SRS-Hav – goda intentioner vs 20 år av väder

De officiella organisationerna i vår sport menar säkert väl.

Men vad är det man brukar säga om goda intentioner?

Segelsporten blir hela tiden mer komplex. Seglarna efterfrågar enkelhet. Ändå kommer det hela tiden nya förslag på hur vi genom ytterligare regler och scoringsystem ska göra sporten mer rättvis. Jag har svårt att se att någon blir gladare av det?

Senaste förslaget är en vidareutveckling av SRS: ett separat SRS-tal för havskappsegling. Frågan kom i ett mail från Svenska Havskappseglingsförbundet. Argumentet är att SRS-talet bygger på en rundbana i mellanvind, medan havsrace seglas i mer vind och med mer sträck. Alltså borde båtar som går bra på sträck i frisk vind ha ett eget, högre tal till havs.

Bäste medlem i Svenska Havskappseglingsförbundet!

SHF är klassförbund för så väl SRS som för ORC inom Svenska Seglarförbundet. Det betyder bland annat att SHF har till uppgift att främja klassens tävlings- och fritidsverksamhet, handlägga båttekniska frågor samt påverka och medverka i den tekniska utvecklingen för båtklassen.

Våra egna stadgar går än längre och styr verksamheten att:

Tillvarataga havskappseglingens intressen i Sverige och tillse att båtar som deltager i havskappsegling har ett mätetal enligt ett av SSF godkänt mätbrev eller motsvarande.

SRS Hav – en idé om ett av Svenska Seglarförbundet beräknat respittal för segling på öppet hav.

SRS-talet skall representera en båts maximala prestandapotential på en cirkelbana i mellanvind. En båt med SRS-talet 1,000 ska som bäst kunna segla i 5,5 knop i snitt runt en tänkt cirkelbana. En havskappsegling är sällan enligt den definitionen utan seglas oftare i en högre vindstyrka än runt en ö och håller i många fall en större andel sträck och halvvindsbogar än cirkelbanan.

En idé om SRS-Hav är då att ett sådant specialtal ska finnas på ditt SRS mätbrev eller båtdatablad på samma sätt som det sedan många år uppskattade specialtalet för shorthanded. SRS-Hav ska givetvis kunna kombineras med shorthanded.

SHF behöver din åsikt om vi som klassförbund tillsammans med klubben Runmarö Yacht Club ska motionera till Svenska Seglarförbundets årsmöte om att införa ett sådant tal i SRS systemet. Om SHF tar emot en tydlig majoritet positiva reaktioner för SRS-Hav ser vi en god chans att den senare får demokratiskt stöd på Seglardagen.

Vi tänker oss att du som medlem i SHF uttrycker din röst på ett av nedanstående alternativ:

1. Jag tycker att SRS-Hav är en bra idé och vill att SHF motionerar till Seglardagen om ett införande i SRS systemet.

2. Jag tycker att Svenska Havskappseglingsförbundet ska verka för att havskappseglingar i större utsträckning seglas efter internationella respitsystem gjorda för havskappsegling såsom ORC eller IRC

3. Jag tycker att SRS-Hav är en dålig idé och vill att havskappseglingar i Sverige ska seglas enligt SRS vanliga beräkningsmodell.

Låter rimligt.

Men stämmer det?

Jag blev nyfiken (man är ju lite nördig)

Så jag tittade 20 år tillbaka på sex race. Två race på vårsäsong, två mitt i sommars och två höstrace:

• Öppet Hav, maj
• 2Star, maj
• Bohusracet, juni
• Gotland Runt, juli
• Skagen Race, september
• Åland Race, september

Upplägget är enkelt. Varje race får sin nuvarande/typiska bana och sitt vanliga/typiska startdatum, samma varje år 2006 till 2025. Sedan routar jag en typisk SRS 1.000-båt, en X-332, på banan i det väder som faktiskt blev, timme för timme ur SMHI:s analys. 120 årgångar. Tvåhundra etapper. Drygt 4 000 seglade timmar. Vädret är den enda variabeln.

Innan jag rörde en enda siffra skrev jag ner vad jag förväntade mig att hitta om förslaget stämde: mer vind än mellanvind i de flesta årgångar. Mer tid på halvvind och läns än på en rundbana.

Resten av artikeln är analysen, med alla siffror och figurer. Den som bara vill ha svaret kan hoppa till slutsatsen längst ner.

