 knop i 3 m/s vid 30grader mot vinden.Det duger väl bra?
Jan 6, 2012 @ 15:52
BB10 o smaragd är 2starka kort
Jan 6, 2012 @ 16:10
För att gå bra på kryssen är en modern djup köl med bulb bättre än en traditionell skärgårdskryssarköl. Det handlar om rätande moment för att kunna utnyttja segelytan maximalt. En slank båt har vissa fördelar på kryssen men kanske det optimala ligger någonstans mitt emellan. Har seglat mot Källmarks 55:a och de seglar absolut inte upp till längden på kryssen. När man får lätta på skoten finns det däremot inget så slår 14 meter vattenlinje ;-)
Så min slutsats är att en “halvmodern” cruiser/racer är ganska optimal.
Jan 6, 2012 @ 16:27
En långsmal båt som vid krängning behåller deplacementstygdpunkten, tillsammans med en djup köl och sist men lika viktigt, lovgirighet.
Ovan nämnda 55:a saknar det sista.
Jan 6, 2012 @ 16:38
Lågt skrovmotstånd, mycket hästkrafter ( mao inte en skärgårdskryssare…), styvt skrov som tål backstag och det viktigaste av allt; en köl med klaff!! Med klaff menar inte de som sitter på R-båtarna, utan de som sitter på AC V5… Tittar man på specen så lutar det åt flerskrov men det var ju inte frågan här så svaret får bli (mitt i alla fall!!) AC V5!!!
Jan 6, 2012 @ 17:23
En One-Off SP 75 (Vinnare Tjörn Runt 2010)
Jan 6, 2012 @ 18:41
Jag tror inte att de vann pga förmågan att kryssa utan tack vare en kombination av bra besättning och massor av vattenlinje när det öppnade på…
Jan 6, 2012 @ 19:49
Sant, men jag vill nog ändå påstå att SP 75:an är en snabb kryssare.
Jan 6, 2012 @ 17:43
Norlin 34mkII hävdar sig fortfarande bra i hård kryss på havet.
Mycket segel, djup köl 2 m, och massor med riktigt bly, ger en snabb och härligt styv gång. Inget revande innan 10 m/s.
Jan 6, 2012 @ 17:48
En sk 30 Slår nog det mesta. Det är dock båtar efter en gammal regel och visst kan man göra det snabbare än så.
Släpper man på reglerna så får man en av AC-båtarna dom körde med 2007 skulle jag tro. Alltså senaste gången dom körde Singelskrov. Högt som fan och i närmare 12 knop! En större och modernare skärgårdskryssare skulle jag vilja kalla det. Långsmalt är det som gäller på kryssen
Jan 6, 2012 @ 17:49
Ingen har nämnt Express så då gör jag det.
Snabb för sin storlek och väldigt allround i alla vindar.
Jan 6, 2012 @ 23:55
2006 eller kanske 2007 så brakade bra på KM i Lomma och vi kryssade fortare och högre än en lokal X102 !
Dock så seglades Expressen optimalt av oss i 12-14 m/sek och X båten kändes underbemannan ;)
Vi vann dock KM totalt med swe 39 !!
Jan 6, 2012 @ 23:56
Skulle stå brallade ;) Damn you autocorrekt !
Jan 6, 2012 @ 17:53
Dum fråga från mig som inte är så bra på seglingens mer tekniska aspekter – vad är det som gör att en kölbåt går bättre/högre på kryss än en katamaran?
Jan 6, 2012 @ 19:01
Kölbåtar är långsammare och kan därmed segla med en mindre vinkel mot vinden med samma AWA. Däremot så har flerskrov generellt sett en bättre VMG mot vinden än en kölbåt. Om det nu inte är trångt eller snabba vrid då det kräver att man slår ofta, Då brukar kölbåten fungera bättre.
Jan 6, 2012 @ 18:09
Inget slår en Starbår på kryss, ändå är den 100år. Dom måste haft tur när dom ritade den.
Otroligt trim bar mast bulbköl och skarpa slag, inget är nytt under solen ;)
Kan det bli bättre?
Jan 6, 2012 @ 18:16
skrovbredd vs kordans längd o dess vinkel som längdskepps uppstår.
mindre vinkel=mindre motstånd o därmed förutsättning till snabbare kryss…
Dvs inte båt som står på näsan.
Sedan våtytan skall vara låg.
Tror oxå att IACC båtarna är snabbast, kanske någon cantingkölmodell av en båt?
Generellt upplever jag att moderna båtar seglar snabbare än äldre.
Så jag tror inte en smaragd idag är speciellt snabb mot andra 33-35 fotare?
eller en Wasa 55…kolla deras skrovlängd o jämnför med en modern lika lång skrovlängd o jag tror att modern konstruktion slår gammal i alla förhållanden…
//A
Jan 6, 2012 @ 18:56
Säkert sant om man tittar på båtlängd. Jämför man vattenlinjelängd är jag inte lika säker. Smaragden och tex NF är grymt snabba om man jämför med moderna båtar med samma vattenlinjelängd.
Jan 7, 2012 @ 00:09
vad för vattenlinjelängd har den i 20 graders lutning?
Den har väl inte språng för att det är optimalt utan för att “lura” reglerna vid mätning?
Frågan ovan var bästa kryssbåt oavsett regler?
Jag minns 80talet o vi seglade en “pimpad” Forgus36a…men ändå var smaragden snabbare på kryss.
Idag är de ganska långt efter ett flertal moderna båtar.
Men de är snygga o seglar bra i förhållande till pris osv….så ingen skugga över båten.
Jan 6, 2012 @ 18:50
Frågan är hur en båt som Wasa alt Smaragd skulle kryssa om det satt ett djupt svärd med högt AR med t-bulb och ett frihängande elliptiskt roder.
Vad tror du S.M.?
Jan 6, 2012 @ 19:03
IACC ligger nog bra till ? Smaragden är ju fin på kryssen men den roligast båt jag kryssat med är Staren. 7-8 meter och ganska platt vatten är en ren njutning :-) Bra träning i varje slag också när man ska smita under bommen.
Jan 6, 2012 @ 19:17
Ornö runt 2011:
ca 22 TWS , 32,5-33 TWA , 7,7 knop och ett VMG på 6,5.
Duckar lite till ca 36 TWA och vi når 8 knop direkt.
Inte lika roliga siffror under 10 TWS men med ny design stor kanske:-)
Seglat och ägt Express, H-båt, Smaragd, Safir, X-119, X362, IMX40 och inget kommer ens i närheten av Landmarkens egenskaper på kryss över 10TWS. Möjligen ungdomens Trapez:-)
Annars tycker jag Aspecten ser skön ut på lätta kryssar, fin fart och bett.
Jan 6, 2012 @ 19:27
En 2.4 om det gäller fart/höjd ställt mot storlek på båt.
mvh
Svenne
Jan 6, 2012 @ 19:28
Flerskrov lär det väl bli en A-catta, verkar ruggigt snabb på kryss (fart/höjd).
mvh
Svenne
Jan 6, 2012 @ 19:31
I jolle är det väl Moth…
Jan 6, 2012 @ 20:48
Ja, måste väl vara den snabbaste jollen på alla bogar!
Jan 6, 2012 @ 19:34
Lång vattenlinje, smalt förskepp, raka seglande linjer.
Relativt smal båt (styvheten kommer från kölvikten), viktigare att få raka linjer än formstyvhet.
Förlåtande sektioner som inte ändras vid olika krängningsvinklar.
Smal, djup köl med smal korda och bulb med hög vikt %.
(dock är svingköl + CB säkert snabbare, men antar att man menar traditonella koncept).
Högsmalt segelplan, mastheadrigg, 110% fock, lätt rigg (kol).
Plana segel.
Lätta ändskepp.
Djupt, smalt roder.
Relativt låga fribord för att hålla ner TP.
Jan 6, 2012 @ 20:25
Carrera, eller 11 meter OD?
Jan 6, 2012 @ 19:47
X-79 kryssar grymt bra med rätt trim och med mycke fläsk på relingen. I lätt vind är de inte många som hänger med……
Jan 6, 2012 @ 19:47
Rhapsody 34 Är mycket svårslagen på kryss i mellanvind och uppåt, fantastisk höjd och fart, klart snabbare än Diva 35, Smaragd enligt mina erfarenheter
Jan 6, 2012 @ 21:37
IOD!
Speed kanskje ikke, men balanse, definitivt!!
Jan 6, 2012 @ 21:42
ad on.: Vis meg en “nålevende båt” som seiler med usurret ror i en korrekt trim på 30 graders bog i 6,5 knop med 29 fots vannlinje……..anyone?
Jan 6, 2012 @ 23:22
Noone?
Jan 7, 2012 @ 01:07
Stämmer det verkligen, 30 grader? Går ens AC 12:orna så högt?
Jan 8, 2012 @ 16:06
V5 båtarna kryssade i spektrumet 27-30 grader TWA.
Jan 6, 2012 @ 21:41
Läger mn röst på 806!
http://www.blur.se/images/oneofakind_1985.pdf
Jan 6, 2012 @ 22:08
1985 blev 806:an frånseglad av Banner 28 och bägge hade sprillans ställ från Diamond Sails och världsmästare vid rodret.
Jan 6, 2012 @ 22:15
Slutsats?
Olika koncept=Nästan samma fart
Seging=Materialsport
Rorsman ochtaktik=Avgörande för god kryssfart
Jan 6, 2012 @ 22:25
Den stora skillnaden är att “långsmalt” inte har blivit 20% snabbare sedan 1985. Det har däremot efterföljarna till Banner 28 blivit.
Jan 6, 2012 @ 22:37
Finns formarna till 806 kvar? Blir sugen på att utmana med ett halvt fat epoxy, lite kolfiber, 2m T-köl och nytt segelplan……..
Jan 6, 2012 @ 21:45
Hade kanske varit enklare att fråga efter vilken båt som inte kryssar så bra :-)
Många av de äldre designerna sägs kryssa bra, men det var nog oftast relativt – dvs de seglade undanvind riktigt dåligt. Ett exempel är väl Norlin 34 som var snabb jämfört med allt annat i IOR, men vilken modern båt som helst kryssar snabbare.
Sparagden är en fin kryssbåt, även relativt en kort designad vattenlinje på 7.90. Men kryssar den så mycket snabbare än Viper 640 med 5.80, Shaw 650 med 6.25 eller Farr 30 med 8.4? Tror inte det. Staren är också jättefin, men man slår nog inte båtar som planar på kryssen?
Detsamma gäller nog i alla storlekssegment. En Swede 55/SK-75 skall jämföras med en Summit/King 40 eller en MC-38 som gör 10 knop på kryss.
På samma sätt så hade man nog kunnat få en IACC V5 att gå snabbare genom att strunta i regeln. 30% lättare, canting keel, … ?
Jan 6, 2012 @ 22:01
….”men det var nog oftast relativt”……sagde en guru ;-)
Jeg håper for guds skyld at forsjellen mellom ulike båter er relativ…;-)
…men relativiteten får seg en knekk, når en tradisjonell kjølbåt er fanget av sin vannlinie mens naboens mördarsnigel surfar på sin fete hekk.
Peter: Du inviterte til kryssegenskaper. Og nå blander du kortene, eller?
Jan 6, 2012 @ 22:22
Jag skrev att de ansågs vara bra kryssbåtar för att de seglade undanvind så dåligt. Alltså inte relativt andra båtar.
Obeservera att ämnet inte handlade om känsla – utan om vem som var först till kryssmärket.
Bra data får man om man tittar på Bohusracet till Tristeinerna (24 timmars kryss) eller Tjörn Runt till Kårevik. http://www.sandaker.no/seilnett/resultatliste.aspx?notop=1&seilasid=205&start=0&WPid=143&langid=3
Jämför årets TR till Kårevik:
B&R 23 (typisk “undanvindsbåt” utan vattenlinje) = 1:47:22
Carrera Helmsman = 1:49:05
Smaragd = 1:50:38
Melges 24 = 1:52:27
Starbåt = 1:55:48
IOD = 1:57:45
Jag vet inte om du vill kalla B&R 23 och Melges “mördarsniglar” eller “fetrövar” :-)
Jan 6, 2012 @ 22:53
Din TR til Kårevik 2011 er ikke noe godt eksempel. Til det var vind og seilsetting en faktor som ødelegger din liste ( f.eks J109 Blur)….og du blander likt og ulikt.
