Hur stora blir avstånden i kappsegling?

I en annan tråd diskuterades SRS och hur stor skillnad mätetalet egentligen gör. Det efterlystes en uppskattning av effekterna av bra segel, slät botten, tajt besättningsarbete, bra vägval och allt annat som gör att man placerar sig bra.

Det hade naturligtvis varit kul att föra ett resonemang om detta, men frågan som slog mig var hur stora differenser är det vi pratar om? Mellan första båt och mitten på fältet? Till de som stänger grinden? Skiljer det mellan olika race?

Så jag kunde inte hålla mig. Jag tog korrigerade tider från ett antal race. 3-4 årgångar av Tjörn Runt, Gotland Runt, Færdern, Ornö Runt och Sandhanmn Open Hav. Jag tog bara den klass som innehöll 35-40 fotarna (typiskt 30-50 båtar med SRS 1.25-1.35) utom på Ornö Runt där jag tog hela fältet. Spridningen borde ju bli densamma oavsett om man tar en klass eller ett helt race om inte vädret ställer till det. Totalt nästan 1100 båtar.

Parallellt gjorde jag samma sak för Bohusracet och Watski Twostar (enskilda etapper) med 1046 båtar. Och resultaten var nästan identiska.

racingdifferences.jpg
På den nedre axeln hur långt efter segraren man är (% korrigerad tid). På den vänstra axeln hur stor del av deltagarna som återfinns i varje intervall. Observera att detta är korrigerade tider som ju är 25-35% högre än de seglade tiderna.

Det är inte meningen att detta skall vara särskilt vetenskapligt, men några slutsatser kan man dra:

  • Mitt i fältet så är man mellan 5 och 20% efter segraren. Snittet ligger på ca 10%.
  • 20% av båtarna kommer in inom 5%.
  • 50% av båtarna alltså inom 10%.
  • 80% av båtarna inom 20% efter segraren.
  • De sista 3 båtarna är mellan 20 och 40% bakom täten. Snittet här är 25%.
  • I shorthanded så är de sista båtarna i medeltal 33% bakom täten.
  • I övrigt är skillnaderna mellan full besättning och shorthanded små.

Hur mycket betyder skillnader i mätetal då? På topp 20 så diffar det i snitt 0.5% mellan placeringarna. En sänkning från 1.30 till 1.29 motsvarar ca 1.5 placeringar. Jag har testat detta i de faktiska resultatlistorna och en sänkning på 0.01 innebär t.ex. att en 10:e-plats i stället skulle blivit: 9 7 7 8 8 6 9 7 9 8 9 10 9 8 10 10 5 10 8 = snitt 8.26.

OK, nu börjar vi få lite perspektiv.

När vi fick J/109 så låg vi mitt i fältet. Lite surt eftersom vi hade gått bra i vår gamla båt och det var ju inget fel på utrustningen. Så ett antagande skulle vara att vårt sätt att segla båten var det som gjorde att vi var 10% sämre då än vi är idag när vi har lärt oss den?

I racen ovan finns inga båtar med riktigt dåliga prylar. På R36 på Færdern eller på Sandhamn Open så har alla hyfsade grejer. Men det diffar ändå rejält i fältet.

Om man ville, skulle man kunna dela upp dessa avstånd i olika komponenter.

  • A% av resultatet beror på material. Segel, bottenfinish, viktfördelning, …
  • B% av resultatet handlar om hur besättningen hanterar båten. Trim, viktplacering, manövrar, …
  • C% av resultatet beror på vägval och taktik.
  • D% av resultat påverkas av mätetalet

Där summan är 5-20% för de flesta av oss, men i bland så högt som 30-40% om man har långt kvar i flera kategorier. Det skiljer så klart mellan båtar, olika race, typer av banor…

Men det står helt klart att det är ganska stora avstånd vi pratar om innan man får allting helt rätt.

22 Comments

  1. Clifford Jul 19, 2012 Reply

    Har det regnat idag Peter ; ) ?

  2. David Jul 19, 2012 Reply

    För några år sedan gjorde jag något liknande men med en lite annorlunda vinkel.