Så gjorde jag

Varje race routas på sin nuvarande bana med fast startdatum och klockslag varje år 2006 till 2025, oavsett om racet seglades det året. Frågan är klimatologisk: vilket väder får ett race på det här datumet och den här banan? Starttiderna är medianer av seglade starter 2016 till 2025. Fleretappsrace routas etapp för etapp med fast restart.

Typbåten. X-332 med ORC-polar, Expeditions optimala routing med polaren på 90 procent dag och natt, utan ström. 90 procent är rätt för routing men gör absolut båtfart opålitlig som mått. Därför säger analysen inget om fart, bara om vind och vinklar, som är oberoende av polaren.

Vädret. SMHI:s MESAN-analys timme för timme, 11 km 2006 till 2014 och 2,5 km 2015 till 2025, klippt till varje races område och konverterad till GRIB. Analysen är facit, inte prognos, och jag har kontrollerat den mot kuststationerna i varje område längre ner.

Referensen. SSF:s mätmanual säger bara att SRS-talet ska representera bästa potentiella prestanda på en rundbana i mellanvind. Jag har satt mellanvind till 5 till 7 m/s med 6 m/s som mittpunkt, och rundbanan till en cirkelbana: lika distans på alla kurser relativt vinden, seglad med polarens VMG-vinklar på kryss och läns, samma idé som ORC:s “circular random”. För X-332 vid 6 m/s ger det 28 procent av tiden på kryss, 21 på skarp halvvind, 31 på halvvind och sträck, 20 på läns. Alltså 50 procent över 90°. En kryss/läns-bana redovisas som känslighet.

Två ord återkommer. Offset är ett races medelvärde över tjugo år minus referensen. Spridning är standardavvikelsen mellan åren i samma enhet.

Vad jag skrev ner innan jag tittade

Tre hypoteser skrevs ner innan en enda routing fanns. Majoritet prövas med exakt binomialtest; p är sannolikheten att se minst så många årgångar om utfallet vore slumpmässigt 50/50.

Varken H1 eller H2 håller. Premissen om mer vind och mer halvvind saknar stöd. H3 håller: vinden varierar mer mellan åren i samma race än racet avviker från mellanvind, och det är inget ett fast tal kan rätta till.

TWS är tidsviktad medelvind över racet, medel över åren, offset mot 6 m/s. Känslighet: H2 faller även mot en kryss/läns-bana med 44 procent läns (54 av 119). H3 på andelen över 90° håller i 6 av 6 race. H3 var ursprungligen formulerad på båtfart och ströks när polaren på 90 procent gjorde fartmåttet opålitligt; den ursprungliga gav samma utfall, 5 race av 6, och ligger kvar i analysfilen för spårbarhet.

Vinden

Var tiden går på svenska havsrace: andel seglad tid per vindvinkel och vindstyrka.. Mörkare är mer tid. Orange ring är mellanvind 5–7 m/s, orange kant är cirkelbanans vinkelmix vid 6 m/s. Tyngdpunkten ligger på kryss i 6–14 knop; den tid som hamnar i mellanvind är till stor del läns.

Mellanvind i SRS-sammanhang är 5 till 7 m/s, säg 11 till 12 knop. I 60 procent av årgångarna blåste det mindre än så i medel över racet. Fyra race av sex har en medianvind under 11 knop. Öppet Hav i maj ligger på 9 knop. Gotland Runt på 10. Ett race sticker ut. Skagen Race i september har 14 knop i median och är det enda som i genomsnitt blåser mer än mellanvind. Åland Race, också i september, ligger precis på gränsen.

• Öppet Hav, 496 h över 20 år. Halvvind och sträck 23 procent av tiden, cirkelbanan 31 (−7 procentenheter). Mellanvind 34 procent av tiden.
• 2Star, 1 079 h över 20 år. Kryss 38 procent av tiden, cirkelbanan 28 (+10). Mellanvind 23 procent av tiden.
• Bohusracet, 572 h över 20 år. Kryss 38 procent av tiden, cirkelbanan 28 (+10). Mellanvind 22 procent av tiden.
• Gotland Runt, 1 375 h över 20 år. Halvvind och sträck 20 procent av tiden, cirkelbanan 31 (−11). Mellanvind 26 procent av tiden.
• Skagen Race, 281 h över 20 år. Skarp halvvind 30 procent av tiden, cirkelbanan 21 (+9). Mellanvind 12 procent av tiden.
• Åland Race, 454 h över 19 år. Läns 27 procent av tiden, cirkelbanan 20 (+6). Mellanvind 22 procent av tiden.

