J/111 Blur³ | Sail Chart

I en annan tråd om gennakers, så diskuterades vilka vinklar man seglar med olika segel. Jag publicerade då vårt så kallade “sail chart” (eller “crossover-chart”). Större version här.

Det är ju en tabell och visualisering av vilka segel som funkar i vilka förhållanden, med TWA (sann vindvinkel) på X-axeln och vindstyrkan i knop på Y-axeln.

Så om det blåser 10 knop och jag skall segla TWA 120 (lite öppen halvvind) så är det A3-gennakern som gäller. Jag kan också gissa mig till att det är en ganska nära sweetspot för den, då det är lika långt till code 0 som till A2. Hade jag hamnat i gränslandet mellan två segel hade valet varit svårare. Vi kan också se att jag är i övre delen av vinregistret för den vinkeln, så ökar vinden några knop så behöver jag byta till A5, eller segla lite lägre.

Naturligtvis finns det en del överlapp mellan seglen, och andra faktorer kan spela in kring hur man väljer sina segel, men vi tycker det är väldigt bra att ha denna fakta som utgångspunkt.

Extra användbart är det i Expedition, där programmet tittar i tabellen och föreslår segel:

Här skall vi till Mark0, 1.59 distans med A0 (egentligen Code 0). Sedan är det läge att göra klart A3 för en halvtimme med TWA 126 (typ).

Naturligtvis måste alla siffror tas med en nya salt, men med ovanstående så har man i alla fall något att utgå ifrån.

Så här såg det sail chart som North Sails hade för J/111. Det var detta + vårt gamla för J/109 som vi utgick ifrån. Man kan börja med något sånt här, eller bara börja med ett vitt papper. Sitter man ner några stycken + segelmakaren så kan man ganska enkelt resonera sig fram till vilka segel som funkar i vilka vindstyrkor och vinklar.

Vissa saker kommer man att vara kristallklar kring; “vi byter från J1 till J2 i 10 knop på kryss”, eller “J1 funkar till 12 knop, och J2 är kanske körbar från 8”? Att tvingas enas kring detta är nyttigt i sig.

Andra saker har man ingen aning om; “hur högt kan vi gå med A2 egentligen”? “Men är det inte snabbare med code i den vinkeln”? Då kan man göra en gissning, men också sätta upp det på en lista över saker som måste provas i verkligheten. Ibland får man dessa data under race, men ofta klan det vara bättre att gå ut en kväll för att testa två segel mot varandra under lite mer ordnade förhållanden.

Vill man vara high-tech så loggar man data i Expedition eller liknande, men i de allra flesta fall så löser man det med kalibrerade instrument, papper och penna.

Det är mycket jobb, framförallt i en ny båt, men jag tycker att det är värt besväret och man lär sig extremt mycket på vägen.

Så här kan ett sail chart också se ut när Henrik Søderlund (ansvarig för VO70 Telefonicas garderob) skissar på en servett :-)

10 Comments

  1. Mårten Blixt Jan 25, 2017 Reply

    Jag minns ett “Roslagen sea race” där en viss segelmakare seglade samma båttyp sim vi alltså Nova. Vi hade samma LYS men olika förutsättningar. på kryssen höll vi samma fart men senare föll vi av till knappt halvvind och då kom en röd spinnaker upp på segelmakarens båt medan vi endast seglade med 110% focken. Efter det var vi klart efter.

    Vi är två seglare i samma land men helt olika förutsättningar. jag har alltid endast seglat med ett flygande segel men jag förstår att jag inte har en chans mot alla dessa segle om det är SRS och många bogar som ligger utanför krysslänsbana.
    tyvärr skulle jag få det svårt på ett Gotland runt med endast tre segel ombord.

    /Mårten

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 25, 2017 Reply

      Jag håller inte riktigt med dig.

      Vi hade bara tre segel på Novan och vann det mesta med bara en spinnaker (som jag hade i nästan 10 år). Det funkade både i skärgården och på havet (ex Watski 2star).

      Det finns en anledning att vi på många foton bänder halvvind:

      Bland de mest framgångsrika båtarna i de olika SRS-cuperna finns ett antal med den konfigurationen. Bra exempel i din storleksklass är väl Nova Cappucino och Omega 30 Lova som dominerar med bara en spinnaker ombord.

      Både du och din konkurrent minns incidenten när de hissade en slörspinnaker. Det ni inte minns är de andra 4 racen där inte det blev en brant bog, eller man inte vågade byta mellan spinnakers så fort kursen ändrades mellan öarna – men där det fortfarande kostade på mätetalet. I alla de fallen hade ni en edge på segelmakaren :-)

      Tittar man på schemat ovan så är båten uppsatt för full besättning och och offshoresegling, där man hinner välja rätt segel. När man kör i skärgården, eller shorthanded, så är det sällan man orkar/vågar/hinner byta mellan fock, code, A3 & A2 när man seglar runt någonting. Så väldigt ofta hoppar man över dessa segel. Men de har ju fortfarande kostat på mätetalet – trots att de inte används.

      Så jag tror det hele är en smaksak.

      Vi gillar att kräma ut 1009% av prestandan i alla lägen. Priset för det är 10 segelbyten. Men väldigft ofta såp blir vi också slagna av någon som har en mer begränsad garderob – och som bara skrattar åt oss när bvi byter segel hela tiden :-)

    • Pelle Pedersen Jan 25, 2017 Reply

      Mårten; blev det inte lite fånigt nu???
      “Viss” segelmakare; spelar det någon roll vad motseglaren har för yrke? Torbjörn Törnqvist i en Nova hade nog också haft en bra spinnaker…
      Varför satte inte du din spinnaker?
      Hade ni lika många segel?
      Kommer inte ihåg “LYStiden” men var antalet spinnakrar medtaget i LYStalet?
      Förstår “Point” men så som du lägger fram det har ni lika många spinnakrar mm!

