Infininiti 36 GT, DSS & the Quad Code
Här är en sweet båt som det är mycket kontrovers kring. Infinity 36 är den senaste testplattformen för Hugh Welbourns DSS (Dynamic Stability System). DSS är ju att man skjuter ut en foil eller “centerbord” i lä som ger rätande moment. Tekniken har ju varit omdebatterad i många år. Teorin är klockren. I praktiken är det lite svårare. Ibland funkar det kanon, och ibland inte alls. Nu går diskussionerna heta på SA då folk efterlyser hårda fakta.
Båten ovan, GBR1361R INFINITI 36GT har fått ett IRC-tal på 1.229 (motsvarar väl SRS 1.550 vilket är snabbt för en 36-fotare), men man har inte kört några race där man har kunnat se skillnaden riktigt.
Senaste uppfinningen/gimmicken/PR-stuntet är seglet ovan. Vi har ju sett det på svartvita foton på gamla J-class, men nu hävdar man att det här är överlägset allt annat.
Till saken hör att det inte mäter in (helt oväntat). Men man kunde ändå inte låta bli att hissa det under Palermo2Monte Carlo Race. Sedan utgick man. Och för det fick man pris för “fair play”. Only in Italy!
Hugh hävdar att detta segel är mycket effektivare än en vanlig code. Han har tydligen konstaterat det i vindtunnel. Men man då måste man ha jämfört med en IRC-code som har 75% halvbredd?
Jag roade mig med att göra om det till en triangulär form och då ser det ut som en vanlig 55% code? Och jag har svårt att tro att två kvadratmeter i hörnet skulle göra jättestor skillnad? Fördelen, å andra sidan, är ju att man faktiskt får använda seglet :-)
Vad tror ni?
Tomas Berg
Sep 13, 2012 @ 09:03
Förseglet ser ju spännande ut. Är det så att det finns två skothorn med ett skot i varje? Man harI så fall fantastiska möjligheter att kontrollera twist i seglet. Manövrar blir ju naturligtvis lite bökigare, inget för shorthanded. Kul med lite experimentsegel :)
SilverSurfer
Sep 13, 2012 @ 10:52
Det er vel ikke i alle regler at man får anvende en 55% Code heller ? (Ikke i DH, Ikke i IRC). Må man anvende en 55% code i ORC ?
Iøvrigt er argumentet med at den sidste (bortskårne) trekant jo nærmest er vinkelret på vindretningen jo intuitivt tilforladeligt. Der er vel nærmest kun drag i de sidste par kvadratmeter ?
Fint med lidt udfordring af vanetænkningen…….
Joakim
Sep 13, 2012 @ 11:22
Dom var ju trea i ORC och tog RAF bara i IRC:
http://www.palermo-montecarlo.it/public/classifiche-12/ris_orc.pdf
http://www.palermo-montecarlo.it/public/classifiche-12/ris_irc.pdf
Man får ha en 55% code i ORC. Tex Lenco har en. Dom vann boda offshore race i VM. http://noordzeeclub.nl/rating/orc_rms/rms/NED9110.PDF
Peter Gustafsson
Sep 13, 2012 @ 11:33
Kan du se hur de mäter in seglet?
Som en jib med LPG 7,100?
525.3 är ju maffigt på en 36-fotare.
Som en Farr 400 ungefär :-)
Joakim
Sep 13, 2012 @ 11:56
Som en jib. Den verkar vara klart under 55% och kan inte vara Code0 i ORC. I mätbrev ser den ut som en ganska vanlig 157% genua.
Kåre
Sep 13, 2012 @ 13:28
Svenska redskapsreglerna klarar inte av ett sådant försegel.
Det går eventuellt att tolka som att man kan mäta in en genua eller code 0 med avkapat skothorn som en gennaker. Jag misstänker att så fort någon svensk båt börjar använda sig denna typ av segel så kommer man göra ett tillägg till redskapsreglerna för att täppa till eventuellt kryphål.
Dubbla skotpunkter är inget ting nytt som det tidigare har påpekas.
Verkar vara ett utmärkt segel för långa bogar.
Kåre
Sep 13, 2012 @ 13:34
Jag tar tillbaka första delen av inlägget, dubbla skothorn finns beskrivet i redskapsreglerna dvs det går inte att lura regelverket med dubbla skothorn.
