7 steg för att få upp farten

På båtmässan blev jag ombedd att prata lite om hur vi har fått fart på våra senaste båtar. Temat var “getting Up to speed”, och nedan försöker jag sammanfatta mina viktigaste punkter.

Bengt Falkenberg höll en liknande dragning i Långedrag i vintras, och jag fick hans bilder. Jag skall sammanfatta den inom kort.

Det är inte helt ovanligt att båtbyten blir lite frustrerande. I sin gamla 80-talsracer så placerade man sig helt ok, men efter bytet till en större eller modernare båt så verkar det som man har tappat sin “moho”. Man kommer sist i onsdagsseglingen och sliter med att hitta farten. Man börjar tvivla på sina förmågor och ångrar tillochmed att man bytte båt.

Om det är något tröst så är man i gott sällskap. Jag vet att det är många som känner igen sig. Då finns det lite olika vägar att gå. Antingen stuntar man i de, och låter det ta 3-5 år innan man vant sig vid båten, eller så lägger man lite krut på att snabbt få fart på båten. Eller så väljer man en klassisk ursäkt:

SRS-talet stämmer inte på min nya båt…

1. Sätt mål

Steg ett är att besluta sig vad det är man vill uppnå. Det är stor skillnad på att vinna VM i ORCi, segla Fastnet eller placera sig i mitten av fältet på kvälsseglingarna. Har man inte pratat om detta innan, så är det lätt att man har olika idéer om vad man skall uppnå och då blir oftast någon besviken. Som alltid är det viktigt att sätta rimliga mål – och att vägen dit fram är minst lika viktig som själva målet.

Vi har haft ganska olika mål olika säsonger, men det man jobbar med ena året hänger förhoppningsvis med framöver.

Med Novan så skulle vi först bara ha kul. Utan speciella ambitioner samlade vi ett gäng som bara seglade tillsammans för att ha trevligt. Och det är ett helt OK mål. Efter ett tag ville vi få ut mer av potentialen och blev mer och mer ambitiösa, utan att egentligen ha en längre plan. Något år låg fokus på doublehanded då vi ville segla Watski 2star.

När vi fick J/109 så ville vi ha en lite mer seriös approach och tyckte att vi gjorde vår hemläxa. Vi hade koll på målfarter och hade mailat ganska mycket med båtägare som var inkörda. 6.80 var målfarten som gällde på kryssen. Efter 1 månad och lite lagom träning så var det dags för Tjörn Runt – och vi såg inte målfart på hela kryssen… Vi hamnade långt ner i resultatlistan. Besvikelse.

J/109 Blur Tjörn Runt 2009
Inför andra säsongen hade vi en tydlig plan att hitta kryssfarten. Vi ville också bemästra gennakersegling på ett bra sätt. Det tog ungefär en säsong. Två år senare så vann vi klassen på både Hermanö Runt och Tjörn Runt. Nu låg vi inte under målfart någon gång.

2010 så ville vi åka till Big Boat Challenge i Kerteminde. Eftersom vi tyckte att vi hade koll på målfarten så lade vi allt krut på besättningsarbete och tränade bara detta. Och det gav också effekt.

Med J/111 så var planen 2012 att få till båtfarten. Alla aktiviteter syftade till detta, och alla ombord har jobbat med det, både under träning och race. När vi körde Spi Ouest så kunde vi köra mot de som hade seglat ett år, för att få besked på hur vi låg till och snabbt förstå vad som fick båten att gå fort. Resultatet i regattan var helt oväsentligt.

Alla har ju sina egna utmaningar. Men skall jag prioritera så skulle jag säga:

  1. Kryssfart – att inte hänga med på kryss är värdelöst. Börja här. Först för att hitta farten, och få till en hög lägstanivå. Sedan hitta olika “modes” för att pointa eller speeda. Att snabbt kunna ändra växel då förhållanden växlar är superviktigt.
  2. Skärningsvinklar på undanvind – skiljer mycket mellan olika båttyper och vindstyrkor. Här behöver rorsman och trimmer jobba tillsammans för att hitta kommunikation som funkar.
  3. Segelgarderob – vilka segel funkar i olika vinklar. Framför allt på undanvind där moderna segel ofta är snabbare, men i bestämda register. Vad är våra “sweetspots” – var har vi svaga områden som skall undvikas?
  4. Besättningsarbete – när boatspeeden sittar.

