Läge att tänka om kring höstseglingarna?

Efter Tjörn Runt så dör kappseglingen på västkusten.

Det finns säkert flera skäl till att det är så. Många har jobb och andra förpliktelser att ta tag i, men framför allt så finns det inget race som är tillräckligt bra eller kul för att locka seglarna. För uppenbarligen har man jub tid att segla på andra ställen i landet?

Några av racen har valt att fokusera på det sociala, och har nästan fått karaktären av eskaderseglingar. Jag tänker på Robline Skagen Race som samlar ungefär samma 20 båtar varje år och GKSS Septembersegling.

Septemberseglingen hade alla förutsättningar, och när racet var nytt gick man snabbt från 17 båtar 2005 till 38 båtar 2007. Då bestämde man sig för att tona ner kappseglingsapekten för att “inte skrämma bort folk” och blev renodlad “medlemssegling av familjeseglingskaraktär”.

Sedan dess har man legat mellan 18 och 29 båtar.

I år hade man inte ens sökt sanktion?

Det kanske är ok med 25 båtar, men inte om man tittar på underlaget. GKSS har 4200 medlemmar och man kan anta att några av dem är intresserade av segling? Men ändå låg många av de båtar som normalt seglar för klubben i olika race kvar i Långedrag i helgen. Eller valde andra race. Uppenbarligen har man missat något…

Samtidigt arrar Wästerås Segelsällskap med sina 220 medlemmar Höstkroken. Också där med fokus på det sociala men ändå med ordning på kappseglingarna. Här lockar man i år 83 båtar (upp 30% jämfört med ett rekordartat 2012) vilket är helt fantastiskt.

Det känns konstigt att stå på bryggan i Långedrag och önska sig till Västerås!?

Så vad tror ni. Vill något av de befintliga racen ta steget fram? Vill vi ha något helt nytt? Shorthanded? Havskapp?