Diva 34 SC vs Grand Soleil 34
Generellt så tycker jag att många nya båtar är tråkiga, och ofta bara ”face lifts” av tidigare modeller. Och det finns så klart en bra anledning till att det är så – kunderna är otroligt konservativa och ändrar man för mycket så skrämmer man bort dem. Foto: Peder Skoglund.
Men ibland så är det någon som vågar lite mer.
Just nu är den stora snackisen här hemma Diva 34 SC. Vid lanseringen var man lite hemliga med inredningslayouten “Open Space” så många har väntat på den skarpa lanseringen och alla fakta kring båten.
Initialt är det kölan som har vållat mest debatt. Kåre Ljung har fått ihop något som skall vara riktigt effektivt, men som kanske är lite radikalt för målgruppen?
I andra ändan av Europa, så lanserar Grand Soleil också en ny 34-fotare. Denna har både stora likheter, men också stora skillnader, med Divan. Även denna är innovativ på mnånga områden.
Dock inte på kölsidan, där man har valt en “klassisk” fenköl och dubbla roder.
Tittar man på skrovformen så är det mycket som är lika. Fören, slagen i aktern och lägger man konturerna på varandra så är de i stort sett identiska. Lite kul…
Några andra båtar i samma size:
Även riggplaceringen har diskuterats en del. Divan har masten längre fram än de flesta andra båtar, och frågan är väl om detta är en kompromiss eller om det finns faktiska fördelar seglingsmässigt.
Divan har masten på 36%, vilket kan jämföras med Tarac som ligger på 45%. Bägge kryssar bra?!
Marcus Lindquist svarade på Facebook:
Hej. Låt mig förklara hur vi tänkt.
Frågan om segelplanet är intressant och mångbottnad. Det handlar om flera olika faktorer som måste tas hänsyn till och samspela. Prestanda, balans i båten, hanterbarhet och inte minst trender.
Om vi börjar med prestanda så är vårt mål att nå bra kryssegenskaper och då spelar Aspect Ratio en roll. Vår erfarenhet är att högre och smalare segelplan ger bättre kryssegenskaper jmf med lägre bredare segelplan. Då gäller det att segelytan också har ett bra förhållande till deplacement och våt yta. Diva 34 SC ligger väldigt bra till i dessa avseenden.
Segelplanet skall även tillsammans med köl och roder skapa en bra balans i båten. Dvs segelplanets tryckcentrum skall harmoniera med tryckcentrum för, framförallt, kölens tryckcentrum. Åker masten bak gör även kölen det. Det påverkar flytläge och hur volymen i skrovet kan placeras. Ett mindre försegel ger även enklare hantering, inte minst i det högre vindregistret, med förbättrade trimmöjligheter.
Vi har självfallet också noterat trenden med att master placeras allt längre bak. Vi har diskuterat detta med flera ledande designers i världen och svaret på frågan varför verkar samstämmigt. Det är en trend som kommer från den typ av båtar som seglar runt jorden med nästan konstant undanvind. Att flytta bak masten ger större undanvindssegel och en annan balans i båtarna som passar denna typ av segling. Vårt fokus är dock inte den typen av segling. Bra kryssfart, balans i båten och enkel hantering är viktigt.
Divan har ju en del intressanta inredningsalternativ men även italienarna kan åstadkomma “Open Space”.
Det skall bli intressant att se båda båtarna i verkligheten. 34 fot är inte jättestort, men man verkar ändå fått till det.
Klicka på bilden för större variant.
I samband med diskusionerna på Facebook så framhölls Diva som en båt med fokus på kryss, där “Diva 35 kryssar ifrån det mesta i samma storlek”. Jag roade mig med att titta på VMG för ett antal 36-fotare (alla siffropr från ORC2012, då det var det år som Divan var inmätt), där så klart First 36.7 Pro4U är benchmark :-)
Värt att notera är att Divan går från att vara bland de långsammare båtarna i lätt vind, till att nästan matcha en sportig FinnFlyer i 20 knops vind. Det har så klart att göra med vikten (6180 kg jämfört med broshyrvikt 5500). Och det är väl också i lite mer vind vi sett de bästa resultaten?
