Skip to content

23 Comments

  1. Thomas Wiberg
    Jan 12, 2015 @ 06:29

    Tack för en underbar artikel, Pelle! Ray Hunt var en fantastisk konstruktör/designer. Han ritade ganska många segelbåtar. Här hemma är det kanske inte så känt, men tänk bara på hans fantastiska Concordia yawl! De Du visar i artikeln hade flera syskon till, 310, 410, hans privata 510 upp till drygt 16m långa 1010. Jag ser på dessa fina båtar som goda exempel på vad våra svenska skärgårdskryssare kunde utvecklats till om inte Skärgårdskryssarförbundet hade varit så förbenat konserrvativa. Det är helt fantastiskt att en förening som har som uppgift att förvalta en konstruktionsregel inte har förnyat den på 90 år vad gäller dimensionering och bygge. Jo, jag vet att man får bygga i plast. Fast dimensioneringskriterierna ser fortfarande ut som det som gällde i båtbranschen 1969…. Ooops, nu stack man ut hakan! Dags att huka!

    Reply

    • Pelle Fälth
      Jan 12, 2015 @ 10:25

      Tack Thomas, håller med dig. Concordia 39 är makalös, förtjänar en plats i historien. Angående skärgårdskryssarna, kan det vara så att så många finns kvar just tack vare dimensioneringskriterierna? Kanotseglarreglerna kom till ungefär samtidigt som SK-regeln och ville främja snabba, lättbyggda och framför allt billiga båtar. Detta var på den tiden då vanligt folk började få semester och behövde nåt att sysselsätta sig med under en vecka eller två. Till skillnad från SK-regeln så har ju kanotreglerna alltid premierat utveckling, men båtarna blev stundtals lite väl klent byggda.

      Reply

  2. kalle
    Jan 12, 2015 @ 10:15

    Fina båtar! I en tid när de franska (i och för sig skitcoola) strykjärnen som styrs helt på längdmåttet, blivit mer och mer förebild för hur våra båtar skall se ut, är det kul att de långsmala båtarna lyfts fram. Det har ju tyvärr blivit så att det är fart och komfort per längdmeter som diskuteras. Detta är ju egentligen helt tokigt med tanke på hur billigt och effektivt det är att göra en båt lite längre för att förbättra prestandan. Hade man t.ex kunnat förlänga en Mini 6.50 till 7m (allt annat oförändrat) skulle denna sopat banan med de övriga för en kostnad av ett par tusenlappar…

    Reply

    • Peter Gustafsson
      Jan 12, 2015 @ 10:19

      Det är väl precis det man gjorde för att få Seacape 27.

      “Problemet” är väl att det är em ond/god cirkel, man gör den lite längre, sätter på lite mer segel, gör kölen lite djupare, breddar lite i aktern för att kunna bära den där nya coden, … och så håller man på så tills man inte har råd längre :-)

      Reply

      • Pelle Pedersen
        Jan 12, 2015 @ 10:29

        Akta dig; kan bli en ULDB och då får du inte segla i Arvika…

        Reply

      • JIMMY
        Apr 1, 2016 @ 00:04

        Jag tycker Kalle har en poäng. Om man bara ökar längden, utan att röra något annat, då ökar man inte rätande momentet nämnvärt vilket inte heller ökar behovet av mer segelyta och tyngre köl. Det blir en ganska god spiral. Lågt rätande moment innebär små rigglaster och det i sin tur innebär tunt laminat, lätt rigg, smidiga beslag, osv som i sin tur ger en billig men samtidigt en snabbare båt då vattenlinjelängd är den enskilt största fartdrivade parametern. Inte helt omöjligt att man kan få mer fart för pengarna i en båt med större längd/bredd-förhållande än vad som är praxis i dagens kölbåtar.

        Jämför man tex Aspect 40 med X-35 så har de hyfsat lika mått i bredd, vikt och djupgående, och därför också samma rätande moment och därmed likvärdig förmåga att bära segel. Men Aspecten är betydligt snabbare, tack vare ett 1,4m längre skrov. Nu blev ju inte Aspect 40 superbillig men det beror nog på mer tillverkningsmetod och materialval… ;)

        Reply

        • Thomas Ottosson
          Apr 1, 2016 @ 12:18

          Nackdelen är väl möjligen att längre vattenlinje ökar våta ytan. Vilket kräver mer segel. Vilket i sin tur kräver högre rätande moment, vilket ökar vikten. Och så är man inne i en process som kan sluta hur som helst… Ett enklare alternativ vore att helt enkelt öka överhängen, framför allt bak. Extrakostnaden är snudd på obefintlig, viktökningen högst måttlig, och man påverkar inte lättvindsegenskaperna. Däremot förlänger man den effektiva seglande längden, vilket förstås är direkt farthöjande så fort det börjar blåsa lite. Kan inte tänka mig att det finns något som ger mer bang for the buck. Enda nackdelen som jag kan se är att båten kanske skulle se lite “omodern” ut, och att man inte maximerar prestandan i förhållande till totallängden, vilket ju många tycks nästan fixerade vid. (Man kan fråga sig varför. Vi har ju inte en boxregel att förhålla oss till.)

