J/111 Blur³ | segel

J/111 Blur 3Di.jpg
Jag har ju fått lite frågor om segelgarderoben på nya J/111, men jag har medvetet legat lite lågt med en artikel tills vi hade seglat med dem. Här fokuserar jag på kryssgarderoben och så kommer undanvindssegel i en separat artikel.

Vi valde att gå på entypsdesignerna när det gällde stor och fockar. North CSD (Class Sail Development) har lagt ner mycket jobb och hunnit dra erfarenheter från J/111, framför allt i USA. Vi var nöjda med upplägget på J/109, så det borde funka här också. Gällande material så har vi varit grymt nöjda med 3Di. Det är dyrare men har hållit både form och motstått slitage på ett mycket bra sätt.

j111-saildevelopment-sailplan.jpg

Mainsail 3Di 780 (Dyneema/Carbon) 14,700 Dpi
Storseglet är på maxmått inom klassregeln, vilket innebär ganska stor akterrunda. Många båtar i UK och Holland väljer en mindre akterrunda för att optimera mot IRC, vilket kanske är rätt om man skall segla i mycket vind. Men vi vill ha mycket segel för att vara snabba i svenska sommarförhållanden så klassregelns mått passade oss bra.

Vi har också konfigurerat reven annorlunda. Ett förstarev och sedan ett rejält andrarev som minskar förliket med 40%. Detta uppfyller kraven i ORC Special Regulations och kommer att vara användbart när vi kör shorthanded. På J/109 så hade vi det så här på cruisingstoren vilken vi använde på många shorthandedrace. Vi kör också travare då detta funkar bättre shorthanded.

j111-saildevelopment-measurement.jpg

Jib 1 light/medium 3Di 780 (Dyneema/Carbon) 10,850 Dpi
Lätta focken är på maxmått och skall täcka området från 0 till 10 knops vind även om seglet pallar mer. Sweetspot verkar ligga runt 4-6 knop och man får jobba mycket med trimmet för att få seglet att funka genom hela spektrat. J/111 är känslig för små justeringar och kräver att man jobbar hela tiden. Framför allt i 8-10 knop när man plötsligt har för mycket power.

spiouestupwind-1.jpg

Jib 2 medium/heavy 3Di 780 (Dyneema/Carbon) 14,700 Dpi
Mellanfocken är på maxmått och skall täcka området från 10-20 knop. Denna motsvarar ju den 3Di-fock som vi hade på J/109 och blir huvudsegel när vi kör shorthanded. Därför kan vi byta från vanliga horisontella lattor till rullattor. Seglet funkar fartmässigt bra även ner i registret, men man har svårt att accelerera om det blåser för lite. Det vi jobbar mycket med nu är att hitta crossover mellan de två fockarna. När kör vi lätta i 12 knop. När kör vi medium i 8 knop?

Denna fock kan dels sättas med vanliga horisontella lattor i profilen, eller på rullen med rull-lattor om man skulle vilja det.

Heavy Weather Jib ORC Max 3DL Marathon 600 (Aramid) 22,400 Dpi
Hårdvindsfocken är anpassad till ORC Special Regulations och skall täcka området från 20-30 knop. Denna saknade vi tyvärr i Frankrike, men nu har vi fått testa den ordentligt i 16-22 knop och det är ett grymt segel som kommer att sitta uppe en del. Båten är livlig och mår bra av lite mindre segel i det här registret. Man kan välja att köra den med eller utan lattor (den är underskuren, men lattor ger kanske det där lilla extra).

Denna fock har också anpassats något för shorthandedsegling. Den har ett eget stag i förliket, så att den kan sättas med rulle en bit in på fördäck. Tanken är att kunna rulla både denna och mediumfocken för att snabbt kunna skifta växel utan stora försegelbyten. Full stor + mediumfock är ok från 4 knop upp till hårdvindsfock + 2 rev som borde palla 30 knop med två ombord. Här behöver vi experimentera lite med de olika kombinationerna.

En annan liten specialare är ett extra skothorn lite högre upp. Detta skall funka med extraskot under riktigt tuffa halvvinds/slörbogar där man behöver få kontroll på formen, vilket är svårt på högt skurna fockar. Vi skall också experimentera lite med en spirbom, för att kunna köra plattläns när det blåser +30 knop. Verkar poppis i England och Holland…

Stormfock
Bör ju vara med. Även denna har eget stag för att kunna sättas på samma rulle som hårdvindsfocken.

j111-saildevelopment-01.jpg
Det finns ju både för- och nackdelar med att jobba med en stor segelmakare och de olika grupperingar som finns. Dels vill man ju ha en dialog med sin lokala kontakt, i mitt fall Henrik Ottoson, och de lokala designers som finns. Men man vill också ta del av den enorma kompetents som finns inom CSD – Class Sail Development.

j111-saildevelopment-02.jpg
Det som är bra med klassegel är att det är nedlagt ganska mycket jobb. En sak som man gör är organiserade tvåbåtstester. Här är det Larry Leonard från North som ordnade tre dagar med Ragin och Velocity i Annapolis. Saker man utvärderar är bland annat riggtrim, prebend, infuckervarianter, segeltrim, besättningsplacering och crossovers.