    Jag kikade på seglade tider i de lite större entypsklasserna på diverse större seglingar.
    Båt nummer 3 i mål tilldelades båttypens dåvarande LYS-tal och utifrån det bedömdes vad övriga båtar ner till nr 10 borde ha haft för att få samma uträknade tid.

    Skillnaderna är häpnadsväckande när man kommer ner lite i resultatlistan (pl 5 etc).

    De klasser jag kollade då var Express, J/80, X-99, H-båt, IF, BB10, Luffe 37 och säkert någon ytterligare.

    /David

    • Author
      Peter Gustafsson Jul 19, 2012 Reply

      Har du kvar något av det? Jag hittar inga entypsrace med seglade tider…

    • srsseglaren Jul 20, 2012 Reply

      Ett problem med entypsklasser kan bli att nya båtar blir så långt efter täten, att dom lägger av innan dom börjar få till till det ?

      Verkar bra att ta bort ytterligheterna (undvika Stenmarks effekten).
      Häpnadsväckande ? på vilket sett ?

  3. Pelle Lindell Jul 19, 2012 Reply

    Jag klockade en del entypssegling (mest Express och 606) för några år sedan men tyvärr har jag slarvat bort mina anteckningar. Vad jag kommer ihåg så var “normalfallet” i ett stort fält (+40 båtar) att medianbåten var 3-5% efter segraren och sista båt 10-15% efter segraren. I ett litet fält var skillnaderna i allmänhet mindre men det är givetvis enorma variationer i enskilda seglingar.

    När vi konstruerade SRSp kom jag fram till att normalfallet var att vinnaren är 7-10% snabbare än medianbåten och sista båt 15-20% långsammare än medianbåten vilket stämmer rätt bra med dina observationer.

  4. Den glada Kocken Jul 20, 2012 Reply

    Ja varför inte införa det system som finns i golfvärlden? Det borde kanske gynna kappseglings världen? så att det inte blev en utpräglad materialsport HALLå?? Seglar man inte mot likadana båtar med likadana segel etc. så kan det ju inte bli sportmanna mässigt rättvist

    • fredrik Jul 20, 2012 Reply

      Dessutom ska alla väga lika … . Går det inte att handikappanpassa för talang också.

  5. Gustaf Dyrssen Jul 20, 2012 Reply

    kul ämne och analys

    I entyp kommer många chansa ( dvs medvetet välja fel kant och köra rakt in i hörnet ) om man ligger efter vilket gör att det blir större skillnader i seglad tid än vad det blivit om alla fortsatt att segla “rätt”.

    • Author
      Peter Gustafsson Jul 20, 2012 Reply

      Å andra sidan seglar man oftare en serie, och då är det viktigt att ha en jämn serie. När det seglas runt en ö så är det lättare att gå för “allt eller inget” för en bra placering. Så det kanske jämnar ut sig?

      • Gustaf Dyrssen Jul 20, 2012 Reply

        Men man får ju oftast räkna bort en eller två seglingar så om man ligger bland sina sämre resultat så kostar det inget att komma sist i alla fall…….

  6. Stefan P Jul 20, 2012 Reply

    Bra grej Peter. Ger också lite perspektiv på vad som debatteras. A kan man köpa sig fram i, B är träning och erfarenhet, C är erfarenhet och träning samt lite köpa, D är det stora debattämnet där många skyller allt på mätetal och glömmer de övriga viktiga ingredienserna. Visst kan man köpa sig till fördelar i D men där är entyp nog ännu värre där kan man köpa nytt och modifiera inom eller utom reglerna. Givet att A och D är hyggligt på plats så är det B och C som ger jämnhet och utslag på marginalen och tur är väl det.

  7. mackan Jul 20, 2012 Reply

    Bra tråd. Har själv analyserat resultat på detta sätt och försökt se vad misstagen under raden “kostade”. Vi brukar snacka om små och stor parametrar.

  8. Svea-Jonas Jul 20, 2012 Reply

    Några funderingar ang modern bred (MB) vs lång smal (LS) i handikapp.

    A: Lättare att få ut max fart ur LS, färre segelval. Fördel LS.

