Vad styr Svensk segling – uppdrag och organisation

Ta ett djupt andetag och dyk in i definitioner, uppdrag och organisation. Jag skulle inte skriva om detta träsk om jag inte trodde att det är utgångspunkten till förändring och att frågorna utgör grund för all styrning om två år. Därtill är det fundamenta för dem som vill ha ett vapen att främja havskappsegling inom SSF. Det blir roligare i artikel 3.

Karta och kompass – grundläggande beslutspsykologi

Efter Seglardagen uppstod en välgörande debatt om de beslutsprocesser som styr seglingens vardag, bl.a. om styrning, resurser, avgifter, inriktning och beslutsunderlag. En vanlig orsak till konflikter är olika uppfattningar kring beslutsprocesser. Beslutsprocesser (demokrati) styr alla maktrelationer, delaktighet, förtroende och förväntningar. Kort sagt, processen som styr sakfrågorna bestämmer resultatet.

Förmågedjup och förmågebredd säger förre ÖB – starkare elit och fler kappseglare säger SSF. Men vet vi vad de menar? Inte jag i alla fall. Vad vi kan förvänta oss att SSF ska prioritera med begränsade resurser beror på vad vi menar med seglingsidrott. Bakom denna outtalade fråga rymmer en krass verklighet, vilka målgrupper ska SSF vara till för och hur mycket krut ska vi fyra av för olika ändamål. Budgeten är en markör för verksamhetens inriktning liksom en mätbar storhet som indikerar förmåga att nå målen.

När vi diskuterar mål måste vi ha en karta (en grammatik) så att vi delar samma verklighetsuppfattning. Vad menas exempelvis med elitverksamhet? Vad avses med ungdomssegling? Vad är breddsegling? Efter att ha ögnat igenom möteshandlingarna från Seglardagen är det helt uppenbart att det uppstår meningsskiljaktigheter. Man har helt missat kartan, det finns inga definitioner på vad som menas med seglingsidrott. Vi har inte definierat vår sport och har därför olika uppfattningar om vad vi ska göra. Utan karta är det desto viktigare med en bra kompass. Om vi liknar compassen med en budget (en inriktningsvisare) kan man säga att den inte var vidare kalibrerad eller specificerad, möjligen innehöll den kardinalstrecken samtidigt som seglardagen inte diskuterade mål och inriktning. Det är då jag tror att det uppstår missförstånd. Om människor samlas från olika delar av Sverige för att fatta beslut om seglingens framtid genom att rösta igenom en luddig budget utan verksamhetskoppling. Hur detta kan komma sig är mycket märkligt och är enligt min tes inte styrelsens fel, felen ligger mycket högre upp…

Finns det en koppling mellan mål och medel?

När SSF:s högsta beslutande organ, ”seglardagen” ska anta en budget, (dvs. begära resurser från medlemmarna), men inte diskuterar mål, inriktning eller vilka målgrupper som ska vara föremål för resurserna, måste detta ha en anledning. Det är ett mysterium att SSF inte någonstans, vare sig i stadgar, styrdokument eller måldokument skriver en enda rad som definierar SSF:s kundgrupper. Då är det inte konstigt att det uppstår frågetecken och grymtningar när avgiften höjs utan att någon kan förklara varför. Ännu mer besynnerligt blir det även när ansvarsutkrävandet, dvs. årsredovisningen från förra årets, inte innehåller ett spår av fakta som går att utvärdera. Har organisationen gjort vad man förutsatt sig, vilka var målgrupperna, vilka mål hade man för målgrupperna och nådde vi dem samt vilka hade ansvaret? Olika uppfattningar måste inte leda till målkonflikter, utan kan lika gärna ha sin grund i bristande avstämning, kunskap eller förberedelse. Utan resultatredovisning säger grundregeln att man inte ska investera. De flesta är överens om att man bör ställa sig följande frågor innan man spikar en budget, åtminstone i ett företag:


Fråga – Exempel SSF
Vem är kunden – Målgrupp, åldersgrupp (elit, bredd och motionär)
Omvärld, karta – Vad händer, ex inom politiken och RF
Vad är affärsidén/verksamhetsföremål – Har vi definierat uppdraget? (tävling, träning, motion)
Inriktning och målsättningar – Mål och strategier, kopplade till målgrupper
Hur ska vi nå målen? – Aktiviteter
Vem ska göra vad när – Aktörer och tider
Med vilka medel? – Resurser/budget

Precis samma systematik gäller SSF. Om jag nu förstått saken rätt, så hade SSF till Seglardagen endast fokuserat på den sista punkten, budget. Men inte presenterat underlag för frågorna ovan, vad som ”motiverar” budgeten. Hos en investerare vet att det är svårt att låna kapital utan att närmare förklara hur det ska användas. Det ställs därefter stora krav på redovisning och beslutsunderlag. Och när man förbrukat resurserna tvingas man redovisa vad man gjort för erhållna medel, innan man får nya.

Till styrelsens försvar kan sägas att man tagit fram mål, men de antogs hösten -08 i ett annat forum. En beslutsprocess som inte kopplar ihop mål med resurser, tider och ansvar blir otydlig. En mindre grupp spikar först målen och har ett hum om vilka resurser som behövs för att nå målen. När sedan representanter från hela seglarsverige kommer på en tvådagarskonferens och ska fatta beslut om avgifter och budget så har ingen kopplat dessa till målen. Utan koppling mellan mål, resurser och ansvar förstår åtminstone inte jag hur något hänger ihop, oavsett om jag seglar eller ska fatta beslut om jag ska åka buss, taxi, tåg eller bil till Arlanda.