Så… sätt ett tydligt, och lagom ambitöst, mål för säsongen.

2 Få bra input

De flesta av oss lider av några saker. Vi är amatörer, som inte har oändligt med tid, och vi har oftast inte en likadana båtar att sparra mot. Har man det så är mycket vunnet.

uptospeed-input
Därför måste man skaffa sig referenser på annat sätt. Jag tycker att det är smart att göra detta så tidigt som möjligt i processen för att få bra koll och sedan snabbt kunna avgöra på vilka områden man har mest jobb. Det finns många bra källor:

  • Säljaren. Är det en begagnad båt så har ofta tidigare ägaren koll. Be om trimguide, dokumentation och bra tips och trix. Skriv ner det du inte får skriftligt.
  • Varvet/återförsäljaren. Köper du en båt som skall kappseglas, så tycker jag man har rätt till lite hjälp från varvet eller designern. Polarer, trimguider, kontaktuppgifter till duktiga seglare i andra länder.
  • Segelmakare så klart. Det är deras jobb att få fart på din båt. Har oftast bra information internt eller kan följa med någon gång. Dokumentera i så fall. Fota seglen. Tejpa lägen och skriv ner vad ni pratade om.
  • Andra båtägare. Härifrån kommer massor av bra tips. Ofta vet de som har seglat båten ett par år vad som är känsligt när det gäller trim och har haft samma utmaningar som du står inför. Kommunicera med flera och hitta gemensamma faktorer. Ser jag farter eller sailchart upptejpade så fotar jag alltid.
  • Sök på nätet. Här finns massor av info. Både om din båt och om båtar som har liknande egenskaper. Just nu kollar vi massor på Melges 24 och J/70 för att få bra tips om undanvindstrin. Ett exempel är nedanstående film med Dave Ullman. Kass filmad, fel båt, fel segelmakare men några tänkvärde erfarenheter från Melges och J/70 som vi kan använda oss av i sommar.

Så… samla relevant information på ett ställe. Se till att alla har tillgång och jobbar med sin del.

3 Mecka klart

Detta var också en av Falkenbergs viktigaste punkter. Alldeles för många lägger sin träningstid på att mecka. Och det är omöjligt att dra några slutsatser om inte båten är 100% klar för segling. Några uppenbara områden som man måste ta sig an om man vill komma vidare:

  • Botten skall så klart vara slät och ren. Roder och köl likformiga. Profilen är inte lika viktig i fas ett (om inte alla andra båtar har fixat detta) utan se till att allt är sumetriskt och att formerna ser ok ut.
  • Tampar skall vara rätt dragna och av en kvalitet som håller seglen på plats. Att kolla på trim med fall som glider i avlastaren är inte kul.
  • Märkning är viktigt. Man måste kunna hitta tillbaka till bra lägen och ha ett resonemang om olika inställningar. Vissa använder tejp, andra skalor. Det är inte så viktigt, men ha dem på plats från början. Hos oss har inhal, skotpunkt för focken och häckstag varit viktigast att märka tydligt.
  • Instrumenten måste kalibreras. Skall man veta hur man ligger till så rävker det inte att det “känns gôtt”. Dessutom är det svårare att själv avgöra om något är snabbt på moderna båtar. Ofta kan det kännas helt dött och neutralt när det går som snabbast. Loggen är viktigast, men framförallt på undanvinden så måste vindinstrumenten vara rätt. Fixa detta från början.
  • Datainsamling är ett bortglömt område, men det är otroligt värdefullt om någon (oftast navigatören) får ansvar för att logga data och försöka dra slutsatser av denna. Ofta överväldigande, men har man satt tydliga mål ovcan så vet man vad man letar efter.