Min enkla analys är att det inte finns några genvägar. Med samma indata så landar olika designers på ungefär samma ställe…
Oct 11, 2017 @ 15:06
Vägd vikt är 4510kg inklusive lite diesel och vatten.
Oct 11, 2017 @ 17:59
Snyggt!
Vad blev det för djupgående till sist?
Jag har fått lite hintar om inmätta båtar med andra värden än de ovan. Tabellen är bara plockade broshyrvärden (skall ev uppdatera den med Diva-vikten). VMG-kurvan bygger på specifika båtar 2012.
Oct 11, 2017 @ 19:06
Jag vet inte om de har mätt det verkliga djupgåendet än, men jag skulle gissa 194cm med den vikten.
Oct 12, 2017 @ 14:51
Häftigt att den håller vikten så bra, verklig vikt 4,5t mot 4,9t, brukar ju vara tvärtom. Lättare än Blur till och med.
Oct 13, 2017 @ 13:26
Apropå vikt. Tänkte väga en båt (Dufour 40 ca 8,5t.) för SRS-mätbrev under våren. Är det fler som är intresserade i GBG-området?
Oct 11, 2017 @ 22:40
Roligt med jämförelsen mellan Grand Soleil 34 och Diva 34 SC, på Bavia Yacht blir man lika glad oavsett vilken man väljer.
Lika men olika
De två båtarna kan till synes se ut som de är lika men i grunden är de inriktade på olika seglare. GS vänder sig med sin enkla inredning och sportiga inriktning till seglare som i första hand avser att kappsegla med sin båt. Diva 34 SC vänder sig till familjer med en omfattande och komfortabel inredning för semestersegling. Samtidigt skall båten vara tillräckligt intressant för kappsegling. Det här blir ganska tydligt om man ser båtarna invändigt.
Open Space myntade vi när vi arbetade fram en inredning i en 40 fotare. För oss betyder det att vi valt bort vinklade soffor och vinklade pentryn till förmån för öppna lösningar. Resultatet blir en båt som är lättare att röra sig i och förhoppningsvis trevligare att vistas i.
Riggens placering
Som gammal jolleseglare gillar jag storsegel. På den gamla goda tiden kunde man förvandla det från en hårdvindsplanka till ett effektivt undanvindssegel. Nu ser det visserligen annorlunda ut, segeldukar och skärning har helt förändrat hur vi hanterar segel i dag. För mig finns det dock kvar en övertygelse om att det finns betydligt större möjligheter att arbeta med ett storsegel under skiftande förhållanden än ett försegel.
Många kappseglar inomskärs och då får vi leva med högst varierande vindstyrkor inom mycket korta tidsintervaller. Efter att också noggrant studerat kryssande båtar under tuffa förhållanden har jag kommit till slutsatsen att ett rejält storsegel med en trimmer ombord ger betydligt bättre kryssfart än de som på samma kryss kämpar med för stora eller för små försegel.
Nu är Diva 34 SC en båt som förhoppningsvis många familjer skall segla ut på helger och lång semester med. Här har jag absolut inga tveksamheter, ett segelplan där storseglet fungerar som huvudmotor är helt överlägset för den enkla hanteringen Det är inte lätt att lufta en fock eller genua. För familjesegling kan ju storseglet också hyfsat enkelt anpassas i storlek i dag. Ett för stort försegel, om inte på rulle, måste ju bytas. De flesta familjeseglare väljer också självslåendefock på båtar av Divans typ. För att få till detta på ett effektivt sätt känns förhållandet mellan storsegel och fock viktig, här tycker vi att vi funnit rätt balans.