Jeg har egenlig ingenting imot hverken fetrövar, mördarsniglar eller bäverhyddor….men jeg undrer på hvor store jullerna egentlig har blitt ;-)
Jan 7, 2012 @ 18:05
mig att veta fanns ett beslut 2010 i SRS-organisationen som sade att båt som inte är självrättande skulle vara jolle. Tillhör inte B&R23 den kategorin? Dessutom fanns ett beslut att just B&R23 skulle vara jolle som dock inte omsattes av någon anledning av kansliet.
Jan 6, 2012 @ 23:10
Av de 24 timmar vi seglade i bohusracet till triesteinerna så var åtminstone 8 timmar halvvind…
Men det som är kryss för en båt så är det halvvind för en annan :-)
Jan 6, 2012 @ 23:18
hehe, det er kanskje kryss for Blur det, hvis vi skal tro Peter……
Jan 6, 2012 @ 23:57
Okey, jag vet att vi gjorde en bra bit över 100 slag upp till strömstad…hade ni halvvind?
Då går väl eran X99a lite fortare väl?
Jan 7, 2012 @ 08:19
I ca 8 timmar under de resterande 16 så fick vi också in mer än 100 slag…
Jan 7, 2012 @ 11:48
Då tror jag ni har stor bättringspotenstial till nästa år.
Segla närmaste väg…om ni bara hade motvind i 8h alltså av de 24h…ingen motvind ut till hätteberget, bara 8 h motvind upp till strömstad…O resten halvvind.
Eller så seglar vår båt väldigt lågt i vinden…men ändå är snabbare till märket…
Jäklar vad ni borde kunna utklassat oss andra dödliga ;-)
Jan 7, 2012 @ 16:51
Jag har all data sparad. Du kan få analysera det om du inte tror mig…
Jan 6, 2012 @ 23:28
Ni är välkomna att skaka fram lite resultat från något race där det varit mycket kryss och “bra kryssbåtar” dominerat?
Jan 6, 2012 @ 23:38
Det meste kan nok skakas fram; men først må du definere en “bra kryssbåt” og ikke blande inn halvvind, slør eller uvanlige vindforhold ;-)
Husk også at gjeldene LYS-regler er totalt uinteressant her….
Jan 6, 2012 @ 23:50
Alla har ju sina favoriter, och ovan hävdas det att “långsmalt” kryssar bättre än “sportigt” i samma storleksklass.
Jag är inte lika säker.
Och med tanke på hur mycket kryss det seglas :-) så borde det kunna finnas lite resultatlistor med seglade tider som bevisade detta??
Om Calle nu halvvindade så mycket på Bohusracet, så titta då på första sträckan:
HP 1030 7.26.00
Arcona 340 7.30.00
X-99 7.37.00
Smaragd 7.45.00
Carrera Helmsman 7.59.00
Vilken är en typiskt “kryssbåt” här?
Jan 7, 2012 @ 00:31
Edins Progressiva är den snabbaste kryssbåten. Den är väl 60 fot, bygg en sån 100 fot så blir den ännu snabbare..
Jan 7, 2012 @ 00:45
Nja, Edin Progressiva är väl drygt 50 fot och har inte en chans mot en TP52 eller nämnda Cookson 50.
Jan 7, 2012 @ 08:21
Handlade inte första sträckan mer om att inte fastna i vindhål än om kryssegenskaper?
Jan 7, 2012 @ 18:08
lång smal tillhör väl även RS Elite, JS9000 samt Jimmy’s leksak… känns något fel att jämföra nytt med gammalt. utvecklingen har väl inte stått stilla för alla möjliga typer av båtar…
Jan 6, 2012 @ 22:55
Blev omseglad några gånger av norska Cookson 50:an Camilla. Svängköl och planar på kryssen, mäktigt. Men IACC är nog ändå värsta kryssbåten på ett skrov.
Jan 6, 2012 @ 23:35
På kryss i hårdvind så tror jag faktiskt att Smaragden sopar banan med alla de ‘förstorade jollarna (viper,shaw etc)’. J80 har i varje fall ingen som helst chans. Dock är dom alla förstås mycket snabbare än Smarren på frisk undanvind.
Jan 7, 2012 @ 09:29
En sak jag vet som jag sett med egna ögon under Bacardi cup är att Viper 640
inte har en chans mot Staren på kryss i 5-7m. Utför är det omvänd ordning.
Tror också att CB 66 aldrig varit före en snabb Stare på någon tävling uppför eller nedför
Jan 11, 2012 @ 08:22
Startgrupp 7
http://www8.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_312951/cf_68080/TjR%202010%20resultat%20per%20startgrp%20Bj%C3%B6rholmen.htm
Jan 11, 2012 @ 15:59
Ingen snabb Starbåt var dock med då, TR krockade med SM 2010.
Men det var ett bra försök ;)
Jan 11, 2012 @ 19:01
Gubbar, innan det blir för många neglideringar kring “älsklingstrackarbåten” CB66 så kanske några nyktra iakttagelser kan framföras….
Jag har seglat många många kryss-läns seglingar ihop med Starbåtar och kan inte erindra mej om att vi vart efter en enda Starbåt i mål på seglad tid. Däremot en himskans massa gånger på handicap.
Dock har jag många gånger vart med om att Starbåten är före uppe vid kryssmärket. Det beror på olika förhållanden såklart. Båtarna har ju totalt olika deplacement och konstruktion, inte då så konstigt att när CB:n börjar få det jobbigt i lite stampig sjö eller i störd vind så tappar den snabbt fart och höjdtagning. I dessa förhållanden är ju Starbåten fenomenala. Tvärt om så kommer CB:n slå Starbåten vi mindre sjö och fri vind (som jag alltså vart med om många gånger, både som rorsman och framförallt gast då jag inte är lika vass rorsman som de bästa i de olika klasserna).
Som T.Ottosson skrev längre upp så kryssar “faktiskt” CB:n otroligt bra räknat i vinkel mot vinden /förållande till fart :-)
Segla plant
// Stefan Blom
(CB66, Swe52)
Jan 11, 2012 @ 22:19
Jag vill på inget vis nedvärdera någon båt allra minst CB66 som jag tycker är en trevlig lättseglad båt.
Jag vill bara påvisa att allt är inte snabbare bara för att det är modernt. Frågan gällde bästa kryssbåten, och jag vet ingen kölbåt i samma storlek som kryssar bättre än Staren med en erfaren besättning! Vad det gäller om Staren är snabbare eller ej hela varvet runt, så har jag aldrig sett någon CB66 slå en välseglad Stare. Titta på TR 2008, 2009, 2011 Då slog dom flesta Stararna alla CB66 på seglad tid.
Sedan så tycker jag att det är trevligt med nya båtar då dom oftast är välplanerade och lättseglade, perfekta för dom som vill vara med och tävla på hemma plan utan att behöva träna allt för mycket.
Jan 12, 2012 @ 09:56
Runt en Ö så vet jag med erfarenhet att CB66 har svårt att komma före en Starbåt. Då måste CB66:an ha tur med vinklarna för att kunna dra nytta av gennackern.
Men upp till Kryssmärket (kryss-läns bana) blir det oftast jämnt. Från kryss till länsmärket drar oftast CB:n ifrån då den får bära blåsa.
Blåser det under 3m/s så är det nackdel för CB då den klistrar/suger sej fast på undanvinden med sin platta botten. Då får man passa sej för Staren :-)
Men som sagt så var det upp till kryssmärket som det handlade om.
Skillnaden mellan Staren vs CB:n är betydande liten om man jämför dessa båtar gentemot Melges 24:an…den bara försvinner på kryss, men den är ju lite större så kanske är det fel att jämföra med den. Men det ser kul ut iallafall :-)
// Stefan
Jan 7, 2012 @ 10:20
gör verkligen dom båtarna 10 knop på kryss? det låter otroligt….
Jan 9, 2012 @ 13:16
Nej,
Tror att av nämda båtar att ACC, Open 60, samt Cookson och de andra 50 fotarna med swing-keel visar 10 knops fart i polardiagrammen.
MC 38, Summit King, Farr OD, Soto och de andra 40-fotarna med fast köl når farter runt 8 knop. Rätta om jag har fel.
Jan 6, 2012 @ 22:41
multihull
Jan 6, 2012 @ 22:55
Hehe, riktig snabb på 50 grader oppvind ,-)
Jan 6, 2012 @ 23:51
30 knop i 50 grader slår oftast 6 knop i 30 grader :-)
Vem var det som menade att höjden kommer med farten.
Jan 6, 2012 @ 22:54
Först till kryssmärket låter väl lite oseriöst med tanke på handikappomständigheterna som gäller. Mättalen återspeglar väl oftast hela banan.
Hur som helst. Efter många år med EM, SM och DH och LYS så tror jag mig ha sett att en X-båt oavsett om det är en X-99, X-362 Sport eller en X 332 eller X 34 hävdar sig oerhört väl mot andra båtar på speciellt kryss. X-34:an är t.ex oerhört stark på kryss i hårdvind(erfarenhet från årets 2-starrace i Öresund). Det är dock endast 20-års erfarenheter från ett amatörperspektiv. Mvh.
Jan 6, 2012 @ 23:43
Det här är en väldigt komplex fråga som det egentligen inte finns ETT svar på. Vissa båtar kryssar exempelvis bra i lättvind och andra i hårdvind. Under tre sekundmeter är en modern sexa snabbare än allt under 40 fot, men i hårdare vindar får den spö av vilken Cumulus som helst. För en A22:a är det precis tvärtom. Men det handlar ju mer om lättvind kontra hårdvind.
Om man nu ska säga något generellt om kryssförmågan, så är väl höjdtagningsförmågan vi ska titta närmare på. Här utmärker sig båtar som Smaragden, för att inte tala om en modern R-båt, men inte en A22:a. Alla skärgårdskryssare trivs bäst med lite slack i skoten.
Det är väl den ”traditionella”. bilden. När det gäller moderna båtar har är det svårare att sia. CB66 och Melges 24 är båtar som går oförskämt bra på kryss. När vi körde CB66 utanför Långedrag märkte vi att vi gick både högre och fortare än Drakar och H-båtar. Det överraskade i alla fall mig.
Pelle Pedersen är annars inne på något intressant. För många år sedan seglade vi en regatta i Marstrand med Smaragden. Jag minns inte om det var entyp eller Lys, men jag glömmer aldrig att vi blev frånseglade av en Mani Ultra. Att de slog oss på VMG är väl en sak (de hade ju ett par pinnar högre Lystal) men faktum är att de gick klar högre än vi. Det var man verkligen inte van vid. Den enda förklaring vi kunde komma på var att Manin hade en trimtab på kölen. Pelle vet kanske mer?
Jan 7, 2012 @ 09:58
Stämmer Thomas; den båten hade/har en köl med trimtab som får en symetrisk lovartssida först när klaffen är nerdragen tre grader=lovartsidan står “snett” i förhållande till skrovet. Inte helt olikt dagens vingköl. När det fungerade så gick det fort högt, mycket fort och högt…
Jan 7, 2012 @ 10:00
Menar inte vingköl utan vinge! Typ de på AC45!!!
Jan 7, 2012 @ 10:01
“men inte en A22:a”
Helt fel, det är just kryssen A22:an utmärker sig på. Tyvärr så är ni inte vana att se A22:ans starkaste bog av den enkla anledningen att de nästan aldrig kappseglas.
I riktigt lätt vind (under 3ms) är de dock inte snabba nog, men fortfarande är kryssen den starkaste bogen.
I princip är den lika snabb på kryssen med en kryssfock som med de stora genuor som används, en bra kryssbåt men naturligtvis inte oslagbar.
mvh
Svenne
Jan 6, 2012 @ 23:55
Tack för alla svar!
När det gäller vilken båt som är “skönast” på kryssen är det ju självklart min M30..
Många menar att långsmalt med modern djup köl ger bra kryssegenskaper, då borde väl AIRBENDER vara ett oslagbart koncept? Dock verkar inte Jimmy tycka att det är båtens bästa sida? Vet nån hur bra den går på kryssen?
I boken om Peter Norlin står det att Masthead ger bättre kryssbåt – det bör väl stämma? Finns det annat med riggen, kort bom, vridbar mast som en del gamla A22 hade?