Medelvinden över racet, m/s, per race och år. Orange ram betyder att året låg i mellanvind 5–7 m/s. Läs vågrätt för samma race olika år, lodrätt för samma år olika race: spridningen mellan åren i ett race är 1,2–2,7 m/s, större än skillnaden mellan racen.

Vinklarna

Här blev jag faktiskt förvånad. På en rundbana i mellanvind seglar en X-332 ungefär 50 procent av tiden över 90 grader, alltså halvvind, sträck och läns. På havsracen är det 40 till 46 procent. I 71 procent av årgångarna seglade båten mindre tid över 90 grader än på rundbanan, inte mer.

Kryssandelen är högre i alla sex race än på rundbanan. Bohusracet toppar med 44 procent av tiden på kryss. Bilden av havsrace som sträckbogsrace stämmer inte. Vi kryssar. Känns extra bra att ha en J/99 då 😀

Visst känner vi igen detta? Hur ofta står vi inte efter ett Bohusrace och är förvånade över att “det här måste vara världens längsta kryss-läns-bana”? Och det är ju dessutom så att när tävlingsledningar själva får lägga bara, stim på Sandhanm Open eller mästerskap, så lägger de ofta banan medvetet för att det skall bli kryss-läns.

Så här ser det typiska racet ut, median per race över 20 årgångar och viktat på seglad tid. p10–p90 är spridningen i vindstyrka inom det typiska racet. W är andel tid med vind i 5–7 m/s, A är likhet i vinkelmix mot cirkelbanan (1 = samma), O är andel tid som ser ut som referensen i vind och vinkel samtidigt.

Alla sex seglar mer kryss än referensens 28 procent, upp till 44 i Bohusracet, och alla utom Åland seglar mindre halvvind och sträck än referensens 31. Höstracen är det enda som delvis stämmer med premissen: Skagen blåser 14 knop i median och Åland har 54 procent av tiden över 90°, med hälften av racet i mörker.

Vågrätt medelvinden över racet, lodrätt ett vinkelindex: andel tid på halvvind (55–135°) minus andel på kryss och läns. −1 är en ren kryss/läns-bana, +1 ren halvvind. Orange band är mellanvind 5–7 m/s, orange linje cirkelbanans index (+0,04); skärningen är SRS-referensen. Färg = säsong, svart punkt = racets medel över åren. Alla race utom Skagen ligger under linjen.

Spridningen

Det här är den del jag tycker är viktigast, och den som gör hela idén med ett fast havstal omöjlig. Skillnaden mellan ett lätt och ett friskt år i samma race är flera gånger större än skillnaden mellan racet och rundbanan. Skagen Race har i medel 0,7 m/s mer vind än mellanvind. Mellan åren varierar det med 2,7 m/s. Gotland Runt ligger 0,4 m/s under mellanvind, och varierar 1,7.

Ett fast tal per race skulle i bästa fall träffa rätt vartannat år. De andra åren flyttar det resultat åt fel håll.

Figur 7. Varje årgång som en punkt: vågrätt medel-TWS minus 6 m/s, lodrätt andelen tid över 90° minus cirkelbanans 50 procent. Orange kors är SRS-referensen. Färg = säsong, svart punkt = racets medel över åren. Fem race av sex ligger nere till vänster: lättare och spetsigare än rundbanan i mellanvind.

Figur 8. Samma karta med en panel per race, de andra racen i grått bakom. Det mörka strecket är racets medel plus minus en standardavvikelse. I varje race är spridningen mellan åren i vind 1,2 till 2,7 m/s, mot en offset på 0,2 till 1,2.

Bara Skagen ligger till höger om referensen i vind, med 0,7 m/s, och bara Åland ligger över den i vinkel, med fem procentenheter. Alla andra ligger i nedre vänstra kvadranten: lättare och spetsigare än rundbanan i mellanvind.

Det som skiljer havsracen från cirkelbanan är alltså inte banan. Det är vädret det året. Och det hanterar inget fast tal i världen. Antingen rättar man för vinden när racet är seglat, som ORC gör, eller så låter man bli. SRS ger idag ett tal som i medel faktiskt ligger rätt.

