Med vetskap om att jag fĂ„r mĂ„nga mot mig.. men jag börjar tröttna pĂ„ den hĂ€r “stealth” designen!
Vore intressant att fÄ en redogörelse varför bÄtarna har fÄtt detta formsprÄk nu? Det Àr vÀl i alla fall inte för att man ÄterupptÀckt plywooden.. ;-)
Jag tror nog det Ă€r en Class 40. Botin’s nya kanske? Hur som helst Ă€r det funktion och regelanpassning (eller rule cheating om man sĂ„ vill) före form….=) De vertikala skrovsidorna Ă€r ett resultat av boxregeln dvs man fĂ„r kapa bĂ„ten dĂ€r boxen tar slut. Avfasningen mellan skrov och dĂ€ck antar jag Ă€r de 150 mm som class 40 regeln tillĂ„ter och ger dels en liten viktbesparing och del ger det möjlighet till en liten tyngdpunktssĂ€nkning utan att överskrida max RM90.
“Introducing our AKILARIA RC3 with a sliding coachroof extension. We developped this with both Brian Harris our US agent and Josh Hall Global Ocean Race organizer. Thanks to them for their input. Definitely usefull and safer to sail around the world.” http://www.facebook.com/Akilaria.shipyard
Det Àr ingen aerodynamisk fördel men troligen Àr det Äterigen krÀngningsprovet till 90 grader i kombination med regler om volymen under dÀck som spökar. För att fÄ sÄ lÄg tyngd punkt som möjligt fÄr inte dÀckshuset vara i vattnet nÀr bÄten lutar 90 grader och det kÀnns som man helt enkelt kapat bort de delar som skulle ta i vattnet.
Inte helt sĂ€ker, men jag tror det kan finnas en liten fördel med avfasningen i alla fall pĂ„ fördĂ€ck. Killarna pĂ„ vindtunneln i Auckland hade tydligen testat… Men den stora vinsten Ă€r vikt. Det Ă€r dĂ€rför man ser det pĂ„ VO70 och IMOCA. Dessutom blir det ett bra stĂ€lle att sĂ€tta solpaneler pĂ„.
Utan nÄgra regelaspekter, kan kantigheten i övergÄngen mellan fribord och dÀck vara av samma skÀl som traditionella valdÀckade konstruktioner, det blir starkt?
Runda övergÄngar hade varit starkare.
Jag tror inte man ska ha för höga förhoppningar om att det finns en tanke bakom allt som görs. Det Àr just nu trendigt att bygga sÄ hÀr.
Att det skulle vara enklare att tillverka Àr det sÀkert om det gjorts som one-off men om det 3-d frÀses sÄ blir det istÀllet svÄrare dÄ maskinen mÄste jobba 5-axligt simultant för att komm Ät de ytorna, Ä andra sidan sÄ finns det ju en möjlighet att vinkla huvudet och flytta TCP.
Styrka i förhÄllande till vikt blir starkare om det Àr vÀlvda ytor, sÀrskilt tredimensionella ytor.
Skulle det varit annorlunda sÄ skulle naturen skapat mycket mer kantighet.
Trendigt och enkelt Àr största anledningen.
Vacuum injecerade kontruktioner Àr inte bara lÀttare att producera om det Àr plant utan ocksÄ lÀttare i kg och styvare per yta Àn böjda ytor. Med erfarenhet av LIFE sÄ tror jag att det Àr det som styr.
Dessutom ser det “stelth” likt ut….kommer ge lite radar eko :)
Med en plÄt eller annat homogent material sÄ blir en böjd yta starkare, men hÀr har man ett distansmaterial mellan tvÄ ytor.
En plan yta kan göras med en tjock Nomex Honeycomb, men har man en tajt radie sĂ„ mĂ„ste man anvĂ€nda material som tĂ„l att böjas vilket ger helt andra egenskaper. Det finns sĂ€kert nĂ„gon som Ă€r expert pĂ„ det hĂ€r…
Ulf BrÀndström
Jan 16, 2013 @
20:24
KĂ„re!
Kan du komentera detta?( VĂ€lvd yta kontra plan i relation till slutlig styrka ..)
Hur definerar ni styvhet föresten i ovan komentarer?