Kan den optimala kryssbåten vara typ Airbender med Masthead?
Jan 7, 2012 @ 03:24
Nej AIRBENDER är definitivt inte den bästa kryssbåten. Den är en medelmåtta på kryss jämfört med sin vattenlinjelängd (som de flesta ”långsmala båtar” vilket oftast beror på att de inte har så mycket rätande moment). Däremot är den mycket snabb, för sin längd, på undanvind.
Vattenlinjelängd (seglande längd) är den enskilt största fartbestämmande parametern för deplacerande kölbåtar. Man brukar prata om Froudestal (Fn) som är ett dimensionslöst tal som beskriver fart i förhållande till bogvågens längd där skrovfart motsvarar Fn=0,40. I princip så kryssar alla ”normala” kölbåtar båtar strax under sin skrovfart (Fn≈0,35-0,36). Kryssfarten står alltså i direkt relation till vattenlinjelängden. Som exempel kan vi ta Peters J/109 som uppskattningsvis har en seglande vattenlinjelängd runt 10,5m och vi vet ju alla att Peter seglar i 6,9knop på kryssen vilket motsvarar Fn=0,35, helt normalt skulle man kunna säga. Peter rapporterade nyligen att J/111 gjorde runt 7,2 knop på kryss vilket för en seglande vattenlinjelängd om 11m motsvarar Fn=0,357, alltså marginellt bättre. Visst finns det undantag, tex ACC båtarna som är erkänt bra kryssbåtar med Fn=0,37 eller varför inte en lätt V.O.70 med svängköl och extremt rätande moment för sin vikt som faktiskt seglar lika fort som sin skrovfart, dvs Fn=0,40. Men dessa två ytterligheter räknas inte till ”normala” kölbåtar.
God fart gör dock inte att man kommer först till kryssmärket, man måste segla högt också. Detta styrs av hur mycket framåtriktad kraft man kan få ur seglen i förhållande till båtens totala motstånd, man brukar prata om Lift/Drag. Nu blir det lite mer komplext för ökar man på drivkraften, dvs segelytan så måste man också öka på det rätande momentet (annars välter båten) och det kan man ju göra på flera sätt, tyngre köl, bredare båt etc. Haken är bara att de flesta sätt ökar motståndet, mer eller mindre, och detta problem brottas båtkonstruktörerna ständigt med, framförallt i boxregler där de självklara parametrarna som tex, en lätt mast i kolfiber eller en djupare köl, är reglerade. I slutändan blir det någon gyllene medelväg.
En trimtab på kölen kan göra att motståndet minskas tack vare mindre kölarea men med bibehållet lyft, alltså bättre L/D. Eller så kan man ta ut mer lyft och minska avdriften med konstant kölarea.
På riggsidan så innebär en högre rigg att sidoförhållandet (Aspect Ratio) på segelplanet kan göras högre vilket minskar det ”inducerade motståndet” för segelplanet på kryss, men samtidigt kräver en högre rigg mer rätande moment, återigen handlar det om den bästa kompromissen och man hamnar åter i ett läge där man jagar rätande moment.
Nu vet vi alltså att en bra kryssbåt skall ha lång seglande längd, högt rätande moment, och i övrigt med så lågt motstånd som möjligt i köl, skrov och rigg. Enkelt!
I jämförelsen mellan V.O.70 och ACC så ”vann” ju V.O.70 första ronden, som handlade om ren fart, tack vare lägre vikt och mer rätande moment i förhållande till segelytan. Men en ACC båt går betydligt högre än en V.0.70 så i slutändan är dom hyfsat jämna på kryss, båda med ett VMG i närheten av 9knop. Men eftersom en ACC-båt inte har fullt lika lång seglande längd som en V.O.70 så måste nog ACC båten koras som den bättre ”kryssbåten” av dessa två även om ACC-båten är längre över allt. Att V.O.70 sedan är mer än 60% snabbare på länsen är en annan femma och inte vad som efterfrågades här…
De ”bästa normala” kölbåtarna på kryss i våra farvatten tror jag är Richard Göranssons Corby 33 och Corby 36, jämfört med sin seglande längd.
Jan 7, 2012 @ 09:33
Tack för detta Jimmy, plötsligt börjar man fatta litegrann :-) Har letat efter ett polardiagram på Starbåten utan framgång. Vad tror du kryssvinkeln ska vara i ca 5 meter på en Stare ?
Kommer ihåg att Peter la ut en massa polardiagram för ett par år sedan, vart hittade du dem Peter ?
Jan 8, 2012 @ 08:40
Polardiagrammen finns här: http://www.blur.se/boats/
Jan 7, 2012 @ 09:46
Fan Jimmy, dina inlägg ensamma gör att man vill hålla på mer med segling (ja, förutom själva seglandet då)!
Har du koll på hur Farr 30 står sig i din lista? Jag har ju känslan att den kryssar väldigt bra för sin längd eftersom vi i hcp startar med 40-fotarna och i medelvind inte blir fasligt långt efter.
Jan 7, 2012 @ 16:50
Du kan verkligen skriva bra så man förstår. Tack Jimmy, du e duktig.
(undrar om “principessa” kvalar in som bra kryssbåt)
Jan 7, 2012 @ 21:05
Tack Jimmy. Jobbar vidare ändå; om en VO 70 är såpass nära en IACC, borde inte den snabbaste kryssbåten av alla vara/varit Rambler 100? En VO 70 på steroider som någon sa, och 30 fot längre.
Jan 9, 2012 @ 21:39
Tack Jimmy, ett solklart resonemang.
Jan 7, 2012 @ 02:57
Ohlson 22. Slår lätt alla båtar som nämnts i denna tråd. Vill minnas en situation på Gotland runt i somras då vi passerade en Wassa 55 i lä som vi segla högre mot. Skepparen blev helt ställd över att vi seglade fortare och högre och ropade plats för land när vi var mast tvärs. Men i hamnen sen så insåg han vad han hade gjort och bjöd oss på en varsin öl och sedan var det ur världen.
Jan 8, 2012 @ 15:01
Haha bra med en Ohlson! äger en själv nr 155 Hoppas du är medlem på Ohlson gruppen på facebook.
Jag har seglat om en scampi på en KM segling 3varv kryss o länsbana tog honom på Undanvind men vi snackar om Mälarn då. Är man på fel plats vid fel tillfälle så är det kört lotteri bingo är kappsegling i Mälarn
Schysst av Wasa Skepparn så ska sjömanskap vara!
Jan 7, 2012 @ 08:59
Kul fråga! Bäst: Ett i högsta grad subjektivt begrepp.
Således, bland de båtar vi seglar med längs våra kuster vill jag framhålla X332. Den hävdar sig fortfarande väl mot både nyare och äldre konstruktioner tack vare sina suveräna kryssegenskaper. Att gå från “vattenlinjesegling” till full höjd brukar ge en dramatisk effekt gentemot båtar man seglat jämnt med. Detta var väldigt tydligt på den friska kryssen BR -10 från Tresteinerne till Smögen. Under BR -11 märkte vi inte mycket slack i skoten och vägvalet på undanvinden fällde knappast något avgörande. Då fanns tre 332 -or bland topp 5 i totalen.
Samma erfarenheter har vi från TR och Feardern, på kryssen kan 332-an bita ifrån ordentligt.
Bland de äldre båtarna märker Smaragden ut sig som imponerande i förhållande till sin storlek och srs tal. Det finns nästan alltid någon välseglad Smaragd som blir jobbig. Så i storsinthet kan jag åtminstone konstatera att Smaragd ger mycket kryss för pengarna.
Annars är ju rätt svar på frågan redan lämnad: Den egna båten.
Jan 7, 2012 @ 09:38
Har funnit B&R 23:an mycket bra kryssbåt för sin vattenlinje på 6.67 m,så länge
det är smult vatten.Vid havsjö är det svårare att matcha tyngre långa båtar
med motsvarande SRS tal .Den Nya B&R 23:an som kryssade bra till Kårevik i årets Tjörn Runt är sjösatt hösten 2010 är utrustad med kolfibermast och 60 kg
mera bly i kölen.Det ger nog lite extra på kryssen.På undanvinden får man släpa
runt på 60 kg extra
Jan 7, 2012 @ 10:04
Nu har det mest nämnts båtar som är utformade för entypskappsegling eller efter en regel och framförallt för både kryss och undanvind. Om regeln I10MUC (International 10 meter upwind class) fanns, där bara skrovlängden 10 meter och ett skrov var begränsande i regeln, hur skulle Juan K:s förslag se ut? Jag har en känsla av att det varken skulle likna IOD, Smaragd eller X###.
Eftersom t ex IACC och VO70 går såpass lika fast de ser så olika ut är ju svaret som sagt allt annat än självklart.
Jag tror ändå att enskrovsförslaget för föregående AC kan vara rätt nära om man tog bort allt som främjar undanvindssegling och en rättvis konstruktionsregel. Några andra förslag?
Jan 7, 2012 @ 10:50
Glöm inte bort att VO70 har daggerboards..
Jan 7, 2012 @ 10:56
Det hade även enskrovsförslaget till förra AC, så det det bästa av båda kan man säga.
Jan 7, 2012 @ 11:55
Det beror helt på hur regeln skulle utformats. Finns det inga begränsningar utom max skrovlängd så skulle det inte vara en ”kölbåt” utan snarare en stor jolle med alla gubbar i trapets på breda utriggare, med vingsegel, kanske bärplan likt en moth om man kunde få det att funka (säkert möjligt med obegränsad budget och nåt datorstyrt system för att stabilisera åbäket likt BOR 90 trimaranen)… Men så fort man stoppar in att det måste finnas en köl på ex antal kilo, ja då kommer det att se annorlunda ut beroende på hur mycket kölen ska väga, hur djup den får vara, får den vara svängbar, vad är maxbredden på båten, är trapets och utriggare tillåtna, osv? I slutändan handlar det alltså om hur regeln utformas och vilka ramarna är, så är det i materialsporter, det skenar annars lätt iväg. :)
Det intressanta är att när “farkosterna” börjar gå riktigt fort så kommer de även att gå fort på länsen utan extra undanvindssegel för de “kryssar” även då, så varför bara segla kryss mot vinden?
I slutändan är fart något relativt oavsett om man seglar med eller mot vinden, om loggen visar 6,9 eller 7,2 “känns” ju inte så det enda som är viktigt är att man seglar relativt fortare än sina konkurrenter oavsett vilken typ av båt man än sitter i, och det ger garanterat en go känsla!
Jan 7, 2012 @ 12:12
Det här kanske är lösningen?
http://www.speeddream.org/
Jan 7, 2012 @ 12:52
OK, så mina I10MUC-båtar skulle förmodligen likna Mirabaud LX:
http://www2.jundt.ch/blog/wp-content/uploads/2011/05/jka_mira_lx_1104_wing_2026.jpg
Om man skulle hålla det till nåt som mer liknar de kölbåtar de flesta här håller på med kanske det vore vettigt att kräva att skrovet är i vattnet under segling och någon form av gegränskning av flyttbar vikt, kanske även i form av svängköl. Köldjup/ -vikt, masthöjd, bredd, segelyta etc. bör nå någon form av optimum någonstans, vilket skulle lämna optimering av dessa samt utformning av skrov, fenor och rigg som designparametrar. Den fiktiva regeln känns intressant att diskutera tycker jag.
Jan 7, 2012 @ 10:41
Tack Jimmy som kan skriva om teknik så att även en seglare kan förstå :)
Lite olika båtar som presterar olika i olika vindstyrkor
Express Bra mot andra båtar upp till 6ms sen börjar den bli mer mänsklig
Drake grym över 10ms där den tex seglar snabbare än Expressen trots stor skillnad på Srs. Dessutom är Draken en snabbare båt även på länsar när det blåser över 10ms. Då sjunker Expressen istället för att plana. I lättare kryss med lite skvalp är Draken oerhört jobbig att segla pga sitt plana förskepp. Lite samma som Maxi Racer som har lite av samma problem med detta. Här seglar Expressen mkt bra tex.
X34/X332 seglar ju erkänt bra om man tittar på normala båtar men i lättvind så körde jag en X-34 och vi hade mkt svårt mot M24 i lättvind på kryssen. Det var lite förvånande.