Kölen på Diva 34 SC
Kölen på Divan är ju något jag inte haft kontroll på. Efter diskussioner med Kåre tvekade vi dock inte en sekund, efter hans beskrivning av kölens egenskaper var det en köl som passade vår båt perfekt.
Det är säkert möjligt att den i första läget skrämmer någon med sin innovativa form. Däremot är den inte extrem i sin funktion, det har vi nu kunnat konstatera efter att ha seglat i varierande vindstyrkor. Tvärt om är den extremt snäll och förlåtande, perfekt för familjesegling. Kölen har dessutom uppenbart prestandamässiga fördelar. Bara att imponeras av Kåres förmåga.
Bernt Lindquist
Oct 12, 2017 @ 13:28
Jag tycker att Diva 34 SC verkar väldigt lyckad som helhet för våra farvatten. Säkert rolig att segla, väldigt rymlig såvitt jag förstått, snygg och troligen väldigt snabb för sin storlek. Den är dessutom i en hanterbar storlek för två till ett hanterbart pris. Vad gäller kölen så är detta wavepiercing där den gör nytta! T o m lite mer angreppsvinkel än själva fören såvitt jag kan bedöma.
Oct 12, 2017 @ 14:34
Spännande med kölen. En liten jämförelse går att göra med Airbus konceptvinge Blade, ett EU-projekt där Saab med på ett hörn. Yttre tredjedelen av vingen ersätts av ett blad som är lite mer framåtvinklat, bort med winglet och ersätt med en bulb.
http://airbus-xo.com/improving-aviations-carbon-footprint-blade/
Oct 12, 2017 @ 16:10
Det var liten lustig timing att Airbus presenterade detta bara för några veckor sedan.
Oct 13, 2017 @ 11:01
Klart intressant, deras Airbus vingar har ju t-kölar i ändarna, enl dig kåre borde det då vara l-köl? Kan du förklara aerodynamikens skillnader som ligger bakom här?
Antar de kört ett antal flödessimuleringar samt vindtunnelprov innan detta presenterades?
Oct 13, 2017 @ 12:14
Om du tittar noggrant på både Divans köl och vingen från Airbus så ser du att framkanten av bladet/vingen träffar en liten bit in från bulbens nos. Detta för skapa så liten interferens mellan blad och bulb som möjligt. Därtill har jag lagt till en extra kil/fillet i framkant på kölbladet nederkant för att ytterligare minska interferensmotståndet samt minska risken att t.ex. ankarlinor fastnar runt bulben. Airbus vinge och Divans köl opererar i olika reynolds tal och optimeras inte för samma användnings område vilket ger lite olika lösningar. Men i båda fallen ligger bladets/vingens framkant nära nosen på “bulben” för att minska motståndet.
Oct 13, 2017 @ 11:21
Inredningsbilder på https://www.facebook.com/DivaYachts/
Jag gillar den där “köksön” med diskhoar. Lätt att både nå och ställa ner saker i från sittbrunnen. Lysamnde idé. Jag skulle dock vara oroligt för hur många gånger kranen kommer att fastna i segelsäckar som skall bäras upp/ner?
Oct 13, 2017 @ 11:47
Förhöjd skållningsrisk när man lyfter potatis/pasta-kastrullen från spisen till “köksön”. Jag hade nog valt det traditionella L-köket.
Oct 13, 2017 @ 12:39
Yes, Den där kranen vete tusan om man är kompis med efter ett tag, annars ser den riktigt fin ut både utv och inv. Gillar den helt klart.
Oct 13, 2017 @ 14:08
Vi har funderat runt problemet med kranen redan på ritningsstadiet.
Vi har diskuterat två lösningar:
Att hitta en kran som kan vikas ned under locken. Ej hittat någon, tacksamma för tips.
Att sätta ett handräcke över pentrybänkens kant mot trappen.
Grundidén med “köksön” är att skapa en plats med stöd, för aktiviteterna i pentryt, när det kränger.
