Close
Skip to content

17 Comments

  1. Thomas Wiberg
    May 10, 2016 @ 18:04

    Otroligt skön bild på FarEast 28:an i motljus!

    Reply

  2. Dan
    May 10, 2016 @ 23:11

    Håller med! Och även de övriga bilderna får en att vilja ut och kappsegla, vintern är för lång!

    Reply

  3. Per
    May 11, 2016 @ 12:28

    Hur går FarEasten mot J111 och M34an? Hänger den med?

    Reply

    • Peter Gustafsson
      May 11, 2016 @ 13:49

      Den går väl ungefär som man förväntar sig.

      Det är ju en ganska mycket kortare båt, så på kryssarna har man det svårt. Men på undanvindarna gled den på förvånansvärt bra trots lätta vindar. Kan eventuellt ha svårt att gå lika lågt som oss andra smalare och mer lättdrivna båtar.

      Vore kul att se samma gäng i 12 m/s :-)

      Reply

      • Mattias Carlsson
        May 11, 2016 @ 14:29

        Den där kommentaren om att det är svårt med fart på kryssen om man inte har lång vattenlinje återkommer rätt ofta så jag måste be någon att reda ut begreppen. Jag har fått lära mig att vattenlinjelängden bara blir en faktor vid maxfart, då den ju begränsar hur långt den kan bli mellan två vågor och därmed deras maxhastighet genom vattnet. Men att det inte är en begränsande faktor i andra sammanhang, det vill säga, det skulle i princip (för icke planande båtar då givetvis) bara spela roll vid kanske hård halvvind eller därikring, allt annat lika. Men som sagt, nu har jag läst den här kommentaren så många gånger att jag inser att jag måste ha missat något. Vad gäller, kan någon reda ut? Tack på förhand.

        Reply

        • Peter Gustafsson
          May 11, 2016 @ 15:05

          Just i det här fallet så har båtarna ganska lika koncept (lätt deplacement & mycket segel), och då har såklart storleken betydelse.

          En M34 eller J/111 kryssar väl som en 42-fotare trots 2 meter kortare vattenlinje. Och en FE28R kryssar väl som en 35-fotare. Men man kan bara töja fysikens lagar så mycket ?

          Reply

          • Mattias Carlsson
            May 11, 2016 @ 15:20

            Jo, fast att en båt kryssar som en annan kan ju ha en massa andra förklaringar. Jag var mer ute efter vilken påverkan just vattenlinjelängden specifikt har i annat än maxfart, om allt annat (t ex segelyta osv) är lika.

        • Fabian
          May 11, 2016 @ 15:34

          Den vågbildande delen av motstandet är starkt beroende av froudetalet ( Fr= v/sqrt(L*g)). På samma hastighet har en båt med lång vattenlinie lägre Froudetal än en båt med kort vattenlinie. Det är alltså inte bara maxfarten. Se bild här (tex, finns bättre också):
          http://www.nap.edu/openbook/0309058791/xhtml/images/p20003276g709004.jpg

          c_w är vågmotstandskoeffizienten. Humpen i kurven beror på interferenz mellan olika vågsystem.

          //Fabian

          Reply

          • Mattias Carlsson
            May 11, 2016 @ 15:40

            Okej, tack. Men motståndet består ju även av våt yta. Hur vet man att det lägre froudetalet “vinner” över den ökade våta ytan? Ber om ursäkt för mina bristfälliga kunskaper :-)

          • Fabian
            May 11, 2016 @ 15:51

            Såklart har våtytan en stor betytelse, sen har ju skrovets form och ytråheten en stor betydelse också. Det där är ju därför j111 kryssar snabbare än andra 11 m långa båtar.
            Har du två båtar med samma vattenlinie längd och samma segelyta så kommer den lättare troligen vara snabbare. Har du två båtar med samma deplacement och segelyta kommer troligen den med längre vattenlinie vara snabbare. Är inget av de måtten samma så blire det lite krångligare och då få man tittar på oliga parameter, tex. segelyta/ deplacement och längd/deplacement, bredd/ deplacement eller den så väl diskuterade prismatiska koefficenten. Har du två båtar som ligger i samma område på de parametrarna så kommer nog den längre vara snabbare. Utan att har kollad det men så borde vara fallet för de där 3 båtararna.
            Vattenlinielängd är viktigt och blir allt viktigare när farten ökar (tills båten börjar planar eller halvplanar) men deplacementen/ segelytan är viktigt oavsett fart ;).

          • Fabian
            May 11, 2016 @ 15:53

            Tillägga att våtytan är såklart proportionellt till deplacementen.

          • Mattias Carlsson
            May 11, 2016 @ 16:02

            OK, tack Fabian!

  4. Anders
    May 11, 2016 @ 13:56

    Reply

  5. Anders F
    May 12, 2016 @ 12:24

    Hej Fabian
    jag skulle dock inte säga linjärt proportionellt, snarare kubiskt proportionellt.

    Vid direkt förstoring med samma form är ytan kubiskt proportionellt mot depl.

    Sedan kan ju ytan ökar mer elller mindre beronde hur formen ser ut. (en boll ger minsta yta per volym)
    jmr ett vinglas med ett snapsglas hur stor volymen (depl) i förhållande till yta.

    Reply

    • Fabian
      May 12, 2016 @ 12:40

      Har jag skrivit linjärt? ;)

      Reply

      • Jakob
        May 14, 2016 @ 12:42

        För en matematiker är det underförstått linjärt om inget annat anges.

        Reply

  6. SilverSurfer
    May 12, 2016 @ 18:01

    Nerd alert…..

    Proportionalt er vel lineært :-). Men grundtanken om at overfladens areal stiger når deplacementet stiger er jo rigtig nok – bare ikke proportionelt – og forudsat samme grundform.

    Selv om der (hypotetisk) skulle være der hedder kubiskt proportionelt ville det jo heller ikke være rigtigt at overfladearealet skulle være kubiskt proportionelt mod deplacementet.

    Derimod forholder overfladearealet sig kvadratisk til de lineære dimensioner og deplacementet kubisk til de lineære dimensioner.

    Havde egentlig bestemt mig til ikke at kommentere, men i lyset af de tre foregående indlæg kunne jeg ikke lade være…….

    Måske forstår jeg bare ikke svensk :-)

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.