Farr30 är ju grym på kryssen i mkt lätt (även på läns) Vi seglade Sinergia 40 och hade inte en chans i vindar mellan 0-2ms.
X35 seglar mkt bra på kryssen i lätt vind men beter sig sedan som en Express. Båten är relativt överriggad o kräver tidig tvist i storen för att balansera. På länsen, samma känsla av att den sjunker istället för att flyga iväg. (Länsar dock mkt bra i lättvind)
Så här kan man hålla på och jämföra båtar och man kommer hitta att alla typer av båtar har sina sweetspots.
Annars tror jag att 12m och 6m båtar kryssar grymt bra
Over and out
Jan 7, 2012 @ 11:35
@Krull: Jimmy är alltså ingen seglare? :)
Om man ska utse bästa kryssbåten måste man väl bestämma i förhållande till vad man jämför med?
1. Alla kategorier
2. Förhållande till vattenlinjelängd
3. Förhållande till Deplacement
4. Förhållande till Segelyta
5. Givet värde på någon av de ovanstående parametrarna.
Bestäm något, sen är det bara att leta med lite känsla i SRStabellen.
Jan 7, 2012 @ 17:39
Det där är intressant.
2. Kan en megalång enskrovsbåt kryssa med bra höjd i 17 knop, eller finns det en övre gräns då det inte lönar sig med mer längd?
3. IAAC(?) har en hiskelig massa deplacement och är en av de effektivaste kryssbåtarna? Finns det någon övre gräns, då det inte lönar sig att öka längre?
4. Segelytan är inte intressant, anta lagom för förhållandena. Däremot är riggtyp intressant, har Sillstryparn rätt om hög masthead, skulle vinge vara överlägset allt annat på kryss?
Jan 7, 2012 @ 12:47
Då skall vi se… bästa kryssbåt är alltså:
Diva 39, Wasa 55, X-41, First 34.7, First 35, IACC v5, Smaragd, Safir, A22, Farr 30, X-102, X-99, X-79, X-342, X-332, Carrera Helmsman, Soling, BB10, SP75, Norlin 34 MkII, SK30, Express, Starbåt, NF, Landmark 43, Aspect 40, 2.4mR, Moth, A-cat, Seaon 96, 11:mod, Rhapsody 34, IOD, 806, Banner 28, Edin Progressiva, TP52, Cookson 50, VO70, X-34, CB66, Melges 24, Ohlsson 22(!), B&R 23, Corby 33, Corby 36, Drake, X-35, Sinergia 40 och förmodligen ett gäng till.
Inte dåligt!
Jan 7, 2012 @ 13:36
Japp där har vi det! :D
Jan 7, 2012 @ 13:50
Undrar om samma båtar kommer med som bäst på utför också ;-) jag röstar på vo70 i den kategorin !
Jan 7, 2012 @ 17:32
IMX40 glömde du!
:)
Jan 7, 2012 @ 17:43
Fast det var ingen som hade föreslagit den vad jag kunde se, men jag håller förstås med om att även den är den bästa kryssbåten. :)
Jan 7, 2012 @ 13:58
På tal om IACC. Trots att man har vant sig vid AC45 och det coola med dessa speedmachines så tycker jag fortfarande att det är coolt att titta på detta:
http://www.youtube.com/watch?v=BQtnOgr8Zxw
Jan 9, 2012 @ 18:20
Tack för den länken. Pulsen går upp lite när jag ser det igen. Helt sanslös match med AC-mått mätt. Jag hade förmånen att följa på plats i vingbåt 2, ett par båtlängder i lä.
Appropå tråden i övrigt så undrar jag hur många andra båtar än IACC som har max VMG vid 28 grader TWA.
Jan 7, 2012 @ 15:29
här frågades det om snabbaste båten i motvind (“fri från alla regler”)
alltså…. Multihull
Banque Populaire V kanske? eller BOR 90 i lätt vind?
Jan 7, 2012 @ 17:45
Nja, det frågades specifikt om “kölbåt”. Man får nog jämföra inom respek
Jan 7, 2012 @ 17:47
…tive konstruktion; flerskrov mot flerskrov, kölbåt mot kölbåt etc. Men det är ju också en intressant fråga, vi såg väl något av detta i AC33, då BOR-trimmisen ju fullständigt torkade av Alinghi på kryssen.
Jan 7, 2012 @ 17:10
Jag blir glad då jag ser inläggen här. Tror att svaren på frågan om hur båten skall se ut redan kom fram: (a) effektivt och hög AR segel – vinge eller topp rigg. (b) lågt skrovmotstånd = låg vikt, låg våtyta, hög AR på undervatten appendix. Jo och sen skall vi ju hålla båten upprätt. För att uppnå detta blir det lätt flerskrov. Som redan konstaterats blir den bästa enskrovs kryssbåten en jollelik båt som man håller upprätt med hjälp av trapetsliknande anordingar och besättningens tyngd. Marchai har skrivit en god bok där han går igenom teorin bakom kryssen. Det går enligt honom att optimera en båt för givna väder förhållanden och jag vill påstå att det genom tiderna gjorts en mängd goda försök i detta av värlsberömda båtkonstruktörer. Det inressanta tycker jag ligger i den sissta delen i Peters fråga: “Vilken båt brukar vara först till kryssmärket”. Och då avser han underförstått visst våra standard (enskrovs) båtar skulle jag tro. Det finns knappast något entydigt svar men det är roligt att läsa och debattera om. Fint om vi kunde nominera de 10 bästa standardkryssbåtarna och och sen jämföra deras VMG/vattenlinjelängd förhållande (kanske konstruktionsvattenlinjen så att det inte blir så mycket arbete). Jag vågar tro att talen för dem skulle vara mycket lika varandra för vindstyrkor kring 7 m/s. Länsen är visst livets söttma men kryssen är livets salt.
Jan 7, 2012 @ 18:54
Ska vi summera?????? Patrick L har ( som ofta/vanligt) rätt; Alla håller på “sin” båt!!!!!!
Jan 7, 2012 @ 19:21
Swede 38 eller någon av kjerulfs båtar
Jan 7, 2012 @ 20:22
Modern fempointfem. Otroliga laylines
Jan 7, 2012 @ 21:25
Kan man dra slutsatsen att kölbåten skall vara lät, bred och högt AR på både köl och segelplan. Då borde svaret vara…
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:747TeamWork_front.jpg
Ganska långt från en skärgårdskryssare…
Jan 7, 2012 @ 21:35
IOR båtarna har ofta tillhört de snabbaste kryssbåtarna. Ofta oslagbara på kryssen speciellt i lätt väder. Okyalos som vann 1-ton Cup 1990 låg ofta trea på första kryssen på IMS-SM i borgholm 2002. De båtar som var snabbare var en Sydney 40 och en ILC 40. 1-tonnaren Antheor/Enterteiner vann Tjörn Runt 1996 och Swedeship vann Tjörn Runt 1989 om jag inte minns fel. Intrigue/Indulgence -85 som kom tvåa på Tjörn Runt 2001 skuggade många moderna konsrtruktioner på Gotland Runt för ett par år sen…
/Andre´B.
Jan 7, 2012 @ 23:16
Patrick L, här är lite mer.. Triss i vassa kryssbåtar; http://www.dehlerdoris.blogspot.com
StefanK
Jan 7, 2012 @ 23:38
Äntligen! Jag har längtat efter ditt inlägg, visst är det konstigt att inte alla seglar NF eller Dehler…
Jan 8, 2012 @ 11:25
Kalle..haha :-)) där har du en poäng +1!
“No one remembers a downwind sailor”..
StefanK
http://www.dehlerdoris.blogspot.com
Jan 7, 2012 @ 23:48
Är det någon som har nämnt Mumm 36. En härligt kryssbåt, dock inte i grov havssjö :)
/ Jocke
Jan 8, 2012 @ 00:28
Aphrodite 22 och aphrodite 101
Jan 8, 2012 @ 09:32
Enligt min mening kvarstår ett par intressanta frågor:
1.
De snabbaste kryssbåtarna i våra vatten, om de nu skulle vara Corby 33 och Corby 36 (som Jimmy menar), vad i skrov, köl och rigg -design är det som gör dessa båtar så bra? Vad skulle ändras om de skulle optimeras för enbart kryss? Förutsatt att de skall kosta ungefär lika mycket, vad skulle göra dessa båtar ännu bättre kryssbåtar?
2.
Kan en megalång enskrovsbåt kryssa med bra höjd i 17 knop, eller finns det en övre gräns då det inte lönar sig med mer längd?
Jan 8, 2012 @ 09:47
Ifølge Corby: “I started to optimize for upwind speed which is essentially free under IRC, whereas downwind characteristics are heavily penalized”. (frit efter hukommelsen). Så Corby kan i hvert fald ikke optimere yderligere. Nøglen er vel først og fremmest en gigantisk ballastprocent (som er stort set gratis under IRC) – og så er resten jo også i orden.
Hvis de skulle blive endnu bedre handler det nok om at gå mere i samme retning – d.v.s. endnu højere ballastprocent. Det kunne formodentlig gøres med masser af kulfiber. Mange af Corbys både er bygget i cedertræ og glasfiber og opnår derfor en fornuftig rating under IRC, men det kunne man jo så se bort fra……
Jan 8, 2012 @ 10:51
36:an är väl byggd i kol och har en rätt fet bulb så bra rätande moment där
http://www.blur.se/2010/08/12/sweet-corby-36-gimp/
Jan 18, 2012 @ 18:44
Ifølge målebrevet er den bygget i træ. Formodentlig stripplanking i Western Red Cedar, selvom der står Kallbakat ?
http://www.ssf.se/tk/pdf/srs/E4181.pdf
3.2 ton køl til et deplacement på 4.9 ton……..
Jan 18, 2012 @ 18:48
Hmmm.
SRS-målebrevet siger træ og ORC-målebrevet siger kulfiber ?
????
Jan 8, 2012 @ 12:40
Problemet med kryss är som tidigare nämnt att kölbåtar inte planar då. De seglar i sk deplacerande fart (skrovfart), som bekant. Som Jimmy nämnde brukar detta ske då det sk Froudtalet når en övre gräns på ca 0.40.
Vattenytan störs då skrovet kommer farande, vid fören bildas en bogvåg vid denna “krock” mellan vatten å skrov. Detta ger upphov till en vågsignal från för till akter. Denna vågsignal (toppar och dalar) färdas lika snabbt som båten. Som bekant ser det ju ut som vågsystemets toppar och dalar står still i förhållande till båten, när vågsystemet betraktas från däck.
Hur fort en våg färdas beror på dess längd enligt:
c = rot(lambda*g/(2*pi))
c: vågens propageringshastighet [m/s]
lambda: vågens längd [m]
g: gravitationskonstanten [m/s2] (~9.81)
Detta betyder alltså att längden på vågorna i skrovets vågsystem ökar med ökande fart hos båten. Å vid en viss kritisk maxfart har längden blivit lika lång som skrovets längd. För att bryta sig loss från sin häckvåg krävs det att båten går upp i planing, vilket alltså är svårt på kryssen.
Om skrovets längd = vågens längd, kan den deplacerande maxfarten beräknas enligt ekvationen ovan:
v = rot(Lwl*g/(2*pi)) [m/s]
…och denna relation kan även uttryckas i termer av Froudes tal:
Def:
Fn = v/sqrt(g*Lwl)
å då maxfarten sätts in fås:
Fn = rot(Lwl*g/(2*pi)) / rot(g*Lwl) = rot(1/(2*pi)) ~ 0.4
…en lång båt kommer alltså alltid att ha en högre deplacerande maxfart, men ökningen sker ju inte linjärt utan med Roten ur Lwl. För att få dubbelt så hög maxfart måste båten alltså vara 4 ggr så lång. Så det blir dyrare, ju snabbare båt man vill ha. (deplacerande)
Jan 8, 2012 @ 13:05
Hmmm…gissar att det dock inte bara är att fyrdubbla längden, då motståndet väl ökar kraftigt både över och under vattenlinjen med ökande fart? Det borde därmed bli svårare och svårare att nå den teoretiska skrovfarten med ökande storlek?
Jan 8, 2012 @ 19:18
en del att det blir svårare ligger väl i att man måste ha proportinell större och större längd för att uppnå en viss hastighetsökning… ;-)
Jan 8, 2012 @ 20:25
Cirkelresonemang?