Vad är uppdraget?

SSF gör vad medlemmarna ”vill” att de ska göra, inom ramen för stadgar samt lag och förordning som föreskriver övergripande mål för idrotten. Definitionerna styr resurstilldelningen och utvärdering. Kan vi definiera vad vi menar med seglingsidrott kan vi komma överens och besluta kring styrning, inriktning och resurser mot givna målgrupper. Dessutom kan vi följa upp prestationerna. Stadgar reglerar verksamhetsföremålet så att det alltid ska vara klart för medlemmarna vad verksamheten går ut på. Stadgarna ändamål är en slags programförklaring eller föreningens grundlag. Man kan förenklat säga att all verksamhet ska utgå från det stadgade ändamålet och om detta avviker så bör man ändra sina stadgar, eller som Skatteverket uttrycker, betala skatt om verksamheten inte är ideell.

De som jobbat med management, bokföring, statistik eller data vet vikten av att hålla koll på sina definitioner. Har man inte bestämt vad något är eller hur det definieras på ett bra sätt går det nämligen inte att mäta. Pengar är lättmätt, men hur mäter vi Riksdagens mål om förbättrad folkhälsa eller vikten av personlig utveckling eller jämställdhet. Det kan man fundera på?

Antag nu att RF och SSF svävar på molnet här? Tänk om de inte har definierat ”idrott”, ”tävlingsidrott” eller angett målgrupper. Så här ristar SSF i sten vad verksamhetens yttersta grund är;

SSF ska främja och administrera all seglingsidrott i Sverige i överensstämmelse med idrottens verksamhetsidé i RF stadgar.

Enda gången stadgan därefter konkretiserar begreppet ”seglingsidrott” är när man skriver; främja segling som friluftsaktivitet och värna om seglingsmiljön samt verka för gemensamma och enhetliga kappseglings- och mätningsregler samt indelning av båtar i klasser.

Det är på grunderna ”friluftsliv, seglingsmiljö och regler” SSF vilar sin verksamhetsidé på;

starkare elit och fler kappseglare

Det finns inte ett enda ord som föreskriver något om vare sig elit- eller breddsegling. Stadgefäderna talar enbart om seglingsidrott. Då får vi granska RF:s stadgar som SSF hänvisar till. Så här definierar RF:s stadgar idrott;

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott.

  • I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande.
  • I breddidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.

Vad jag kan se är det alltså ingen skillnad på mig som 606-seglare på Islingeviken eller landslaget avseende definitionen på elit. Om ingen av oss seglare vet vad som menas med ”breddidrott”, ”motionsidrott”, ”tävlingsidrott” eller ”elitidrott” är det svårt att sätta mål, mäta mål respektive följa upp verksamheten. Det är som att tillämpa våra kappseglingsregler utan att ha skrivit in definitionerna om lä och lovart, styrbord eller babord. Vi styr i blindo. I bilaga ett (1) finns SSF:s och RF:s stadgade ändamål sammanfattade i sin helhet.

Om ingen definierat vad som är en “breddkappseglare” respektive ”elitkappseglare” så blir allt lite godtyckligt. Att eliten kappseglar vet vi. Men när upphör man som kappseglare att vara elit? Ingen vet.

  • Är matchracing elit?
  • Är elit OS-klasserna?
  • Är elit landslaget
  • Är elit både entyp eller respit?
  • Inbegriper elit havskappsegling. Är totalsegraren i GR eller vinnaren av ett banben i VOR elit?
  • Är svensk mästare i Folkbåt Express eller 2,4 elit, eller är det så kallade breddseglare?

Ok, om nu både SSF och RF är luddiga i vad det egentligen är vi ska förutsättas göra så kanske vi kan ta stöd i lagar och förordningar? Dessvärre har statsmakten inte heller varit särskilt tydlig utan mest gett en hänvisning, och därefter överlämnat till idrottsrörelsen att definiera vad vi håller på med.

Så här definierar regering och Riksdag idrott enligt förordningen (1999:1177)

2 § Med idrottsverksamhet avses i denna förordning prestationsinriktad tävlingsidrott samt hälsoinriktad bredd- och motionsidrott i vilken ingår ett centralt moment av fysisk aktivitet.

Här kommer nästa high-light avseende syftet med bidragen till idrotten i Sverige:

Statsbidraget skall stödja verksamhet som;

  1. bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande,
  2. gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion
  3. syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet
  4. främjar integration och god etik
  5. bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion som främjar en god hälsa hos alla människor.

Politisk korrekt folkrörelseprosa när den är som bäst, det är dessa övergripande mål RF och SSF ska styra mot. Fundera på om några av ovan angivna kriterier går att mäta eller redovisa och huruvida dessa grunder styr svensk seglingssport i praktiken. I bilaga två (2) sammanfattas förordningens inledande kapitel sammantaget, om någon vill kunna hänvisa till källan på ett årsmöte nästa gång vad idrottens pengar ska gå till. För att inte plåga er mer om svävande visioner och vackra ord, men som extra grädde på moset, har jag kryddat med en bilaga om vad regeringen skriver i budgetpropen, som motivering i utgiftsområde 17, folkrörelsepolitik. Se bilaga tre (3). Kan vara värt att poängtera att även en borgerlig regering hänger sig åt ”folkrörelsetanken”.