      • Pelle Pedersen Jan 25, 2017 Reply

        Oj då… Två snabba svar till dig Mårten, blev lite fånigt från min sida… Sorry.

      • srsseglaren Jan 25, 2017 Reply

        Med risk att röra till det ytterligare.
        Det finns en möjlighet att alla tre d:o har rätt.

        Om Revisionen att införa mätbrev genomfördes efter det Roslagen Sea Race som avses?
        Då seglades RSR på tabellvärden.
        I Novas fall kan det ha varit med fritt antal segel beroende på när det ändrades till default värde för båttypen ?
        Dvs en båt seglar med en spinnacker den andra med 6 olika spinnakrar på samma SRS tabell värde.

        Och Pelle lite fånigt är det ganska ofta :-)

  2. Anders Jan 25, 2017 Reply

    Intressant när A3 börjar bli effektivare än A2, vi tampas med precis den frågan på min J105. Efter året känns det som att A3 är ett bättre segel på öppet vatten och i mer brall, men valet känns inte alls självklart när vinden pendlar 16-24 knop… En J105 tål ofta ganska mycket segel så vi tenderar nog att välja A2 ändå (kanske för ofta?). Hur resonerar du/ni på Blur i det läget? Vi är inga kungar på att peela så ett byte kostar, inte minst när vi shorthandar :-)

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 25, 2017 Reply

      Jag tror som du säger att J/105 överlever längre med an A2.

      Vi håller fortfarande på och samlar data, men är ganska säkra på att A3 är snabbare när vi kan vara på stabil planing – a la den här filmen https://www.youtube.com/watch?v=lQfwNBUr2xE&t=185s

      Ännu mer så när det är vågor, och man dels behöver få upp fören (A2 tenderar att ge mer power, men en del av detta trycker ner fören) och ett bredare register för att kunna styra i vågorna.

      De engelska J/111:orna, som tenderar att segla i mer vind än vi, kör med en A4, som är en mindre länsgennaker. Det hade varit kul att jämföra med dem i riktigt brall någon gång.

  3. Andreas i HP Jan 28, 2017 Reply

    Hej
    Intressant att läsa olika båtarrs egenskaper .
    Vi har inte i närheten av möjlighet att segla 35-40 grader twa i lätt vind, men hur ser er jib zero ut mot j1 o a0? Vid vilket register är det seglet riktigt användbart?
    Hur påverkar hög/stor sjö o mycket ström er i era segelval?eller kör ni ändå efter er tabell?
    Hur använder ni expedition?
    Använder ni expedition även på kryss länsbanor? På träningar? Eller åker ni ut o specifikt samlar data på olika bogar med olika segelval?

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 28, 2017 Reply

      Sjö och ström skall inte påverka så mycket, mer än att man måste ta med det i kalkylen om man vill köra på rhumbline., Men så klart behöver man resonera när man är i gränslandet mellan två segel (precis som på Novan, där vi vista att “cross over” mellan fock och spinn var TWA 105 i en viss vindstyrka):

      – vad vill vi uträtta på banan? Bättre att gå lite lågt/högt – bättre att bygga avstånd – gå på speed mot nästa skift?
      – vad vill vi göra i förhållande till konkurrenterna? Blir vi sårbara med ett visst segel, eller kan vi attackera med ett annat.
      – hur långt är benet, finns det risk för byten.
      – osv
      – osv

      Det finns ju också ett scenario där man kan gå till en planare fock på platt vatten, men där man behöver mer power i lite sjö. På samma sätt kan man ofta gå lägre på platt vatten med gennaker, medans man behölver hålla upp lite när det är skalpigt. Det ser ju ofta olika ut på olika bogar också, beroende på hur ström/sjö är.

      Bara för att det står ett segel i rutan betyder inte att vi seglar 35-40 grader twa :-) Se nedan för de siffror som jag som rorsman tittar på. På kryss seglar jag nästan enbart på target speed, och struntar helt i TWA. Min tumregel i lättvind är att jag skall nå TWS. Dvs när det blåser 4 knop så skall jag segla det. Ofta innebär det >50 grader TWA.

      För full besättning så kör vi J1+J2+J3 enligt ovan. För shorthanded har alla de ersatts av en revbar shorthandedfock som har en shape som är nära J1, men är mitte emellan J2 och J3 storleksmässigt. detta för att få ett segel som funkar från 6 knop (utan sjö) upp till 35 knop (med ett rev). Det har funkat mycket bra, men förra året testade vi med en Jib-Zero, som då skall funka från 0-6 knop. Den ersätter alltså J1 i tabellen ovan i allt under 6 knop på kryss.

    • Author
      Peter Gustafsson Jan 28, 2017 Reply

      Vi använder alltid Expedition. Dock på lite olika sätt på träning, bana eller offshore-race.

      Vår, och andras, erfarenhet är att man får bäst värden under riktiga raceförhållanden, eller när man åker ut och fokuserar på att samla data. Lite tjatigt men värt besväret.

      Fast faktum är att det funkar ganska bra utan massa hjälpmedel också… Om man tare alla möjligheter att segla så högt/lågt man kan med sin spinnaker eller gennaker, och noga noterar vindstyrka och vinklar, så får man ganska snabbt koll på var gränserna går.

      Jag blir ofta förvånad över de som kappseglat sin båt i många år men inte vet vinkeln då mar går från fock till spinnaker i 10 knops vind :-)

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*