Jan 12, 2012 @ 21:51
1.
Det finns såklart kölbåtar som är snabbare (för sin seglande längd) på kryss än Corby båtarna även i våra farvatten (Melges 24 och B&R 23 är garanterat det), men återigen så beror det också på hur man jämför. I kategorin bland hyfsat normala båtar, såkallade ”Cruiser/Racers” med en del inredning och ”överkomligt” pris tack vare icke exotiska material etc, så tror jag att Corbys båtar är i den absoluta toppen när det gäller kryssegenskaper (36:an kanske faller bort då den är betydligt mer påkostad med kol i både skrov och mast). Dock har jag inga exakta siffror på hur fort och högt de seglar men anledningen till att jag förordar dessa båtar ändå är jag har haft förmånen att segla med Richard ett par gånger på 33:an och det är nästan magiskt hur högt och fort hon går jämfört med betydligt större men fortfarande moderna båtar. Jag har också seglat mot 36:an i en Aspect 40 och bevittnat hur 36:an inte hade några problem att hänga med varken Aspect 40 eller Landmark 43 och det är extremt bra för en 36-fotare.
Här är en liten filmsnutt på när 33:an seglar mot några J/109:or. http://www.youtube.com/watch?v=AsTQ5onKmIs Utan att överdriva så kan man nog säga att det är ”spel mot ett mål” på kryssen och j/109 är ju inte direkt en hund. Corbybåtarna uppfattar jag som lite av en förminskad och förenklad cruisingversion av en IACC, detta gäller även undanvindsegenskaperna…
Hursomhelst så är ju detta en högst subjektiv bedömning precis som för alla andra båtar som har nämnts i den här tråden så även detta ska väl tas med en nypa salt! ;)
Vad är det som gör att Corbys båtar går så bra och vad kan man göra för att de skall gå ännu bättre? En lättare båt med samma eller helst mer rätande moment hade förståss varit snabbare men det är svårt för att inte säga omöjligt att bygga lättare eller med mer avancerade lösningar som svängkölar, trimtabbar, vingar etc utan att det kostar mer. Att slänga ut allt onödigt som tex inredning skulle också hjälpa men då är det inte en Cruiser/Racer längre. Anledningen till att de ändå kryssar så bra beror förståss på en kombination av flera särdrag där den djupa tunga kölen (med blybulb) är en nyckelkomponent (som beskrivits tidigare är rätande moment av yttersta vikt) men självklart finns det en övre gräns för vad som är optimalt så även när man optimerar enbart för kryss så vill man ju tex inte att besättningsvikten bara är onödig ballast eller att båten i princip aldrig behöver revas vilket skulle göra den onödigt tung och underriggad i lättare vindar (vilket var fallet för Corbys Full Metal Jacket där man fick göra en ny lättare bulb).
Corbys skrov är mycket välbalanserade och med typiska raka linjer i förskeppet för att hålla motståndet nere på kryss, i och för sig inget nytt under solen, de hade IOR båtarna redan på sin tid. Dock skall förskeppets linjer inte vara konkava vilket man faktisk kan se på nya båtar än i dag, det är en gammal kvarleva från IMS där lite volym gynnade mättalet. Skrovets bredd är väl avvägd (aktern inräknad), dvs ett brett skrov ger ju mer formstabilitet och större hävarm för besättningsvikten men det ökar också vågmotståndet så det gäller att hitta den mest effektiva kompromissen. Viktigt för bra kryssbåtar (som inte är superlätta) är att de inte har för hög prismatisk coefficient (något förenklat beskriver denna hur mycket volym skrovet har i ändskeppen), denna måste matchas till båtens kryssfart för att minimera vågbildningsmotståndet och därmed bättre VMG. En båt optimerad för undanvindssegling har normalt en klart högre prismatisk koefficient vilket alltså resulterar i att skrovet blir mer trögdrivet i lägre farter, kryssfart inkluderat.
Köl och framförallt rodret är det väl inte så mycket att säga om då liknade varianter med högt sidoförhållande (AR) för lågt inducerat motstånd sitter på var och varannan båt i dag och är inget unikt för Corbys båtar. Klart det går att optimera kölen med mer avancerad profil, trimtab och winglets på bulben men allt detta kräver att man plöjer ner en hel del tid och pengar i forskning för att det ska göra nytta så för en Cruiser/Racer är det inte aktuellt. Uppenbart är att en djupare köl skulle göra båten snabbare dels för att sidoförhållandet skulle bli ännu högre och dels för att bulben skulle kunna göras lättare med bibehållet rätande moment, men med större djupgående skulle den inte heller platsa i kategorin Cruiser/Racer, vilket väl är gränsfall redan nu.
Helt klart är att Corbys båtar är kompetenta kryssbåtar så det är svårt att säga hur man skulle göra en snabbare kryssbåt inom samma ramar, oavsett om man heter Farr eller Juan K, utan att testköra olika skrovformer och kölkonfigurationer i VPP, CFD och/eller tanktester. Med det säger jag dock inte att det är den ultimata kryssbåten för allt går att utveckla och göra bättre!
IRC-optimerade båtar, som Corbys båtar är, tenderar att ha lite för lite segel för våra svenska farvatten, så en förbättring skulle vara att ha Genua i stället för fock vilket också är en fördel då det ger en båt som är lättare att hålla i ”groovet” även i lite mer vind. Ett biffigare storsegel med en bättre planform skulle inte heller sitta i vägen (om man ändå inte bryr sig om mättal). 36:an är bättre i detta avseende med mer segelyta i förhållande till deplacementet.
2.
Det finns såklart en övre gräns då det inte lönar sig med mer längd och detta inträffar när man inte längre kan bygga tillräckligt lätt med tillräcklig styrka för att ta upp lasterna från skrov, köl rigg etc eller när riggen blir för hög för att vara effektiv, dvs då effekten av ”wind shear” bli så stor att det påverkar segelplanet alltför negativt.
De absolut snabbaste enskrovsbåtarna som finns i dag är båtar som Rambler 100, Wild Oats XI och Investec Loyal, den senare är optimerad för kryss och har kryssvinklar i nivå med IACC-båtarna medans Rabler 100 är en förstorad V.O.70. I en kryssjämförelse hänger Rambler inte med i lättare vindar (för hög prismatisk koefficient och för mycket våt yta) men är snabbare när det trycker på. Trots olika koncept och det faktum att detta är de mest extrema och kraftfulla kölbåtarna som sett dagens ljus (SA/DPL = 64) så följer även dessa båtar ”lagarna” om deplacementbåtars kryssfart.
Av detta kan man konstatera att för att kunna kryssa i 17 knop med bra vinkel med en ”konventionell” kölbåt så krävs det en vattenlinjelängd av ca 200fot och en rigg på ca 300fot vilket skulle innebära världens högsta slup. Vi pratar alltså om en båt som är dubbelt så stor som Rambler 100!
Mirabella V som är en Cruiser på 247 fot är världens största enmastade båt i dag med en rigghöjd på 88,5 meter (292 fot) och denna extrema rigghöjd har uppvisat vissa problem med wind shear effekter. Det blir helt enkelt svårt att trimma seglen optimalt.
Slutsats: Även om man lyckas bygga en så stor båt med tillräckligt låg vikt och med tillräcklig styrka så står man eventuellt inför problem med att riggen inte går att göra tillräckligt effektiv. Lyckas man skaffa fram tillräckligt med pengar för ett projekt i den här kalibern så kanske det ger bättre utdelning att satsa på ett helt annat koncept? Helt klart är i alla fall att det är bra mycket enklare och billigare att bygga en flerskrovsbåt för att uppnå dessa farter!
Slog jag rekord nu i längst inlägg??
Jan 12, 2012 @ 22:16
rekordet va snarare det mest läsvärda inlägget! grymt Jimmy!
Jan 12, 2012 @ 22:24
Du slog rekord i intressantaste inlägg.
Om det går några föreläsningar på de här områdena och den här pedagogiska nivån signar jag upp direkt.
Jan 13, 2012 @ 08:22
http://piano-swe27.blogspot.com/2012/01/segling-pa-sweeta-nivaer.html
Jan 13, 2012 @ 08:52
Samåkning Stockholm-Skåne 4 feb någon?
Jan 13, 2012 @ 08:55
Låt oss undersöka möjligheten att köra BLUR-arrangemang i samband med båtmässorna. Jag kollar med unge herr Hellberg och återkommer…
Jan 13, 2012 @ 09:14
Jimmy har medverkat på arrangemang på Gransegel som varit mycket uppskattade. Kolla där också!
Jan 13, 2012 @ 12:19
Sign me up!
Jan 13, 2012 @ 12:23
Bra idé, jag kommer isf!
Jan 13, 2012 @ 21:34
Hur bra idé som helst!
Nackdelen, är väl att man får för sig att tokpolera köl och botten..Å när man sen kommer till regattorna, ja då har alla andra oxå… =)
Jan 12, 2012 @ 22:24
Mest läsvärt var ordet!
Jan 13, 2012 @ 09:30
Eller så gör man det ända rätta, skippar kölen och köper en F18 (beg Nacra 80.000.-) med SRS tal på ca 1,72. Det skall till en ganska stor och snabb kölbåt för att slå den. Den går att segla själv, även om 2 är att föredra.
80.000 kr är som ett nytt storsegel till J-111 eller ??
Jan 13, 2012 @ 21:30
Härligt kul information!
Läsvärt, intressant å lärorikt!
Sign me up!
Jan 8, 2012 @ 11:19
För min del så är en bra kryssbåt en båt som man kan segla om kring i en skärgård med utan att behöva slå så mycket. En båt som har sitt max VMG vid en låg TWA alltså. En båt med samma eller bättre VMG på högre TWA tappar ju en del i varje slag så det går ju totalt sett lite långsammare än båten som slipper slå.
Jan 8, 2012 @ 12:08
På frågan “Vilken båt brukar vara först till kryssmärket?”
Svaret är ganska enkelt, välj två båtar av samma modell, sätt Collberg i ena båten, sätt vem som helst i den andra.
Collbergs båt vinner.
Jan 9, 2012 @ 22:01
+1
Jan 8, 2012 @ 14:02
Hej
Bra kryssbåt av “normala” kölbåtar är väl långsmala som Wasa Atlantic, Wasa 55, SK etc. Sedan finns det ju specialare för allting…
Jan 8, 2012 @ 16:50
Jag trodde nog precis som Thomas Ottosson ovan; “alla skärgårdskryssare trivs bäst med lite slack i skoten”?
Det har uppenbarligen hänt massor betr. skrovutformning, kölar o riggar m.m. på senare tid när tom cruisingbetonade båtar på 10 meters skrovlängd är styva, har hög komfort, fin ljus inredningslayout, ståhöjd o dusch i ruffen och SRS på 1,24-1,30.
IOR-tidens tunga & bulliga skrov med kort vattenlinje är som tur är förbi..
StefanK
Jan 8, 2012 @ 17:16
Om man tar ett utsnitt ut SRS-tabellen från 10,20 till 10,40 m så hittar man SRS-tal från 1,06 upp till 1,31. Högst har 11 metre men det beror inte på att den är långsmal – och den har faktiskt seglats över Atlanten av 4 norrmän. De fick inte vara med i ARC pga att de saknade mantåg men körde ändå. En nattlig MOB slutade lyckligt liksom hela resan ;-)
BÅT SRS LÖA
Najad 343 1,09 10,20
Comfort 34 1,14 10,20
Fastnet 34 1,14 10,20
Hero 101 1,15 10,20
Maxi 1000 1,17 10,20
X-342 MH 1,19 10,20
X-342 7/8 1,21 10,20
Dehler 34 DD 1,25 10,22
Kings Cr 33 1,11 10,24
Nordship 34 1,15 10,25
Banner 34 1,18 10,25
Norlin 34 Mk I 1,15 10,26
Maxi 1050 1,20 10,26
Vindö 45 1,06 10,28
HR 34 1,19 10,28
Hanse 341 1,20 10,29
Najad 34 MS 1,03 10,30
Avance 33 1,13 10,30
Omega 34 1,16 10,30
Kaskelot 1,18 10,30
Dufour 34 LR 1,23 10,30
Dufour 34 HR 1,25 10,30
11:Metre 1,31 10,30
Aphrodite 33 1,12 10,35
Bavaria 34 1,18 10,35
Hanse 342 1,21 10,35
X-34 1,26 10,36
Aphrodite 34 1,14 10,40
Sw Yachts 340 LR 1,19 10,40
Sw Yachts 340 HR 1,20 10,40
Arcona 340 1,29 10,41
Har utvecklingen gått framåt?