          Reply

  3. srsseglaren
    Jan 12, 2015 @ 11:14

    Log canoe:
    http://www.sailmagazine.com/inshore-racing/chesapeake-bay-log-canoe
    Select Log canoe under “Portfolio” :
    http://www.gregpeasephoto.com/index.php#p=-1&a=0&at=0
    Undrar om det är mediaansvarig som sitter i aktern ?

    Reply

  4. CAI KABRELL
    Mar 30, 2016 @ 04:25

    hej

    Jag tänkte nämna att NW wooden boat school i port Townsend WA byggde en Perry designad spetsgattad båt som kallades sliver.

    Då jag såg den var den inte färdig ännu.

    Om jag kommer ihåg rätt så har jamestown distributor lite om den samt den har nog också nämnts i diverse tidningar här i USA.

    Bygger om en ingrid 38….

    MVH
    CAI

    Reply

  5. srsseglaren
    Mar 30, 2016 @ 08:24

    Finns “Red Herring” med ngn tråd ?
    För byggtiden 1980 rätt extrem med cantingkeel:
    https://sailinganarchy.com/2012/08/23/red-rocker/
    http://sailinganarchy.com/2012/08/18/red-means-go/

    Reply

  6. Ted David Lundberg
    Mar 30, 2016 @ 14:20

    Vad ger kanothäcken för fördelar?
    Jämfört med modern, bred.
    Jämfört med skärgårdskryssarvarianten.

    Reply

    • Pelle Fälth
      Mar 31, 2016 @ 22:00

      En kanothäck hittar man oftast på en ganska långsmal båt, så det är svårt att jämföra med en “modern” bred häck eftersom de sitter på tämligen olika båtar. Själva grejen med en kanothäck är att båten är “utdragen ” och avslutas med en mjuk rundning, alltså längre vattenlinje och ett jämnt fördelat deplacement som inte påverkas så mkt när båten kränger, dvs inte mkt till broachning. Finnjollen är i princip en C-kanot som fått häcken avsågad, kanske fick man bättre undanvindsegenskaper på bekostnad av kryssfart.

      Reply

      • Anders B
        Apr 1, 2016 @ 20:04

        Såvittjagminns så fanns en gång en A22 med bred häck (som inte blev nån succe). Fanns det tillfällen då den hängde av en traditionell A22:a?

        Reply

        • Pelle Fälth
          Apr 2, 2016 @ 17:54

          Jo, den har jag sett, såg ganska fräck ut om man inte tänkte på att den var en 22:a. Fast lite udda med en bred, flat båt med hårda slag och lång köl :-) Den gick väl inget vidare men om det berodde på designen eller bygget eller seglarna har jag inte koll på. Vill minnas att jag kryssade förbi den på Tjörn Runt en gång i en gammal träfolka.

          Reply

          • Christer Östman
            Apr 3, 2016 @ 00:22

            Jag antar att ni pratar om Roffe “plåt” Erixons röda aluminiumlåda som kom ny till kryssarpokalen (SM) i Norrköping 1990. Hon var åtta meter lång och av rent fysikaliska anledningar kunde hon inte hänga med när det började blåsa. Däremot gick hon bra relativt oss andra i vindar under så där fem meter. Jag seglade S 298 Trickson IV.

          • Christer Östman
            Apr 3, 2016 @ 00:41

          • srsseglaren
            Apr 3, 2016 @ 10:59

            S366 Funderade på den men en bred akter behöver ju inte betyda bred båt?
            Med 8,30×2,80 är den bredast i matrikeln, jmf sk30 S214 Adriane som bara är 2.19 bred har slag samt en akter som ser avhuggen ut ?

            Finns visst även en tidigare version en A22 S491 med samma mått från 1980 ? felskrivet år ?

  7. hasse B
    Mar 31, 2016 @ 11:23

    Fördelen med en kanothäck är minskat motstånd när avlösningen i aktern sker, gäller upp till skrovfart. aktern skall vara så vass som möjligt, Nackdelarna är minskad bärighet sämre surf/planing

    Reply

  8. Christer Östman
    Apr 4, 2016 @ 03:59

    22 S 491 är den båt jag pratade om ovan. Det står fel år på SSKF:s sidor. Ska vara 1990.
    30 S 214 är ju även den av Roffe plåts hand. Hon var 1,2 meter längre från början men Roffe kom på att han lika gärna kunde kapa henne eftersom den biten inte gjorde någon nytta. Så hon ser inte bara kapad ut, hon är kapad… :)

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.