j111-saildevelopment-rig.jpg
Det är fascinerande att se hur noggranna man är i sin approach, trots att det här inte är ett VOR- eller AC-projekt. Man får detaljerad data om mastprofilen och dess egenskaper från Hall Spars och trycker in alltihop i en datormodell (FEM – Finite Element Method). Här kan man också trimma masten och få korrekt böj redan i datorn.

j111-saildevelopment-03.jpg
Segeldesignerna kan provas på den virtuella riggen och man kan testa lite olika geometrier.

j111-saildevelopment-04.jpg
För att skapa en 3DL-layout så utgår man från en databas med över 2000 vanliga fiberlayouter. Hä kan man sedan konfigurera rätt material, dpi och layout och se hur det funkar ihop med riggen. I vårt fall gör man en tapelayout för 3Di, men principerna är likadana. Mer om den processen här.

j111-saildevelopment-05.jpg
Här har man applicerat krafter på seglen.

j111-saildevelopment-08.jpg
Sedan kan man köra en simulering med hela setupen för att få fram krafter och krängning. Detta jämförs mot båtens VPP.

j111-saildevelopment-10.jpg
Rigg och segel kan trimmas för att se vilka effekter detta har på framåtriktad kraft och lutning.

j111-saildevelopment-06.jpg
Sedan skall det så klart fungera i verkligheten. “Flying shapes” kollas och stäms av mot de designade, och feedback går tillbaks in i designcykeln

harkenblur3.jpg

66 Comments

  1. Large May 20, 2012 Reply

    Var sitter infästningarna på däck respektive mast för hårdvindsfocken, kommer du köra 2:1 eller fallås.

    • Author
      Peter Gustafsson May 20, 2012 Reply

      Infästningen i däck sitter just akter om ankarboxen där det sitter ett bra skott. Eventuellt blir det förstärkningar. I masten skall vi köra 2:1.

      Ville helst haft ett internt fallås från Hall, men det hanns inte med.

      • Large May 21, 2012 Reply

        Jag har gjort ett liknande arrangemang, får seglet från North i veckan, har även tänkt försöka dubblera det som stagsegel.

  2. Sture Smith May 20, 2012 Reply

    Var går 2:1 fallet för HWJ och stormfock in på masten?
    Har Din HWJ profilband oxå, så att Du kan välja och sätta den på det vanliga förstaget eller det inre egna staget.
    Behöver Du backstag för att ta upp lasterna eller orkar kolpipan?
    Jag har ett liknande arrangemang på Sjöglans för stormfock men måste ha backstag. Selden var väldigt noga med detta.
    Teoretiskt sett kan man då ha Code 0, Mellanvindsfock och HWJ på rulle uppe samtidigt och växla mellan dessa segel !!

    Sture Smith
    “Sjöglans”
    Dehler 39SQ

    • /HenrikB May 21, 2012 Reply

      Jag är intresserad av att fixa något liknande på Mithril, Peter, vad har du för rulle samt profil på förstaget?
      Vilken rulle har du till HWJ?

    • Author
      Peter Gustafsson May 21, 2012 Reply

      Förstaget har en Facnor “Flat Deck Furler”, den med ett band som rullas upp.

      För Code + HWJ skall vi prova ProFurl NEX 2.5. Känns smart att använda samma så att man i nödfall kan flytta runt.

      • /HenrikB May 22, 2012 Reply

        På framsidan av Search ser det ut som ett specialmeck med en harkenprofil istf facnors aluminiumprofil?

      • Author
        Peter Gustafsson May 22, 2012 Reply

        Det är standard Facnor “Flat Deck Furler” och profil. Trust me :-)

  3. Janne S May 21, 2012 Reply

    Imponerad att man kan lägga sådan kostnad och energi på att ligga i framkant för att spöa jobbarkompisar i familjebåtar i SRS seglingar. Är det inte dags att lämna korp-serien? Det går fortfarande att anmäla sig till ORCi VM i Helsingfors. Där jobbar de flesta med samma segelanalyser som ni, och segelmakarna skrattar hela vägen till banken. Men där stjäl man inte godis från barn, utan seglar sekundstrider där bästa seglarna vinner, och förlorarna tar nya snack med segelmakarna. Antar för övrigt att ni tar ut ett eget SRS mätbrev som ligger ett antal hundradelar under standardbåten. Allt för att spöa jobbarkompisar i familjebåtar i SRS seglingar? Snälla, i kommentarerna inga inlägg om att den här båttypen funkar inte i ORCi. Regerande SM mästaren är en IRC optimerad TP52. Min oro är att SRS dödas för att seriösa seglare optimerar båt och segel för för att vinna div2 seglingar. Det finns en elitserie som är öppen för er, och det vore kul att se er där istället, speciellt eftersom ni har tänket och kapitalet som gör er mer hemma där.

    • Author
      Peter Gustafsson May 21, 2012 Reply

      Skriver jag någonting om regler och hur vi optimerat?

      Vi har optimerat för att ha så kul som möjligt och har massor av segel. 1.40 på en 36-fotare med ugn! GPH skulle säkert ligga på 565. IRC en bra bit över 1.100. Så ganska mycket högre än entypsbåten. Kryssgarderoben är 100% entyp. Undanvindsseglen är fler och större (visst låter det konstigt).