Jan 8, 2012 @ 15:11
Det är bara en gammal myt/sanning att långsmalt kryssar bättre än en modern prestandaorienterad båt typ X, Dehler, J mfl. Däremot om det öppnar upp så brukar en långsmal båt ha nytta av sin vattenlinje i förhållande till sina mätetal.
Jan 8, 2012 @ 15:50
Håller med och det kanske var sant på “den gamla goda tiden” när konkurrensen bestod i Folkbåt, J14, kostrar osv.
Jan 8, 2012 @ 16:24
Kollade lite på Corby36.
De båtarna ska vara designade för att kryssa bra. Hur kommer det sig då att en Corby 36 har 1,38 i SRS, en 36 fotare? De måste ju vara oerhört snabba på undanvind också?
Jan 8, 2012 @ 17:17
Saffier 36 irc kommer kryssa bra !
http://www.yacht-design.nl/bosgraaf/news/index.html
Jan 8, 2012 @ 17:27
Även Stern 40 som ligger längre ner på samma sida ser fin ut.
Jan 8, 2012 @ 20:52
Men, hallå !
BMW oracle BOR 90 närmade sig rundningsmärket med 17 knot när det blåste 4 m/s
Jan 9, 2012 @ 14:52
jaha…och vad vill du säga med det? vad har det med denna tråd att göra?
Jan 9, 2012 @ 15:32
Frågan NR 3 var: Vilken båt brukar vara först till kryssmärket?
Jan 9, 2012 @ 19:59
ja fast nu var det väl kölbåtar han var intresserad av i första hand? de två “delfrågorna” tolkar jag som kölbåtsrelaterade eftersom han inleder med just “kölbåt” som begränsing i första frågan….well, well…nu fattar jag varför du nämnde BOR iaf :)
Jan 8, 2012 @ 23:41
Peter har fått ett julkort på en Diva som gått rätt hyggligt på kryssen de senaste två TR!
Diva 35 Fabulous!!
Jan 9, 2012 @ 12:48
Såg i resultatlistan på nått delmål att du låg 4, men en HP(med HP) ledde klassen o 2a totalen? Bara moderna konstruktioner i topp där….
Men var TJR mycket kryss iår? eller var det mer hårt väder(jag var ej med)
1 NOR 14541 HP1030 Hans Pettersson
2 NOR 14109 T 34 Anders Nordström
3 SWE 104 Feelgood Salona 37 Martin Nilsson
4 SWE 21 Fabolous Diva 35 2010 Jan Hird
Jan 9, 2012 @ 13:54
Om man kollar seglad tid så var HP:n snabbast i sin storlek, i startgruppen var det bara Martin Nilsson med sin Salona 37 som var snabbare.
Övriga båtar som var snabbare var 40 fot och uppåt…
Vindarna var väl 9-12 m/s och kryss vill jag minnas.
Om man tar i beaktande att Andreas i BR gjorde riktigt bra ifrån sig i BR där jag vill påstå att det var väldigt mycket kryss så kan man konstatera att HP:n kanske något förvånande verkar vara en bra kryssbåt i både lättare och hårdare förhållanden.
Jan 9, 2012 @ 15:15
HP 1030 gick fint till tjörnekalv men dit var det sträck med lite slack i grejorna nästan hela vägen. Den hängde Salonan bra tills vi fick sjögång, tappade sedan distans i den grova sjön på kryssen runt Rönnäng. sedan vet jag ej vilken väg den tog genom gruset.
Den var inte i närheten när vi gick in i Kyrkesund där Divan var först efter fint vägval.
Jag tror inte HPeller Diva är den optimala kryssbåten i brall men om man seglar på topp så är man med efter kryssen.Snabbaste 35-38 fotaren(kryss i brall) på västkusten är Finnflyer 36 eller Bavaria Match 38 tycker jag.
Martin
Jan 9, 2012 @ 15:52
Nej, det var inte mycket till kryss i senaste Tjörn Runt 2011 heller, tyvärr… Seglar gärna kryss med min båt, men i shorthand räcker den inte till på två gubbar vid lite mer vind.
Jan 9, 2012 @ 16:24
Jag hävdar inte att HPn är perfekta kryssbåten, utan mer att det var moderna båtar i ledningen.
Sedan tror jag du med din duktiga besättning var ca 3 min 50 sek före HPn innan ni gick in vid stigfjorden så försvann vet jag inte…
Men jag trodde det var efter tjörne kalv som det öppnade upp? o vägen till björnholmen var mer av att åka med slack?
Manix2 va väl 2 min långsammare dit till björnholmen seglad tid…o det var brall?
Farr 30 10 min långsammare…
Men Divan verkar vara snabbast i denna tävlingen o kryssen kom senare…
Snabbaste DIVA 39an ca 30 min efter…
IMX 40 o First 40 seglade ca 10 min snabbare….
Smaragden var lika enligt LYS men efter i seglad tid…
Tror jag blivit övertygad att modernt e snabbt:-)
Jan 9, 2012 @ 15:12
Här är det väl inte bara så att “kryssbåtarna” ligger sist, de är ju även från 70-talet?
HP 1030 7.26.00
Arcona 340 7.30.00
X-99 7.37.00
Smaragd 7.45.00
Carrera Helmsman 7.59.00
Om Smaragden är en gammal kryssbåt, finns det någon modern motsvarighet?
Är det HP?
Om inte – på vilket sätt skulle en modern kryssbåt skilja sig från HP?
Jan 9, 2012 @ 16:29
Det kan inte bli bättre;-)
Nä , mer vikt i kölen, kanske bredare skrov för mer stabilitet?
Ingen fathead utan vanligt stor med akterstag….
Jan 9, 2012 @ 17:56
Menar du att en Fathead är långsammare på kryss?
Jan 9, 2012 @ 19:26
Jag vet inte:-)
Fathead är mycket bra i alla fall när man faller ett par grader(eller mer) o kan sätta tryck i seglen och på lätta vindar.
Men ger oxå en ökad komplexitet gällande i vårt fall dubbla akterstag.
I vindar över 4m/s på kryss tveksamt om den bidrager på kryssen..
Kanske annat på en AC eller trimaran som har helt annat rätande moment? o har fullt med folk på varje position…
Men vi lär oss ju segla båten, men har lååångt kvar….suck…
Jan 9, 2012 @ 20:13
Suck? Det är väl just detta som är tjusningen? För min egen del känns det kanon att tro att jag har mycket kvar att lära om, med och i min båt. Har jag fel är den ju en ganska medioker hoj…;-)
Jan 9, 2012 @ 22:49
suck…till att det är så länge innan vi kan ut o segla…men du har rätt…med 2 dagars träning i veckan kan det inte gå så fort…
o det är ändå kul att känna att det går framåt…o plana på undanvinden…
Over and out
//A
Jan 12, 2012 @ 07:46
Om fatheaden är rätt konstruerad kan den ge dig ofantlig hjälp i vågor då toppen “pumpar” automatiskt även över 4 m/s. Tydlig trend är att titta på windsurfsegels funktion till jollar och kölbåtar med fathead. Har hört att det är avancerat att få till bra mellan rigg och segel makaren.
Jan 9, 2012 @ 15:48
Jeg har haft to ILC 40 (Visione og Visione 3), og jeg har ikke oplevet at nogen kunne følge os på kryds, ikke engang nyere og mere moderne bådtyper. ILC 40 er bare snapp på kryss :-).
Jan 9, 2012 @ 22:19
Jag minns en viss Sinergia 40 som gick som ett skållat troll på kryssen…Särskilt om det blåste på lite. Ganska bra för en båt som ser ut som en utdragen BigPack-glasslåda med mast på :)
Jan 10, 2012 @ 00:11
Snabbaste kryssbåt är en komplicerad fråga där jag menar att det mesta faktiskt hänger på besättningen och hur bra skick båten är i. Ren och slät botten, bra och rätt segel, ordentlig och riktigt satt rigg, osv samt rorsman, storsegel trimmaren och taktikern är ju helt avgörande faktorer för att krama ur allt som går ur en båt. Det går säkert att hitta usla kryssbåtar men de flesta båtar som nämns ovan är ju alla utmärkta kryssbåtar.
Sedan pratas det om kryss bogar och det är väl egentligen bara bansegling som kan ha riktiga kryssar. De referenser som ges till Bohus Racet och Tjörn Runt 2011 som jag själv seglade båda har jag svårt att se att det skulle vara rena kryssar. Jo understundom var det kryss men Du sträckta stora delar mer på ena bogen.
En annan faktor som är viktig menar jag är hur lång är kryssen, 1 h eller 17 h samt vind och sjöförhållande. Min egen erfarenhet är att det är lättare att hålla speed i en lite större båt när det blir längre kryssar, speciellt med Double Handed besättning.
En annan faktor som nämnts ovan vilket jag tycker att man inte skall underkskatta är riggens trimbarhet unde gång. Vilket då talar lite för 7/8 dels rigg med back/check och häcksstag stag framför allt i det övre vindregistret och växlande sjöförhållande.
Andra hävdar modernar båtar som till stor del har 9/10 dels rigg med begränsade trim möjligheter under gång. Däremot är de nyare båtarnas skrov och riggkonstruktioner är ju i flera fall helt överlägnsa, vinylester skrov, kolmast osv.
Jag tror inte frågan är så enkel att besvara.
Sture Smith
“Sjöglans”
Dehler 39 SQ
Jan 11, 2012 @ 07:44
Ren och slät botten; kul att du tar up det. Jag håller helt med. Vill dock tillägga att i drake som jag seglat en del och vid 2 tillfällen “tvingats” ställa upp med ojämn botten kändes det knappt på kryssen 4plus m/s medans på länsen ( korvbana) förlorade man massor på det. Blev tvingad att skära för att hålla farten vilket dramatiskt sänkte VMG. Jimmy kan säkert förklara varför det funkar på detta sätt jag bara noterar och försöker undvika att göra om misstaget.
Jan 11, 2012 @ 14:07
Låter lite skumt, borde påverka på både kryss och läns men jag har aldrig seglat med skitig botten så jag har ingen praktisk erfarenhet… ;)
Men teoretiskt kanske det kan vara för att Draken i 4m/s är underriggad, dvs farten är relativt låg och då är det primärt friktionsmotståndet som domierar, och eftersom detta ökar i kvadrat med farten så blir skillnaden störst på undanvind då båten rinner på mer.
Jan 11, 2012 @ 15:12
Jag upplevde samma sak i somras med skitig “Neptune” botten på M30. ½ knop långsammare än båtarna bredvid på läns. På kryssen märkte vi dock inte samma skillnad.
Dels är det är lättare att jämföra när man ligger bredvid varandra och alla har friare vind än på kryssen.
Sen tror det i vårt fall beror på att båtarna gick fortare på kryss än på plattläns. Vid 6 knop på kryssen var det nog turbulent strömmning på båtarna bredvid med, eftersom ingen runt oss heller hade perfekt botten. De med perfekt botten lämnade oftast vår del av fältet redan i starten.
Sen kan det kanske också vara att man på kryssen lutar upp en stor del av den skitiga bromsande botten och lägger ner den blanka vaxade bordsidan i vattnet i stället?
Nu blir det epoxibotten med tvätt före race.
Jan 11, 2012 @ 16:26
På kryssen seglar mer på friborden än på läns.
Jan 12, 2012 @ 07:48
Kanske bidrar också den fallande skenbara vind styrkan till ökande känslighet för motstånd ???
Jan 13, 2012 @ 20:25
Jag tycker mig ha märkt att man märker av negligerad undervattenkroppsvård mest på undanvind när det blåser lite mer så att man kan gå i princip helt platt (606). Går det att förklara med att man då har högre fart än på kryssen och alltså märker av den ökade friktionen som tydligen ökar med kvadraten av farten?
När är inte längre friktionsmotståndet dominerande? Vattenlinjelängdfart? Är det då strömningsmotståndet som tar över?
