Transportsegling Malta-Aten
En båt mår inte bra av att ligga still, det står helt klart.
Vi tog ju upp Blur i Valetta efter Rolex Middle Sea Race 2019, och sedan har hon legat på land med masten på. Hade man vetat att det skulle ta så lång tid så hade man antagligen förberett sig bättre. Men det var svårt att förese att vi 2020 skulle drabbas av en pandemi.
Båten såg så klart ledsen ut, men det mesta gick att skölja av efter sjösättning. Några lokala killar tvättade masten och de lock som suttit på fick blötläggas. Vidgivaren hade stannat av smuts, men kom igång efter lite kärlek. Det som krävde mest jobb var faktiskt Pontos-wischarna som ju har en lite mer intrikat mekanik med fina kugghjul för att få till en överväxel – de mår INTE bra av att stå oservade under lång tid.
Det enda som var helt trasigt var handenheten till VHF-en som sitter vid ratten. Det lär ha varit riktigt varmt under det svarta kapellet.
Ny båtgranne, Arcona 38 Kiboko Tatu, som också skall köra Middle Sea race med delvis svensk besättning. Ägaren George hade tyvärr fastnat på resan från USA och satt fast i Italien…
Efter ett par dagas meckande kom mina gastar ner. Jocke Cordaly och Göran Artman (mest känd för att ha vunnit klassen på Silverrudder med sin X-382 Xusidus). Bägge två är rutinerade och har bland annat seglat ARC med Micke Ryking på Talanta.
De anlände lördag, och jag fick chansen att visa Valetta.
Söndag morgon var det dags för COVID-test. För att komma in i Grekland behöver man en PCR-test som är under 72 timmar gammal, så det gällde nu att landa i Pylos innan 09:00 onsdag morgon. Men väderroutingen såg bra ut: vind från syd under måndagen, som skulle vrida till nord och lätta under måndagen. Även nätterna skulle innebära lute svagare vind. Men best guess var att vi skulle ta oss över på lite drygt 50 timmar om vi stack under söndag eftermiddag.
Så skönt att äntligen få hissa segel igen!
En odramatisk första natt då vi seglade ganska lång norr om rhumbline för att få till vinklarna dagen efter. Kolsvart natt utan måne, men stjärnklart. Tydligen siktades både delfiner och sköldpaddor då jag inte var på däck.
Härlig segling med omväxlande fock och code på dagarna, där vi fortsate underhållsarbetet.
Vi ankom till Pylos vid 7 på kvällen. Det är en ganska deprimerande marina. Det är gratis att ligga där, så det verkar ha blivit en plats där folk lägger sina risiga båtar över lång tid. COVID kan säkert också ha bidragit.
Jag försökte direkt få tag i berörda myndigheter för att få OK på vårt COVID-test och klarerare in båten. Nattvakten verkade inte så intresserade, utan jag skulle komma tillbaka på morgonen, men vi fick i alla fall ok på att komma in i landet och kunde äta en välförtjänt middag.
Onsdag förmiddag ägnades åt pappersexercis, det är mycket saker som skall fyllas i, stämplas och betalas när man skall segla i Grekland. Och det har inte blivit enklare med COVID. Men vid lunch var alla nöjda och vi kunde segla söderut för att sedan kunna falla av och sätta gennaker.
Fin segling, där vi verkligen försökte maximera dagen. Här rundar vi Tenaro, som tydligen är Europas sydligaste udde. Då kan man bocka av den också… Vi ankrade på svaj i Porto Kale strax innan solen gick ner. J/111 är kanske inte den vanligaste cruisingbåten, så många tittade konstigt.
Jag körde ett antal olika vädermodeller, och bästa sättet att undvika kryss upp till Aten var att sticka tidig eftermiddag och sedan segla natt.
Fin spinnakergång fram till nästa udde och sedan halvvind norrut.
Lite blandade vindar under natten innan det blev bidevind på morgonen. Vi kunde förtöja på Olympic Marine vid 10:00 på fredagen.
Fredag & lördag gick till tvätt av båt + fortsatt meck för att göra båten klar inför race.
Nu åker hela gänget ner veckan efter midsommar. Starten går 4/7.
Jonny Petersson
Jun 15, 2021 @ 11:13
Kul att se att ni är igång och lycka till:-)