      Och här på västkusten vimlar det av bra seglare i vikarna. Här “tar man inte godis från barn” utan riktigt duktiga seglare dyker upp med välskötta båtar och nya segel på både kvällseglingar och banrace på Marstrandsfjorden. Teknova, Feelgood, Draklunne, Strecket och massor av andra båtar kör 100%. Vi stackare på den här sidan Sverige kan inte vara fina i kanten, utan “tvingas” segla efter SRS. Men då får man väl göra det bästa av det – och det verkar faktiskt funka. Kan Dennis Connor segla PHRF på sina klubbseglingar så kan nog fan de flesta svenskar också segla efter en breddregel ;-)

      Sedan finns det kanske planer på att segla i både Norge, Danmark och i Europa. Både med full besättning och shorthanded. Inga av dessa race går i ORCi. Så det blir nog inget “elitserien” för vår del. Division 2 verkar funka fint både i Frankrike och England.

      Sedan kan vi ha en separat diskussion om ORCi. Jag har gjort min hemläxa, pratat med ORC, segelmakarna och de duktiga seglarna och jag vet hur man skruvar en båt för att vara med i fighten.

      Och du, alla vet att regeln (precis som IRC) typformar mot TP52 i det övre segmentet och relativt tunga cruiser/racers med moderat spinnaker i det lägre. Man kan kanske komma undan med en sportig 42-fotare men det är svårt (Elena Nova är ett bra exempel). Det är fine – men det är bättre om vi håller oss till fakta. Vinner en modern sportig båt lilla klassen så skall jag offentligt be om ursäkt.

      Så, lycka till i “elitserien”.

      Så drar vi 18-knopsrepor längs kusten.

      Alla blir lyckliga på sitt sätt.

    • Author
      Peter Gustafsson May 21, 2012 Reply

      Jag borde så klart inte gå i den här fällan :-)

      Men det hade varit intressant att höra vilka 10 båtar du anser seglar “elitserien”. Bara så jag vet vilka jag skall ha koll på…

      • Andreas i HP May 21, 2012 Reply

        Ja, där e jag intresserad oxå.
        Vilka kör seriösa träningar, har besättningar som tränar off season, tränar 3-5 ggr/v och inte kan slås? Jag vet inte hur ofta Feelgood tränar men de flesta kör nog inte mycket mer träning än 1ggn/v .

        Vår sporre är ju att försöka ta dessa mer metodiskt tränande personer/båtar på ett eller flera race. För varje gång vi gör det utvecklas vi lite till.

        Kör på Blur,Feelgood, Draklunne, Manix + några båtar till, men dela gärna med er av tipps efter banan o visa er stora med regler osv så blir detta lysande!

        • Claes Redin May 22, 2012 Reply

          +1

    • F424 May 21, 2012 Reply

      Att SRS skulle dödas av seriöst satsande besättningar i hottade båtar tror jag inte på. Vasaloppet, Stockholm Marathon, Vätternrundan eller Göteborgsvarvet tappar ju inte motionärer av att eliten är representerad?
      Lika lite som jag tror att jag skall ta en pallplats om jag ställer upp i något av ovan, lika lite tror jag väl att jag skall hamna på podiet i alla SRS-seglingar när träningen består av familjecrusing och rullfocken är mitt enda försegel?
      Däremot tror jag att många blir inspirerade av att fundera på vad det skulle innebära om man uppgraderade sin egen båt med stummare skot, lättare fall eller bättre segel och där funkar ju toppbåtarna som bra referenser.
      En följdfråga är vid vilken optimering du tycker att man skall lämna SRS och gå över till ORCi? Får man ha laminatsegel? Bakade segel? Kolfibermast? Routingprogram? Segelmakare ombord? Sponsor?

      Hur ser din egen båt & segel-konfi ut? Dacronseglaren i Vegan kanske tycker du tillhör eliten?

      • Jonas May 21, 2012 Reply

        Den där jämförelsen är inte helt relevant. Du kan cykla Vätternrundan på en militärcykel och mäta dig med alla andra som deltar. Därutöver har någon åkt Vasaloppet i tomtedräkt och andra sprungit Lidingöloppet i gummistövlar……. Var och en får själva avgöra om detta är smart men karaktär till tävlingen ger det onekligen.

        Att dacronseglaren i Vegan verkligen kan jämföra siig med de som satsar på material är det fina i kråksången och det som enligt min uppfattning skall premieras. Om ambitionen är att öka volymen på tävlingar måste enkelhet vara ett av ledorden, för visst är det så att skostorlek eller märke är en ickefråga på Lidingöloppet!?l

  4. feelgood May 21, 2012 Reply

    Även team feelgood skall korpsegla till helgen!!!
    Vi kommer även att dopa oss på fredags kvällen.

    Väl mött Peter.

    • Pelle P May 21, 2012 Reply

      NÄ, FY F-N!!! Ska EUROPAMÄSTAREN segla i div 2??? Jag lägger av!!
      Vad kostar ett grönt kort i golf??

      Lycka till feelgood i helgen!!