En lösning vi haft på de senare Diva modellera men med annan utformning. Funktionen är uppskattad.
För den riktige traditionalisten finns ju L-pentry som fritt val.
Oct 13, 2017 @ 14:47
Hej Bernt
Hvad med et armatur som eksempelvis Blanco Eloscope? Jeg finder designet ret cool, hvilket passer godt til Divaen.
Se: https://cdn.trendir.com/wp-content/uploads/old/archives/blaelo3063.jpg
Mikkel
Oct 13, 2017 @ 15:31
Riktigt snyggt och en perfekt lösning.
Stort tack för tipset!
Oct 13, 2017 @ 21:00
You’re welcome, bra at du kan lide den :-)
Mikkel
Oct 13, 2017 @ 15:37
Sätt kranen längst akterut närmast skottet på
Då vill det till att något fastnar i den.
Och så gör ni enbart en ho, för två hoar att diska i och ingen avställningsyta bryter mot alla regler om arbetsergonomi i ett kök. Å andra sidan är det värdelöst med bara en ho att diska i.
Nej, här känns det mer som att man desperat har försökt att göra något annorlunda och inte tänkt färdigt.
Men bonuspoäng för kreativt tänkande.
Tänker bara på när man på en hård stb bog ramlar i trappan och lägger sig över köksön. AJ!
Oct 13, 2017 @ 16:44
det finsn väl en hel del kranar som kan vikas och vridas. jag köpte den här från märke Italia för min båt just för att kunna vika ner den samt att ha möjlighet att vrida den.
http://segelladen.de/Inhalt-untergruppen33/1704702.jpg
enligt den tyska beskrivning kan kranen byggas in inanför diskhonet. för mig var det viktigt att få plats när tvättstället skulle skjutas in under skåpet (låg höjd) samtidigt ville jag att man skulle kunna vrida kranen vid behov.
för disken har jag en sådan:
https://shopcdn.textalk.se/shop/22668/art68/h1853/21751853-origpic-b106ec.jpg?max-width=720&max-height=720&quality=92
Så blir rena ytor när diskhoet inte används…
finns ju mycket annat på marknaden med samma funktionalitet men annan design.
Oct 13, 2017 @ 16:03
För min del slår jag mig alltid när jag ramlar!
Oct 14, 2017 @ 11:45
Klart interssant layout i Divan. Men kan man inte byta plats på kylen och hoarna för att lösa problemet?
Oct 15, 2017 @ 18:14
Vill gärna få plats med 2 hoar och de går inte in där (har så på en 40 fots inredning).
Två hoar är ju snarast en bonus på en 34 fotos båt.
Oct 15, 2017 @ 21:39
Bra! Två hoar behövs lika mycket vid såväl kappsegling som cruising. Man behöver alltid en att hälla ut och slabba i. Den andra blir alltid full av sådant som man behöver ha snabbt åtkomligt men litet riskabelt att förvara undanstuvat.
Oct 15, 2017 @ 22:07
Jag såg nån fransk båt som hade en riktigd djup diskho + en stor (kanske 50×60 cm) som bara var 10 cm djup. Perfekt att ställa koppar & annat i när man är på havet + att ha diskstället i när det skall sköljas.
När jag funderar på en sån “köksö” som divan har så hade jag nog haft kran (ev med “slang”) mot akterskottet + plats för termos där. Och en riktigt bra diskho. Den främre halvan skulle kunna vara nedsänkt i Corian för avställning, sköljning med riktigt bra avrinning på bägge bogarna.
Att göra ett bra kök på en segelbåt måste vara bland det svåraste som finns. Det ställs ju helt olika krav beroende på om man är på havet eller i hamn.
Oct 15, 2017 @ 23:01
Mina 50 öre av köks-input får bli att i den här båtklassen, med både bekväm semester och kappsegling på repertoaren, är två hoar (där min termos ligger i den ena under segling) och spis med ugn ett måste.