Det är utifrån dessa övergripande definitioner om vad idrotten ska åstadkomma som Riksrevisionen gjort sin granskning och funnit inte bara briser redovisningen, utan helt obefintlig redovisning, där ett av problemen är frånvaro av definitioner. Ingen vet vad idrott är. Är det snickesnack från idrottsrörelsen för att få en massa skattepengar eller styr dessa värderingar seglingens resurser och vardag i praktiken? Ingen vet, för det finns ingen redovisning. Jag tror det finns goda intentioner, men utan siffror är det just en tro.

Till saken hör att SSF liksom hela den svenska idrottsrörelsen huvudsakligen finansieras genom Svenska spel som de senaste 10 åren gett makalös avkastning, varpå miljonerna har rullat in i Svensk idrottsrörelse. Frågan är nu vilka resultat denna miljonrullning leder till givet de övergripande målen?

I en kommande artikel ska jag skriva mer samlat om finansieringen, men i korthet ser det ut så här;

Direkta statsstöd. Regleringsbrev Ku2008/2172/SAM = 450 miljoner kronor
Bidrag från Svenska spel, idrottslyftet respektive lokalt aktivitetsstöd = 1,3 miljarder kr
Övrigt, bl. Svenska spel = 200 miljoner kr
Till detta kommer kommunernas stöd och bidrag för alla anläggningar = ? miljarder kr?

Vem är kunden och vem är uppdragsgivaren?
Öhö – det är ju jag som kör

Det kan vara en god början att försöka definiera detta med målgrupper. Som jag redan nämnt kommer detta ändå att bli ett krav från statsmakterna och då kan vi väl själva smygstarta med den enklaste hemläxan. Klarar vi av att spika den första frågan – vem är kunden – ligger vi långt före övriga Idrotts-Sverige. Det går tyvärr inte att utvärdera något, statistiskt, om man inte kategoriserat sin data, exempelvis sina mål- och kundgrupper. I bilaga 4 finns ett förenklat förslag till starthjälp. Med denna blir det enklare att arbeta med SSF:s ”verksamhetsinriktning” som styr övergripande;

Fler kappseglare – Vad är en vanlig kappseglare?
Stark elit – Vad är en elitkappseglare?

vaknapic.jpg

Glasklart eller oklart?

Modellen beskriver en organisatorisk mardröm avseende relationen mellan mål, medel och ansvar. När man lägger in alla övriga idrotter liksom RF:s topporganisation med distriktidrottsförbund och RF-stämma var annat år inses att det inte är lätt att greppa vare sig svensk idrott eller Svensk segling. Bäst att hålla sig borta. En mycket enkel sammanställning av hur RF är uppbyggt återges i bilaga .

Eftersom uppdragsgivaren för pengaregnet – Riksdagen – tidigare definierat ”idrott” eller för den delen ”tävlingsidrott” så är det inte så enkelt för idrotten att fatta galoppen. Statsmakten har förutsätt att RF gjort detta självmant. Och RF förutsätter sannolikt att vi själva gör det. Det som inte definieras som tävlingsidrott är alltså motionsidrott och på så vis styrs resurserna. Nu har statsmakten ändrat sig och då får vi se om det blir ändring från ”We´re only in it for the fun” till ”We´re only in it for the money”.

Vad har NGM Adam Smith och Karl Marx att göra med SSF?

Både Marx och Adam Smith (marknadsekonomins teoretiska fader) hade samma utgångspunkt; alla arbetar i eget intresse och maximerar den egna nyttan. ”Intresset ljuger aldrig” – lyder en av Marx mest centrala teser. För att inte skrämma de läsare som orkat ända hit utelämnas ”intressentteorin”, liksom en utläggning av vad statsvetarna benämner ”New Public Management” (NGM), dvs. att staten numera (sedan murens fall) tillämpar näringslivets metoder på offentlig verksamhet, utom idrott. Men det är den tumskruven som idrottsrörelsen nu fastnat i, utan att kanske begripa det. Vi kan inte år efter år fortsätta att låtsas att Idrotts-Sverige blomstrar med 2 miljarder i skattebidrag när de gamla idealen inte riktigt fungerar. Skattepengarna ska stimulera folkhälsa och breddidrott men idrottsrörelsen blir allt mer fokuserad på tävlan och konkurrens. D.v.s. ett mer individualiserat perspektivet.

Marx och Smith drog lite olika slutsatser av hur intressentperspektivet (egennyttan)skulle hanteras. Folkrörelsesverige bygger på gemensamma intressen och ideell meningsfull verksamhet där alla arbetar för det gemensammas bästa. Det är därför vi hittills aldrig haft någon uppföljning från statens sida. Jag anser att hela den Svenska folkrörelsens liksom idrottsrörelsens organisation och upplägg i mångt och mycket mer påminner om Marx kommunitära snarare än Smiths konkurrensmodell. Korporativa lösningar där maktens byggs underifrån med hjälp av föreningar eller arbetarekommuner som kopplas samman till mer övergripande organisationer och högst upp en central styrelse. Det kan vara värt att tänka på nästa gång du sitter på att ett årsmöte i en liten förening. Marx tankar är inte helt utdöda.