Hursomhelst håller jag med om att det är på läns/undanvind man blir straffad medan det inte är lika påtagligt på kryssen, men vad det beror på är jag väldigt nyfiken på.
Jan 10, 2012 @ 08:56
Pers finngulf 33 kryssar bättre än de flesta i det lägre registret…….lätt båt, bra segel, polerad botten, bra skeppare och entusiastisk besättning!
Jan 10, 2012 @ 19:24
En rask båt på kryss har en moderne rigg, moderne profiler på kjøl og ror, samt et symmetrisk skrog som fungerer bra også når det krenger. Jeg er redaksjonsjef i Seilas og har fått seilt mange gode båter på kryss de siste årene. Jeg seilte også HP 1030 både i BR og Tjörn Runt. Vi hadde en dårlig start på BR og på kryssen nordover holdt vi følge med First 30, og seilte raskere enn Luffe 40. Det var jeg fornøyd med, men jeg tror vi kunne seilt raskere med bedre trim og trening. I Tjörn Rundt gikk HP 1030 fantastisk. Tross for lett kjøl trengte vi ikke å reve.
Jeg hadde gleden av å seile mange av de nye spreke båtene i forbindelse med Årets Båt i høst, bla J/111, Xp44, Dehler 41, Grand Soleil 50, Tarac 33, Esse 750, Pogo 12.50. J/111 minnet meg svært mye om HP 1030. Den er bedre skrudd sammen, bedre dekksutstyr, og er mer rettet for racing, men hvorfor har den ikke en moderne rigg. Etter å ha seilt Pogo 12,50 virker de fleste båter gammeldagse. Pogo 12,50 var ikke like bra på kryss som Xp44 og J/111, men den tok igjen alt og mer til på slør.
Fremtiden er lette skrog med stor stabilitet, også for båter på kryss. Moderne båter kommer til å seile raskere enn egen vannlinjelengde på kryss, noe Melges 24 klarer. Fordi båtene blir lettere, så går båtene mer på vannet enn gjennom. Derfor kan man klare seg uten skarpe forskip, og heller lage volum i baugen som gir mer stabilitet, og gjør at båten planer tidligere. Med mer volum i baugen vil båtens effektive linjer bli mer rette.
Vi seilte også Eagel 44, en langsmal båt med klassiske linjer, men moderne kjøl og rigg. Tross for at denne båten var 44 fot, så gikk J/111 mye høyere og også fortere. Tunge langsmale båter er kanskje et fryd for øye, men gode seilbåter er de ikke. En båt som både ser bra ut, og som gir mye seilglede er Tarac 33.
Her er min liste over favoritter på kryss.
1. GP 42
2. JPK 1010
3. Esse 750
4. Tarac 33
5. HP 1030
6. J/111
7. Xp44
8. Dehler 41
9. X-41
10. Pogo 12.50
Jan 11, 2012 @ 05:42
Tack för bra insikter och en intressant lista.
Sedan är det ju intressant att jämföra riggar. J/111 (eller Tarac) som enligt dig saknar “moderne rigg” seglar ju inte sämre för det? Så klart får man med power med en rejäl fathead, men det skall ju omsättas i speed över hela registret.
Jan 11, 2012 @ 18:00
Intressant att se GP42 i topp på Axels lista. Jag har ju haft nöjet att åka med på två bitvis skumpiga Tjörn Runt i denna fantastiska seglare och kan konstatera att båten briljerar än mer på slör och läns. Det Axel skriver om att framtiden ligger i lätta båtar med högt RM som går ovanpå vattnet på kryss är intressant även ur en annan aspekt. Går utvecklingen för långt åt detta håll kommer vi nog även att diskutera komfortaspekten när vi korar bästa kryssbåt. Redan klivet från en OE36:a till en IMX40 är ett rejält steg ner komfortmässigt på kryss offroad, och steget IMX till GP är nog lika stort igen. Intressant i synnerhet om vi skall vi ha våra båtar till C/R och inte bara R och om trenden shorthanded (som ju är en uthållighetssport) fortsätter att vinna terräng.
Jan 11, 2012 @ 18:24
En aktuell debatt sedan drygt 100 år…
För ett shorthandedrace a la Bohusracet så väljer jag nog ändå att segla 30 timmar i en modern lättare båt a la J/111 jämfört med att köra 38 timmar i en OE36. Någon enstaka gång kan det ju bli undanvind också.
På samma tema kör jag hellre Porsche till Barcelona än en gammal Volvo 850, även om den senare säkert är bekvämare.
Jan 11, 2012 @ 19:34
Säkert i drygt 100 år, men inte i en stavelse på snart 200 inlägg :-) På Bohusracet hade jag också föredragit en J111:a. Dels för att den bör vara grym inomskärs (lättdriven o hög rigg) och att det är troligt med långa sträck/utförsbogar. Dessutom gissar jag att den är hyggligt komfortabel på kryss även på gropig väg med slankt skrov och spetsigt förskepp (och därmed inte helt som Axels “framtidbåt”).
På familjesemestern till Barcelona tror jag en 855R lämpar sig bättre än en Porsche. Om det inte är en Cayenne(!) förståss :-).
Det skulle vara intressant att montera accelerationsmätare i olika båttyper på t.ex HH-Skagen race om det blev bånkekryss….
Jan 11, 2012 @ 22:56
För oss är det solklart val jämnfört med bavâria matchen vi hade innan.
Både upp o nedför kör vi lättare båt hellre:-)
O matchen seglade helt OK tyckte vi.
Jan 11, 2012 @ 20:00
Ämnet uttömt ?
Bra pejl från Jimmy, med Corby´s båtar som är byggda med mycket stabilitet samt både skrovform samt kölprofil för kryss.
Inga standard båtar från 1970,1980 talet kommer i närhet av den stabilitet som moderna konstruktioner är byggda med, invändiga stålramar djupa kölar ofta med bulb som X-yachts och Arcona.
Finns det ngn smaragd som håller en X-332 på kryssen ? (förutsatt att bägge seglas väl)
Arcona´s special byggda Arcona 32 R “Sacre du printemps” var med sin blyköl på 195 cm mycket snabb på kryss. Runt 10-12 m/s svår att slå på kryss, vilket 4 klass segrar samt ngn total vinst på GR visar.
Kracer 30 med utriggare borde ha fått bra med stabilitet för kryssen.
Det byggdes en Rondo 33 med 300 Liter invändiga barlast tankar, ngn som vet hur den kryssade ?
Kan det finnas ngn båt som sålts i Norden utöver minitransat 6,5 som försetts med sväng köl och centerbord ?
Hur skulle den snabbaste köl kryss båt se ut ? jmf testet moth,skiff samt formula windsurfer där tar mothèn hem spelet.
Så om man antar att en båt räknas som kölbåt om den har fast monterad köl (dvs inte uppdragbar vilket tidigare varit detsamma som jolle) samt förser den med bärplan a la moth, adderad vikt för att göra båten självrätande så har man en kölbåt: förser denna med en tillräckligt stor vingmast för att få upp flytetyget i bärläge så börjar vi komma ganska nära, dvs precis vad Jimmy skrev. Konceptet bärplan vingmast är visst redan gjort på en moth, mycket att hålla koll på.
Vem blir först med en tio meters ?
Bra kryssbåt kanske inte drömmen för en semestrande familj ?
Se gla ut.
Jan 12, 2012 @ 08:39
X-99 är en standard båt från 1980-talet. Den funkar ganska bra på kryss jämfört med båtar från 2010-talet.
Jan 12, 2012 @ 21:45
J/105 X99
knop TWA Knop TWA
6 4.69 42twa 6 4.62 42twa
8 5.57 42twa 8 5.56 42twa
10 5.96 41twa 10 5.90 41twa
12 6.26 40twa 12 6.21 40twa
14 6.44 39twa 14 6.41 39twa
16 6,78 39twa 16 6,77 39twa
20 6.80 38twa 20 6.63 38twa
X99 är en bra kryssbåt trots åldern. X99 går relativt lika med lika med j105 trots kortare vattenlinje, kortare köl och med lite mindre segel. j105 är från 1992 och var optimerad för undanvind shorthanded och kan kanske inte ses som en kryssbåt, inte ens av sin tid.
Jan 13, 2012 @ 08:32
Det där verkar vara teoretiska värden. Dom stämmer inte alls för X99an.
Jan 12, 2012 @ 12:42
Standard Rondo 33 is good upwind boat. The one with water ballasts and carbon rig had lifting keel (draft 2.40). The additional appendages of the keel and not perfect distribution of ballast (keel weight) did impede it’s performance somehow.
Jan 12, 2012 @ 14:08
Flera intressanta inlägg. Högt och lågt.
Calle P kan ju inte ha fel, en X-99 seglar ju mkt bra på kryssen. Den är ju inte helt kass på undanvind heller. Naturligtvis, förutsatt att båt & besättning är i bästa shape.
Sen kan säkert en Melges 24 skena iväg på kryssen, men jag är lite tveksam om den gör det i 17h med grov sjö i näbbet, en dålig besättning, samt dåligt satt rigg, skiten i botten och slitna segel av dålig kvailtet. Men det är klart Melges 24 är ju ingen ny båt heller, konstruktionen är 20 år gammal.
Vid håller med den drucknes envishet att det inte bara är så att en ny konstruktion är snabbare på kryssen bara för att den är ny. Det riktigt stora teknik språnget har gjorts på öppna bogar, där är skillnaden brutal.
505 föddes 1954 är ju fortfarande ganska bra på kryssen.
Starbåt ….. !?!? Undrar hur många som seglar om Lööf på ett kryssben.
Sture Smith
Dehler 39 SQ
“Sjöglans”
Jan 12, 2012 @ 14:32
Säg att M34 är den moderna varianten av X-99. Säkert 15% snabbare på kryss på samma sätt som X-99 säkert var 15% snabbare än en 33-fotare från förr. Alternativt så kan man få massor av inredning och bekvämlighet till ungefär samma prestanda. A la Arcona 340 eller X-34.
Väldigt få normala båtar kommer undan utvecklingen…
Jan 12, 2012 @ 14:55
Jag trodde X-99 var från förr :-)
Jan 12, 2012 @ 15:27
Att en nyare konstruktion teoretiskt är snabbare är säkert sant, om det sen är 15%, alltså 1 knop!! Kan vi säkert diskutera över en öl. Jag är mkt tveksam. Vidare så bygger resonemanget på att allt annat är lika, åter igen en teoretisk betraktelse.
Vilken båt brukar vara först till kryssmärket? Var ju frågan och då går jag till min egen erfarenhet + 30 år kölbåtsegling, alltså (min) verklighet.
Och då känner jag inte igen utfallet VMG diff på 15% mellan äldre och modernare konstruktioner av liknande storlek.
Plus att tidsdiffarna på kryssben redovisade ovan pratar om några minuters diff. 15% ger ca 10 min per timma. Vi skulle ju inte ta in SRS talet i diskussionen men att en M34 skulle ha 1,4 i SRS tal låter inte rimligt.
Tar vi motor sport eller skidsport talar vi om dessa differenserna som teknikutveckling gett. Medan segling haft en ganska medioker teknik utveckling översatt i fart vid en betraktelse av nämnda båttyper.
Sture Smith
Dehler 39SQ
“Sjöglans”
Jan 12, 2012 @ 15:41
M34 nr 21 Schkval är anmäld till Watski2StarBaltic med 1,42 i SRS. De har seglat med båten i Sverige 2011 men om det kommer att justeras till sommaren får vi se…
Jan 12, 2012 @ 16:31
Sture, jag har ju inte samma erfarenhet som du, så jag får förlita mig på fakta :-)
Jag förutsätter att duktiga seglare får ut det mesta av den teoretiska prestandan. Min gissning är att prestandan på “likartade” båtar ökar med 1% per år. Nedan några exempel som alla seglas framgånsgrikt i våra vatten:
Värden är VMG taget från ORCi från First 40,7 Aida vs King 40 Magic, X-362 Perfect Excuse vs Corby 36 Inga:
6kn 8kn 10kn 12kn 14kn 16kn 20kn
First 40,7 (1997) 3,58 4,35 4,88 5,18 5,38 5,51 5,5
King 40 (2007) 3,68 4,6 5,24 5,56 5,77 5,9 5,89
2,8% 5,7% 7,4% 7,3% 7,2% 7,1% 7,1%
6kn 8kn 10kn 12kn 14kn 16kn 20kn
X-362 Sport (1998) 3,48 4,22 4,72 5 5,19 5,31 5,31
Corby 36 (2010) 3,8 4,69 5,23 5,54 5,73 5,86 5,85
9,2% 11,1% 10,8% 10,8% 10,4% 10,4% 10,2%
Och skillnaden mellan en X-99 och en M34 är 15 år och betydligt större än för båtarna ovan.