  5. Per May 21, 2012 Reply

    Mkt intressant. Har själv rätt fina fockar på min Dehler 34 SV. Lattorna sitter dock horizontellt. Tror ni det skulle funka att sy på extra lattfickor så att det går att dra in focken på rulle? Det skulle vara smidigt för shorthanded. Också att kunna köra focken. Också att köra ett eget stag i focken känns intressant men det får bli ett senare projekt. Sen blir det kanske en genacker någon gång för SH.

    • Staffan Larsson May 21, 2012 Reply

      Hej Per

      Gällande att sy nya lattfickor för att kunna rulla seglet så behövs det inte nödvändigtvis, beroende på ambitionsnivå. Jag har cruisinglattor till min fock som ligger horisontellt men som går att rulla. När det blåser 7-8 meter och uppåt börjar de dock vika in lite i akterkant för att de är för mjuka när man skotar hårdare. De kan liknas lite vid ett metallmåttband som är styvt ett tag, men som kan böjas eller rullas. Seglet är från UK och är en självslående fock, kanske att det funkar ännu bättre på en överlappande fock som eventuellt har lägre aspect-ratio?

      Har seglat med stående rullattor också, ett bekymmer med dem är att det är betydligt besvärligare att skifta segel när man väl måste eftersom lattorna som var ganska långa gör det rätt svårt att vika undan seglet.

      S

  6. Sture Smith May 21, 2012 Reply

    Du kan borja med att plocka ur den oversta horisontella lattan. Da kan du rulla in till framkant pa pa nast oversta. Nasta steg ar att sy in en vertikal lattficka overst. Du behover inte ha vertikala lattfickor hela vagen. Sture Smith, `”Sjoglans” Dehler 39SQ

    • Per May 21, 2012 Reply

      Tack för svar. Jag testar lite:).

  7. Sture Smith May 21, 2012 Reply

    Vår elitseglande östkustare här ovan verkar inte ha en aning, skall man ha ännu fler mätbrev.
    Skall Du vara aktiv på västsidan behöver Du i princip SRS, NorLys och DH. Några ORCI och IRC seglingar går det ju knappats.
    Om vi nu pratar vasalopp och liknande där du blandar bredd och elit tycker jag Faerder är ett utmärkt exempel och tidigare Själland Runt och till viss del Tjörn Runt. Att ta en topp placering i ngn av dessa seglinar kräver j-gt mkt elit oavsett vilken mätregel som tillämpats. Detta är seglingar som alla har haft över tusen startande båtar och jag är helt övertygad om att alla båtar inte är korpklass.
    Det kommersiell värdet av dessa seglingar är ju betydligt högre än ett ORCI EM eller VM och det är därför dessa seglingar drar till sig VOR, America Cup, OS, VM, NM, SM osv medaljörer seglande i toppbåtar.
    För övrigt har det aldrig genomförts ngn segling på öst sidan med 1000 startande vad jag vet. Och hade Gotland Runt överlevt utan korpklasserna, mkt tveksamt.
    Segling behöver mångfald och mer båtar som kappseglar.

    Sture Smith
    “Sjöglans”
    Dehler 39SQ

    • Feffe May 21, 2012 Reply

      Coolt ! Eastcoast vs Westcoast. Dags för en seglingsbattle där man kommer kasta mätbrev på varandra !

  8. kim May 21, 2012 Reply

    För att försöka jämka samman trådens ursprungliga ämne, med brandfacklan som kastades in i natt och blixtsnabbt fångades av många här…
    Materialval i seglena, hur kommer det sig att inte det påverkar mättalet, när det gör det i mast, köl, roder, bommar och spröt t ex?

    Där har vi väl det område som bäst kan få både dacron- och hightechseglare att mötas i samma regel.

    • Author
      Peter Gustafsson May 21, 2012 Reply

      Man kan sy snabba segel i dacron, problemet är att de tar slut alldeles för fort. Så en rabatt på “billiga” material får helt motsatt effekt. Då måste man begränsa antalet segel man får köpa per säsong, på samma sätt som i många entypsklasser och då är det slut med enkelheten.

      • Peter May 21, 2012 Reply

        det är en fråga vilken nivå man seglar. De flesta seglare i våra hemmavikar har inte råd att köpa nya segel varje år. Då kommer vi igen tillbaka vilken målgrupp har man för regeln.
        För många är enkelheten redan passerat medan för andra är rätt nivå uppnått nu och andra igen skulle säkerligen skräpa en del ytterligare.
        Jag har fått intryck att pendeln har svängt en hel del och jag vet att det finns många som undrar om en hel del ändringar inom SRS verkligen gynnar breddseglingen.
        Jag vet ej om man ska verkligen ska ha de stora kappseglingar som referens för den stora frågan är hur utvecklingen kommer påverkas på klubbseglingar och mindre seglingar i våra hemmavikar.
        Visst är respitregeln i detta sammahang inte allt. Det finns en hel uppsjö av faktorer.

      • Calle P May 22, 2012 Reply

        Det finns en variabel till som påverkas beroende på vilket material som används.
        Ett dacronsegel är betydligt mycket tyngre än ett i kol.