    B: Lättare att hantera LS pga mindre segelyta. Mindre antal besättning krävs, inte lika viktigt var de är placerade viktmässigt på LS. Lättare att få till en liten samtränad besättning på LS än en stor samtränad besättning på MB. Lite fördel LS.

    C: Den mindre besättningen på LS har händerna fulla med manövrer och trim och om detta inte är väl inövat blir taktik/strategi lidande. Den större besättningen på MB kan avdela besättning till taktik/strategi funktionen. Större fördel MB.

    D: No comment.

    Gissar att för att vinna i SRS är det en fördel att ha en båt som inte är för extrem åt något håll. Kanske NF? Eller Scampi?

  9. Tomas Östling Jul 22, 2012 Reply

    Himla bra perspektiv, jag gjorde ocks en liknande analys för ett par år sentidskillnaderna är stooooora en liten bit ner i listan.

    Själva seglandet handlar ju om B och C, eller hur :-).
    Min ödmjuka reflexion efter att ha karateseglat (=eftersnackat) i baren med många olika seglare under alla år är att:
    För att orka jobba med B och C måste man ha koll på A och vara hyfsat nöjd med D.
    Annars kommer man ofelbart hänfalla åt bortförklaringar baserade på A eller D, vilket som för tillfället passar en bäst. Men om man är nöjd med båten, så kommer man träna upp B, och kan överhuvudtaget börja göra något med C.
    Och det är då resultaten kommer.

    Jag tolkar det som att i de race

    • Anders B Jul 22, 2012 Reply

      +1

    • Peter Jul 24, 2012 Reply

      Jack Sparrows kommentar kommer mig i sinnet när jag läser det. Sorry, det ska vara captain Jack Sparrow.. ;-)

      Han sade i en av filmerna, the only rules that really matter are these: what a man can do and what a man can’t do.

      C kan alla själv påverka, A och B beror på. Inte alla har den ekonomin som krävs för alltid topputrustat båt. även träningstimmar med hela besättning konkurerar med famljen, jobb och annat. I vilken utsträckning är väl mycket individuellt och hänger naurligtvis även på intresset.

      D kan seglaren inte påverkar (kanske i liten mån om manhar rätt kanaler). jag tror nog Tomas’s analys samt möjlighet att kunna påverka påverkar våra beslut och vårt agerande/diskussion.

  10. Martin Alexandersson Jul 22, 2012 Reply

    Ser ut som en Rayleigh fördelning, skeppsbyggarens bästa vän!

    http://en.wikipedia.org/wiki/Rayleigh_distribution

  11. Jakob Jul 24, 2012 Reply

    Intressant post, tack! Om man vill göra lite egen analys, finns det möjlighet att få tillgång till data? På förhand tack.

    • Author
      Peter Gustafsson Jul 24, 2012 Reply

      Jag har alla procentiffrorna (diff till vinnaren) i Excel om du vill ha. Maila peter@blur.se.

      Tider och annat är inte så svåra att hitta igen om man vill ha dem.

  12. Anders B Jul 26, 2012 Reply

    Den här tråden är (tror jag) en viktig ingrediens i allas funderingar efter målgång. Framför allt (tex)- varför tappade jag så mycket. Man funderar och analyserar och kommer fram till – som exempel – vinden vred under molnet. Varför seglade jag inte åt det hållet? Eller varför gick jag inte rätt i strömmen? På vilket sätt påverkas mina val på kappseglingsbanan av min uppfattning om jag har en snabb (relativt mättalet) eller långsam båt. Krävs det större självövervinnelse att segla en ‘långsam’ båt (som inte behöver vara långsam objektivt sett – det handlar om min egen känsla för min båt) effektivt? Eller triggas jag att chansa mer med ‘långsam’ båt? Frågor utan svar? I entypsbåtar jobbar man hårt för att kolla fart och höjd mot sina konkurenter. Och får oftast bra svar. Med uddabåt lever man hela tiden med att man inte vet om båten går bra eller dåligt. Kräver mer ‘seglingspsykologi’, mycket svårare än entypssegling.

  13. JIMMY Jul 31, 2012 Reply

    Hur stort avstånd var det i damernas Laser Radial?

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.