Avställningsyta bredvid hoarna är ett plus (men svårt att få till?), då kan den rena disken rinna av när man ligger i hamn och man kan ägna sig åt roligare saker än att torka den och handduken :-).
Och inga vassa kanter inom två meters radie från luckan, där spinnen åker ner vid running, tackar…
/Mats
Oct 16, 2017 @ 21:10
Vi får inte driva diskussionen om en armatur för långt men här en sista kommentar från mig i denna fråga. Redan till nästa båt med “kökslösning” lommar det att bli en avställningsyta och dubbla hoar.
En enkel lösning på problemet nerd segel och tampar är ju att sätta “tejp” över ärmoturen i dessa lägen.
Funktionellt men kanske för simpelt?
För att tala mer egenskaper så har SeilMagasinet nu öppnat sin test:
https://www.seilmagasinet.no/innhold/seilbater-og-utstyr/?article_id=49458
Även Yacht har gett lite förhands info:
http://www.yacht.de/multimedia/galerie/rasantes-leichtgewicht-erste-bilder-vom-test-der-diva-34-sc/a114277.html
Nov 9, 2017 @ 10:53
Jan Herman Linge Halling i 1983 til 1/2 tonn VM på Hankø hadde kjøl vinklet fremover. :-)
Når det gjelder pantry: viktigst er gjennomtenkt løsning for sopor!
Dec 10, 2017 @ 13:49
Överflyttad fråga från annan tråd
”Peter Ask Dec 10, 2017 Reply
Kåre, jag är nyfiken på varför du konstruerade kölen på Diva 34 SC med lutning framåt, vad åstadkommer du med det.”
Hej Peter
Förutsättningarna för köldesignen till Diva 34SC var att rita en köl med 1,95m djupgående, allt bly i bulben med maximal prestanda utan att vara känslig/svårseglad. De vanliga lösningarna är antingen T-köl eller L-köl.
T-kölen som kanske är den vanligaste lösningen på nya cruiser/racers har fördelarna att tyngdpunkten hamnar rätt förhållande till lyftkraftcentrum på kölen för att få rätt balans samt minimera vridmomentet i kölinfästningen. En Nackdel är att bulben stör kölbladets strömning med ökat motstånd som resultat
L-köl med rak eller bakåtsvept framkant och stor bulb får ofta tyngdpunkten för långt bak samt genererar vridmomentet i kölinfästningen.
Genom att vinkla fram framkanten så kan man positionera kölbladet på bulben på så sätt att motståndet minimeras utan att tyngdpunkten kommer för långt bak eller generera vridmomentet i kölinfästningen.
Andra fördelar med designen är att den minimerar störningar från skrovet eftersom gränskiktet vill vandra uppåt mot skrovet istället för nedåt som med bakåtsvepta eller raka framkanter. Genom att avlösningskanten på bulben kommer långt bak förhållandevis till kölbladet minskas det inducerade motståndet, (det är samma effekt som att ha ett djupare kölblad)
Därtill tillkommer en massa smådetaljer i designen för att optimera prestandan. Framåtlutande framkanten är inte ett självändamål utan ett resultat av att optimera helheten.
Mvh
Kåre
Dec 21, 2017 @ 17:40
Hej Kåre,
påverkar den negativa lutningen risken för att profilen ska stalla?
Dec 22, 2017 @ 09:31
En fråga till Kåre,
Max LCS ligger vid ca 15 grader svep av framkant av kölen enligt vad jag har lärt mig. (längesen) Får man motsvarande effekt vid negativa svep?
Dec 22, 2017 @ 21:26
vad är LCS?
Dec 23, 2017 @ 11:30
Hej Hasse B
Enligt den förenklade teorin som säger att en elliptisk vinge utan svepning är det optimala så ger svepning oavsett om det är framåt eller bakåt snällare stallegenskaper men lägre ”Lift Curve Slope” (= CL_alfa, hur snabbt lyftkraften ökar med anfallsvinkeln).