        Nu när det finns tusendelar på mätetalet så borde vikten på seglen också ingå som en parameter.

        Å andra sidan så borde besättningsvikten också ingå. Den har ännu större påverkan.

        Tar jag ut ett mätbrev på min X-99a så får jag ett lägre mätetal pga båten är något tyngre och seglen är något mindre än strandard.
        Men då kan jag sätta kolsegel på båten och inte behöva tänka på max besättningsvikt. En gubbe till på railen ger ganska mycket mer fart på kryssen.

        • Pelle P May 22, 2012 Reply

          Här är en intresant grej; entypsklasser! Ta X99:a som exempel; storen ska vara i dacron och SRS/LYS talet är satt därefter (inkl besättningsvikten, men samtidigt struntar SRS i den…tricky tricky tricky!). Sen är det precis som Calle säger; hyggliga segel på 99:an och 200kg extra på b-max.. Oj oj oj vad båten hade gått (på kryss >5m/s…)!!

      • Author
        Peter Gustafsson May 22, 2012 Reply

        Det finns 1000-tals variabler. Men det funkar inte i breddregler där man måste hantera ett stort spekrum av båtar.

        Men för sakens skull kan du ju förklara hur senaste racet skulle förändats av tusendelar för besättningsvikt eller segelmaterial? I min värld en bra mix av båttyper, budgetar, besättningsvikter (flera kör på relativt få gubbar).

        Bavaria 38 match 1.314 4:21:40
        Omega 30 1.143 4:22:43
        Cumulus 1.104 4:23:27
        Dominant Race 1.162 4:24:06
        Albin Alpha 1.099 4:25:19
        Café 28 1.170 4:28:26
        First 40 1.389 4:28:52
        Luffe 40.04 1.326 4:29:52
        Express 1.114 4:30:15
        J/111 1.399 4:30:58

        • Calle P May 22, 2012 Reply

          Jag kan inte utalla mig hur andra båtar änn min egen förändras av besättningsvikten där jag vet att den gör stor skillnad.
          Min förra (C97) var inte alls lika känslig på den punkten.

          Räkna med att vi gör 6,6 istället för 6,3 knop på två timmars kryss
          Det gör 6-7 minuter på korrigerad tid och ganska stor skillnad på resultatet…

        • Peter May 22, 2012 Reply

          “Det finns 1000-tals variabler. Men det funkar inte i breddregler där man måste hantera ett stort spekrum av båtar.”

          Alltid en fråga var man vill sätta gränser och vad man anser har inverkan.
          FH-mått var tidigare till info men påverkar idag respittalet. Likaså var det med backstag (kan alltid diskuteras om det verkligen påverka med 1/2 pinne).
          Andra faktorer användes för att behålla standard men har idag något konstig inverkan. Alla inredningsdeltaljer finns med i vikten men påverkar också respittalet (OBS! placering är inte efterfrågad).

          Helt rätt att ska SRS vara en breddregel så har enkelheten en stor betydelse.

          jag tror nog att anskaffning av många dacronsegel skulle för de flesta fallar på plånbokens storlek och om jag förstått det rätt så sägs det väl att SRS ska vara en breddregel. I termer TR så skulle man kanske kunna ställa frågan om SRS har som målgrupp de 50 bästa eller de 450 efter de?

  9. Sture Smith May 22, 2012 Reply

    Segel material har ju naturligtvis oxå att göra med storlek och deplacement på båt. Att man som korpseglare behöver byta segel varje år för att hänga med är ju en skröna prescis som att det skulle bli billigare med Dacron.
    För min båt är inte Dacron (mer än för storm/hårdvinds segel) något alternativ, det finns inte på kartan.
    När jag köpte båten (ny) ville leverantören till slut lämna med Stor och G3 i dacron gratis då man hade ett sådant kontrakt med segelleverantören, men jag tackade hövligt nej. För vad skulle jag ha seglena till.
    Modern laminat duk är helt enkelt bättre på alla punkter utan möjligtvis riktig långsegling i UV tunga trakter. Min erfarenhet är att gränsen går någonstans vid 33-35 fots båt och depl. 4 ton och uppåt.
    Tycker att det är en skam för båt och segelleverantörerna att defult sälja jättefina moderna lite större båtar med skräpsegel, men det är naturligtvis bra för segelmakarna dom får ju leverera seglena två gånger.
    Jag övegav Dacron i början av 90 talet, även för cruising. Efter att ha sett hur min Wasa 38 malde ner dacron storen, helt värdelöst. Försökte med alla trix hålla liv i storen, men det gick inte.
    OK dacron är bättre idag och det kommer nya varianter på temat som säkert är bra för långsegling, men det blir fruktansvärt tungt.