Håller vädret?

MESAN jämfördes med 2 till 4 SMHI-stationer per race över varje årgångs väderfönster, 388 jämförelser: bias +0,35 m/s, RMSE 0,87 m/s på medelvinden över fönstret. MESAN ligger alltså något över stationerna, åt fel håll för förslagets tes. Är analysen för blåsig är de verkliga racen ännu lättare. Den äldre 11 km-generationen till och med 2014 validerar i nivå med den nyare, bias +0,2 till +0,5 m/s och RMSE 1,1 till 1,4 m/s per station i stickproven.

Vad analysen inte säger

• Vi har kört en typbåt och en polar. Vind- och vinkelstatistiken är ju oberoende av polaren, eftersom optimal routing i de här vindarna sällan väljer bort vind.
• Polar 90 procent i routingarna: rätt för routing, fel som fartmått, så analysen säger inget om båtfart.
• Optimal routing. En båt som seglar rhumbline får en annan vinkelmix; den skulle ge mer kryss och mindre sträck, alltså ännu längre från premissen.
• Fasta datum varje år, oavsett om racet seglades. Ett känslighetsset med seglade datum är inte kört. Normalt brukar jag göra detta när jag preppar för ett Gotland Runt; 20 år med 7 körningar per år (3 & 6 dagar före typiskt startdatum). Skulle inte göra mycket skillnad här.
• Åland Race 2020 är uteslutet: stormen Aila 16 till 17 september gav ingen routbar väg. 2Star 2013 saknar en timme i SMHI:s arkiv, Expedition interpolerar.
• MESAN i två generationer, 11 km till och med 2014 och 2,5 km därefter, i samma serie.
• Frågan om toleransen mot antal segel är en mätregelfråga, inte väder, och ligger utanför. Kommer en separat artikel om det.

Min slutsats

Premisserna för förslaget stämmer inte.

Offshore i våra vatten innebär ännu mer kryss. Inte halvvind. Och det blåser inte hårdare bara för att man är på havet. Om det inte är höst, så klart.

Ett fast SRS-Hav skulle flytta varje båts tal med en konstant som ska fånga en offset på 0,2 till 1,2 m/s i vind och några procentenheter i vinkelmix, åt fel håll mot premissen. Vinden varierar med 1,2 till 2,7 m/s mellan åren i samma race, så talet träffar rätt slumpmässigt och förskjuter resultaten andra år.

Jag tycker att vi ska vara försiktiga med fler tal. Varje nytt tal är en ny mätregim, nya protester och nya diskussioner i hamnen om vem som egentligen vann. Det seglarna frågar efter är enkelhet. SRS fungerar. Låt det vara.

Källor och verktyg

• Väder: SMHI MESAN via opendata-download-grid-archive, feed 4 (11 km, 2006–2014) och feed 6 (2,5 km, 2015–2025); stationer ur SMHI corrected-archive.
• Routing: Expedition, grid-routing, X-332 TJANGS ORC-polar på 90 procent dag och natt, ström av, en GRIB laddad, export som Summary-GPX per race och etapp.
• Analys: Pixel-repot, scripts/srshav/ (events.py tidsviktad statistik, analysis.py hypotestest med exakt binomialtest, figures.py figurer) och pixel_core/mesangrib.py (GRIB-bygge och validering). Spec med förregistrerade hypoteser: docs/SRSHAV_Vaderanalys_spec_v0.2.md.
• SRS-referens: SSF mätmanual kölbåt 2026 ger “rundbana i mellanvind” utan siffror; operationaliseringen är min och skrevs ner före batchen.
• Typbanor: racens nuvarande banor ur seglingsföreskrifterna, ritade i Expedition. Starttider: medianer 2016–2025.

Nästa steg

Det finns en fråga till i den här datan, och den är roligare än den första….

Alla vet att en Code 0 kostar på mätetalet. Färre vet vad den ger tillbaka. Hur många undanvindssegel lönar det sig att ha ombord i SRS?

Så jag gör om Gotland Runt med en J/99. 20 årgångar, sju startdatum per år och fem garderober, från bara krysställ till S2, Code 0, A3 och S5. 700 routingar mot 1 100 SRS-mätbrev. Spoiler: SRS gynnar inte båtar med få segel.