Skip to content

32 Comments

  1. Hans Utstrand
    Aug 21, 2016 @ 12:58

    Hej,
    Jag vill gärna få mer information och kontakt med någon på företaget,
    Mvh
    Hans Utstrand
    mob0705-635064

    Reply

  2. Peter Gustafsson
    Sep 15, 2016 @ 09:20

    Nu finns interiörerna här.

    Är det bara jag, eller känns det väldigt trångt med både en “köksö” och en toalett precis vid nedgången? Fast å andra sidan är ju moderna 34-fotare OTROLIGT stora inuti. På Öppet varv så kändes Dehler 34 lika stor som en 38-fotare :-)

    Reply

  3. Fabian
    Sep 15, 2016 @ 13:00

    Vad är “open space” i sammanhanget? Ser ut som vilken 34 fotare som helst, bara att det komma vara omojligt att komma in i bb akterkabinen medan nån lagar mat och inte bara svart som det är med L kök…

    Reply

  4. Bjørn V
    Sep 15, 2016 @ 14:28

    Ser ut som en X35 med toan flyttat till nedgången.

    Reply

  5. Göran
    Sep 15, 2016 @ 21:10

    Fabian, förstår precis hur du tänker.
    Har också extremt svårt att flytta på hustrun när hon fastnat i grytorna.
    Detta till trots har vi med tiden fått behov av fler hytter.
    Känns då bättre med en extra hytt på babordssida än ingen alls.
    Lycklig far

    Reply

  6. anders
    Oct 6, 2017 @ 17:46

    någon mer än jag som sett kölen?

    Reply

  7. anders
    Oct 6, 2017 @ 17:47

    Reply

  8. Sillstryparn
    Oct 6, 2017 @ 19:52

    Reply

  9. Sillstryparn
    Oct 6, 2017 @ 19:57

    Reply

  10. anders
    Oct 6, 2017 @ 20:12

    Ingen som tycker att negativ vinkel på kölbladet är konstigt, då kanske någon kan förklara varför man har lutat det åt “fel” håll.

    Reply

    • Micke
      Oct 6, 2017 @ 20:22

      Tror man kan vara lugn för att kölen är i världsklass när Kåre har designat den

      Reply

    • Bosse
      Oct 9, 2017 @ 16:08

      Studerar man Principle of Yachtdesign så ska en köl se ut så. En linje mellan tryckcentra uppe och neråt ska luta framåt (maxbredd uppe och maxbredd nere, ungefär). Det är känt sedan länge att det ger bättre kryssegenskaper. För det är väl just kryssegenskaper som prioriterats på denna båt med tanke på skrovform akter om prop och en pytteliten gennaker, kommer aldrig att plana. Kölen behöver dock inte nödvändigtvis se ut så radikalt för att få samma effekt, Dominant 95 tex har samma tänk.
      Tyvärr kommer det nog inte bli lätt att övertyga presumtiva kunder att våga investera i något så annorlunda. Det var anledningen till varför ett annat känt svensk varv inte vågade sig på detta – finns få som är så konservativa som båtköpare.

      Reply

      • andreas
        Oct 9, 2017 @ 16:41

        Jag tycker det är väldigt kul att något varv i sverige försöker göra en rolig båt. Och skrovform ser ju modernt ut.
        Men kölens position ihop med mastens position upplevs lite längre fram än vad som är standard på moderna snabba båtar?
        Där har ju mast flyttats längre akterut och likaså kölpositionen.

        Är det en inbillning pga vinklarna på fotona eller är det så?
        Vad är orsaken till detta?

        MVH Andreas

        Reply

        • Jens
          Oct 9, 2017 @ 16:49

          Med kölen längre fram blir rodret en viktig del av lateralplanet och brukar således vara större än vad som är normalt på båtar med kölen längre bak.

          Reply

      • Jens
        Oct 9, 2017 @ 16:41

        Tryckmin på fenan ser ut att träffa tryckmax på bulben så även där rätt!

        Reply

    • L B Rylander
      Feb 7, 2019 @ 21:02

      Jag kan försöka tillföra info. Jag seglade c kanot på 60 talet och byggde ett svärd som pekade 10 grader fram, om jag lutade kanoten 10-15 grader skar svärdet upp så att höjdtagningen blev avsevärt bättre än de andra på kryss. Naktdelen var att båten i rullning var instabil vilket innebar tipp och badning som följd. L B Rylander

      Reply

  11. Peter Gustafsson
    Oct 6, 2017 @ 21:51

    Reply

  12. Thomas Wiberg
    Oct 9, 2017 @ 18:06

    Kul med nåt som sticker ut från en svensk leverantör. Sedan kan det väl diskuteras om båten som produkt är svensk när den byggs i baltikum?!

    Mitt i alla åsikter om båtens utsida är min uppfattning att insidan och layouten är där som båten verkligen tillför nytänk. Bakvända fenor har sett förut, bland annat under IOR-tiden. Kölen kommer säkert att fungera bra, lite synd att balansera båten så pass hårt på rodret så att det uppenbarligen behövt göras väldigt djupt och stort. Kan kanske varit tvunget för att med den kölutformningen få bulbens vikt där den behöver vara.