Framåtsvepta kölar flyttar upp tryckkraftcentrum närmare skrovet samt ger en mer elliptisk lyftkraftsfördelning på kölar som smalnar av mindre än ca 60% mot spetsen. Detta ger i alla fall i teorin lite lägre krängande moment, motstånd och kanske även bättre CL_alfa. Vad som är den optimala svepningen är beroende av kölens övriga utformning.
Dec 23, 2017 @ 15:14
Tycker att kölens lutning ser ut så som PYD beskriver hur en köl bör se ut. Utgår från att det är ungefär lika profil på hela svärdet. Kanske maxbredd lite längre akterut i överdelen?
Dec 23, 2017 @ 17:58
Hej Bosse
Intressant att PYD förespråkar liknade svepning på kölbladet men jag inte uppdaterad i vad som står i PYD. Kölbladet har samma typ av profil överallt förutom närmast skrovet där jag använder mig av en profil som är mer anpassad för turbulent strömning.
Dec 23, 2017 @ 17:38
tack Kåre,
Med i matchen! Var lite nyfiken eftersom jag designar en semi elliptisk köl med winglets (rak bakkant) just nu.
Hej Bosse
tittade lite på PYD kölen, gissar att du menar deras TP52:a? ser ut som de hade samma dilemma som Divan:
lyftcentrum lirar inte med tyngdcentrum och man vill undvika T-kölens högre motstånd. Tyvärr och tack&lov (så vi har något att tänka på) så finns inte den ideala kölen! Man kan komma ganska nära för en given båt men det är som flygplan, JAS har annorlunda vingar än Airbus:)
Dec 23, 2017 @ 21:11
Jag menade Principle of yachtdesign.
Dec 24, 2017 @ 09:49
Har inte PYD, fick precis en julklapp:)
God Jul Allihopa!
boot Düsseldorf 2018 - BLUR
Jan 22, 2018 @ 09:00
[…] personliga jämförelse, som jag tidigare flaggat för, var Diva 34 SC vs Grand Soleil 34. Två nya båtar där man vill attrahera kunder som sätter […]
Jul 13, 2018 @ 09:49
Har vi några spaningar efter en halv säsong med Diva 34?
På ÅFOR bröt man efter Oxdjupet. Annars hade det varit spännande att se tiderna på undanvinden ner till Hoburgen…
Har inte sett båten på några andra race?
Jul 13, 2018 @ 10:15
Sjua på Kolfiberrodret.
Jul 13, 2018 @ 18:51
Nja man bröt mellan Alma och Gotska (peket?). Det är väl Martin Olsson (fd Cappuccino) vi väntar på för att få se vad den går för. De borde fått sin båt nu i dagarna.
Jul 13, 2018 @ 18:54
Aha. Hade ingen tid på skärgprdsetappen?
Jul 13, 2018 @ 19:04
Var nog inget att skryta med. Ikappseglad av tex Mithril redan vid Oxdjupet.
Jul 14, 2018 @ 08:06
Det var Martin Olsson tillsammans med Divas Marcus Lindqvist som seglade varvsbåten under KFR. Gick som ett skållat troll.
Jul 15, 2018 @ 08:24
Förlängningsröret från en större leverantör gick av, en standard del från hyllan. På grund av detta var de tvungna att dumpa gennakern med rulle och allt. På Kolfiberrodret gick de bra både i lätt och hård vind och var resultatmässigt bästa båt med lite högre SRS. Pratade med Marcus efter ÅFOR och de hade lite problem att hitta trimmet och rätt vägval i seglingen ut mot Sandhamn. Båten har mest används på mässor och kundseglingar så de har inte haft tid att träna något inför KFR och ÅFOR. KFR visade att båten har fartresurser och det är inget man kan fejka men det behövs timmar i båten innan man har fått ut en båts fulla potential.
Jul 15, 2018 @ 10:02
Det gamla vanliga; timmar!!