Anders B
Jan 16, 2013 @
20:48
En dubbelkrökt yta Àr starkare och styvare Àn en plan platta (dom ska vara uppbyggda pÄ samma sÀtt, dvs samma ytskikt och samma tjocklek pÄ kÀrnan). I hÄllfsammanhang pratar man om att ett membrantillstÄnd adderas till böjtillstÄndet nÀr man har dubbelkrökta ytor. Böj innebÀr tryck pÄ ena sidan och drag pÄ andra. MembrantillstÄnd innebÀr tryck i bÄda eller drag i bÄda och en (mycket) styvare konstruktion. En starkt krökt yta mellan tvÄ svagt krökta innebÀr att böjtillstÄndet dominerar i kröken. Punktlast pÄ en dubbelkrökt yta innebÀr lokal böjning precis vid kontakten. VÀldigt spetsig belastning ger böjning i ena skalet och stor risk för kollaps. Typ Ericsson 3 utanför Taiwan.
Efter att ha kollat lite sÄ sprang jag pÄ den hÀr http://cl.ly/ME03 Dvs att böja Flex-Core Honeycomb i en riktning kan ge bÀttre egenskaper, men i tvÄ (som vi talar om hÀr) blir sÀmre. Det Àr inte helt enkelt med andra ord.
Vi avvaktar expertis.
Ulf BrÀndström
Jan 16, 2013 @
20:27
angÄende bilden.
DÀcket har camber osv. det Ànda som inte har en böjd yta Àr skottet (av förklariga skÀl.)
Jan 15, 2013 @ 10:22
AKILARIA RC3
Jan 15, 2013 @ 10:22
Skrovet pĂ„ minner om Akilaria 40 RC3, men överbyggnaden stĂ€mmer inte. Denna Ă€r vĂ€l dessutom större…
Jan 15, 2013 @ 11:44
Med vetskap om att jag fĂ„r mĂ„nga mot mig.. men jag börjar tröttna pĂ„ den hĂ€r “stealth” designen!
Vore intressant att fÄ en redogörelse varför bÄtarna har fÄtt detta formsprÄk nu? Det Àr vÀl i alla fall inte för att man ÄterupptÀckt plywooden.. ;-)
Jan 15, 2013 @ 14:10
Det Àr hyffsat effektivt att producera formar mm med raka linjer! :)
Jan 15, 2013 @ 16:06
Ăven med 3D frĂ€sar, som det pratades om i lördags? ;-)
Jan 15, 2013 @ 21:59
Man besparar frÀskostnaden. Vinkelhake blir bÀsta vapnet!
Som jag brukar sÀga. Man har alltid med sig de bÀsta vektygen.
1. Synvinkeln
2.ögonmÄttet
:)
Jan 15, 2013 @ 20:16
Var Karlskronakryssare före sin tid?
http://www.thepalace.ch/pbsail/batinfo/batinfo/kkryssare/kkr2.jpg
Slag i sidan och plywood
Jan 15, 2013 @ 11:52
Ser ut som en korsning mellan Volvo 740 och Fiat X1/9, transferrerad till Imoca 60?
Jan 15, 2013 @ 13:33
Ker 40 One design
Jan 15, 2013 @ 15:08
Ser ut som om hela rufftaket gÄr att skjuta bakÄt.
Jan 15, 2013 @ 15:37
+1
Glidskenan Àr synlig
Jan 15, 2013 @ 16:03
Skjutbar ruff/ skott fÄr mig att minnas en finsk cruising variant..
http://www.sera.fi/veneet/image/sera-33_sketch.jpg
Jan 15, 2013 @ 17:00
Uppfinnaren patenterade lösningen men verkade inte sÀker pÄ att den var tillrÀckligt tÀt, dök aldrig upp pÄ fler eller ?
Jan 16, 2013 @ 17:43
PĂ„ den mindre “Seran” finns lösningen ocksĂ„. En Södergren design som i sig inte Ă€r sĂ„ dum!
http://www.sera.fi/veneet/sera29.html
Jan 17, 2013 @ 07:16
Riktigt Nice,
Hur har man missat den ? kanske inte sÄ mÄnga byggda ?
Ngt smal i aktern lite som Bonita 767 ?
Ser ut som en bra kryssbÄt ?