Om någon vill läsa mer om de bakomliggande politiska idéer som styr de förestående förändringarna inom svensk idrottsrörelse jag sammanställt en sammanfattning kring trenden NGM genom bilaga 6.

Vår hjältinna Inga-Britt

Vad Inga-Britt Ahlenius hjälpt oss seglare med är den inte helt oviktiga blå pilen mellan regering och Riksdag. Den fanns inte förut, föregångaren Riksrevisionsverket satt och sov. Alla lyder den som sitter på pengapåsen. Drar Riksrevisionen ner brallorna på regeringen måste man åtgärda detta för att inte få problem med opinionen/väljarna. Säger Regeringen ”sitt vackert” till RF, så sitter RF vackert, mycket vackert. Säger RD till SSF, sitt vacker, så sitter SSF vackert – det gör man för 11 miljoner.

Den nya oberoende Riksrevisionen som sorterar direkt under Riksdagen hjälper alltså oss skattebetalare liksom föreningsmedlemmar inom Segling att granska om resurserna används enligt uppdraget. Det har vi nämligen ingen chans att kontrollera själva på vår fritid. I synnerhet som just revision av idrottsrörelsen på den egna fritiden inte är något som främjar Riksdagens uttalade mål om en förbättrad folkhälsa genom idrott. Man blir nog snarare psykiskt labil.

Inga Britt Ahlenius menar att vi i Sverige är rent sagt usla på att;

  • definiera tydliga mål (istället snackar vi om processer)
  • följa upp mål
  • utkräva ansvar

Detta har gällt all offentlig förvaltning, alla myndigheter, ledande befattningshavare liksom den centrala regeringsmakten. Inte ens våra tidningar har brytt sig att följa upp mål mot resultat. Inga Britt visade att detta synsätt har varit rådande under så lång tid och på så höga nivåer att värderingarna (att prata om allt man vill men aldrig vad man presterat) sipprat nedåt till folkrörelsesverige, till föreningar och människors vardag. Vem orkar längre bry sig, eller att ifrågasätta om ingen annan gör det. Att bråka eller ifrågasätta kan rent vara förenat med mental ohälsa. I själva verket handlar det om att alltför många personer i Sverige har haft det ganska bra av att uppdragsgivarna aldrig frågat vilken valuta man får för pengarna.

Inga-Britt menade att det i de flesta fall handlar systemslöhet som leder till simpel korruption, även om vi i Sverige använder det mildare ordet svågerpolitik. Vår stora offentliga sektor har aldrig granskats på allavar eftersom Sverige aldrig haft en oberoende författningsdomstol eller en oberoende Riksrevision. Däremot väldigt lojala generaldirektörer. Det var detta som striden med Ringholm gällde. Plötsligt hände något, medierna vaknade och efter ett år 2001 fick Sverige en oberoende Riksrevision genom att de borgerliga partierna gick samman med vänsterpartiet och mp. Hux flux finns en oberoende organisation som granskar regeringen åt Svenska folket. Det är synd att inte kontroll och uppföljning är sexigare i föreningsvärlden. För hade vi medlemmar i SSF eller RF en oberoende revision som granskar tjänstemännens och styrelserna verksamhet är jag övertygad om att vi aldrig skulle hamna i någon kris, ständigt på tå, annars kommer riksseglingsrevisionen och gör dig arbetslös eller utan klubblazer med mässingsknappar.

Change?

Faktum är att den förestående förändring av Svensk idrottspolitik som är på gång i grunden kommer att påverka Svensk segling och varit helt omöjlig utan Inga Britt Ahlenius. Inga förtjänstplaketter eller medaljer i världen kan uppväga vad hennes insatser kommer att ha inneburit för Svensk segling – även om resultaten kommer att vara synliga om först ytterligare tre år så är det i grunden Inga-Britt som är orsaken till att Sveriges Riksdag, oavsett politisk uppfattning, är på väg att sätta lite tumskruvar på idrottsrörelsen. Vi har sovit för länge, och om vi inte gör något kommer idrotten mista en massa sköna miljoner som jag ibland undrar om det inte vore bättre om vi varit utan från början. Riksrevisionens granskning heter:

Dir. 2006:135 – Utvärdering av statens stöd till idrotten

Jag besparar er rapporten, och den som är intresserad kan gå in på Riksrevisionens hemsida och tanka ner. En sammanfattning ges i bilaga 7 eftersom frågan är helt central och Blurs läsare kanske inte känner ”lust” för revisionsrapporter.

Oreda lägger stiltjebälten

Riksdagen har lagt fram en idrottlig inriktningspropostition för att bringa reda i oredan. Till hösten kommer det ny lagstiftning som kortfattat går ut på att RF ska omfattas av förvaltningslagen och innebär en av de största förändringar idrotten genomgått sedan 1920-talet. Vad detta innebär mer konkret får jag skriva om i en annan artikel. Staten ska börja följa upp vilka mål idrottsrörelsen sätter och sedan följa upp om vi träffar målen. RF håller på att lägga om kurs, om än inte officiellt, och vad detta innebär för SSF vet vi ännu inte. Men om jag sätter mig in i RF:s perspektiv så har de listat ut delegationstricket, dvs. RF är egentligen bara en pangacentral, man utför ju inte själv någon idrott. Alltså måste RF börja agera hjälpryttare åt specialidrottsförbunden så att de levererar resultat, annars har inte RF något att visa upp för statsmakten, och då kanske pengakranen stryps.