    Reply

    • Anders
      Oct 10, 2017 @ 15:45

      Kunde man inte gjort en T-köl då?
      Då borde man kunna ha haft ett rakare kölblad.
      Men jag kan ju inget om båtkonstruktion.

      Reply

      • Kåre
        Oct 10, 2017 @ 16:19

        Visst kunde man gjort en T-köl men den skulle fått sämre prestanda samt att det skulle bli lättare för ankarlinor och annat att fastna mellan kölen och bulben. Man kan behålla större del laminärt gränsskikt (=mindre motstånd) med denna lösning. En lätt framåtsvept framkant är ingen nackdel utan har vissa små fördelar så som att förhindra att skrovets turbulenta gränsskikt leds ner på kölbladet. Men den största anledningen till att kölbladet är svept framåt är att få rätt balans i båten utan att behöva använda en T-köl.
        Det är de små detaljerna som övergången mellan kölblad/skrov (fillets), kölblad/bulb, kölprofil och bulbutformning som till stor del avgör hur bra kölen blir.

        Reply

        • Johan
          Oct 10, 2017 @ 17:37

          Finns några generella regler hur övergången mellan kölblad/skrov (fillets), kölblad/bulb ska vara utformade för bästa prestanda?

          Reply

          • Kåre
            Oct 10, 2017 @ 18:07

            Detta är några generella regler.
            I övergången mellan mellan skrov och blad är det viktigt att kölprofilen inte är för tjock. Motståndet ökar snabbt med profiltjockleken. Med hjälp av “fillets” kan man ofta få ner profiltjockleken närmast skrovet till 10-12%, att gå under 8% minskar normalt inte motståndet.
            Framkants”fillets” drar tyvärr normalt ner skrovets gränsskikt ner på kölbladet, detta orsakar ökat motstånd. Med rätt utformning så fungerar framkantsfillets utmärkt men det generella rådet är att undvika framkantsfillet eftersom man behöver ganska mycket kunskap för att utforma dessa korrekt. Bakkantsfillets är betydligt mer okänsliga och rekommenderas i de flesta fallen. När det gäller övergången mellan bulb och blad vill man designa så att det är så liten tryckskillnad och så liten skillnad i gränsskiktstjocklek och typ som möjligt mellan bulben och bladet.

        • Andreas i HP
          Oct 10, 2017 @ 23:04

          Hej Kåre. Tack för dina faktabaserade svar.

          Nyfiken på varför du säger att …t-köl får sämre prestanda…
          Så om vi skulle se nya iacc designers skulle de inte ha t-köl?
          Får gärna utveckla det?
          Jag trodde den mest fartgivande bidraget är ökade rm som en t-köl med lägre tp, ger än att flytta upp tp och enbart optimera det laminera motstånd etc..
          Givet samma vikt och djup på en köl.

          Mvh Andreas

          Reply

          • Kåre
            Oct 10, 2017 @ 23:41

            Denna köl har samma låga tungdpunkt som en T-köl, allt bly ligger i bulben. IAAC båtars smala kölblad kan omöjligen ta vridmomentet från den enorma bulben om inte bladet satt nära tungdpunkten. De som hade långa bulbar hade problem att klara av vridmomenten genererat av tröghetsmomentet och båtens rörelse. Däremot hade nästan alla R12m efter 1983 framåtsvepta framkanter där bulbens framkant linjerade med kölbladet.

          • Kåre
            Oct 10, 2017 @ 23:57

            Det finns även en annan anledning att inte sätta kölbladet längst fram på bulben på en IACC båt Anledningen är att bulben är så enormt mycket längre än kölbladets korda och då får man inte längre liknande strömning över kölbladet och bulben och då den goda effekten borta. Olika förutsättningar ger olika resultat när man ska optimera något.

  13. Anders
    Oct 10, 2017 @ 05:34

    Kan ingenting om tryckpunkter hit och dit men varför ser ingen annan båt ut så.här om det här är “rätt”

    Reply

    • Jens
      Oct 10, 2017 @ 08:20

      Alltid någon som måste vara först..

      Reply

    • Hannu
      Oct 10, 2017 @ 08:51

      Varför såg inte T forden ut som dagens bilar då dom är mer rätt ;-)

      Reply

  14. srsseglaren
    Oct 10, 2017 @ 11:28

    Tror det finns exempel på samma köl bla i tidskriften “Segling” troligen mer en 20 år sedan?
    One off bygge för racing.
    Men kul att ngn vågar prova tänka annorlunda.

    Gillar inbyggda stödben för beaching samt jolle garage hos Malango 8.88(999):
    https://www.idbmarine.com/en/concept.php
    https://www.youtube.com/watch?v=gOiy9vkPqKI

    Reply

  15. Johan
    Oct 10, 2017 @ 13:24

    Vilken målgrupp vänder sig denna båt till?
    Familje/semester seglare?
    Kappseglare?
    Långfärdsseglare?
    Weekend seglare?
    Diva trogna seglare?

    Reply

    • Göran
      Oct 10, 2017 @ 20:37

      Tror nog att svaret är Ja på 5 sista frågorna!

      Reply

  16. Anders
    Oct 10, 2017 @ 18:51

    Tackar för förklaringarna, nu har jag lite förståelse för varför det ser ut som det gör.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.