Sorry
Pelle Lindell
Sep 13, 2012 @ 13:42
Redskapsreglerna bestämmer inte vad som är tillåtet eller inte, det gör klassregler. Redskapsreglerna är en samling gemensamma definitioner som man kan välja att använda (eller inte) när man skriver en klassregel. Redskapsreglerna definierar försegel (av alla slag) under rubriken tresidiga segel så i en regel som använder redskapsregelns definitioner kan inte ett fyrsidigt segel vara ett försegel (varken fock/genua eller spinnaker). Tex. SRS och IRC använder begreppet försegel i redskapregelns mening och då måste ett försegel ha tre sidor, ORC använder inte det av redskapsregeln definierade begreppet utan har en egen (luddigare) definition som man tydligen tolkat så att seglet skall mätas som en genua med akter- och underlik extrapolerade till ett fiktivt skothorn. Hur som helst en spännande båt.
Kåre
Sep 13, 2012 @ 15:47
Det stämmer om man har klassregler kan man i princip tillåta vad helst men det är många båtar som inte har klassregler. Enligt Avdelning G ska ett försegel vara tresidigt men enligt “G.5.2 andra segelmätpunker” ska man extrapolera akter- och under-lik till ett fiktivt horn. Dvs man bör kunna mäta in detta segel som ett försegel eller gennaker i alla fall om man kopplar ihop de två skotpunkterna till en gemensam punkt. Men var står det att man inte får ha två skot ner till båten?
Pelle Lindell
Sep 13, 2012 @ 16:14
Så gott som alla som kappseglar gör det under klassregler. IRC-, ORC- och SRS-reglerna är klassregler i regelverkets mening.
Anders Nilsson
Sep 13, 2012 @ 15:48
Det kan väl betraktas som ett skot och ett snöre som håller ordning på kjolen.
Anders Nilsson
Sep 13, 2012 @ 15:52
Måste vara ett hyfsat krystat patent med tanke på att Trelleborg-Travemundefärjan haft stabilisatorer sen jag var en liten grabb.
Kåre
Sep 13, 2012 @ 15:55
Dessutom har jag sett en gammal ritning på en segelbåt från 30-40 talet som hade stabiliserande sidosvärd på liknande sätt
Peter Gustafsson
Sep 13, 2012 @ 16:39
Kåre & Pelle;
Hugh hävdar med bestämdhet att seglet blir mycket effektivare för att man får mindre motstånd när man skippar skothornet. Det låter ju rimligt, men hur stor skillnad kan det vara?
Och någonstans måste det finnas ett optimalt läge där man uppnår balans mellan yta och dragmotstånd. Är det där man ligger, eller skulle det kunna vara ännu längre fram i seglet?
Kåre
Sep 13, 2012 @ 19:24
Väldigt svårt att säga, per kvm är den säkerligen betydligt effektivare.
Räknar man att skothornshörnets kvm är gratis så tror jag att detta segel ändå är mer effektivt, mest beroende på bättre kontroll på “shapen”.
Man kan få samma kontroll med en extremt lång skotskena plus infucker men inte lika snabb trimmning. Är det jobbigt att trimma så trimmas det inte lika aktivt :)
Pelle Lindell
Sep 13, 2012 @ 20:09
Det är bokstavligen några 100.000-kronors frågor du ställer. Det går knappast att svara säkert utan att räkna, köra vindtunnel och fullskaletester men visst…det är rimligt att seglet blir bättre men hur mycket?
Tore
Sep 13, 2012 @ 20:42
@Pelle,
Seglet är byggt med förstyvnad mellan skotpunkterna, RSR G 1.4. (n).
Tillåtet i SRS, eller inte?
JIMMY
Sep 13, 2012 @ 22:41
DSS på AIRBENDER till nästa säsong, verkar enklare än svängköl… ;)
kalle
Sep 14, 2012 @ 11:11
Borde ju vaar helt rätt båt om du vågar ta fram sågen (-:
JIMMY
Sep 14, 2012 @ 13:27
Det var just det… Hade det funnit lite mer verifierat data så hade man kanske vågat. Alla filmer på DSS visar bara båtar på slör och halvvind. Lyftet ökar i kvadrat med farten vilket alltså innebär att lyftet/extra stabilitet är som minst när man kryssar. Airbender är redan snabb på öppna bogar och behöver inte bli snabbare och få högre SRS-tal pga det, det är på kryssen som jag vill ha mer stabilitet och fart.
