J/70 vintersegling

De första J/70 kom till Sverige i veckan, och då var vi så klart lite sugna på att prova. Gastarna såg lite skeptiska ut då jag plockade upp dem inne i stan, men efter en lunch på Marstrands Havshotell så fanns det ingen tvekan kvar. 2-3 m/s, -3C och solen som tittade fram gjorde det faktiskt var ganska behagligt.

Båten är en av tre som är sålda till Stenungsund. Lite lustigt att Sveriges största Melges-flotta nu får sällskap av Sveriges första J/70-fleet. Nya ägarna stod på kajen och såg lite avundsjuka ut när vi gav oss ut. Jag hoppas de fick segla båten nu i helgen…

Jag hade med mig Magnus Hansson och Patrik Måneskiöld som normalt seglar med mig på J/111. Magnus seglar också Melges 24 och det var så klart intressant att få hans input på skillnaderna. Patrik är gammal matchracingseglare, så han har också sett ett antal olika båtar genom åren.

Vid en första anblick ser segelplanet litet ut, både på pappret och på havet. Bommen är hög och ganska kort, och det finns ingen stor fathead. Den initiala kritiken mot J/111 var precis densamma, men där har det visat sig att man kan få bra prestanda även med en moderat segelyta.

Nyckeln är ett lättdrivet skrov.

Och det har man lyckats med. Precis som med J/111 så skjuter båten fart vid minsta puff. Nästan lite för lätt med tanke på segelyta och vikt, men känslan blir bra och båten blir kul att segla.

Utmaningen med en liten båt är att få den att kännas stor på kryss (och som en jolle på undanvinden). Det har man lyckats med, och i alla fall i den lätta vinden så behöver man inte anstränga sig så mycket för att det skall tuffa på. I lite mer vind krävs det säkert aktiv segling, men  jag tror ändå att båten kommer att kännas mer lätthanterlig än en CB66 eller Viper som måste tämjas ordentligt.

Och det är väl det här som är den stora skillnaden mot en Melges 24, som är en riktig sportbåt som kräver en samtrimmad besättning med både maxvikt och styrka. J/70 är mer beskedlig och lätthanterlig, utan att vara trög. Detta kan tilltala de som kappseglar mer sällan eller gör det tillsammans med kompisar eller barn. Ur detta perspektiv kanske man hamnar mellan C-55/606 och Melges 24.

SRS har landat på 1,197 vilket kan jämföras med CB-66 på 1,178 och J/80 på 1,198.

Detta återspeglas också i däcksutrustningen. Fullvuxna män behöver inte en winsch på en så här liten båt, men med en yngre- eller mix-besättbing kan det vara det som gör seglingen kul i stället för en kamp. Normalt är fockskotet 2:1 men det var inte klart på den här båten.

Sittbrunnen är stor, och rymmer 3 personer med benen in framför winschen. Enligt klassreglerna så seglar man på 3 eller 4.

CREW POSITIONING
(i) Except for momentary sail handling and/or repair needs, crew shall remain aft of the mast while on deck.
(ii) Crew shall not stand and lean out over the cockpit safety lines or stern rails to promote roll tacking, roll gybing or to increase hiking leverage.
(iii) While seated on deck, crew shall have the base of their spine on the deck and inboard of the cockpit safety lines at all times.
(iv) Not more than two crew may have their legs outboard of the sheerline.
(v) When tacking or gybing, crew shall not hang, push or pull on the shrouds, mast, cockpit safety lines, stanchions or any other item to promote the maneuver.

Mast och bom kommer från Seldén och övrig däcksutrustning är Harken. Som vanligt på J/boats så sitter prylarna där de skall. På ruffens akterkant sitter fockrullen på babord och uthalet till peket på styrbord. Tackline på utsidan av ruffen på styrbord. Spinnfallet och cunningham sitter på akterkant mast och uthalet under bommen. Simple.

Här ser man också spinnakerlådan. En liten box som passar perfekt i ruffnedgången med avrinning akterut. Smart.

Vi gjorde några försök att provocera båten i den lätta vinden, men lyckades inte åstadkomma någon dramatik. Den blev inte ens tyng på rodret trots ganska rejäl krängning.

En bidragande orsak kan vara balansen i båten. Kölen sitter ju precis akter om ruffen vilket är relativt långt bak. Balansen på kryssen är bra men på undanvinden var den nästan lite fallgirig när vi seglade den plant eller med lovartslut. Men en stor gennaker på peke så är det ju mycket segel långt fram vilket kan ge denna effekt. Med en lätt lälutning så spårade den dock kanon. Gissningen är att den tål ganska tuff  segling utan att bli tung på rodret. Vi får se till att testa igen när det blåser lite mer…

Skall man döma av intresset så har man hittat rätt målgrupp. Man har sålt 300 båtar och runt 160 av dessa är byggda. Nästa vecka är det Key West med nästan 40 båtar på linjen. Man menar att J/70 är “the fastest growing sportboat designs ever”.

Efter att ha seglat den så kan man förstå varför. Det är en trevlig bekantskap som väcker lite habegär. Det är en båt som är “lagom” på många sätt och kan utgöra ett modernt alternativ för de som vill ta klivet upp från C-55 eller 606, men tycker att Melges 24 är för tufft.

En naturlig jämförelse är ju CB-66 som vi seglade på precis samma ställe för drygt en månad sedan. Jag tycker att CB mer är en stor jolle, som kräver att alla kör fullt i hängbanden på kryssen. J/70 känns dubbelt så stor och är inte alls lika krävande att segla (på gott och ont).

Jag kan se att J/70 passar de som vill segla med sina barn, sina kompisar som inte tar segling så allvarligt eller bara ha en enkel dagsseglare som ändå bjuder på kul segling.