    Sture Smith
    “Sjöglans”
    Dehler 39SQ

    • Stefan Kolmodin May 22, 2012 Reply

      Jag håller inte med. I storsegel kan man absolut använda dacron av god kvalitet även till lite större båtar. Seglar själv omkring med en på 48 m2 vilken höll formen bra i åtminstone 10 säsonger. Däremot är det en grym skillnad på dacron och dacron och till medskickssegel kanske man snikar i dukvalet. Jag har sett medskickssegel som tagit slut efter 3 säsonger. Till nya båtar tycker jag att kunden självklart skall kunna välja själv – ingen segelmakare med någorlunda långsiktigt perspektiv kan vara intresserad av att sätta sitt namn på en produkt som inte ger en nöjd kund – då lär han ju aldrig få sälja uppsättning två.
      Stefan Kolmodin
      SK55, SWE-7 Tesla

      • Andreas May 23, 2012 Reply

        ” Seglar själv omkring med en på 48 m2 vilken höll formen bra i åtminstone 10 säsonge”

        Jeg tror du kommer til å bli overrasket når du bytter til et nytt storseil….

        • Pelle P May 23, 2012 Reply

          +1 LOL

    • F424 May 22, 2012 Reply

      Slår ett slag för Spectra/Dyneema om man skall väga in prestanda över tid till en vettig budget. Hade inne en 40 m2 Spectra-rullgenua tillverkad av Ottosson 1999 för översyn nu i vinter. Still going strong efter 13 intensiva säsonger i vindstyrkor från 0 till 45 knop. “Bara rulla ut och kör ett par år till” var Henriks dom. Kostad 26kSek vid inköp -> under 2000 sek / säsong i år :-)

      • Gunnar Mar 31, 2013 Reply

        Det här är jäkligt intressant, Dyneema duk !
        Är inte det fibern son tål UV och har extremt lite töjning ?

        Varför kör inte alla med Dyneema duk ?

  10. Sture Smith May 22, 2012 Reply

    Dacron medskicksegels livlängd kan ibland till och med vara kortare än 3 år.
    Numera brukar jag skicka mätbrevet till segelmakaren vid segeldiskutioner. Efter att dom har studerat rätande moment (RMa 185) och deplacement (Sailing Displ 9,1 ton) blir reponsen alltid högre kvalitet på duken. Dacron klarar helt enkelt inte lasterna med rimlig vikt på seglet. Vilket framför allt gäller storen och högt skurna fockar.
    F424 Niklas erfarenheter delar jag när det gäller taftad dynema/spectra, alltså mkt bra livs cykel kostnad med bibehållen form.

    Sture Smith
    “Sjöglans”
    Dehler 39SQ

    • Stefan Kolmodin May 23, 2012 Reply

      Allt beror på var man lägger ribban vad gäller prestanda och ekonomi. Min båt väger hälften av din, har en mycket trimbar mast och mitt storsegel har hållit formen förbluffande länge men visst ger ett nytt segel i laminat bättre prestanda. Till den högsmala focken och den lätta genuan fungerar inte dacron – här håller jag tillfullo med F424 utifrån att ha testat både och. Dock är viktskillnaden mellan ett dubbeltaftat laminat och dacron inte speciellt stor, 328 vs 299/253 g/m2, däremot motiverar i mitt tycke formstabiliteten absolut merkostnaden för laminatet.

  11. Peter A May 24, 2012 Reply

    Peter, får vi se er nya code 1 in action på Pater Noster Race tro? Kan tänka mig att den kan bli ett giftigt vapen i de förväntade lätta vindarna.

  12. CarlL Jan 20, 2013 Reply

    @Peter, blev lite nyfiken vad du skriver om Heavy focken, att den har ett eget förlik mm, kan du alltså hissa den både i försegelskenan och en bit bakom? Samma fall i båda positionerna? Använder du samma rulle som till din Code då?

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 21, 2013 Reply

      Ja, tanken med den var att köra den som en vanlig fock i profilen när vi kör full besättning, men att kunna ha den på rulle på sitt eget stag när vi kör shorthanded. Då skulle man kunnat rulla #2 på förstaget och satt denna innanför. Samma fall eller helst 2:1.

      Den skulle ha sin egen rulle, men använde man samma modell som på coden, så skulle man kunna byta om något pajade.

      Nu har det inte blivit som vi trodde. På både Novan och J/109 så satt medium/heavy uppe 99% av tiden som “allroundfock” när vi körde shorthanded,

      På J/111 så måste vi gå till #3 mycket tidigare. Den funkar fint redan från 4 m/s.

      Så nu kör vi i stället lätta focken då den verkligen gör nytta, för att gå direkt på #3 i relativt lätt vind. Då kör vi bägge i den vanliga profilen. #3 sitter också på vid alla transporter och på semestern. Därför har vi inte kört den “flying” som det var tänkt.

      • Tobbe Jan 21, 2013 Reply

        Följdfråga kring att hissa focken separat.
        * Har du någon speciell fallbox som klarar högre last (jag gissar att lasten blir större på fallboxen om man ska spänna upp ett i focken integrerat förstag?)
        * Hur ser din lösning på 2:1 utväxling ut?

  13. Carl L Mar 31, 2013 Reply

    @Peter
    Om du skulle utrusta en båt för nöjessegling eller någon enstaka klubbsegling med 1-2 personer i besättning (dvs en ren familjebesättnig) hur hade du valt då med fock undandanvindssegel etc?
    C0, C1 eller A2 mm?
    Skulle vara väldigt intresant att få dina åsikter om detta! Båten skulle kunna vara 34-36 fot med icke överlappande fock.