Pelle Lindell
Sep 14, 2012 @ 09:43
Klassbåtar
Båttypens klassregler gäller.
Standardbåtar och mätbrevsbåtar
SRS-reglerna kräver (genom att vi anväder det i RSR defierade begreppet försegel) att ett försegel – segel satt för om den främsta masten – är tresidigt.
Skotpunkt (eller snarare skotets infästningspunkt)
Redskapsreglerna (RSR) definierar inte ett försegels “skotpunkt” men visar hur ett försegel mäts om det finns flera infästningspunkter i skothornet för skotet.
Om seglet sätts med två skot har förseglet fyra “horn” och är inte längre tresidigt.
Förstyvningar och förstärkningar
SRS har inga begränsningar för förstyvningar och förstärkningar för standardbåtar och mätbrevsbåtar.
Nästa fråga blir rimligen vad är ett skot och eftersom det inte är definierat i RSR så faller det tillbaka på allmänt nautiskt språkbruk. Språkforskare brukar ju använda google och wikipedia och då hittar man följande definition som inte är så tokig:
Sheet
In sailing, a sheet is a line (rope, cable or chain) used to control the movable corner(s) (clews) of a sail. (Dvs bägge skoten på en fyrsidig reacher är utan tvivel just skot)
Fore-and-aft rigs
The sheet on a fore-and-aft sail controls the angle of the sail to the wind, and should be adjusted to keep the sail just filled.
The jib sheet attaches to the clew of the jib, and controls it. The jib has a sheet on each side, only one of which (the leeward one) will be in use at one time.
Tore
Sep 14, 2012 @ 11:49
Är ett försegel med rev tresidigt? I något läge måste man skota från två punkter när man revar.
Pelle Lindell
Sep 14, 2012 @ 12:52
Ja…och vår avsikt är att göra en tydligare regel till nästa säsong.
F424
Sep 14, 2012 @ 13:44
Försegel med Fathead?
Självslående fockar med flyttbar skotpunkt i skothornshörnet?
Jan Dejmo
Sep 14, 2012 @ 14:08
Redskapsreglerna (RSR) är byggda på att ett tresidigt segel kan ha en bredd i toppen. Se RSR G.7.7.
Se figuren till RSR G.4.2 för fockar med flera infästningspunkter för skotet i skothornet.
F424
Sep 14, 2012 @ 14:23
+1
Mikael Vesala
Sep 15, 2012 @ 13:23
Beträffande seglet med två skothorn, så får jag en känsla att orsaken till att det skulle vara effektivare kan vara mindre motstånd i spalten mellan stor och code-seglet. I det området där seglena överlappar varandra på ett konventionellt segel skapas inte sörskillt mycket lyft, men friktionen finns där och då emot in och utsida på två segel. Skär man bort hornet så slipper man den friktionen men har kvar tillräcklig överlapp där det behövs. Plus ökad möjlighet till trim med mer eller mindre twist som nån skrev.
Mikael Vesala
Sep 15, 2012 @ 13:32
Sedan gillar jag DSS-vingen,det är en vansinnigt spännande idé som är frestande att utforska, men tyvärr är det nog som Jimmy skrev att det inte lönar sig i SRS, eftersom effekten av den är som minst när man behöver den som mest, dvs på kryss. Räknade lite på det till Cheetahn och i 7 knops fart skulle vingen ge en lyftkraft på 90 kg, men i 14 knops fart ger den ett lyft på hela 360 kg!!
PÅ kryss-läns är den inte mycket till nytta med, men tex på racet från skagen till Oset hade den varit kanon, Vi hade kunnat höjda mer och kunnat ligga stadigt i farter runt 20 knop!!
Code sails demystified | BLUR
Dec 9, 2012 @ 12:40
[…] För att hålla regelmakarna på tårna så utvecklas det ju hela tiden nya typer av segel. Här en “quad code” med dubbla skot. Man menar att den ger mindre motstånd och att twisten är lättare att kontrollera. Men jag är inne på att det mest är en gimmick. […]