Jag är lite tudelad när det gäller extern coaching eller “rock stars” ombord. Det kan vara bra input, men det är viktigt att tänka själv. Och med proffs ombord så tenderar de seglare som inte anser sig så duktiga att bli lite mer passiva. Så, använd med omdöme.

Tidigare så gjorde min besättning stora delar av vårrustningen, vilket så klart innebar mindre träning på vattnet. Nu gör de mindre vårfix och kan jobba mer på havet. En prioritering som funkar för oss.

4 Få med teamet

Detta är väl det område där flest misslyckas.Ofta är det båtägaren/skippern som skall göra allt ovan. Då är det svårt att jobba tillsammans mot ett uppsatt mål. Precis som i vilket projekt eller företag som helst.

uptospeed-huddle2
Själva kör vi Huddle för att hantera filer och diskussioner online. Så snart båten var beställd så drog vi igång en diskussion, “J/111 Status Update” där vi diskuterade allt från segelgarderob till montering av vindgivare och om vi skulle flytta knapen 5 cm (för att kunna hika i akterpulpiten). Inte för att detta är avgörande frågor, men de får alla engagerade i vad som sker och vi sätter ambitionsnivån för det som skall hända på vattnet.

uptospeed-huddle1
Ett par veckor innan vi skulle till Frankrike för att få båten så drog vi igång “J/111 Getting Up To Speed” där vi strukturerade vårt arbete, vem som skall göra vad och hur vi bäst når effekt på den korta tid vi har till förfogande. Totalt lade alla ett par dagar på resonemang innan, två man lade 3 dagar på båtmeck på plats (från helt ny båt till race ready) och sedan hade vi tillsammans 2 träningsdagar + 4 racedagar. Så klart kräver detta struktur och engagemang från alla inblandade, men det ger också effekt.

Vissa saker hade man säkert kunnat göra bäst själv (i alla fall första gången), men vill man bygga ett långsiktigt moment så måste det finnas en kultur där alla är med och ansvarar för sitt område.

Så… få med hela besättningen från början och fördela ansvaret på ett sätt så att alla växer som seglare.

5 Stick to the plan

Om vi nu har ett mål, en plan och har gjort vår hemläxa. Gör det ni kommit överens om. Skall ni få ordning på riggtrim och kryssfart så träna inte manövrar. Skall ni identifiera cross-overs mellan gennakers så gör det, även om det är roligare att träna starter. Tiden är det värdefullaste vi har – så spendera den klokt.

6 Debrief

Det är viktigt att vi sammanfattar vad vi lärt oss, vilka nya frågeställningar som dykt upp och vad kan göra bättre framöver.

uptospeed-debrief
Sätt av tid för, och genomför, vettiga debriefer efter träningar och race. Ha högt i tak och våga diskutera det som gick fel. Först då kan man göra det bättre. Vi gör det både ombord, men också online efteråt.

En kul (?) anekdot är från årets Tjörn Runt. Vi hade lite problem vid Flatholmen då gennakern kom ner lite trassligt och det tog lite för lång tid att trassla ut den inför nästa sättning. Man skulle kunna skylla på floatern eller konstatera att “sånt händer”, men i stället kom massor av bra förslag på hur man skulle kunna skapa en rutin som gav ett snabbare och mer förutsägbart resultat. Med datan från Expedition kunde vi se precis hur lång tid manövern hade tagit och hur mycket vi hade förlorat. Jag byggde en “trång förpik” hemma med hjälp av fåtöljer och trasslade till genankern riktigt ordentligt. Sedan kunde vi tajma olika sätt att lösa problemet. Nu vet vi att normalfallet är på <10 sekunder och att worst case är 2:30. Överambitöst? Kanske. Men vi har lärt oss något av vårt misstag och är lite bättre än alla andra på ännu en detalj.

7 Repetera

Sedan är det bara att börja om från 1 igen.