    • Author
      Peter Gustafsson Mar 31, 2013 Reply

      Då skulle jag gå på stor + medium/allroundfock + A2/länsgennaker.

      Novan körde vi på tre segel. Även på J/109 så räckte det bra med stor + fock när vi körde doublehanded eller familjeseglade.

      Focken skall vara maximalt stor (för en fock). Normalt är det 104-105% LP vilket gör att den överlappar lite grann. Dvs man måste skota lite i slagen men den är mycket effektivare än en självslående fock. Så en balans mellan bra segling och att det är lätthanterligt.

      När det gäller fomen så skall man ha en dialog med sin segelmakare, då samma shape skall fungera från 0-12 m/s. Beroende på var man seglar och vilken båt det är så kan det se lite olika ut. Novans fock var designad för 5-6 m/s, vilket var rätt på den båten.

      Spinnakers är svårt och där många väljer endaste en Code. Tittar man på alla viinklar man seglar, så kan man med allroundbetonad A2 eller spinnaker täcka av riktigt stora områden. Så för mig är det självklart med en fullstor länsgennaker, kanske i strumpa.

      • Carl L Mar 31, 2013 Reply

        Intressant!
        Självslående (glider typ) är ju annars ett intresant val för svenska farvatten där man ofta får slå mycket i skärgården.
        Kan du utveckla varför du skulle välja en A2:a före en en code 1? I filmen med A Lewander så talar han sig varm om en code 1 förre en A2:a. Spinnaker känns inte intresant på en familjen optimerad båt då man vill kunna rulla upp seglet! Strumpa bättre än topdown?

      • Author
        Peter Gustafsson Mar 31, 2013 Reply

        Beror så klart på båt. En Smaragd kan ha en självslående, men på en normal cruiser/racer kan det vara riktigt segt. Men bekvämt.

        Jag har inga problem att kryssa själv i trånga sund med en 105% fock. Och skall jag någon enstaka gång kappsegla så avgör det saken.

        En allround A2 kan användas från TWA 120-120, dvs 120 grader av en cirkel = 33% av alla vinklar man kan drabbas av. En C1 funkar i TWA 90-130 = 80 grader = 22% av vinklarna. Och blåser det mer än 5 m/s så räcker en fock kanon för att halvvinda i en modern båt.

        Så har man någon gång sett en dag med 60 distans plattläns så skall man så klart ha ett länssegel. Och det är inte en C1.

        Moderna top-down kan funka (det borde man ju prova). Men en strumpa funkar helt ok för familje- eller solosegling.

        • Carl L Mar 31, 2013 Reply

          Fördelen med C1 verkar ju vara rullbarheten och att det går att gå relativt högt med den under 5m/s vilket är en fördel i skärgården.
          Det går inte att länsa med den då om man spirar eller saxar?
          Du skrev någon gång att det var enklare att styra med en gode då den är mera förlåtande tackvare förliket! Stämmer det?
          Fördelen med självslående är ju enkelheten.
          Någon som har koll på hur stor skillnaden är mellan en väl utbyggd självslående dvs “glider” typoch en 105%:are?
          För familje segling skulle man vilja ha allt på rulle som man förbereder innan avsegling och sedan kan välja imellan genom att rulla ut och in under dagen.

          • JIMMY Mar 31, 2013

            Per Svanberg har både självslående Glider och 105% på sin Omega 36. Frågar man honom så är Glidern något bättre än en vanlig självslående fock men en 105% ger betydligt bättre bett på kryssen och alltså överlägsen på kappsegling. Han kör 105% även shorthanded/solo och Glidern sitter bara uppe under semesterseglingen.

          • Stefan Kolmodin Mar 31, 2013

            Jag skulle inte tveka en sekund att välja en 105% före en självslående. Mycket bättre tryck och lättare att trimma skotpunkt när man faller av och så slipper man en ful skena på fördäck. Med rätt timing behöver man knappt vev mer än till fintrim i slagen. Om båten du väljer behöver yta så gå för 105% och gliderdesign. C1 eller A2 beror mycket på båtval och preferenser, inte så kul att kappsegla med bara en code som dock lätthanterligt kan hjälpa en båt som behöver det med fart på lätt halvvind, inte så stor yta och enkel att rulla.

        • Author
          Peter Gustafsson Mar 31, 2013 Reply

          Det gäller balans mellan bekvämlighet och skön segling. Man kan inte både få bekvämligheten från en Bavaria 50 med rullmast och seglingsegenskaperna från en SK95 eller Melges 32.

          Att ha en båt med bra egenskaper men att sätta på för lite/fel segel tycker jag är bortkastat. Man får ett begränsat antal dagar med bra segling varje år, då måste jag få en riktigt bra seglingsupplevelse.

          Vad är det för båt vi pratar om?

          • Carl L Mar 31, 2013

            @jimmy
            Vad kör han för gennaker? Code eller gennaker?
            @peter
            Kör Juan K modellen och försöker först hitta vilken segelföring jag vill ha för optimal faniljesegling och tänkte sedan välja båt! 33-36 fot inte större då blir det för jobbigt själv!