Vad som kommer att hända inom idrottspolitiken är tydliga redovisningskrav enligt förvaltningslagen, kan man inte redovisa var pengarna går till inom ramen för lag och förordning, så stryps pengakranen. Vill SSF i fortsättningar kunna ta emot 11- 12 miljoner kr om året måste man kunna visa att man verkligen uppfyller förordningens krav enligt ovan och enligt den nya inriktningspropositionen. Dessutom vågar regeringen för första gånge ta ett nytt ord i sina definitioner för idrott4ens inriktning; nämligen ”tävlan”, dvs. att vi nu även får tävla för en del av våra bidragspengar, (efter att lagen börjar gälla ). Att konstruera ett styr- och uppföljningssystem för detta blir en utmaning.

Det är t.ex. inte säkert att 2/3 av alla ekonomiska resurser ska gå till den nuvarande odefinierade definitionen av “elitsegling” inom SSF. 66 % är en uppskattning eftersom man inte kan utläsa detta direkt ur årsredovisningen utan måste vara en smula fiffig och räkna baklänges.

Rätt hanterad kommer den nya inriktningspropositionen att kunna utnyttjas till segelsportens fördel. Ligger vi bara vi ligger steget före och ingen tipsar övriga idrottsförbund om Blur….Vad propen handlar om mer konkret och hur man vänder den utarmningen till sin egen fördel återkomma jag till i en senare artikel. Förhoppningsvis kan detta hjälpa handläggningen inom SSF om framtida strategier.

Staten pytsar alltså iväg 2 miljarder om året till idrottsrörelsen genom en förordning och några regleringsbrev till Kammarkollegiet samt några svepande formuleringar om allas lika rätt och värde plus lite jämställdhet och segregation. Inte ett knyst om tävlingsidrott. Därmed överlämnar man till idrotten att själv definiera gränserna för uppdraget. Intressentteorin säger att alla gör sina definitioner efter vad som är bäst ”für alle”, men utifrån det egna perspektivet. Definierar SSF tävlingsidrott som enbart elitsegling blir det ett utslag av i kassakistan. Definierar vi idrott och tävlingsidrott på ett annat sätt blir det ett helt annat sätt. Har man koll på vad resurserna från staten har för syfte, kan man optimera sina definitioner och maximera vinsten…

De högre tingens ordning

Den 1 mars gick nomineringstiden för delegater ut till RF:s stämma som avlöper vart annat år. I maj hålls stämman i och SFF skickar fyra delegater. RF:s riksstämma är i komplexitet – jämfört med Seglardagen – som att jämföra landstigningen i Normandie med filmen Repgubbar. Som sista bilaga nr 8 återges en kort sammanfattning av RF, så kan man tänka sig att RF är ungefärligen lika svårtstyrt som FN. Vi har själva haft ett litet kafferep inom seglingen, nu börjar allvaret på nästa tröskelnivå. Årets stämma är med anledning av ovan nämnda proposition viktigare än någonsin. Förmodligen är det få specialidrottsförbund som har en aning om de förestående förändringarna. Vad RF har för strategi de närmaste två år som ska delges specialidrottsförbund ska bli intressant att se. Vad jag vet kan RF och SSF mäta pengar, men inte redovisa nytta för pengarna särskilt väl.

Vilken delegation som SSF själv skickar vet jag inte, däremot vet jag att vi kan hjälpa dem genom att vara konstruktiva och ge dem råd. RF:s administrativa dimma är ännu tätare än SSF:s. Seglardagen hann inte med att diskutera RF eller ens skicka in några motioner. Våra delegater får snällt gå dit och kohandla med andras åsikter. Men vi har liten tur, för golfsporten och ridsporten har skrivit en motion åt seglingssporten. Sedan kan vi fundera på varför vi själva inte motionerat i en sådan självklar fråga som varför inte segling är godkänd som avdragsgill fritidssport inom personalpolitiken på våra företag och hos våra offentliga arbetsgivare. Kanske för att ingen ännu sett det som sitt intresse?

Det jag kan utlova som temperaturhöjare till nästa artikel är att Riksrevisionen kom fram till att;

Svensk idrott sköts mycket otillfredsställande. Men det skriver inte Riksrevisionen i klartext. De skriver istället att det överhuvudtaget inte är möjligt att uttala sig om idrotten följer uppsatta kriterier. Det är egentligen en större sågning än att säga att något är undermåligt, ni har ingen aning. RR konstaterar att eftersom man låter bli att redovisa resultaten av sin verksamhet på ett sätt som går att utvärdera eller utkräva ansvar så är det ingen mening att uttala sig om idrotten gör något nyttigt.

Detta ledde i sin tur till en välskriven SOU, ”tävlingsfostran och föreningsfostran”, där staten för första gången uttalar att idrottsrörelsen även får använda (en mycket begränsad) andel av sina medel för tävlingsverksamhet. Men man har alltså fortfarande inte definierat vad tävling är, och naturligtvis inte elit. Statsmakten förväntas bara säga att vi får tävla för skattepengar också. Det är en mycket bra och välskriven utredning med påföljande inriktningsproposition som Riksdagen ska anta i april/maj. Läser man mellan raderna är fällan både lömsk och smart gillrad, politik när den är som bäst. För vad tror ni det betyder när Kulturministern i propens inledning skriver;

”Statsmakten har fortfarande förtroende för idrottsrörelsen att själv hantera statens resurser”

Det är på politiker- och diplomatprosa en riktig sågning, och betyder i klartext, gör ni inte bot och bättring och börjar redovisa vad ni gör vår era pengar nu så kommer ni inte få ett korvöre framgent. Detta förstår de allra flesta tjänstemän på RF och just därför finns det ganska mycket gott hopp om hur vi ska reformera vår idrott.