Liknande köl som Vital 26(fd Tabasco26):
http://www.udkik.dk/app/admsshow.jsp?locale=sv_SE&id=63451&seo=Vital+26
Undrar vad SRS-talet hade hamnat ?
Jan 16, 2013 @ 21:43
FrÀck idé.
Bra sittbrunn nÀr man seglar. Bra plats i ruffen nÀr man ska ruff rugga.
Kan iof fundera över tÀtheten. Men hur tÀt Àr en normal rufflucka?
Jan 15, 2013 @ 17:07
Jag tror nog det Ă€r en Class 40. Botin’s nya kanske? Hur som helst Ă€r det funktion och regelanpassning (eller rule cheating om man sĂ„ vill) före form….=) De vertikala skrovsidorna Ă€r ett resultat av boxregeln dvs man fĂ„r kapa bĂ„ten dĂ€r boxen tar slut. Avfasningen mellan skrov och dĂ€ck antar jag Ă€r de 150 mm som class 40 regeln tillĂ„ter och ger dels en liten viktbesparing och del ger det möjlighet till en liten tyngdpunktssĂ€nkning utan att överskrida max RM90.
Jan 15, 2013 @ 17:24
“Introducing our AKILARIA RC3 with a sliding coachroof extension. We developped this with both Brian Harris our US agent and Josh Hall Global Ocean Race organizer. Thanks to them for their input. Definitely usefull and safer to sail around the world.”
http://www.facebook.com/Akilaria.shipyard
Jan 15, 2013 @ 17:36
Rena MacgyverÂŽn,
Hur arbeta med bÄten utan möjlighet att ha bÄten intill sin rullande serviceverkstad ?
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=559710957390331&set=a.332898583404904.91508.328410373853725&type=1&theater
SjÀlvklart : )
Jan 15, 2013 @ 21:56
Superinovativt! :)
Gissar att den har lite avdrift, nÄgot lÄgt rm.
Ăr lĂ€ns bĂ€sta bog?
Jan 15, 2013 @ 18:29
Ăr det nĂ„gon fördel med all kantighet aerodynamiskt eller Ă€r det bara kostnadsmedvetet och wannabe imoca och volvo 740?
Jan 15, 2013 @ 19:41
Det Àr ingen aerodynamisk fördel men troligen Àr det Äterigen krÀngningsprovet till 90 grader i kombination med regler om volymen under dÀck som spökar. För att fÄ sÄ lÄg tyngd punkt som möjligt fÄr inte dÀckshuset vara i vattnet nÀr bÄten lutar 90 grader och det kÀnns som man helt enkelt kapat bort de delar som skulle ta i vattnet.
Jan 15, 2013 @ 20:06
Inte helt sĂ€ker, men jag tror det kan finnas en liten fördel med avfasningen i alla fall pĂ„ fördĂ€ck. Killarna pĂ„ vindtunneln i Auckland hade tydligen testat… Men den stora vinsten Ă€r vikt. Det Ă€r dĂ€rför man ser det pĂ„ VO70 och IMOCA. Dessutom blir det ett bra stĂ€lle att sĂ€tta solpaneler pĂ„.
Jan 15, 2013 @ 23:18
Utan nÄgra regelaspekter, kan kantigheten i övergÄngen mellan fribord och dÀck vara av samma skÀl som traditionella valdÀckade konstruktioner, det blir starkt?
Jan 16, 2013 @ 08:06
Runda övergÄngar hade varit starkare.
Jag tror inte man ska ha för höga förhoppningar om att det finns en tanke bakom allt som görs. Det Àr just nu trendigt att bygga sÄ hÀr.
Att det skulle vara enklare att tillverka Àr det sÀkert om det gjorts som one-off men om det 3-d frÀses sÄ blir det istÀllet svÄrare dÄ maskinen mÄste jobba 5-axligt simultant för att komm Ät de ytorna, Ä andra sidan sÄ finns det ju en möjlighet att vinkla huvudet och flytta TCP.
Jan 16, 2013 @ 08:11
Styrka Àr enbart intressant i förhÄllande till vikten, och dÄ Àr detta det sÀtt som sparar mest material.
En viktigt faktor som förenklar bygget Àr att man kan lÀgga distansmaterialet helt platt vilket maximerar egenskaperna.