          • Author
            Peter Gustafsson Mar 31, 2013

            36 fot är den storlek jag har kommit fram till också. Tillräckligt stor för att göra distans någorlunda bekvämt, men tillräckligt liten för att hantera själv. Dessutom är det ju en ekonomisk fråga där en 40-fotare kostar avsevärt mycket mer att äga och driva med samma ambition.

            Om du har en båt som går riktigt fort i förhållanden till vinden (du planar för det mesta) så kommer du långt på code-segel.

            Skall du gå lågt i deplacementsfart så behöver du segel som funkar i TWA 140-160 där man tillbringar massor av tid…

          • JIMMY Mar 31, 2013

            På semestern med familjen seglar Per med Code1 som enda undanvindsseglet, saxat funkar den även hyfsat att länsa med.

            På race så kör han med spinn, han har haft en A2 men den var inte lika effektiv på Omega 36:an tyckte han. Förra säsongen hade han dessutom både C1 och C0 i mätbrevet men han kommer eventuellt att ta bort dessa och testa med att bara köra spinn i år, svåra beslut…

          • Carl L Mar 31, 2013

            Tänk här sitter man hemma och funderar så skriver man in sina funderingar på Blur och får en massa input.
            Tack Peter och Jimmy för en massa input!

  14. Martin Gidlund Oct 19, 2013 Reply

    Hej Peter, vad upplevde ni för skillander när ni bytte till 3di kontra andra konstruktioner?

    • Author
      Peter Gustafsson Oct 21, 2013 Reply

      Egentligen två saker.

      Framför allt blir det ett mycket stummare segel som inte rör sig alls när vinden ökar/minskar. Detta kan ju vara både bra och dåligt. Bra för att de håller designad form över ett större register – och en fock behöver inte trimmas lika mycket. Dåligt för att det inte går att trimma om/anpassa – vilket bland annat gör att storen behöver trimmas ännu aktivare eftersom den inte twistar “automatiskt” i puffarna. För fockar som används i lite mer vind tycker jag att 3Di är helt outstanding. För lättvind/storsegel är det mest en smaksak.

      Den andra skillnaden är livslängden, där seglen efter två säsonger är som nya. Gissningen från oss och t.ex. seglarna på Volvo Ocean Race är att de håller dubbelt så länge som laminatsegel vilket så klart gör det lättare att försvara ett högre pris :-)

      • Bosse Oct 21, 2013 Reply

        Inga problem med att mylarfilmen spricker eller delaminering?
        Såg ett segel från Qvantum som var tre år gammalt det hade stora hål (1-5 cm) strax bakom travarna även delaminerat på stora ytor. Kol och kevlarfibrerna var intakta men låg lösa och öppet. Fusion M ska väl vara motsvarande.

      • Author
        Peter Gustafsson Oct 21, 2013 Reply

        Själva vitsen med 3Di är att det inte finns någon film: http://www.blur.se/2010/04/23/north-sails-3di/

        På ett laminatsegel så är det filmen som håller fibrerna på plats. När filmen tappar sugen efter ett par år så tappar man stabiliteten “i sidled”.

        Nu såg jag att även OneSail provar med “filmless” http://www.onesails.com/4t/4t-explained.php

  15. lars Oct 21, 2013 Reply

    Vid ORCi em i somras körde en av fältets minsta båtar, den etniska Arcona 340, Katariina II, med 3Di segel. Såg riktigt snabba ut i det lätta registret klart bäst båtfart i det race som jag tittade på.

  16. Leif Svensson Jul 27, 2015 Reply

    Man kan säga att C.G Witt sammanfattar det hela i sin redogörelse från Härnösand 1872:
    -“Sedan man nu vet, huru arean och centrum gravitis af hvarje segel erhålles, är det ganska simpelt att beräkna så väl segelarean, som segelmomentet och segelpunktens belägenhet. Segelarean fås nemligen, då man räknar ut arean af hvart särskildt dit hörade segel och sammanlägger deras areor. Segelmomentet fås, då hvarje segels area multipliceras med dess centrum gravitis’ afstånd vinkelrätt från vattenlinjen och produkterna adderas. Segelpunktens höjd öfver vattnet fås, då segelmomentet divideras med segelarean. Hela beräkningen är således enkel och lätt begriplig, att något särskildt exempel derpå ej torde behöfva här anföras. För att finna segelpunktens belägenhet i afseende på skeppets längd, brukar man äfven uttaga segelmomentet från aktra perpendikeln, hvilket naturligtvis sker derigenom, att hvarje särskildt segels area multipliceras med pendikeln och produkterna adderas. Divideras detta moment med segelarean får man till qvot segelpunktens afstånd från aktra perpendikeln. Man bör icke förgäta, att segelmomentet alldeles icke är detsamma som seglens verkliga moment; ty seglens verkliga moment är momentet av den kraft, hvarmed vinden verkar i seglen. För att få detta senare moment, skall man beräkna med huru många skålpunds tyngd vinden trycker på segelarean och multiplicera detta med segelpunktens afstånd från centrum voluminis. Af allt hvad vi nu anfört synes, att styfhetsmoment och segelmoment endast uttrycka relativa värden, tjenliga att jemföra med hvarandra, för att finna ett fartygs styfhet i förhållande till andra”.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.