Phu, det var en del att skriva, och det är lite rörigt, men jag måste medge att det ändå är intressant att granska sitt eget fritidsintresse. Det gagnar förhoppningsvis mig själv, in the long run.

Sven

Bilagor

Bilaga 1 SSF:s ändamål, liksom RF:s motsvarande
Bilaga 2 Sammanfattning, förordning för idrotten, (som för närvarande styr Svensk idrottsrörelse.)
Bilaga 3 Sammanfattning utgiftsområde 17 i budgetproppen 2008
Bilaga 4 Ett utkast till målgrupper för Svensk segling
Bilaga 5 Sammanställning av organisation och intressentgrupperna/maktbasen på Seglardagen
Bilaga 6 En sammanfattning av trenderna inom NGM (som vi alltså har i knäet om 2 år)
Bilaga 7 En sammanfattning av Riksrevisionens rapport
Bilaga 8 En sammanfattning av RF:s organisation

26 Comments

  1. ErikB Apr 21, 2009 Reply

    whopee ultra boring, once again!

  2. Richard Apr 21, 2009 Reply

    Kan någon sammanfatta det här muntligt?

  3. Anders Apr 21, 2009 Reply

    Bloggar förändras som levade väsen. Men nog var det mer spännande att läsa om fiolstag och trim på Novan än detta.

  4. Skeptisk Apr 21, 2009 Reply

    Bra att någon har tagit sig tid att skriva ned detta! Trodde inte att det var så illa. Vad ska vi göra nu?

  5. Feffe Apr 21, 2009 Reply

    Och så undrar någon varför det går åt helvete ?

    :-)

    // F

  6. Erik Barkefors Apr 21, 2009 Reply

    Jag brukar titta på idrott på TV en gång per år – Idrottsgalan. Då slipper jag se 22 man jogga runt i 90 minuter och kanske göra ett mål osv osv.

    Det intressanta ovan är ju pengadelegationen och resultaten. Med sådana krav kommer det att vara svårare för de gamla grenarna att hålla de nya utanför i längden. En idé kan ju vara att en viss del av budgeten ska gå till nya “utvecklingssporter” som har potential men ännu inte hunnit åstadkomma resultat. Levererar de inte under prövoåret så är det kört sen…

    ps. Eftersom de tydligen finns fler ErikB så använder jag hela namnet. Ultraboring att den andra inte insett att vi är förväxlingsbara ;-)

  7. PelleL Apr 21, 2009 Reply

    Inte så kul men mycket viktigt för seglingens framtid. Jag måste säga att jag tycker detta är intressant…

  8. JS Apr 21, 2009 Reply

    Vad bra att nån lagt ner all tid på detta, så kan jag lägga tiden på att segla istället. Vilket “förbunds och annan löst” folk verkar tycka är sekundärt.
    Tänk om allt inte var så förbaskat komplicerat.. vad kul det hade varit..

  9. Peter Gustafsson Apr 21, 2009 Reply

    #9.

    Detta kommer med stor sannolikhet att behandlas av Sven framöver. Om seglare, eldsjälar, klasser, arrangörer, sponsorer och media hellre verkar utanför de traditionella strukturerna kommer det så klart att bli problem på lite sikt.

    Nu kan ni ju alltid säga att ni läser blur.se för de intressanta artiklarna och inte för att titta på seglingsporr… Yeah, right!

  10. Calle P Apr 21, 2009 Reply

    Kommentaren
    “Svensk idrott är framgångsrik
    och använder resurserna till företrädesvis elitidrott, och i någon mån breddidrott, men utan att ingen riktigt var gränserna går.”

    Känns inte helt berättigad då den allra största delen av statsstödet går till ungdomsidrotten via LOK stöd och Lyftet pengar 1,2 av de 1,8 miljarderna. Likaså så har seglarsverige ett stöd på 2,5-3 miljoner denna vägen som går direkt till klubbarna och inte via SSF. Vilket torde betyda att om SSF har 10 miljoner i egen budget och ytterligare 3 mille utanför budget och spenderar 2,5 på elitsatsningar så blir det väl ungefär max 20% till eliten?

    Till detta så kommer öronmärkta medel till individernas OS satsningar på 1-3 miljoner/år som är beroende av hur SOK värderar medaljchanserna hos 5-10 individer.

    Fast det är klart det beror på hur man definierar elit? För mig är de dem som kan konkurrera på hög nivå internationellt i de mest konkurrenskraftiga klasserna.
    C

  11. ErikG Apr 21, 2009 Reply

    Fint Calle har sin definition av elit klar. Men trots det kvarstår tydligtvis att SSF INTE har någon definition…

    Jag blir bedrövad, fascinerad och förundrad…
    Skönt djup och hittills en mkt givande analys Sven!
    De grå har fått något nytt att klura på på bussresan till arbetet.