Syns ganska bra pÄ den hÀr bilden: http://www.akilaria.com/images/RC3_constr_3.jpg
Jan 16, 2013 @ 08:32
Styrka i förhÄllande till vikt blir starkare om det Àr vÀlvda ytor, sÀrskilt tredimensionella ytor.
Skulle det varit annorlunda sÄ skulle naturen skapat mycket mer kantighet.
Trendigt och enkelt Àr största anledningen.
Jan 16, 2013 @ 16:49
Vacuum injecerade kontruktioner Àr inte bara lÀttare att producera om det Àr plant utan ocksÄ lÀttare i kg och styvare per yta Àn böjda ytor. Med erfarenhet av LIFE sÄ tror jag att det Àr det som styr.
Dessutom ser det “stelth” likt ut….kommer ge lite radar eko :)
Jan 16, 2013 @ 18:10
Ok, ja dÄ fÄr man vÀl revidera sin vÀrldsuppfattning.
En plan plÄt Àr mer bÀring Àn en sfÀr, lite svÄrt att köpa men det kanske Àr sÄ..
Jan 16, 2013 @ 20:10
Med en plÄt eller annat homogent material sÄ blir en böjd yta starkare, men hÀr har man ett distansmaterial mellan tvÄ ytor.
En plan yta kan göras med en tjock Nomex Honeycomb, men har man en tajt radie sĂ„ mĂ„ste man anvĂ€nda material som tĂ„l att böjas vilket ger helt andra egenskaper. Det finns sĂ€kert nĂ„gon som Ă€r expert pĂ„ det hĂ€r…
Jan 16, 2013 @ 20:24
KĂ„re!
Kan du komentera detta?( VĂ€lvd yta kontra plan i relation till slutlig styrka ..)
Hur definerar ni styvhet föresten i ovan komentarer?
Jan 16, 2013 @ 20:48
En dubbelkrökt yta Àr starkare och styvare Àn en plan platta (dom ska vara uppbyggda pÄ samma sÀtt, dvs samma ytskikt och samma tjocklek pÄ kÀrnan). I hÄllfsammanhang pratar man om att ett membrantillstÄnd adderas till böjtillstÄndet nÀr man har dubbelkrökta ytor. Böj innebÀr tryck pÄ ena sidan och drag pÄ andra. MembrantillstÄnd innebÀr tryck i bÄda eller drag i bÄda och en (mycket) styvare konstruktion. En starkt krökt yta mellan tvÄ svagt krökta innebÀr att böjtillstÄndet dominerar i kröken. Punktlast pÄ en dubbelkrökt yta innebÀr lokal böjning precis vid kontakten. VÀldigt spetsig belastning ger böjning i ena skalet och stor risk för kollaps. Typ Ericsson 3 utanför Taiwan.
Jan 16, 2013 @ 20:53
I vĂ€ntan pĂ„ att KĂ„re lĂ€r oss lite om “styvhet och styrka” sĂ„ ger detta avfasade skarndĂ€ck Ă€ven lite IACC vibbar!
http://www.victorychallenge.com/show_pic.phtml?pic=gallery_big__699.jpg
HÀr kanske dock regeltolkningen haft en större pÄverkan?
Jan 16, 2013 @ 20:57
Tack, började misströsta…
Jan 16, 2013 @ 21:13
Efter att ha kollat lite sÄ sprang jag pÄ den hÀr http://cl.ly/ME03 Dvs att böja Flex-Core Honeycomb i en riktning kan ge bÀttre egenskaper, men i tvÄ (som vi talar om hÀr) blir sÀmre. Det Àr inte helt enkelt med andra ord.
Vi avvaktar expertis.
Jan 16, 2013 @ 20:27
angÄende bilden.
DÀcket har camber osv. det Ànda som inte har en böjd yta Àr skottet (av förklariga skÀl.)
Jan 16, 2013 @ 20:44
Kol samt Nomex Àr ej tillÄtet i Classe 40.
Jan 16, 2013 @ 21:49
Heter inte numera den dÀr svarta bra fibern. KÄrefiber? :)
Jan 16, 2013 @ 08:12
Och sÄ klart Àr det en Akilaria RC3
http://www.akilaria.com/RC3_temp.htm