Jan 12, 2012 @ 18:43
Skoj att du försöker jämföra X-99 och M34.
De flesta X-99 såldes och seglas som cruising båtar vilket inte gäller för M34
M34:an är både längre och lättare.
Det är som att jämföra X-99 och en Vega :-)
Jan 12, 2012 @ 19:16
Ja, X-99 är nog den enda båtmodell som inte överträffats på 15 år :-)
Jan 12, 2012 @ 19:35
Men du får ju jämföra med en båt i samma storlek och utrustningsnivå.
Sedan är det snart 30 år sedan X-99an såg dagens ljus.
Du har dålig koll på fakta Peter eller så försöker du bara vinkla den så att det kommer igång en diskution.
Jan 13, 2012 @ 11:39
Corby 36.an är en ur cool båt som det finns ett stort vill ha begär efter hos en del av besättningen. Den seglar snabbare än oss vilket den teoretiskt skall enligt ovan men vi upplever att vi relativt seglar bättre än dem på väg upp mot märket givetvis beroende på vindstyrka. När det öppnar upp och blåser har vi inte en sportmössa.// Stefan
Jan 12, 2012 @ 17:14
Ang. kryssbåt
Det är naturligtvis inte det att en båt är modern (ny) som gör att den seglar bättre utan de sätt som dom är byggda på, med invändigt ramverk i stål samt köl med blybulb som ger den ökande stabiliteten.
Kölen på X-99 väger 1200 kg varav 300kg är bly och sticker 175 cm, ingen bulb.
Kölen på X-332 väger 1550 kg varav 1100 kg är bly, sticker 180 cm, med bulb.
Vilken köl ger bäst rätande moment ?
Jmf gärna kölarna intill varandra.
Vi är fortfarande inne på kryss och inte undanvind ?
X-332 är en cruiser racer och har därför mer inredning väger 4400 kg mot X-99 som är en one design racer på 2900kg.
Den lägre vikten hos X-99 gör den snabb, förmodligen mer så på undanvind än på hård kryss jmf med X-332.
Hadde båda byggts som cruiser racers så borde totalvikten bli mer lika.
Jan 12, 2012 @ 18:08
En kryssoptimerad båt, vilket det frågas om, är ju en båt med VMGMAX så nära TWD=0 som möjligt. Det finns knappast någon båt som kryssar närmre vindögat än V5 IACC som ligger runt 27-30grader.
Jan 12, 2012 @ 19:21
Jag skulle hellre önska att min båt hade ett så högt VMG som möjligt, om den sedan gick extremt högt och långsamt eller lågt och extremt fort spelar inte mig någon roll så länge jag är först vid kryssmärket. Men det är ju jag och min syn på en bra kryssbåt…
Jan 12, 2012 @ 19:10
Korrekt med VMGMAX. Sen om man ligger på 27 grader och 5knop eller 45 grader i 10knop, så har den sistnämnda högre VMGMAX(således är TWD=0 inte lika intressant). precis som Peter skrev i början på tråden.
Jan 12, 2012 @ 21:31
Två båtar med samma teoretiska VMG på kryssen men med olika kryssvinkel så vinner alltid den båten som det lönar sig mest att slå på vriden. Och det är båten med sämst kryssvinkel.
Jan 12, 2012 @ 22:31
Fast om det är någorlunda stabil vind vinner den som gör färre slag, dvs den med bæst kryssvinkel….inte självklart det här :-)
Jan 13, 2012 @ 08:34
Hmm. Varför gör man färre slag med bättre kryssvinkel?
Jan 13, 2012 @ 19:50
Vid begränsat utrymme, och om man inte vill översegla sig.
Jan 12, 2012 @ 19:54
Min grundfråga var:
Hur ser skrov och rigg ut på en kölbåt som fri från regler är optimerad enbart för kryss?
Skulle akterskeppet vara grundare, bredare eller smalare?
Förskeppet bredare, grundare eller smalare?
Det verkar som att riggen skall vara hög och smal, finns det något mer att säga där?
Om vi nu tittar på valfri modern X-båt, Corby eller annan liknande kölbåt.
De är förmodligen bättre än äldre båtar på de flesta sätt, MEN – Hur skulle skrovdesignen och rigg på de moderna båtarna ändras om man helt bortsåg från undanvindsegenskaperna och bara koncentrerade sig på kryss (snabbast till märket valfri höjd/fart)?
Det är inte material, styvhet, eller besättning som det är frågan om, eftersom det alltid skall vara så bra som möjligt.
Det är just design/utformning av skrov och rigg som jag undrar över.
Typ:
Skulle akterskeppet vara grundare, bredare eller smalare?
Förskeppet bredare, grundare eller smalare?
Det verkar som att riggen skall vara hög och smal, finns det något mer att säga där?
Jan 12, 2012 @ 23:25
De teoretiska värdena mellan båtarna (First 40,7 vs King 40 samt X 362 Sport vs Corby 36) stämmer ju naturligtvis. Och differenserna är ju inte 15% utan 6,37 respektive 10,41 samtidigt som det är tveksammt om båtarna är jämförbara. Firsten är en masstillverkat (mkt välseglande) låg specad båt jmf med en King 40 osv.
Vid X-Yacht Gold Cup (rena kryss läns banor) i Arendal 2005 seglade i verkligheten X 362 S “X Box” skiten av hela flottiljen.
Vi seglade med Chamsiin och placerade oss mkt bra, men mot “X Box” var vi chanslösa, och då är ju inte Chamsin den långsammaste båten i våra vatten.
Jag lovar att angivna teoretiska VMG slog “X Box” med råge.
Denna flottilj bestod av många namnkunniga seglare med VM, OS meriter och teoretiskt snabbare båtar. “X Box” seglades helt enkelt snabbare än de 70 andra X båtarna. De slog IMX 40 på seglad tid.
Betydelsen av de som sitter bakom spakarna har fortsatt mkt stor impact på resultatet. Samt att tekniska utvecklingen fortgår och att båtarna blir
snabbare.
Sture Smith
Dehler 39 SQ
“Sjöglans”
Jan 13, 2012 @ 11:05
Det finns två båttyper som har suveräna kryssegenskaper och som utvecklats under många år nämligen R-båten och IACC. De har designats att världens bästa designers och efter omfattande data, tank och vindtunneltester fått sin slutliga form utifrån helt olika regelverk. Men det finns intressanta lärdomar att ta del av från dessa båttypers utveckling som bör vara tillämpliga även på andra båtar.
Vikten: IACC regelnstipulerade en max vikt och alla båtar kom efter ett par generationer att ligga på 24 ton vilket var max enligt regeln.
Bredden: R-regeln har ett min mått och samtliga 12:or ligger på detta. När IACC regeln utformades hade man IOR regeln i tankarna och där hade utvecklingen gått mot breda båtar och därför sattes ett max mått på bredden till 5,5 m. Anledningen var att stabiliteten beskatteds hårt i IOR regeln och veka båtar som mätte bra fick kompensera vekheten med besättningen på relingen. Alla IACC båtar hade från början en bredd nära 5,5 m men detta kom att ändras dramatiskt. Varje ny generation båtar var smalare och till slut hade alla båtar en bredd på ca: 3,5 m en minskning med 37 %. VPP program och tanktester visade att det var rätt väg att gå, vilket sedan bekräftades vid kappsegleng.
Thomas Jansson
Jan 13, 2012 @ 13:31
Det har inte diskuterats om båten skall vara snabb på kryss ensam, eller bredvid andra båtar. Om man seglar i fleet tävlar man nästan vem som kan segla högst utan att tappa alltför mycket VMG. Det här leder till att båtar som seglar fleet optimeras för höjd, och havskappseglare mera allround VMG.
Jan 13, 2012 @ 13:45
Sant
.
Tanken var allround VMG
Men när du säger det så kan nog båda fallen kan vara lika intressanta, tycker jag.
En fråga:
Om exempelvis Corby 33 skulle optimerats för kryss doublehanded, skulle båten vara smalare med mer vikt i bulben då?
Jan 13, 2012 @ 13:54
Det är framförallt på höjden som man ser skillnad på en Corby eller King jämfört med förra generationens båtar. Sjukt tajta skotvinklar och förmåga att pointa utan att stanna. Baksidan blir att det inte finns något gasläge så det går inte fortare för att man faller lite.
Gällande Corbyn så beror det säkert på hur mycket du tror att det skall blåsa. Att ha världens styvaste båt är bra i 20 knop, men kanske inte i 6.
Jan 13, 2012 @ 22:05
GS42:an hör ju till den här kategorin också. Kan köra hur högt som helst, gasten ryms inte mellan masten och akterliket på focken :)
Jan 13, 2012 @ 15:26
Vad har hänt (eller snarare inte) med Corby-båtarna? Hemsidan verkar inte vara uppdaterad på 2 år??
Jan 14, 2012 @ 11:33
Styvhet kan uppnås dels genom tung köl med låg tyngdpunkt, dels genom stor skrovbredd som ger formstyvhet. Men dessa två metoder ger helt olika egenskaper, den formstyva båten ger hög styvhet vid små krängningsvinklar medan den smala båten med tung köl är in initialvek med ökande styvhet ju större krängningen är. För att segla snabbt på kryss behöver båten kränga 15-20 grader, då är vattenlinjen längst och våta ytan minst på de flesta båtar. Så att ha en mycket slutstyv båt med tung köl kan mycket väl vara snabbt även i lätt vind eftersom båten snabb kränger ner 15 – 20 grader och uppnår sitt ideala läge. I stark vind är det klart att föredra framför den breda formstyva båten som blir helt beroende av att ha en stor beättning med de flesta sittande på relingen vid kryss.
Jan 27, 2012 @ 23:29
Bättre utan fock på kryssen?
Det här gäller väl bara flerskrovsbåtar, eller?
Saxat från Hamnens test av M32:
Marström har sedan många år hävdat att det ger bättre höjd och VMG på kryssen och givit exempel på detta med sin modell M20 och med A-kattamaraner. C-katmaranerna följer samma exempel.
Under det senaste America’s Cup som avgjordes mellan två gigantiska flerskrovare år 2010 fick han vatten på sin kvarn. I ett av racen rullade Oracle in sin fock och lade i en “överväxel” på kryssen.
Jan 27, 2012 @ 23:32
Glömde klämma in att en att masten är vridbar på kattorna och det finns det inte många moderna kölbåtar som har.
Dec 21, 2012 @ 08:11
Här kommer ngt att fundera på ?
Vad sägs om en vestas som styrs från mittskrovet och som får sitt motdrag från en lovarts paravan istället för centerbord ?
Lägg sedan till groundeffect wings ? endast paravaranen har vattenkontakt ?
Måste skifta varan när man slår samt vika över vingen ?
Inga problem med sjö så länge paravaranen får grepp ?
Kanske kan ge Hydroptere en match ?
http://www.sail-world.com/index.cfm?Nid=89631&refre=y&ntid=20&rid=8
http://yachtpals.com/boating/fastest-sailboat
http://www.youtube.com/watch?v=JzLQaA9jmAU
http://www.youtube.com/watch?v=fRThDxlqMVg
Sep 20, 2013 @ 09:16
Kan det vara så att AC72 har världrekord i VMG nu?
Finns ett sånt rekord?
Sep 13, 2015 @ 16:24
Kommer in lite sent i matchen, men undrar ju varför inte Maxi 77 nämns i det här sammanhanget. Eller inte. Inte ens med fathead. ;)
Oct 10, 2015 @ 21:49
Kanske denna kan vara med i årets kamp om titteln “bästa kryssbåt” med köl om sjön inte är för hög ?
Quant 23 nominerad till “European yacht of the year 2015” category special yachts:
https://www.youtube.com/watch?v=fcNT4kL5Vu8
http://www.quant-boats.com/