  12. PelleL Apr 21, 2009 Reply

    Om man klickar på rubriken “elit” på SSF’s webbplats så framgår med all önskvärd tydlighet vilka som anses vara elit…….endast de som seglar OS-klasser eller juniorer som aspirerar på att segla OS-klasser kan vara elit

  13. C Apr 21, 2009 Reply

    Precis Pelle! Enligt SSF:s definition är det bara OS-klasserna å juniorerna med OS-ambitioner som är elit. Stellan Berlin som “bara” bärgat 5 VM guld i 2,4 är inte elit, antar att han liksom du, som ju vann Int SM i 606 i Internationell konkurrens förra året “bara” är motionärer? Å enligt SSF:s definition så är ju inte heller Krite, Mange å gänget på E3 heller elit. Nä, nåt är galet i tänket. Med SSF:s definition så räcker det ju med SOK, eller?

  14. Skålén Apr 22, 2009 Reply

    Visst är det viktigt med definitioner av mål, målgrupper, vilka som är elit eller breddseglare mm. men om man krånglar till tillvaron så till den milda grad som skribenten av den här artikeln har gjort så kommer vi aldrig någon vart. Då kommer alla som är engagerade i Svensk segling att bara få ägna sig att at reda ut begrepp och skriva styrdokument mm.
    Nej, fram för enkla och raka lösningar och direktiv så att alla engagerade seglare och ledare kan ägna sig åt det som är viktigt: att segla, arrangera seglingar och rekrytera nya seglare.

  15. Erik Apr 22, 2009 Reply

    Jag är glad att någon orkar ta i dessa frågor! Tack! I min värld är det rätta sättet som säkert leder frammåt. Det är inte bara innom idrotten tydliga mål och uppföljningar saknas.

  16. Claes Redin Apr 22, 2009 Reply

    Det kan inte vara kul och spännande hela tiden. Att slipa botten är inte kul, men viktigt om man det ska gå undan. (Hur viktigt är en helt annan diskussion.) På samma sätt är det med detta. Jag är blir både glad och tacksam när jag ser engagemenget och viljan att ta tag i det tunga och tråkiga jobbet också.

    Vill passa på att tacka alla funktionärer som kanske inte har så kul i startbåtar, sekritariat etc. men som gör det möjligt för oss att ha kul på vattnet.

    Något att fundera på, och låta sig inspireras av, är hur segelsporten fungerar i Frankrike. Stort media intresse ger många (iaf. fler) sponsorer och pengar in till sporten. Här tror jag att det finns mycket att göra. Titta även på Norge. HH Skagen Race, Faedern m.fl. stort intresse och många deltagare.

    En annan inspirationskälla är här, Peters blogg. Något för SSF, GKSS och andra att fundera på. Om en person kan åstadkomma detta, vad skulle (borde?) då inte dessa organisationer kunna göra…

  17. Micke Apr 22, 2009 Reply

    Ja det är konstigt att SSF inte använder sig mer av dessa driftiga personer/klassförbund/ klubbar än vad man gör. Det finns en otrolig energi och vilja att komma framåt bland de ovan olika konstellationerna men merparten har liten eller ingen kontakt eller utbyte med SSF.

    Til exempel om man tittar på det så kallade senior SM som man du beslutat att genomföra.

    Inte ett klasssförbund är tillfrågat(förutom cb66) innan man lanserar detta arrangemang som senior SM. Ett arrangemang som nu krockar mer eller mindre med 606 SM, Express SM, Laser SM, VM Starbåt. Man lanserar detta hösten 2008 dvs när de flesta redan under lång tid planerat sina mästerskap för 2009.

    Jo jag vet SSF hävdar att det var tidspress som gjorde denna information sen men sanningen är det att maj 2008 var det redan klart.

    Komunikationen mellan SSF jämte sina medlemsförbund kubbar är på vissa plan obefintlig och istället för att använda sig av befintliga arrangemang o stötta hjälpa till så lanserar SSF egna arrangemang stick i stäv med redan befintliga.

    Det känns nästan som om klubbar och klassförbund skulle gå samman och skapa ett breddseglingsförbund istället för att vara med i SSF som ju mer eller mindre är ett elitseglingsförbund.

  18. Calle P Apr 22, 2009 Reply

    Hej Micke,

    Kommentar till inlägg #18

    Laser är ju med på senior-sm så det är inte så konstigt att det går samtidigt….och det är väl RF/SVT/Malmö som bestämt tidpunkten, men de borde ju hört sig för med expressförbundet först. Förstår inte hur de kunde förbise detta.

    Man får väl anta att CB/470/Laser/kona förbund är tillfrågade

  19. MA Apr 22, 2009 Reply

    Alla värnar om sitt, “Kärleken består, det är bara föremålen som växlar!”
    Man kan ju också välja att se saker ur olika perspekiv, är glaset halvt tom, eller halvt fullt? Jag själv deltog för första gången på seglardagen och kunde konstatera att vi har den styrelse och förbund vi förtjänar. Egentligen är det beklämmnade att intresset för den demokratiska processen är så låg. Hur många räcker upp handen och säger, ja, jag vill vara delaktig i en förändringsprocess? Att skriva ett långt inlägg, eller ha synpunkter är givetvis en rättighet, men det gör nog större effekt om ni engagerar er i klassförbunden (så att de finns på plats på seglardagen), eller i era distrikt så att de skrivs motioner, eller nominerar i ert tycke kompetenta personer som kan driva frågorna vidare. Det är lätt att sparka på de som är engagerade, men svårare att engagera sig själv (har erfarenhet av båda sakerna !).
    Sven verkar ha en god uppfattning om vad som är fel, en sådan man borde givetivis engageras i SSF:s styrelse nästa gång! Ta kontakt med valberedningen.
    /MA

  20. C Apr 22, 2009 Reply

    Kommentar till 18 / Micke

    Problemet med Senior-SM är nog tyvärr detsamma som med definitionen av elit. Senior är den som inte är junior (där jag tror gränsen är 20 år) men det betyder inte att åldersgränsen är obegränsad uppåt. Jag skulle tippa på att SSF definierar senior upp till 30 år, om vi har tur kanske kanske t o m 35 (där går t ex gränsen för lasrar). Sen är man veteran eller master :) Tror SSF valde CB 66 av strategiska skäl, man ville välja ett ungt klassförbund som man hoppas kan bli en senior-klass framöver… Å då vågar man inte närma sig de gamla klasserna där det finns gott om “veteraner” bland de verkliga essen. Att medelåldern är hög även bland CB 66:orna verkar man ha blundat för, denna gång.

    Och jag håller med Micke – SSF:s kommunikation med klassförbund, distrikt och andra engagerade är usel. Ja, inte ens usel, den är obefintlig. Det är i bästa fall envägsinformation – man lägger ut lite info på hemsidan, skriver kanske en rad i Segling och i det “nya” nyhetsbrevet. Där finns inte ett spår av de beståndsdelar som ingår i tvåvägskommunikation d v s dialog, debatt, diskussion – något som enkelt skulle kunna uppnås om man vågade fråga: Vad tycker ni? Och sen också lyssna på svaren…

  21. krister Apr 22, 2009 Reply

    Men sättet man skriver det på är inte uppmuntrande…jag tyckte det var riktigt seg info.

    Men får ju vara på tå för att förstå texten….
    vi seglare tror jag konstaterats ofta har en ganska hög teknisk bakgrund. Men dessa 2 texter är verkligen djupa:-)

  22. MA Apr 22, 2009 Reply

    Frågan är givetvis vad man kan förvänta sig av våra organisationer? Vad behöver “medelseglaren” för hjälp från SSF? Vilken målsättning har man med sitt egna seglande? Det finns de som säger att det ligger 10 000 träningstimmar bakom en OS-medalj, sen tillkommer oändligt många starter – året runt!
    Vilken insats är var och en av er beredda att göra för att skapa fler seglare? Vad gör ni idag? Det behöver inte vara så svårt att göra en insats, ju fler som gör det, desto lättare blir det och fler seglare blir vi. Ingen skall tro att det är SSF som skapar fler seglare, det sker ute på fältet och det är vi – medlemmarna – som ger SSF uppdraget att förvalta vår idrott! Fast ibland får man nog känslan att de tror att det är tvärt om!

  23. Sam V Apr 23, 2009 Reply

    Sven ska ha en eloge för att han tar sig tid till detta. Ni som inte verkar klara av att läsa text utan sweeta bilder borde försöka lära er det. Där finns en del att lära.

    Ser fram emot nästa del.. för det blir väl en uppföljning? En del av problemen inom svensk segling, främst på en administrativ makronivå, är visade på. Nu ser vi fram emot förslag om vad som kan förändras.

  24. Leino Apr 23, 2009 Reply

    Leve Inga-Britt!!!
    Äntligen någon som kallar svågerpolitik vid sitt rätta namn-korruption!!
    Längtar med spänning på fortsättningen, stort tack Sven.

  25. LP Apr 23, 2009 Reply

    MA träffar huvudet på spiken. "…och det är vi – medlemmarna – som ger SSF uppdraget att förvalta vår idrott! Fast ibland får man nog känslan att de tror att det är tvärt om!"
    Förvånas alltmer över att vi som medlemmar och medborgare inte reagerar kraftigare på tecken på topp styrning i demokratiskt valda församlingar. Grundbulten i ett demokratiskt sammanhang, är att medlemmarna/medborgarna väljer representanter till styrelser i föreningar, förbund eller politiska sammanhang. Dessa är valda för att vara en samlad kraft att företräda medlemmarnas intressen och endast medlemmarnas intressen.
    För tillfället finns anledning att tycka att SSF, i flera frågor arbetar efter egna linjer, utan tillräcklig lyhördhet för eller förankring bland sina medlemmar.

    Därför är det min mening, att när det gäller visioner för framtiden och mål för idrotten segling, så skall dessa arbetas fram ute bland medlemmar i klubbar och klassförbund. Sedan är det SSFs uppgift att, som den samlande kraft de skall utgöra, vara lyhörda för och arbeta för att genomföra föreslagna visioner och mål. Detta är dock endast möjligt om vi medlemmar engagerar oss, samt bereds möjlighet att delta i detta arbete.
    Kanske ett första steg från SSFs sida kunde vara att inbjuda till och stimulera ett ökat engagemang genom att:
    1. Ha en öppen attityd till åsiktsutbyte.
    2. Skapa ett debattforum på SSFs hemsida.
    3. Arrangera workshops om visioner och mål.
    I slutänden är en sådan process dock alltid beroende av att vi medlemmar tar vårt ansvar. Är ni beredda att göra det?

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.